SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING
1 1:1 1 Eleven har fått i uppgift att skriva om ett besök gruppen gjort på stadsbiblioteket. Läraren har gett stöttning genom att tillhandahålla ord och struktur. Stadsbiblioteket I onstas åkte stadsbiblioteket. 4 A sen jik til den stora bok hulan Vi lesste böker Vi tyker at det är rolikt Eleven återger en gemensam utflykt. Texten är enkel och skriven med en hög grad av stöttning. Eleven skriver med enkel meningsbyggnad och textbindningen består av I onstas och sen. Ordförrådet är vardagligt, konkret och personnära och eleven använder ord och fraser som undervisningen tagit upp i samband med utflykten: stadsbiblioteket, lesste böker, bok hulan. Andraspråksdragen är få till följd av den tydliga stöttningen men i meningen I onstas åkte stadsbiblioteket utelämnas både subjekt och preposition.
2A 2A:1 2 Eleven har fått i uppgift att skriva en återgivande text om ett besök på badhuset. Eleverna har fått stöttning i form av samtal i grupp om besöket, där man skrev upp ord på en gemensam tankekarta. I mondag gick jag och mina lärare och mina klass kamirate till badhuset. Sen jag gick till om klädnins rum för att bitta kläderna sen jag gick att duchar sen gick jag till grant vatten när jag simmar. Jag simade ganska bra sen gick jag till djupt vatten sen simade jag i djupt batten bröst sim och rygg sim sen gick jag och X att spela litte sen gick jag att dicha och bytt kläderna sen gick jag och mina klass kamiraterna till skolan Eleven skriver en återgivande text om ett besök på badhuset. Läsaren får veta när det skedde och vem som var med. Texten är delvis gemensamt konstruerad och behandlar en gemensam upplevelse. Texten är kort och enkel i innehåll, meningsbyggnad och ordförråd. Den är skriven med stark stöttning där ord och formuleringar tillhandahållits av läraren. Texten ger en bild av badbesöket och är lätt att följa. Textbindningen är i huvudsak enkel och eleven använder vanliga sambandsord: och, sen. I referensbindningen använder eleven vanliga pronomen: Jag, mina. Också meningsbyggnaden är enkel men uppvisar viss variation med t.ex. tidsadverbial i temaposition, och eleven börjar använda inversion: I mondag gick jag; sen gick jag till grant vatten. Meningarna består främst av huvudsatser men texten innehåller också en bisats: när jag simmar. Eleven använder oftast inversion: sen gick jag att dicha. Ordförrådet är konkret och vardagligt med inslag av ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen: bröst sim och rygg sim utbyggda nominalfraser och då inlärda som helfraser: grant vatten, djupt vatten sammansatta ord: om klädnins rum; badhuset uttryck för värderande omdöme: Jag simade ganska bra. Exempel på andraspråksdrag är utebliven inversion vid några få tillfällen: sen jag gick att duchar förenklade verbformer: sen jag gick att duchar osäker stavning till följd av osäker fonemuppfattning kamirate, batten (=vatten), och vokalljuden i bitta (=byta) kläderna och dicha (=duscha).
