GÖTEBORGS UNIVERSITET Humanistiska fakultetsnämnden PM 2004-05-26 G 213 2284/04 Anhållan från institutionen för genusvetenskap att ämnet genusvetenskap inrättas som forskarutbildningsämne Ärendet Institutionen för genusvetenskap anhåller i en skrivelse av den 11 maj 2004 om att genusvetenskap inrättas som ett forskarutbildningsämne vid fakulteten så att det blir möjligt att anta doktorander under HT2004. Samtidigt anhåller institutionen om att få ingå i fakultetens allmänna tilldelningssystem för bidragsrum. Överväganden Institutionen för genusvetenskap ansökte i mars 2003 om inrättande av forskarutbildning. Ansökan avslogs av HFN 2003-04-24 med hänvisning till att det inte fanns tillräckligt med lärarresurser för bedrivande av forskarutbildning. Samtidigt beslöt HFN att en professor i genusvetenskap skulle få rekryteras. Denna anställning är nu under tillsättning. Lärarsituationen har ytterligare förbättrats av att en lärare befordrats till professor. HFN fattade 2004-03-04 beslut om fördelning av bidragsrum i forskarutbildningen för åren 2005 och 2006. Institutionen har informerats om detta beslut. Prefekten har därvid framfört att institutionen för genusvetenskap ser det ytterst angeläget att få möjlighet att anta doktorander med extern finansiering så snart som möjligt. Institutionen vill kunna påbörja antagningen till hösten och är införstådd med att inga bidragsrum blir tillgängliga förrän tidigast för doktorander som börjar i januari 2007. I remissvaret angående En ny doktorsutbildning förutskickas att fakulteten måste göra en genomgripande översyn av forskarutbildningen under de närmaste åren. Institutionen har framfört att det är viktigt för dem att forskarutbildningsämnet genusvetenskap inrättas innan denna översyn företas så att det kommer att finnas aktiva doktorander och lärare i genusvetenskap som kan delta i planeringen för de nya doktorsutbildningarna.
Förslag till beslut Det förefaller finnas två sätt att besvara institutionens anhållan. i. Ansökan bifalles. Forskarutbildning i genusvetenskap inrättas och doktorander med extern eller annan finansiering får antas fr.o.m. HT 2004. Tilldelningen av bidragsrum till ämnet fr.o.m. 2007 bestäms i samband med den planerade översynen av forskarutbildningen vid fakulteten. ii. Ansökan avslås med hänvisning till att fakulteten inte vill inrätta nya forskarutbildningsämnen innan konsekvenserna av Forskarutbildningsutredningen är kända. Enligt uppdrag Elisabet Engdahl vicedekanus för forskarutbildningsfrågor
1 Institutionen för genusvetenskap 040417 Skrivelse med anledning av ansökan om forskarutbildning i genusvetenskap Bakgrund Under de senaste tre decennierna har genusvetenskapen etablerat sig som ett av de mest nydanande och vitala kunskapsområdena inom samhällsvetenskap och humaniora, i Sverige och internationellt. Detta har skett såväl inom tvär- och mångvetenskapliga forskningsmiljöer som inom de traditionella ämnesinstitutionerna. De Centra- och Fora för kvinnoforskning som fr. o m sent 1970-tal bildades vid svenska universitet såg det som sin speciella uppgift att förvalta och utveckla de ämnesöverskridande genusvetenskapliga perspektiven och kunskaperna. Centra/Foras fristående kurser blev snabbt populära och utvecklades efterhand till fullständiga grundutbildningar i genusvetenskap, samtidigt som Centra/Fora i de flesta fall ombildades till institutioner för genusvetenskap. Härigenom alstrade de ämnesöverskridande genusvetenskapliga miljöerna vid universiteten ett nytt grundutbildningsämne, som idag även finns vid många av högskolorna t.ex. Södertörn och Malmö. Nya tjänster i genusvetenskap tillkom. Vår institution var ledande i denna utveckling: vi blev institution 1993 och