Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m.fl
Beställare: Järfällahus AB Box 197 177 50 JÄRFÄLLA Beställarens representant: Magnus Asp Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm Marta Juhlén Ylva Egeskog Uppdragsnr: 105 05 25 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\105\05\1050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektsområdet rapport.doc Marta Juhlén och Nicolas Schoeffler Norconsult AB
rbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 3 (38) Sammanfattning Norconsult AB har efter förfrågan från Järfällahus upprättat denna dagvattenutredning för Engelbrektsområdet Jakobsberg 2:1871 m.fl. Planområdet är beläget i centrala Jakobsberg och upptar en yta på drygt 6 ha. I dagsläget utgörs området av 8 större bostadshus omgärdade av parkeringsytor, parkmark och gångvägar. Detaljplanen medger möjlighet att komplettera området med 16 flerbostadshus/byggnadskroppar. Planområdets markanvändning utgår från preliminärt planförslag och utredningens syfte är att beskriva förväntat framtida dagvattenflöde och föroreningsbelastning samt föreslå möjliga lösningar för dagvattenhantering. Recipienten för planområdet är Bällstaån. Idag avleds dagvattnet via Järfällahus dagvattennät och det kommunala dagvattennätet. Parkerings- och körytorna avvattnas främst via rännstensbrunnar som är anslutna till dagvattennätet. Övrigt dagvatten avrinner ytligt och infiltrerar i parkytor och diken inom området. Det befintliga totala dagvattenflödet vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet är beräknat till 745 l/s för planområdet. Beräkningar av befintlig föroreningsbelastning inom planområdet visar att majoriteten av redovisade ämnen överstiger Järfälla kommuns föreslagna riktvärden. Idag förekommer ingen rening av dagvattnet utöver rening i befintliga diken och grönområden. Det framtida totala dagvattenflödet för planområdet för ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 är beräknat till 1035 l/s. Detta ger en total erforderlig fördröjningsvolym på 359 m 3. Den föreslagna dagvattenhanteringen bygger på rening i rain gardens och skelettjordar för dagvatten från parkerings- och körytor. Dessa föreslås breddas till dagvattennätet. Permeabel beläggning föreslås även för delar av parkeringsytorna. Efter föreslagna lösningar uppfylls ickeförsäkringskravet för alla redovisade föroreningshalter. För takvatten som ej behöver renas föreslås fördröjning i kassett- eller makadammagasin. Kassettmagasinen är dimensionerade för att kunna fördröja den totala erforderliga fördröjningsvolymen. Det befintliga ledningsnätet behöver anpassas efter exploatering. Området föreslås höjdsättas så att dagvattnet avrinner från byggnaderna samt att dagvatten från parkeringsytor leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar. Alternativ till dessa föreslagna lösningar är makadammagasin istället för kassettmagasin samt gröna tak på de nya byggnaderna för att minska magasinsvolymen inom området. Ett öppet dike i ett av parkområdena inom är även rekommenderat.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 4 (38)
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 5 (38) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 1 Inledning... 6 1.1 Underlag och förutsättningar... 7 2 Nulägesbeskrivning... 8 2.1 Recipient... 8 2.2 Geoteknik och grundvatten... 8 2.3 Markavvattningsföretag och skyddsintressen... 9 3 Befintlig dagvattenhantering... 11 3.1 Befintlig avrinning... 11 Delområde 1, Magnusvägen 3 5 och 4 6... 11 3.1.2 Delområde 2, Birgittavägen 13 19... 13 3.1.3 Delområde 3, Birgittavägen 1 11... 15 3.1.4 Delområde 4, Engelbrektvägen 17 19... 17 3.1.5 Delområde 5, Engelbrektvägen 8 14... 18 3.2 Befintligt dagvattenflöde... 18 3.3 Befintlig föroreningsbelastning... 20 4 Framtida dagvattenhantering... 22 4.1 Framtida dagvattenflöde... 22 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym... 23 4.3 Framtida dagvattenföroreningar... 24 4.4 Föreslaget dagvattensystem... 25 4.4.1 Beskrivning av föreslagen dagvattenhantering... 29 4.5 Höjdsättning... 34 4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn... 35 Referenser... 36 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Befintlig dagvattenhantering Föreslagen framtida dagvattenhantering
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 6 (38) 1 Inledning Denna dagvattenutredning har tagits fram på uppdrag av Järfällahus som underlag för detaljplaneläggning av Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m. fl. i Järfälla kommun. Förslaget innebär komplettering med ca 300 bostäder och är en del av översiktsplanenens syfte att utveckla Jakobsberg till en regional stadskärna. Planområdet omfattar drygt 6 ha och ligger i Centrala Jakobsberg. Det avgränsas av Birgittavägen i öst, Engelbrektvägen/Magnusvägen samt Riddarparken och Riddarparkeringen i väst, Viksjöleden i norr samt Folkungavägen i syd. Planområdets placering kan ses i figur 1. Figur 1. Planområde inringat i rött Idag består området av 8 bostadshus. Husen är omgärdade av parkeringsytor, parkmark och gångvägar. Detaljplanen föreslår en utbyggnad av 16 bostadshus.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 7 (38) 1.1 Underlag och förutsättningar - Baskarta i dwg-format, mottagen 2017-04-07 - Plangräns i dwg-format, mottagen 2017-04-20 - Situationsplaner med VA-ledningsnät Järfällahus i PDF, mottaget 2017-04- 26. Komplettering med observationer utfördes 2017-05-12 - Befintligt VA-ledningsnät Järfälla kommun i dwg-format, mottagen 2017-04-06 - Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering, mottagen 2017-03-30 - Beskrivning av ungefärlig andel parkering respektive grönyta, mail mottaget 2017-05-22 - Svensk Vattens publikation P110 används - Enligt Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering begränsas framtida flöde för området (vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25) till att inte överstiga befintligt. Ett befintligt 2-årsregn används som utflöde i beräkningarna då detta antas motsvara dimensionerna på det befintliga ledningsnätet