2B 2B:1 3 Eleverna har arbetat med ett sagotema och läst olika sagor. Tillsammans har gruppen talat om sagorna och uppmärksammat utmärkande språkliga drag. Man har också uppmärksammat hur sagor kan vara lika eller skilja sig åt i olika delar av världen. Eleven har nu fått i uppgift att skriva en egen saga. I skogen det som har hänt med de bästa kompisarna Det var en dag det fanns fyra kompisar. Dem skulle gå till skogen i 3 dagar. Mycket dåliga saker hade hänt på resan. Men det ska ni veta senare... Det var en dag, de fyra kompisarna, X, Y, och Z. Det var på morgonen dem skulle gå vandring till samman och dem har packat ner alla grejer som de behöver de hade många söker. Den började gå de är i skogen X börjar bli tröt men de andra vill fortsätta gå efter några minuter alla blev trötta sen sa dem alla vill lägga Sig klockan var klockan 6:00. Klockan var klockan 6:00 det börjar bli mörkt flikarna bli var rädda de litar efter bra plats att sova på plötsligt de hörde nånting de fyra flickorna är rädda de vill sova dem hörde igen också flickorna skriker och börjar springa och springa sen två av de flickorna försvan de två flickor som försvan är X och Y. Plötsligt såg X och Y, ett Björn sen den gömde sig från Björn sen de har träffat med Z lättar efter X, Y. Sen klockan var 9:00 dem ville sova men dom kunde inte men de måste sen sov X Och Y. Det blev morgon igen X so till Y var är de andra ska vi lätta på Z så X, Y. X, Y lättar efter Z men de kunde inte hitta henne. Sedan Z började skrika sen hörde X ner Z skrek. Sedan X, Y kunde hitta sen Z så de med varandra att vi ska inte komma hitt igen sen gick då till huset. Eleven har självständigt skrivit en återgivande text med inslag av sagotema. I den korta inledningen ges en föraning om att något spännande kommer att hända, Men det ska ni veta senare Texten är kort och inte helt självbärande, den kräver omläsning och det är svårt att få klarhet i handlingen. Upprepandet av namnen och bristen på interpunktion försvårar läsningen. Av fyra kompisar namnges bara tre och någon fjärde dyker aldrig upp i texten. Meningsbyggnaden är mer varierad än på tidigare steg och i texten finns bisatser som inleds med ner (när), att och som. Eleven skriver adverbial i temaposition: plötsligt de hörde nånting. Eleven har börjat använda inversion då adverbial står i temaposition: sen sa dem; Plötsligt såg X och Y. Textbindningen är otydlig: Plötsligt såg X och Y, ett Björn sen den gömde sig från Björn. Ordförrådet är vardagligt och konkret men eleven använder också mindre frekventa ord som nominaliseringen vandring, utbyggda nominalfraser (mycket dåliga saker, alla grejer som de behöver) och ett uttryck som markerar genren (Det var en dag ). Exempel på andraspråksdrag: ofta utebliven inversion: efter några minuter alla blev trötta; sen de har träffat med Z avvikande tempusanvändning: Den började gå de är i skogen utelämnad satsdel: Det var en dag, de fyra kompisarna, X, Y och Z. (verb saknas), dem hörde (ljudet) igen.
3 3:1 4 Eleverna har arbetat med ett sagotema och läst olika sagor. Tillsammans har gruppen talat om sagorna och vilka sagor som eleverna har med sig från sina hemländer. Man har också uppmärksammat utmärkande språkliga drag och hur sagor kan vara lika eller skilja sig åt i olika i delar av världen. Eleven har sedan fått i uppgift att självständigt skriva en saga. Eleven har utgått från en saga som hon eller han känner igen från sitt modersmål. Tummeliten Det var en gång en familj som består av en mamma en pappa och sju barn den minst barn var liten som tumme därför kallas han för Tummeliten. Den här familjen var jätte fattigt därför sa pappa till barn gå sova nu. När barnen sover sa pappa till mamma: vi är jätte fattiga därför ska vi imorgon till skogen med barnen och vi släpper de där för att vi vill inte se de dör framför oss och för att kungen ska ge oss pengar. Mamma var jätte ledsen för att den är jätte dåligt idé men hon sa okej men Tummeliten hörde allt. På morgonen vaknade Tummeliten först och hämtade många stenar och när de gick till skogen kastade han stenar på vägen för att han ska veta hur ska han kom tillbaka. När de är på skogen sa pappa nu ska ni hämta kvistar. När barnen hämtar kvistar kom mamma och pappa tillbaka och då blev det kväll så barn blev jätte rädd men Tummeliten så bli inte rädd för att vi kan kom