fick samtidigt professorsresurser från både humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Vi var också först i landet med att ge C och D-kurser. Våra planer på forskarutbildning i genusvetenskap växte fram successivt under 1990-talet och fick en rejäl skjuts då Tema Genus ht. 1999 etablerade sin forskarutbildning inom Temainstitutionen i Linköping. Idag finns en genusvetenskaplig forskarutbildning vid institutionen för samhällsvetenskap vid universitetet i Örebro, genusvetenskap i Lund har blivit forskarutbildningsämne (under uppbyggnad); i Stockholm finns magisterrutbildning. Vår institution har noggrant följt utvecklingen av Bolognaprocessen och inledde för ca 1,5 år sedan arbetet med en mastersutbildning. En sådan kommer att utvecklas under 2004. Vår utbildning på olika nivåer kommer i likhet med andra forskarutbildningar inom det humanistiska fakultetesområdet att anpassas efter Bolognaprocessen. När vi nu för andra gången ansöker om att få bli forskarutbildningsämne hoppas vi att humanistiska fakultetsnämnden, allvarligt beaktar denna möjlighet att utveckla verksamheten vid vår institution i den riktning som de facto varit planerad sedan länge. På så sätt kan också den unika genusvetenskapliga miljö som redan finns vid GU förstärkas; här finns flera ämnesprofessurer med speciell inriktning på genusforskning, Kvinnohistoriska samlingarna vid Universitetsbiblioteket och Nationella sekretariatet för genusforskning. Genusvetenskap som ämne Ämnet genusvetenskap utgår från de teorier och den empiriskt grundade kunskap som utvecklats inom det genusvetenskapliga forskningsfältet med särskild betoning på de ämnesöverskridande perspektiven. Dessa berör t.ex. konstruktion, reproduktion och förändring av kön/genus;
2 kön/genus och makt; kön/genus och sexualitet, etnicitet, klass. Problemområden som dessa har givit upphov till specifika genusvetenskapliga forskningsområden med egen teori- och begreppsbildning, vilka är centrala för ämnet genusvetenskap. Huvudfåran inom genusforskningen behandlar maktrelationen mellan könen inom olika områden och på olika analytiska nivåer (t.ex. sociala, kulturella, individuella). Här ryms också det som tidigare kallades kvinnoforskning och som t.ex. kan analysera kvinnor som grupp eller skillnader mellan kvinnor. Utöver dessa finns inom ämnet genusvetenskap ett intresse för mansforskning som ett särskilt område liksom för sexualitetsforskning ur queer-, lesbiskt/feministiskt- respektive homoperspektiv. Ytterligare ett centralt område i ämnet är den feministiska/genusvetenskapliga teori- och idéutvecklingen i historiskt och samtida perspektiv. Det sistnämnda området är av särskild vikt, eftersom det är denna teori- och idéutveckling av tvärvetenskaplig eller tematisk karaktär som ytterst håller samman ämnet genusvetenskap och därigenom skapar dess identitet. Inget annat universitetsämne där genusforskning bedrivs ser det som en central uppgift att bevara och vidareutveckla denna teoribildning och detta tankegods. Betoningen på det ämnesöverskridande innehållet i genusvetenskapen (vilket givetvis inte bara gäller teori utan också empiri), gör att andra forskningsfrågor fokuseras inom ämnet genusvetenskap än inom andra ämnen som bedriver genusforskning, men där denna endast är ett perspektiv av många inom verksamheten. Som tvärvetenskapligt eller tematiskt ämne är det viktigt för genusvetenskap att ha en viss profil. Vi har tagit fasta på den ämnesövergripande köns- och genusteorins viktiga roll och därför särskilt profilerat oss mot studier av feministisk/genusvetenskaplig teori och idéutveckling. Denna inriktning präglar dels våra grundkurser från B-nivån och uppåt och är dels ett viktigt inslag i våra