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 8 (38) 2 Nulägesbeskrivning Nedan ges en övergripande beskrivning av befintliga förhållanden och förutsättningar för området. Det omfattar recipientens status, förhållanden för geoteknik, samt markavvattningsföretag. 2.1 Recipient Recipienten för planområdet är Bällstaån. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) sammanställer alla större vattenförekomster i Sverige och klassar dem utifrån dess kemiska och ekologiska status. Miljökvalitetsnormen (MKN) för Bällstaån är att den ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2027. Bällstaåns nuvarande ekologiska status klassas enligt VISS som otillfredsställande och dess kemiska status klassas som uppnår ej god. Detta på grund av övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter samt ändrade habitat på grund av fysisk påverkan (VISS, 2017). Bällstaån har, utöver dålig vattenstatus, även problem med återkommande översvämningar. 2.2 Geoteknik och grundvatten Enligt översiktlig jordartskarta från SGU består området till största del av postglacial lera. Lera är en tät jordart och har därför begränsad infiltrationsförmåga. I sydöstra delen av planområdet finns ett mindre område med postglacial sand, vilket har god infiltrationsförmåga. Jordartskartan kan ses i figur 2. Det finns inga uppgifter om grundvattennivåer tillgängliga för området.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 9 (38) Figur 2. Jordartskarta över aktuellt område (SGU, 2017). Ungefärlig placering av planområdet är inringat i blått. 2.3 Markavvattningsföretag och skyddsintressen Enligt länsstyrelsens uppgifter finns det två dikningsföretag inom planområdet, Jakobsbergs östra torrläggningsföretag samt Jakobsberg-Ängen torrläggningsföretag. Dessa visas i figur 3 (blått streck) med tillhörande båtnadsområde (lila fält). Båtnadsområdet är det område kring diket som antas påverkas av dikningsföretaget. Enligt telefonsamtal med länsstyrelsen (2017-06- 09) har dikningsföretagen inom planområdet ingen gällande funktion och det föreslås att kommunen kontaktar länsstyrelsen angående avveckling av dessa. Dikningsföretagen Viksjö, Jakobsberg, Kalfhälla m.fl samt Sänkning av Spångaån finns även längs vägen mot recipienten Bällstaån (till höger i figur 3). Planområdet är inringat i rött i figuren. Då flödet från planområdet inte ska öka i framtiden enligt riktlinjerna kommer inte dessa dikningsföretag att påverkas. Området omfattas inte av några skyddsvärda intressen.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 10 (38) 7 Figur 3. Dikningsföretag samt båtnadsområden inom planområdet (till vänster) samt på vägen mot recipienten Bällstaån (till höger). Ungefärligt planområdet är inringat i rött.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 11 (38) 3 Befintlig dagvattenhantering I detta kapitel beskrivs den befintliga dagvattenhanteringen för området. Avrinning, dagvattenflöden samt föroreningsbelastning redovisas. 3.1 Befintlig avrinning Dagvattnet från planområdet leds till Bällstaån via Järfällahus dagvattenledningar samt det kommunala dagvattennätet. Avvattning sker via rännstensbrunnar främst i anslutning till parkeringsytorna. En del dagvatten infiltreras/fördröjs inom grönområden och i diken inom området. Ingen ytterligare anläggning för fördröjning eller rening av dagvatten finns för området idag. Platsbesök genomfördes 2017-03-30 samt 2017-05-12 för att få en bättre uppfattning av området. Bilderna i detta avsnitt är tagna vid något av dessa tillfällen. Planområdet är indelat i fem delområden, delområde 1 5, utifrån hur dagvattnet avrinner och är kopplat. Det befintliga dagvattensystemet för delområdena kan ses i bilaga 1. I bilaga 1 kan Järfällahus dagvattennät ses med ungefärlig placering utifrån PDF: er mottagna 2017-04-26. Rännstensbrunnar utan anslutning är utritade utifrån platsbesök 2017-05-12 och har okänd koppling. Då området består av lera är infiltrationsförmågan låg. Grönområdena inom området har ändå en fördröjande effekt och dagvatten kan upptas av växtligheten. Inom området förekommer dock planteringar inramade av kantsten (figur 5), vilket förhindrar dagvatten att infiltrera i dessa områden. Delområde 1, Magnusvägen 3 5 och 4 6 Takvatten Takvattnet från hus A, B och C avvattnas via Järfällahus dagvattenledning västerut till kommunal ledning i Magnusvägen. Denna leder dagvattnet söderut mot Folkungavägen. Ledningarna är dragna i passager som finns mellan husen. Takvattnet från hus M och N antas vara kopplade till samma ledning men underlag saknas för dessa. Väg- och parkering Delområdet sluttar norrut. Dagvatten från parkeringsytor tillhörande hus A, B och C leds till rännstensbrunnar som är anslutna till ledningen i Magnusvägen.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 12 (38) Dagvatten infiltrerar även genom ett bredare trädbevuxet dike längs gång- och cykelvägen i öst (figur 4) samt i de gräsytor/trädplanteringar inom parkeringsytan. Figur 4. Brett trädbevuxet dike Parkeringsytorna tillhörande hus M och N är upphöjda och dagvattnet infiltrerar i gräsytor framför parkeringarna samt leds till rännstensbrunnar placerade vid infarterna längs Magnusvägen och vid en asfalterad vändplats i södra delen av området (figur 5).