tillbaka. Sedan kom de tillbaka och mamma blev jätte glad men pappa så att vi ska till skogen imorgon men den här gången låste han dörren. Tummeliten vaknade och provade hämta stenar men dörren var stängt. När de äter frukost var det bara bröd så Tummeliten åt inte den bara delat brödet små bitar och låtsas att han äter. Sedan när de gick ut kastade Tummeliten brödet på vägen sen händer samma sak men när de ville gå till baka upptäckte de att fåglarna hade ätit upp brödet!!. Barnen blev jätte rädd men Tummeliten sa: det gör inget vi kan gå hem sen klättrade han ett träd och tittade på den stora skogen sen såg han ett stort ljus in i mitten av skogen han sa: vi kan kolla där. Sen gick de dit det tar lång tid mellan de stora träd men de kommit dit. Han såg ett gigantisk hus! Tummeliten vår förvånat men han knakade dörren efter ett litet stund öppnade en gammal kvinna dörren och tittade på barnen hon sa till de att det finn på den här huset ett jätte troll och han ska äta er men jag kan gömma er den här kväll gå sova på den där rummet som trolls dotter sover i. Eleven har skrivit en text med sagans typiska drag. Den inleds med Det var en gång och har sagans tema som skog, mörker, fattigdom, elaka troll. Sedan följer komplikationer hämtade från olika sagor, men sagan får ett lyckligt slut. Eleven kan fånga intresse och bygga upp spänning. Meningsbyggnaden är varierad och omfattar fristående huvudsatser: den här familjen var jättefattigt samordnade huvudsatser: Tummeliten vaknade och provade hämta stenar men dörren var stängt olika bisatser: den där rummet som trolls dotter sover i, att fåglarna hade ätit upp brödet, för att kungen ska ge oss pengar, när barnen sover direkt anföring: Barnen blev jätte rädd men Tummeliten sa: det gör inget vi kan gå hem indirekt anföring: hon sa till de att det finn på den här huset ett jätte troll. Olika satsdelar förekommer i temaposition: därför (adverbial) ska vi imorgon, när de äter frukost (adverbial) var det bara bröd. Eleven använder även i mer komplex meningsbyggnad inversion: Sedan när de gick ut kastade Tummeliten brödet på vägen. Elevens textbindning består av adverb som beskriver både tid (när, på morgonen, sedan) och orsak (därför). Eleven klarar kongruens vid flera tillfällen vi är jätte fattiga, den stora skogen, ett stort ljus. Ordförrådet är varierat och precist och ansluter till det ordförråd som förväntas i en saga. I texten finns uttryck för värderingar och känslor: Mamman var jätte ledsen, jätte dålig ide, jätte rädd, jätte fattiga liknelser: liten som tumme partikelverb: ätit upp utbyggda nominalfraser: den stora skogen, ett stort ljus, mitten av skogen sammansatta ord: jätte troll; jätte dåligt. Exempel på andraspråksdrag: inkorrekt bisatsordföljd: för att vi vill inte se de dör framför oss avvikande kongruens: familjen var jätte fattigt; dörren var stängt utebliven eller inkorrekt preposition: när de är på skogen; han knakade (på) dörren avvikande ordanvändning: Vaknat sina syskon = väckte.
4 4:1 5 Eleverna har läst olika argumenterande texter och talat om texterna utifrån frågor som Var kan man finna sådana texter? Vad är syftet? Vem skriver och vem läser texten? Vidare har gruppen tillsammans med läraren analyserat utmärkande språkliga drag. Eleven har därefter fått i uppgift att skriva en argumenterande text. Pröva något nytt Golf är ett bra hobby att ha på fritiden för att då kan du ha det kul med dina vänner och vila på det sköna grässet. Man måste ha kul och inte tävla för att vara bäst. Några har golf som sport och inte hobby, men golf är ett hobb och lite som ett sport. Golf kan inte alls skada dig men om du vet inte hur man kör golf eller om du har inte tränat i ett golfklubb då kanske kan du skada dig. Golf kan vara speciellt för några människor kanske för att de ville köra golf sen dem var barn eller ungdomar. Några kör minigolf i stället för att köra golf men det är sama sak fast minigolf är enklare än golf för att minigolf har mini banor men golf är ute i naturen och har jätte stora banor. I Norra Irland är golf mycke inne (altså man har mång golfbannor där och människorna gillar det. Det betyder att golf är mycket populär i Norra Irland). När jag var liten körde jag mini golf och jag längtar att köra för att jag glömde det, men jag sog det i ett foto när jag sköt nära golfbollen i hållet. Eleven