tjänster (vi har en lektorstjänst med teoretisk profil och har även betonat inriktningen i utlysningen av professuren i genusvetenskap). I övrigt betonar vi kulturstudier av främst humanistisk karaktär, mansforskning, sexualitetsforskning, forskning kring genus och politik samt genus och våld. Varför forskarutbildning i genusvetenskap? Som visats inledningsvis befinner sig ämnet genusvetenskap i en utvecklingsfas där forskarutbildningar har inrättats eller planeras vid olika universitet i Sverige (Utanför Sverige finns redan ett flertal sådana utbildningar i Europa och framför allt i USA). Denna utveckling kan ses som en naturlig följd av att ämnet har institutionaliserats och fått fullständiga grundutbildningar (med del i magisterexamen), haft fristående kurser för doktorander under en längre tid och tilldelats professorstjänster i genusvetenskap. Så som det svenska universitetssystemet är uppbyggt tenderar institutionaliseringen att styra utvecklingen av ämnet och skapar förväntningar på en forskarutbildning hos både studenter, lärare och forskare. + Forskarutbildning inom ämnet genusvetenskap är ett starkt önskemål bland de studenter som valt genusvetenskap som fördjupning i sin grundexamen och vars forskningsintressen inte uppfylls inom andra discipliner. Dessa studenter har mycket svårt att acceptera att de skall behöva ta ytterligare 60-80 poäng i något ämne, där deras intresseinriktning dessutom troligen är mindre prioriterad. Vi har idag flera mycket motiverade och begåvade studenter som otåligt väntar på vår forskarutbildning, vissa har väntat i flera år.
3 + En forskarutbildning i genusvetenskap skulle självfallet vara en vitaliserande kraft för vår institution, men den skulle också kunna vara positiv för humanistiska fakulteten och universitetet i stort. Detta beroende på att samarbetet mellan genusvetenskap och andra institutioner kan förväntas öka vad gäller genusvetenskapliga kurser och seminarier för doktorander. Vår institution kan på detta sätt bidra till förstärkningen av genusperspektiv inom andra forskarutbildningar. Denna strävan finns dessutom fastlagd inom en mängd olika myndigheters verksamhetsplaner. Genom att vår egen institution utvecklas blir vi också intressantare som samtals- och samarbetspartner för andra forskningsmiljöer vid GU. + Med en forskarutbildning ökar också möjligheten att erhålla externa projekt då personer som söker projekt för doktorander i genusvetenskap kan erbjuda en rimlig forskningsmiljö. Institutionen har redan fått flera förfrågningar gällande externa projekt av detta slag, projekt som vi tvingats tacka nej till och där doktoranden istället fått söka till någon annat forskarutbildningsämne. Även sökande till vår nyligen utlysta professur har ställt direkt frågor om fakultetens handläggning av en forskarutbildning utifrån direkta intressen att kunna ha doktorander verksamma vid Inst f genusvetenskap. Som tidigare understrukits har ämnet genusvetenskap en viktig roll att fylla genom att det förvaltar och vidareutvecklar genusvetenskapen som ett ämnesöverskridande, sammanhängande forskningsområde. För att denna process skall behålla sin vitalitet och generera ny kunskap krävs en kvalitativ förstärkning genom en forskarutbildning, dels för själva institutionen men också för andra institutioner inom Göteborgs universitet. Doktorandantal, sökandetryck, framtida arbetsmarknad. Institutionen för genusvetenskap vill kunna anta doktorander ht. 2004 och påbörja forskarutbildning vt. 2005. Vi önskar inledningsvis föreslå antagning av 3-4 doktorander, och sedan 1 doktorand per år under en femårsperiod. Skälen till antalet är att doktoranderna snabbt bör bli en rimligt stor grupp, dels för att kunna utgöra