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 13 (38) Figur 5. Upphöjd parkering samt vändplats. Kantsten kring gräsyta. Gräs- och parkyta Mellan Magnusvägen och hus A, B och C husen finns en större parkyta samt lekpark där stora delar av dagvattnet antas fördröjas. Rännstensbrunnar inom området leder även dagvattnet till ledningen i Magnusvägen. 3.1.2 Delområde 2, Birgittavägen 13 19 Takvatten Takvattnet från hus D och E avleds via Järfällahus ledning västerut längs gång- och cykelvägen och ansluts till det kommunala nätet i Engelbrektvägen. Ledningen leds i passagen mellan hus D och E. Väg- och parkeringsytor Dagvatten från parkeringsytor avrinner norrut till rännstensbrunnar i anslutning till parkeringsytorna. Dessa är kopplade till samma ledning som takvattnet enligt ovan. Dagvatten infiltreras även i en bred gräsyta norr om delområdet (figur 6).
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 14 (38) Figur 6. Gräsyta norr om delområde 2 (vy mot söder) Gräs- och parkyta Västra delen av området består av parkyta som sluttar mot gång- och cykelbanan västerut (figur 7). Största delen av dagvattnet beräknas infiltrera/fördröjas inom parkytan. Rännstensbrunnar kopplade till Järfällahus ledning är även placerade längs gång- och cykelbanan.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 15 (38) Figur 7. Parkyta sluttande mot gång- och cykelbana (vy mot söder) 3.1.3 Delområde 3, Birgittavägen 1 11 Takvatten Takvattnet från hus F, G och H avleds via Järfällahus ledning västerut i gång- och cykelvägen mot Engelbrektvägen och vidare via det kommunala nätet söderut mot Folkungavägen. Väg- och parkering Delområdet sluttar norrut. I den södra delen finns en gräsyta samt en infart från Folkungavägen som sluttar inåt området (figur 8).
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 16 (38) Figur 8. Sluttande infart och parkeringsyta (vy västerut från Birgittavägen) Dagvatten från väg och parkering leds till rännstensbrunnar som är placerade intill de träd- och gräsplanteringar som finns i anslutning till parkeringarna. Dagvattnet avleds norrut via Järfällahus ledning mot delområde 2 och sedan västerut mot gång- och cykelbanan. En del dagvatten infiltreras genom gräsytan samt planteringarna. Dagvatten från Birgittavägen fördröjs i det gräsbeklädda dike som löper längs vägen samt leds till rännstensbrunnar längs vägen som är kopplade direkt till det kommunala nätet. Gräs- och parkyta Väster om husen finns en större parkområde som sluttar inåt husen, gång och cykelbana samt en uteplats/lekplats. En rännstensbrunn i anslutning till gång- och cykelbanan är kopplad på samma nät som nämnts ovan. Stor del av dagvattnet fördröjs inom området.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 17 (38) 3.1.4 Delområde 4, Engelbrektvägen 17 19 Takvatten Takvattnet för hus I och J antas vara kopplat till det kommunala dagvattennätet i Folkungavägen som leds västerut. Komplett information saknas dock. Väg- och parkering Dagvatten från parkeringsytor väster om hus I och J avrinner till rännstensbrunnar på parkeringsytan (okänd anslutning) samt infiltreras/fördröjs i gräsytor längs Engelbrektvägen. Dagvattnet från Engelbrektvägen leds till rännstensbrunnar längs vägen. Dessa är anslutna till det kommunala nätet och leder söderut mot Folkungavägen. Gräs- och parkyta Inom delområdet finns en större gräsbeklädd parkyta med träd (figur 9). Området sluttar mot en grusad lekpark i väst. Det finns även en asfalterad gångväg längs huset i väst där dagvatten avrinner in mot husen. Dagvatten infiltreras till stor del inom parkytan och upptas av växtligheten. Figur 9. Park med barrträd samt gångväg (vy norrut från Folkungavägen)