skriver en text och lyfter fram fördelarna med att spela golf. Eleven reflekterar över hur en del personer kan ha spelat sedan de var barn och jämför också golf med minigolf. Eleven inleder texten med en generell kommentar om nyttan av att spela golf. I slutmeningen blir texten mycket personlig och bryter av mot det föregående som är en mer generell och allmänt beskrivande text. Här hade det varit lämpligare med en avslutande sammanfattning med anknytning till rubriken. Texten är mer utvecklad jämfört med tidigare steg och huvudsakligen väl sammanhållen. Eleven uttrycker värderingar och skriver med genretypiska drag och större grammatisk säkerhet i ordföljd och morfologi. Eleven varierar meningsbyggnaden med långa och korta meningar och olika typer av bisatser: lång mening Golf kan inte alls skada dig (huvudsats) men om du vet inte vet, (bisats) hur man kör golf (bisats) eller om du har inte tränat i ett golfklubb (bisats) då kanske kan du skada dig (huvudsats). kort mening I Norra Irland är golf mycke inne bisatser för att de ville köra golf; sen dem var barn eller ungdomar, När jag var liten. Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar: När jag var liten (adverbial) körde jag mini golf, Några (subjekt) kör minigolf i stället för att köra golf, I Norra Irland (adverbial) är golf mycke inne. Inversion efter inledande adverbial: I Norra Irland är golf mycke inne, När jag var liten körde jag mini golf. Eleven använder konjunktioner (men; fast, eller) och adverbial (sen, då) i textbindningen. Eleven klarar kongruens: det sköna grässet; jätte stora banor. Ordförrådet är vardagligt, konkret och anpassat till genren. Eleven använder värderingar och känslouttryck: Man måste ha kul, jag längtar att köra modalitet: lite som ett sport, då kanske kan du skada dig, Golf kan vara speciellt för några människor ämnesrelaterade ord: jag sköt nära golfbollen i hållet, hobby, fritiden utbyggda nominalfraser: det sköna grässet talspråk: kör golf sammansatta ord: golfbollen; golfklubb; minigolf; golfbannor. Andraspråksdrag finns i form av avvikande ordföljd i bisats: om du vet inte, om du har inte tränat i ett golfklubb avvikande morfologi: golf är mycket populär (kongruens), ett bra hobby (genus).
4 4:2 6 Eleven har fått i uppgift att skriva en berättande text med inledning, handling och avslutning. Texten är skriven utan stöttning. Läckö slott Det var en gång jag gick till Läckö slott med min familj. först när vi kommer planerade vi lite in skogen. Sen grillade vi kebab och potatis. Sen jag och min stor syster gick till hamnen och ta några foto där, och när det bli kväll kom vi till baka till bilen och började städa. När vi sov hörde vi en konstigt ljud därför letade min pappa på som gjorde den där ljud men han hittade ingen ting. Sen vaknade vi på morgonen upptäckte vi att det finns några saker har försvunnit vi letade efter de men vi hittade ingen ting jag har blivit lite rädd. Sen spelade jag fotboll med mina syskon tills middag, då läste min pappa på en läskigt spökbok sen åt vi hamburgare och drickat apelsinljus, då hörde vi den där ljud igen jag har blivit rädd men jag jagade den där ljud men jag kunde bara se hans skugga den var som en stort djur. Sen försvann den därför kom jag tillbaka planerade vi mer än fem timmar i ett stort skogen sen blivit jag jätte trött. Sedan ville min lille bror att vi ska fiska så min pappa köpte sex stångar en till han och en till mig och till min lille bror och en till mina små systrar NAMN och NAMN. När vi fiskat lyckades vi alla förutom NAMN och NAMN (systrarna) och jag fiskat den största fisk den var 25 kg och jag har åt hela fisken därför blivit jag jätte jätte jätte mätt och jag kunde inte röra sig därför sov jag på hamnen. När jag vaknat glömde jag den där ljud sen hörde jag den igen jag sprungit men jag var jätte långsam men jag kommit på sist. Jag tittade från bakom trädet och jag var jätte försiktigt för att den ska inte veta att jag är här och jag var jätte förvånad för att den var en utrymme objekt!!!därför jag har satt va!? han hörde mig han sa (kom jag vill visa dig en sak så jag följde efter honom. Det var ett stort dirigible men den var jätte Konstigt den var som en 5016 dirigible. När jag gick in sett jag många många knappar men det fanns det ett knapp som var jätte stort och konstigt jag frågade honom om den han sa (vill du veta?) jag sa ja sen drog han en handtag och kläckte på den där knappen det var jätte roligt men när jag tittade från fönstret var det ett stort överraskning vi var på rymden han kläckte på många knappar sen visade han mig många stjärnor och kloter som är jätte stora det tar typ tre timmar sen kom vi till baka, och när jag kom tillbaka sa han till mig (Säg inte till någon om den här som du satt) sen försvann den. Då ropade min pappa till mig att vi ska gå hem och sa till mig vad gjorde du. Jag sa jag vet nu vad var den där ljudet det var en ekorre. Men jag undrar varför kom den till jorden. SLUT Eleven skriver en text om en utflykt till Läckö slott och återberättar till en början om sådant man ofta gör på utflykter, som att grilla och fiska, men sedan tar texten en överraskande vändning när berättaren hittar ett luftskepp och plötsligt befinner sig i rymden. Redan från början hörs ett märkligt ljud som håller spänningen vid liv genom texten och skapar ett slags röd tråd. Vid rymdfärden blir handlingen något oväntad och mindre sammanhållen. Texten är i enlighet med genren temporalt strukturerad med sen och då. En styrka i texten är att den är skriven med inlevelse och eleven förmedlar känslor av spänning och upphetsning, t.ex. rädsla inför ett oidentifierat ljud och iver över den stora fisk som berättaren får upp. Eleven åstadkommer detta inte bara med ord utan också genom interpunktion. Inlevelsen i texten är en styrka, men eleven framkallar den med för lite variation, i synnerhet jätte får göra mycket arbete. En styrka är även att texten nära nog konsekvent hålls i preteritum med undantag för några i sammanhanget omotiverade perfektformer och någon presensform. En styrka är också att eleven har ett finit verb i varje sats, även om morfologin ibland inte är korrekt, supinumform i stället för preteritum. Meningsbyggnaden är varierad och omfattar fristående huvudsatser: Sen grillade vi kebab och potatis, den var som en 5016 dirigible samordnade huvudsatser: jag har blivit rädd men jag jagade den där ljud men jag kunde bara se hans skugga bisatser: när jag tittade från fönstret var det ett stort överraskning, jag var jätte försiktigt för att den ska inte veta att jag är här, men det fanns det ett knapp som var jätte stort och konstigt direkt anföring: jag sa ja indirekt anföring: Men jag undrar varför kom den till jorden, Då ropade min pappa till mig att vi ska gå hem. Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar: Sedan (adverbial) ville min lille bror att vi ska fiska så min pappa (subjekt) köpte sex stångar. Eleven använder ofta inversion efter inledande adverbial: först när vi kommer planerade vi, När vi sov hörde vi en konstigt ljud, därför letade min pappa. fortsättning på nästa sida
4 7 Eleven håller samman texten på ett naturligt sätt med konjunktioner (men), adverbial (sen, då, därför) och olika typer av lexikal bindning. Exempel: När vi (pronomen används i stället för att substantivet upprepas) sov hörde vi en konstigt ljud (ny referent introduceras och markeras med obestämd artikel) därför letade min pappa på som gjorde den där ljud (syftar tillbaka på en konstig ljud) men han (pronomen används i stället för att substantivet upprepas) hittade ingen ting. Eleven klarar kongruens vid flera tillfällen vi är jätte fattiga; den stora skogen; ett stort ljus. Ordförrådet är konkret, vilket ofta är fallet i en återberättelse som denna som följer en enskild person. Eleven använder uttryck för värdering genom förstärkande ord och prefix: många många knappar, jätte jätte jätte mätt. partikelverb: följde efter utbyggda nominalfraser: en konstigt ljud; en läskig spökbok, kloter som är jätte stora, ett knapp som var jätte stort och konstigt liknelser: hans skugga den var som en stort djur sammansatta ord: spökbok; apelsinljus flerordsuttryck: Det var en gång. Andraspråksdrag i texten är avvikande kongruens: en läskigt spökbok, stort skogen, jag var jätte försiktigt inkorrekt bisatsordföljd: för att den ska inte veta utebliven inversion: sen jag och min stor syster gick till hamnen, därför jag har satt va!? avvikande tempusanvändning: då hörde vi den där ljud igen jag har blivit lite rädd, Sedan ville min lille bror att vi ska fiska, jag har åt hela fisken, därför blivit jag jätte jätte jätte mätt avvikande ordval: stångar (fiskespö) kläckte (tryckte).