Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård vid stroke remissversion

Sydöstra sjukvårdsregionen

Nationella riktlinjer för vård vid stroke remissversion

Norrlandstingens regionförbund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Utvärdering av vården vid stroke

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

-Stöd för styrning och ledning

Vägledning för en god palliativ vård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Statlig styrning med kunskap

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi 2019 slutversion

Stroke = slaganfall WHO

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Socialstyrelsens reviderade riktlinjer för CGM,FGM och insulinpump. Eva Toft, Ersta sjukhus

Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stroke - arbetsterapi

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Transkript:

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07

Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård Bo Norrving Prioriteringsordförande Katharina Stibrant Sunnerhagen Vice prioriteringsordförande Per Wester Faktagruppsordförande Christina Brogårdh Faktagruppsordförande Anna Lord Projektledare, Socialstyrelsen Ellinor Cronqvist och Ulrika Sandahl Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Maria State Indikatorer, lägesbild och målnivåer, Socialstyrelsen 2017-02-07 Nationella riktlinjer 2

Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. (How to prioritize interventions and resources) Rekommendationer på gruppnivå (group level) Frågeställningar där behovet av vägledning är stort Visar på nytta (benefit) och risk (risk) utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av en evidensbaserad praktik. 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 3

Projektorganisation Projektledning 4 externa experter Projektledare och 2 delprojektledare, Socialstyrelsen SAMVERKAN MED PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONER Kunskapsunderlag 10-15 externa experter, SBU, 2 hälsoekonomer, konsensuspanel Prioritering och rekommendation Ca 25 externa experter Indikatorer och målnivåer 4 externa experter och projektledare, Socialstyrelsen Experts Health care professionals Patients involved 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 4

Vägen till rekommendationerna Specificera frågeställningar Tillstånds- och åtgärdspar PICO Experter Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Vetenskapligt underlag Beprövad erfarenhet Konsensusgrupp Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens) Prioriteringsgrupp 2017-02-07 5

Tre typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör (should), kan (can) eller i undantagsfall kan erbjuda (may in case of ). Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls (not should provide). FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten endast bör erbjuda inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. 2017-02-07 Nationella riktlinjer 6

Reviderade nationella riktlinjer för vård vid stroke drygt 100 rekommendationer I. Akuta insatser och och behandling II. Vård vid akut stroke III. Rehabilitering i tidig (early) och sen (late) fas Centrala rekommendationer IV. Uppföljning

Teamrehabilitering (Multidisciplinary rehabilitation) III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Stroke Vård på strokeenhet Bör (1) Stroke, måttlig till svår, stort kvarvarande rehabiliteringsbehov samt kvarstående omvårdnadsbehov Stroke, lindrig till måttlig Stroke, lindrig till måttlig Teambaserad rehabilitering i sluten vård, direkt efter vård på strokeenhet Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, med fortsatt koordinerad rehabilitering från strokeenheten Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, utan fortsatt koordinerad rehabilitering från strokeenheten Bör (2) Bör (3) Kan i undantagsfall (9) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 8

Uppgiftsspecifik träning (Task-specific training) III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Nedsatt ADL-förmåga efter stroke ADL-träning i hemmet efter utskrivning Bör (3) Nedsatt gångförmåga, lätt till måttlig, Uppgiftsspecifik efter stroke gångträning Bör (3) Nedsatt motorisk förmåga efter stroke Uppgiftsspecifik träning Bör (3) Stroke, mer än ett år efter insjuknandet Uppgiftsspecifik träning Kan (4) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 9

Modifierad CI-terapi (Modified Constraint Induced Movement Therapy) III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Nedsatt motorik i arm och hand, viss rörlighet i handled och fingrar, efter stroke Modifierad CI-terapi Kan (4) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 10

Botulinumtoxin III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Spasticitet som orsakar problem efter stroke Botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder (såsom arbetsterapi, fysioterapi eller ortoser) Kan (5) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 11

Afasibehandling (Speech and language therapy) III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Afasi efter stroke Afasi efter stroke Intensiv språklig träning (minst 4 timmar i veckan, totalt 60 timmar) Kommunikationspartnerträning för närstående Bör (3) Bör (3) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 12

III. Rehabilitering i tidig Behandling vid nedsatt och sen fas kognition (Cognitive impairments and compensatory techniques) Tillstånd Åtgärd Rekommendation Nedsatt minne efter stroke Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Bör (3) Nedsatt Träning i kompensatoriska problemlösningsförmåga och tekniker för att öka Bör (3) exekutiv förmåga efter stroke problemlösningsförmågan 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 13

Samtalsstöd (Counselling) III. Rehabilitering i tidig och sen fas Tillstånd Åtgärd Rekommendation Emotionella och psykiska reaktioner efter stroke Samtalsstöd Bör (3) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 14

Uppföljning I. Akuta insatser och behandling II. Vård vid akut stroke III. Rehabilitering i tidig och sen fas IV. Uppföljning

Strukturerad uppföljning (Structured follow-up) IV. Uppföljning Rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerad uppföljning (personal med rätt kompetens finns tillgänglig. Återbesökens innehåll och frekvens bestäms av patientens behov) i öppen vård till personer med stroke eller TIA (prioritet 2). Tillstånd Åtgärd Rekommendation Stroke eller TIA Strukturerad uppföljning i öppen vård Bör (2) 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 16

Strukturerad uppföljning IV. Uppföljning Bedömning av sekundärpreventiva åtgärder nytillkomna eller förändrade symtom förändrad livssituation funktions- och aktivitetsförmåga behov av rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel lämplighet som bilförare och jägare patientens och närståendes tillfredsställelse med vård och rehabilitering Tillgång till alla kompetenser i multidisciplinärt team Första återbesöket inom 3 6 månader (stroke) eller 1 3 månader (TIA). Ytterligare uppföljningstillfällen individanpassas efter aktuellt behov. 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 17

Hur implementera rekommendationerna i kliniken? 2017-12-21 Nationella riktlinjer för vård vid stroke 18