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 18 (38) 3.1.5 Delområde 5, Engelbrektvägen 8 14 Takvatten Takvattnet för hus K och L leds österut via Järfällahus ledning till den kommunala ledningen i gång- och cykelbanan. Dagvattnet leds söderut mot Folkungavägen. Väg- och parkering Dagvatten från parkeringen leds till rännstensbrunnar inom parkeringsytan. Dessa är anslutna via Järfällahus ledning österut till det kommunala nätet. Mellan parkeringen och gång- och cykelbanan finns ett gräsparti där dagvatten infiltreras. Dagvatten infiltreras även i de planteringar som finns vid parkeringsytorna. Vid parkeringens utfart österut samt längs gång- och cykelbanan finns rännstensbrunnar kopplade till den kommunala ledningen. Dagvatten från parkeringen söder om husen avrinner söderut och infiltreras i de gräsytor som finns inom parkeringsområdet samt avleds till rännstensbrunnar på parkeringen och längs Engelbrektsvägen. Gräs- och parkyta Väster om husen finns en större parkyta med lekplats där dagvatten infiltreras/fördröjs. 3.2 Befintligt dagvattenflöde Befintliga dagvattenflöden inom delområdena har beräknats för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 min. Rationella metoden (ekvation 1) med antagna koefficienter enligt Svenskt Vattens publikation P110 har använts. Q=φ*A*i (ekvation 1) där: Q = dimensionerande flöde (l/s) φ = avrinningskoefficient A = area (ha) i = regnintensitet (l/s ha) Regnintensiteten för en 10-årsregn med varaktighet 10 min är enligt Svenskt Vattens publikation P110 228 l/s ha. Tabell 1 5 redovisar area, avrinningskoefficienter samt dimensionerande flöden från olika marktyper för delområde 1 5.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 19 (38) Tabell 1. Befintliga flöden inom delområde 1 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,29 0,9 60 Asfalt 0,83 0,8 151 Grönyta 0,70 0,1 16 Grus 0,00 0,2 0 Totalt 1,82 0,55 227 Tabell 2. Befintliga flöden inom delområde 2 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,11 0,9 22 Asfalt 0,49 0,8 90 Grönyta 0,71 0,1 16 Grus 0,00 0,2 0 Totalt 1,31 0,43 128 Tabell 3. Befintliga flöden inom delområde 3 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,17 0,9 36 Asfalt 0,59 0,8 107 Grönyta 0,45 0,1 10 Grus 0,04 0,2 2 Totalt 1,25 0,54 155 Tabell 4. Befintliga flöden inom delområde 4 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,12 0,9 24 Asfalt 0,40 0,8 72 Grönyta 0,60 0,1 14 Grus 0,02 0,2 1 Totalt 1,13 0,43 111 Tabell 5. Befintliga flöden inom delområde 5 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,16 0,9 33 Asfalt 0,44 0,8 80 Grönyta 0,46 0,1 11 Grus 0,02 0,2 1 Totalt 1,08 0,50 124 Det totala flödet för området är således 745 l/s. Det kan konstateras att de största flödena kommer från de asfalterade ytorna inom alla delområden.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 20 (38) 3.3 Befintlig föroreningsbelastning För att på sikt uppnå en god vattenstatus i recipienten Bällstaån ska dagvattnet i första hand uppfylla det så kallade Icke försämringskravet. Dagvattnet ska även uppnå Järfälla kommuns fastställda riktvärden för recipienten Bällstaån senast innan dagvattnet nåt recipienten. Befintlig föroreningsbelastning för dagvattnet inom området har beräknats med hjälp av schablonhalter hämtade från databasen StormTac. Dessa är medelvärden för en mängd dagvattenanalyser för olika marktyper. Tabell 6 redovisar de marktyper området är indelat i med tillhörande schablonhalter. Tabell 6. Schablonvärden för föroreningshalter (StormTac, 2017) Schablonhalt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Tak [µg/l] 90 1800 2,6 7,5 28 0,80 4,0 4,5 0,0050 25 000 0 Parkområde [µg/l] 120 1200 6,0 15 25 0,30 3,0 2,0 0,020 49 000 200 Vägyta [µg/l] 140 2400 3,0 21 30 0,27 7,0 4,0 0,080 63 936 774 Parkering [µg/l] 100 1100 30 40 140 0,45 15 4,0 0,050 140000 800 Gång- och cykelbana [µg/l] 150 2000 3,5 23 33 0,30 7,0 4,0 0,080 7400 770 Grusyta [µg/l] 42 2000 2,2 12 33 0,11 1,0 0,85 0,019 9675 96 Beräkningarna är utförda med en årsmedelnederbörd på 550 mm/år för Stockholmsregionen enligt SMHI (SMHI, 2017). Riktvärdet för kväve (N) saknades i Järfälla kommuns Riktlinjer för dagvattenhantering och är istället hämtat från riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, 2017). Tabell 7 redovisar beräknade föroreningskoncentrationer samt riktvärden i µg/l. Tabell 8 redovisar föroreningsmängder i kg/år för området.