en s.k. kritisk massa, dels för att kunna skapa en gemenskap som doktorander. En doktorandgrupp är också viktig för undervisningssituationen; även om vi räknar med vissa forskarstuderande från andra ämnen till våra kurser, är vi beroende av en rimlig gruppstorlek för att det skall vara meningsfullt att ge kurser. Institutionens fasta handledarresurser år 2005 är två professorer och 1 docent. Sökandetrycket på vår institution har länge varit starkt och framträtt dels genom petitioner om forskarutbildning från C- och D-studenter, dels genom förfrågningar från studenter på lägre nivåer, studenter från andra genusvetenskapliga institutioner och även från andra ämnen. Vi har idag ett tiotal studenter från vår egen institution som vill söka till forskarutbildning vt. 2004. Därtill kommer en mängd sökande från andra orter. De enda forskarutbildningar i genusvetenskap som existerar idag är den tvärvetenskapliga utbildningen vid Tema Genus, Linköping, och forskarskolan i genusvetenskap i Umeå (där man
4 har genusvetenskaplig specialisering men disputerar inom ett traditionellt ämne). Sökandetrycket till båda institutionerna är högt, ca 130 sökande till 6 anställningar vid hittills två utlysningstillfällen vid Tema Genus, med ett års mellanrum. 125 sökande till 26 anställningar vid första utlysningen och 23 sökande till 8 anställningar vid andra utlysningen till Forskarskolani Umeå. I Örebro antogs en person av 15 sökande och kvinnovetenskap blev ett forskningsämne december 2002. Lund kommer att ta in 2-3 doktorander i genusvetenskap 2005. Eftersom det ännu inte existerar några doktorer i ämnet genusvetenskap i Sverige, och mycket få i övriga Norden och EU-området, kan vi endast spekulera om den framtida arbetsmarknaden. Men undersökningar som gjorts beträffande studenter och magistrar i ämnet ger en god prognos. Vad gäller möjligheten till akademiska tjänster inom ämnet, är detta inne i en stark utvecklingsfas såväl i Sverige, Norden, EU och övriga världen. Detta gäller även intresset för genusvetenskaplig kompetens inom andra discipliner. Inom offentlig och privat sektor finns ett ökande behov av jämställdhetsexperter av olika slag. För Sveriges del är detta aktuellt inom kommuner, landsting, statliga sektorn och även det privata näringslivet. I dagarna har det kommit en departementsskrivelse om behovet av ett ökat genustänkande vid alla landets museér och inom kort påbörjas arbetet med ökat genusmedvetande inom teater, dans och musik (vår institution deltar i detta arbete). Det samma gäller EU-området i stort, där implementering av regler och lagstiftning beträffande jämställdhet är ett växande område med krav på mer expertis. Detta betonas i studier som gjorts från Grekland och Sverige (Agneta Stark) inom det genusvetenskapliga EU- stödda forskningsnätverket ATHENA (Advanced Thematic Network in Activities in Women s Studies in Europe, 1998-2001). Vidare finns inom samma rapport från ATHENA utvärderingar av ettåriga postgraduate program i genusvetenskap/kvinnostudier i Frankrike och Belgien med avseende på arbetsmarknaden. Resultaten visar på goda arbetsmöjligheter inom utbildning (skola och universitet), sociala och politiska institutioner (jämställdhetsfrågor) samt kultursektorn. Majoriteten av jobben gällde offentlig sektor. (Women s Studies from institutional innovations to new job qualifications, eds. Nina Lykke, Christine Michel, Maria Puig de la Bellacasa. Report from ATHENA panel of experts 1.a. Publ. 2002). Flera svenska storföretag visar också intresse för ökad fortbildning i jämställdhetsfrågor både på hemmaplan och i samaband med utlandsetableringar, såsom till exempel IKEA, VOLVO. Lisbeth Lewander Prefekt Ingrid Holmquist professor