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 21 (38) Tabell 7. Föroreningskoncentrationer samt Järfälla kommuns riktvärden i µg/l. Överstigande värden markerade i grått. Marktyp P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Takyta [µg/l] 21 423 1 2 7 0,2 1 1 0,00 5877 0 Parkområde [µg/l] 11 107 1 1 2 0,0 0 0 0,00 4381 18 Vägyta [µg/l] 17 293 0 3 4 0,0 1 0 0,01 7814 95 Parkering [µg/l] 37 406 11 15 52 0,2 6 1 0,02 51715 296 Gång- och cykelbana [µg/l] 27 359 1 4 6 0,1 1 1 0,01 1328 138 Grusyta [µg/l] 0 9 0 0 0 0,0 0 0 0,00 43 0 Total [µg/l] 113 1598 13 25 70 0,5 9 4 0,05 71159 547 Riktvärde [µg/l] 80 2500 3 9 15 0,3 8 6 0,04 40000 500 Tabell 8. Föroreningsmängder i kg/år. Överstigande värden markerade i grått. Marktyp [kg/år] P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Takyta [kg/år] 0,4 7,6 0,01 0,03 0,12 0,003 0,02 0,02 0,0000 106 0,0 Parkområde [kg/år] 0,2 1,9 0,01 0,02 0,04 0,000 0,00 0,00 0,0000 79 0,3 Vägyta [kg/år] 0,3 5,3 0,01 0,05 0,07 0,001 0,02 0,01 0,0002 141 1,7 Parkering [kg/år] 0,7 7,3 0,20 0,27 0,93 0,003 0,10 0,03 0,0003 931 5,3 Gång- och cykelbana [kg/år] 0,5 6,5 0,01 0,07 0,11 0,001 0,02 0,01 0,0003 24 2,5 Grusyta [kg/år] 0,0 0,2 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,0000 1 0,0 Total [kg/år] 2,0 28,8 0,24 0,44 1,26 0,008 0,16 0,07 0,0008 1280 9,8 Det kan konstateras att samtliga totala värden förutom kväve och nickel överstiger föreslagna riktvärden i befintlig situation. Parkeringsytorna är främst bidragande till de höga halterna.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 22 (38) 4 Framtida dagvattenhantering Detta kapitel beskriver förväntade framtida situation. Framtida dagvattenflöden, föroreningsbelastning samt erforderlig fördröjningsvolym redovisas. Vidare beskrivs föreslagen framtida dagvattenhantering, höjdsättning samt avrinningsvägar vid ett 100-årsregn. 4.1 Framtida dagvattenflöde Framtida flöden har beräknats med rationella metoden med antagna koefficienter samt en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (ekvation 2). Klimatfaktorn bedöms av SMHI och används då nederbördintensiteten beräknas öka i framtiden. Q=φ*A*i*kf (ekvation 2) där: Q = dimensionerande flöde (l/s) φ = avrinningskoefficient A = area (ha) i = regnintensitet (l/s ha) kf = klimatfaktor Områdets markanvändning som används i beräkningarna utgår från preliminärt planförslag. Areorna baseras på tillhandahållen situationsplan samt uppgifter om ungefärlig andel grönyta respektive asfalt från planarkitekten (epost, 2017-05-22). Beräkningarna är utförda för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter. Ett 10- årsregn är ett regntillfälle där sannolikheten att det inträffar ett enskilt år är 10 %. Sannolikheten att ett 10-årsregn inträffar någon gång under en 10-årsperiod är 65 %. Sannolikheten att ett 10-årsregn inträffar under en 10-årsperiod är alltså större än sannolikheten att det inte inträffar. Framtida flöden för delområde 1 5 redovisas i tabell 9 13. Tabell 9. Framtida flöden inom delområde 1 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,51 0,9 131 Asfalt 0,80 0,8 182 Grönyta 0,54 0,1 15 Grus 0,00 0,2 0 Totalt 1,85 0,67 329
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 23 (38) Tabell 10. Framtida flöden inom delområde 2 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,37 0,9 96 Asfalt 0,39 0,8 89 Grönyta 0,61 0,1 17 Grus 0,04 0,2 2 Totalt 1,41 0,55 204 Tabell 11. Framtida flöden inom delområde 3 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,31 0,9 80 Asfalt 0,41 0,8 93 Grönyta 0,47 0,1 13 Grus 0,03 0,2 2 Totalt 1,22 0,61 188 Tabell 12. Framtida flöden inom delområde 4 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,25 0,9 64 Asfalt 0,41 0,8 93 Grönyta 0,49 0,1 14 Grus 0,02 0,2 1 Totalt 1,16 0,52 172 Tabell 13. Framtida flöden inom delområde 5 Typ av yta A [ha] φ Q 10 år [l/s] Tak 0,21 0,9 53 Asfalt 0,34 0,8 78 Grönyta 0,34 0,1 10 Grus 0,03 0,2 2 Totalt 0,91 0,54 142 Det totala framtida dagvattenflödet för planområdet blir således 1035 l/s. 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym Enligt Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering ska det framtida dagvattenflödet inte överstiga det befintliga för planområdet. Dagvattnet behöver därför fördröjas efter exploatering. Den erforderliga fördröjningsvolymen styrs av inkommande dagvattenflöde samt av hur stort utflöde som avrinner från magasinet och baseras på intensitets-varaktighetssamband enligt Dahlström (2010).
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 24 (38) Utflödet har ansatts till ett befintligt 2-årsregn då befintliga ledningar antas vara dimensionerade för mindre regn. Beräkningar har utförts för ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110. Den erforderliga fördröjningsvolymen för delområde 1 5 redovisas i tabell 14. Tabell 14. Erforderlig fördröjningsvolym Delområde Erforderlig fördröjningsvolym (m 3 ) 1 117 2 79 3 58 4 63 5 42 Totalt 359 Den totala erforderliga fördröjningsvolymen för planområdet är således 359 m 3. 4.3 Framtida dagvattenföroreningar Framtida föroreningsbelastning har beräknats med schablonvärden enligt tabell 6. Tabell 15 16 redovisar framtida föroreningskoncentrationer samt föroreningsmängder för planområdet. Tabell 15. Framtida föroreningskoncentrationer i µg/l före rening. Värden som inte uppfyller icke-försämringskravet är markerade i rött. Marktyp P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Takyta [µg/l] 38 754 1,1 3 12 0,3 1,7 1,9 0,002 10 471 0 Parkområde [µg/l] 8 84 0,4 1 2 0,02 0,2 0,1 0,001 3426 14 Vägyta [µg/l] 27 471 0,6 4 6 0,05 1,4 0,8 0,016 12 543 152 Parkering [µg/l] 19 214 5,8 8 27 0,1 2,9 0,8 0,010 27 206 155 Gång- och cykelbana [µg/l] 17 228 0,4 3 4 0,03 0,8 0,5 0,009 843 88 Grusyta [µg/l] 0 14 0,0 0 0 0,001 0,0 0,0 0,000 65 1 Total [µg/l] 110 1764 8 19 51 0,5 7,0 4,0 0,04 54 555 410 Riktvärde [µg/l] 80 2500 3 9 15 0,3 8 6 0,04 40 000 500
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 25 (38) Tabell 16. Framtida föroreningsmängder i kg/år före rening. Värden som inte uppfyller icke-försämringskravet är markerade i rött. Marktyp [kg/år] P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Takyta [kg/år] 0,7 14,7 0,02 0,06 0,23 0,007 0,03 0,04 0,0000 204 0,0 Parkområde [kg/år] 0,2 1,6 0,01 0,02 0,03 0,000 0,00 0,00 0,0000 67 0,3 Vägyta [kg/år] 0,5 9,2 0,01 0,08 0,11 0,001 0,03 0,02 0,0003 245 3,0 Parkering [kg/år] 0,4 4,2 0,11 0,15 0,53 0,002 0,06 0,02 0,0002 530 3,0 Gång- och cykelbana [kg/år] 0,3 4,4 0,01 0,05 0,07 0,001 0,02 0,01 0,0002 16 1,7 Grusyta [kg/år] 0,0 0,3 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,0000 1 0,0 Total [kg/år] 2,2 34,4 0,16 0,37 0,99 0,010 0,14 0,08 0,0007 1064 8,0 För föroreningsmängderna är fosfor, kväve kadmium och nickel de värden som inte uppfyller icke-försämringskravet då ingen rening tillämpas. Att övriga ämnen uppfyller icke-försämringskravet beror främst på att de nya byggnaderna har placerats på parkeringsyta samt att en andel parkeringsyta görs till grönyta. 4.4 Föreslaget dagvattensystem Efter överenskommelse med Järfälla kommun och Järfällahus har ett huvudförslag för framtida dagvattenhantering tagits fram. Några alternativa lösningar redovisas sedan mer övergripande. I bilaga 2 redovisas föreslagen dagvattenhantering för planområdet samt förslag på placering av föreslagna lösningar. Då planområdets utformning inte är fastställd är placering och utformning preliminär. En beskrivning av de föreslagna lösningarna följer i avsnitt 4.4.1. Det befintliga ledningsnätet behöver ses över med avseende på funktion och placering och anpassas till framtida situation. Det befintliga ledningsnätet kommer att behöva flyttas i och med föreslagen utbyggnad. Inom delområde 1 kommer det befintliga ledningsnätet under Magnusvägen flyttas västerut och läggas i den nya planerade vägen (framtida stadsgata i bilaga 2). Ledningsnätet i östra delen av delområde 1 kommer behöva flyttas något österut. Många av de befintliga rännstensbrunnarna är även placerade under de framtida planerade byggnaderna och behöver justeras eller tas bort efter exploatering.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 26 (38) För fördröjning av dagvattnet inom planområdet föreslås dagvattenkassetter som placeras i parkerings- eller grönytor intill de nya huskropparna. Dessa ska vara dimensionerade för att kunna fördröja allt dagvatten inom området. Kassetterna ansluts till det befintliga ledningsnätet. Ett avstånd på ca 5 meter från husgrund rekommenderas. Erforderlig area för att fördröja allt dagvatten inom de 5 delområdena i kassetter har beräknats och redovisas i tabell 17. I bilaga 2 är erforderlig yta för kassettmagasin utsatt. Vid användning av plast föreslås en analys av plastens innehåll och spridning för ett ställningstagande Tabell 17. Erforderlig area för kassettmagasin Delområde Erforderlig area för kassetter (m 2 ) 1 97 2 65 3 49 4 53 5 35 Totalt 299 Dagvatten från takytor Takvattnet behöver inte renas och föreslås ledas direkt till dagvattenkassetterna. Dagvatten från parkeringar Dagvatten från parkeringsytor föreslås renas i så kallade rain gardens. För rening i rain gardens bör dessa utgöra ca 4% av området som ska renas. För parkeringsytorna inom området innebär detta att ca 345 m 2 bör utgöras av rain gardens. Ungefärlig yta är markerad i bilaga 2. Utöver rain gardens föreslås skelettjordar anläggas kring några av de träd som önskas bevaras inom området. Dessa anläggs så att dagvatten från körytor och vägar kan renas i skelettjordarna. Detta blir även en typ av växtbäddsrenovering och innebär rekonditionering av växtplatsen närmast trädet utan att ta bort trädet. Då halterna av bland annat kväve och fosfor behöver reduceras föreslås skelettjordarna bestå av en andel biokol då detta är effektivt att binda näringsämnen. Gödsling av biokolet ska undvikas. Skelettjordar har dessutom fördröjande effekt. Enligt trafikkontoret kan en skelettjord för ett träd vara ca 15 m 3 och fördröja ca 5 m 3 dagvatten. Observera att detta inte är medräknat i den erforderliga arean för dagvattenkassetterna.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 27 (38) Delar av parkeringsytorna föreslås även beläggas med permeabel beläggning samt att kantsten kring planteringsytor undviks. Dessa åtgärder har både renande och fördröjande effekt. Då området består av lera förekommer låg risk för infiltration av olja och andra föroreningar till grundvattnet. Observera att dessa ej är markerade i bilaga 2 då parkeringarna utformning inte är fastställd. Det är viktigt att höjdsätta området så att dagvattnet leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar. Rain gardens och skelettjordar föreslås breddas till befintliga rännstensbrunnar eller planerade kassettmagasin/makadammagasin för fördröjning vid större regn. Enligt Järfälla kommuns riktlinje för dagvattenhantering krävs även oljeavskiljning för parkeringar med över 40 platser. De totala föroreningshalterna för planområdet efter att dagvattnet från parkeringsytorna renats i rain gardens och permeabel beläggning samt att dagvatten från vägar renats i skelettjordar samt befintliga dikeskanter har beräknats med reningseffekter enligt Stormtacs databas. Föroreningshalter och föroreningsmängder i befintlig situation, efter exploatering samt efter exploatering med åtgärder redovisas i tabell 18.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 28 (38) Tabell 18. Totala föroreningshalter och mängder för planområdet för befintlig situation, efter exploatering samt efter exploatering med åtgärder. Alla värden uppfyller icke-försämringskravet efter rening. µg/l P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil Befint -ligt 113 1598 13 25 70 0,5 9 4 0,05 71159 547 Efter 110 1764 8 19 51 0,5 7 4 0,04 54555 410 Efter med åtgärd -er 82 1558 3 9 19 0,4 4 3 0,03 18173 197 kg/år Befint -ligt Efter 2,0 29 0,24 0,44 1,26 0,01 0,16 0,07 0,00 1280 9,8 2,2 34 0,16 0,37 0,99 0,01 0,14 0,08 0,00 1064 8,0 Efter med åtgärd -er 1,6 30 0,05 0,18 0,37 0,01 0,07 0,06 0,00 354 3,8 Det kan konstateras att samtliga föroreningshalter (förutom kväve som överstiger med 1 kg/år) uppfyller Icke-försämringskravet, det vill säga att föroreningsmängden inte ökar i området efter exploatering. Fosfor (P) överstiger dock riktvärdena med 2 µg/l och Zink (Zn) överstiger riktvärdena med 4 µg/l. Observera att föroreningsberäkningarna är baserade på schablonvärden med stora osäkerheter. Likaså kan årsflöden samt avrinningskoefficienter som använts för att beräkna föroreningsmängderna förutsattas inneha stora osäkerheter. Storleksordningen på differensen mellan framtida föroreningsmängder och föreslagna riktvärden bedöms därför ligga inom beräkningarnas felmarginal.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 29 (38) Tabell 19 redovisar de föreslagna anläggningarna med erforderlig area för planområdet. Tabell 19. Föreslagna dagvattenanläggningar med erforderlig area Typ av anläggning Erforderlig yta Fördröjning Kassettmagasin 299 m 2 Rening Rain garden 345 m 2 Skelettjordar Ca 150 m 2 (15 m 3 per träd) Permeabel beläggning Ca 150 m 2 (där bilar står parkerade) Alternativa åtgärder Ett alternativ till dagvattenkassetter är makadammagasin. En fördel med dessa är att de består av naturligt material istället för exempelvis plast. De är dock inte lika yteffektiva som kassettmagasinen och kräver ca 3 gånger så stor area som kassettmagasinen. Alternativt föreslås även gröna tak för de nya byggnaderna. Gröna tak innebär att den erforderliga arean för kassettmagasin eller makadammagasin kan minskas då dagvattnet fördröjs på taken. Tunna gröna tak (ca 30 mm) med exempelvis sedum kan fördröja ca 20 l dagvatten /m 2 (Veg Tech, 2017). Då alla nya tak inom planområdet förses med gröna tak innebära detta en erforderlig fördröjningsvolym på ca 166 m 3, dvs knappt hälften av den erforderliga fördröjningsvolymen för traditionella tak. En förutsättning för användning av gröna tak är att de inte gödslas för att undvika höga utsläpp av framför att kväve och fosfor. För delområde 2 föreslås även en del dagvatten ledas i öppet dike enligt bilaga 2. Denna lösning innebär att dagvattnet renas och fördröjs ytterligare. Det bidrar även till att motverka att dagvatten avrinner mot den planerade byggnaden. Inga fördjupade beräkningar har gjort angående eventuellt dike. 4.4.1 Beskrivning av föreslagen dagvattenhantering Dagvattenkassetter/ Makadammagasin Magasin med dagvattenkassetter (figur 9), liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Infiltrationsmöjligheten i marken är låg inom området och kassetterna föreslås därför breddas till dagvattennätet. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 30 (38) dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 10. Exempel på dagvattenkassetter (foto: Wavin) Gröna tak Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak (figur 10). Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut (Veg Tech, 2017). Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 31 (38) det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Figur 11. Bostadshus med grönt tak. Källa: Vegtech Rain gardens Så kallade Rain Gardens, se figur 12, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. Rain Gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. De har både fördröjande och renande effekt och kan med fördel ersätta andra planteringar. Detta innebär inte heller större skötselkostnader.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 32 (38) Figur 12. Uppbyggnad av rain garden Skelettjordar Skelettjordar kan med fördel anläggas kring träd som önskas bevaras och bidrar då både till fördröjning av dagvatten samt ger mer gynnsamma förhållanden för trädet. Det kan även bidra till att undvika skador på ledningar från trädrötter. Detta är en typ av växtbäddsrenovering som innebär rekonditionering av jorden kring trädet, utan att trädet tas bort. Skelettjorden består av makadam med hålrum fyllda med luft samt fuktighets- och näringshållande växtjord (figur 13). I detta fall föreslås även biokol tillsättas då detta har en stor reaktiv yta och därför god förmåga att reducera näringsämnen och metaller.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 33 (38) Figur 13. Principuppbyggnad skelettjord Risker med skelettjordar är att de kan orsaka syrebrist hos rötterna om vattnet inte dräneras. De kan även behöva extra bevattning under torrperioder. I övrigt krävs ingen skötsel. (Stockholms stad, 2009) Permeabel beläggning För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa. Ett exempel kan ses i figur 14. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Permeabel beläggning kräver viss skötsel för att behålla sin funktion.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 34 (38) Figur 14. Permeabel beläggning på parkeringsplats 4.5 Höjdsättning För en lyckad dagvattenhantering är höjdsättningen grundläggande. För att undvika skador på byggnader bör området höjdsättas så att marken lutar från byggnaderna. Detta är även viktigt för att undvika instängda områden där dagvatten kan bli stående. Enligt Svensk Vattens publikation P110 ska marköversvämning med följande skador på byggnader ske mer sällan än vart 100:e år. Figur 15 visar områden inom planområdet med särskild risk för att dagvatten kan bli stående. Detta för att marken i dagsläget sluttar mot de planerade husen. Dessa områden bör särskilt beaktas vid nybyggnation. Höjdsättning för parkeringsytorna föreslås även ske så att dagvattnet leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar.
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 35 (38) Figur 15. Områden med risk för att dagvatten blir stående (inringat i rött) 4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn Vid ett 100-års regn blir, enligt beräkningar, dagvattenflödet ca dubbelt så stort som vid ett 10-årsregn. Detta innebär att det befintliga systemet inte kommer att vara tillräckligt för att fördröja flödet och avrinningen kommer att ske ytligt. Naturliga avrinningsvägar inom området är Birgittavägen och Engelbrektvägen där dagvattnet avrinner norrut, Folkungavägen och de två gång- och cykelvägarna genom området där dagvattnet avrinner västerut samt Magnusvägen där dagvattnet avrinner söderut. Området ska höjdsättas så att dessa avrinningsvägar är tillgängliga vid extrema regn. Det rekommenderas väl dimensionerade diken längs dessa vägar samt rännstensbrunnar för att undvika översvämning vid kraftiga regn.
arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 36 (38) Referenser Järfälla kommun (2016). Riktlinjer för dagvattenhantering Svenskt Vatten. (2016). P110 - avledning av dag-, drän- och spillvatten Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering Riktvärdesgruppen (2009). Förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp VISS (2017), Vatteninformationssystem Sverige (20161024) Stormtac (2017), stormtac.com SGU (2017) Sveriges geologiska undersökning, sgu.se SMHI (2017) Stockholm stad. (2009). Växtbäddar i Stockholm Veg Tech (2017) Gröna tak
050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet 37 (38) Norconsult AB Väg och Bana Väg- och VA- teknik Ylva Egeskog ylva.egeskog@norconsult.com Marta Juhlén marta.juhlén@norconsult.com
Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm +46 (0)8-462 64 30 www.norconsult.se