Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

ISF Redovisar Rapport 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen sf

ISF REDOVISAR RAPPORT 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2018

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöver uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2018 ISBN: 978-91-88837-13-4

Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 11 1.1 Syfte och frågor... 12 1.2 Avgränsningar... 12 1.3 Definitioner... 13 1.4 Metod... 14 2 Resultat... 17 2.1 Indragningar av sjukpenning har ökat under de tre senaste åren... 17 2.2 Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen är högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen... 20 2.3 Det finns stora regionala skillnader i andelen personer som fick sin sjukpenning indragen... 21 2.4 Det är vanligast att personer i åldersgruppen 60 64 år fick sin sjukpenning indragen... 23 2.5 Det är vanligare att personer med förgymnasial utbildning fick sin sjukpenning indragen... 24 2.6 Andelen personer i tre olika branscher som fick sin sjukpenning indragen... 25 2.7 Det är vanligare att utrikes födda än inrikes födda fick sin sjukpenning indragen... 26 2.8 Egenskaper som kännetecknar personer som får sin sjukpenning indragen... 27 3 Diskussion... 29 3.1 Kan lagens bedömningsutrymme bidra till att andelen beslut om indragen sjukpenning varierar?... 30

Innehåll 3.2 Har regeringens styrning av Försäkringskassan och myndighetens interna styrning bidragit till fler indragningar av sjukpenning?... 31 Referenser... 37 Bilaga 1 Tidigare studier... 41 Bilaga 2 Regelverket för sjukpenning... 45 Bilaga 3 Försäkringskassans utredningsskyldighet och rättsliga avgöranden... 49 Bilaga 4 Andelen indragningar i samband med dag 365 i rehabiliteringskedjan... 53 Bilaga 5 Analys av egenskaper som kännetecknar personer som får sin sjukpenning indragen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan... 60

Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Under senare år har vi sett att både besluten om avslag på ansökan om sjukpenning och besluten att dra in sjukpenningen har ökat. Ökningen är särskilt kraftig när det gäller indragningar av sjukpenning. I denna rapport har vi undersökt vilka grupper som får sin sjukpenning indragen. Vår analys visar att andelen som fick sin sjukpenning indragen har ökat kraftigt sedan år 2014. Vi ser också att det finns stora regionala skillnader i andelen indragningar. Analysen visar vidare att vissa grupper av personer fick sin sjukpenning indragen i högre utsträckning än andra grupper och att dessa skillnader har ökat sedan 2014. Det är viktigt för sjukförsäkringens legitimitet att det inte finns några omotiverade skillnader i andelen indrag över tid, mellan olika regioner i landet eller mellan olika grupper av personer. I denna rapport gör vi inte någon analys av de bakomliggande orsakerna till resultaten och kan därför inte slå fast vad de kraftiga variationerna beror på. Men i rapporten för vi en kort diskussion om möjliga förklaringar till att andelen indragningar av sjukpenning har ökat under senare tid. Det är angeläget att undersöka vad de variationer vi ser beror på, och även att följa hur indragen av sjukpenning utvecklas framöver. Avsikten är att rapporten ska kunna ligga till grund för fortsatta studier inom området. Rapporten har skrivits av Martin Söder (projektledare), Malin Olsson och Niklas Österlund. Stockholm i maj 2018 Catarina Eklundh Ahlgren 5

Sammanfattning Sammanfattning Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen har ökat väsentligt under de tre senaste åren. Under åren 2009 2013 låg andelen indragningar på en lägre och mer jämn nivå. Även andelen försäkrade som har fått avslag på sin ansökan om sjukpenning har ökat under en period. Men denna ökning är inte är lika tydlig som ökningen av indragning av sjukpenning. Kunskapen om vad som utmärker gruppen försäkrade som fick sin sjukpenning indragen är inte tillräcklig när det gäller faktorer som bransch, utbildningsnivå och vilket län de bor i. Det är också viktigt att känna till om det finns skillnader i indragningar av sjukpenning mellan exempelvis kvinnor och män, olika sjukskrivningsdiagnoser och åldersgrupper. Det är angeläget att uppmärksamma om det finns systematiska skillnader. Om det finns systematiska skillnader kan det behövas djupare analyser av vad skillnaderna kan bero på. Denna granskning kan ligga till grund för en sådan studie. År 2008 infördes rehabiliteringskedjan inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan prövar de försäkrades arbetsförmåga mot olika bedömningsgrunder vid fasta tidpunkter. Under de första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Efter 90 dagar ska Försäkringskassan beakta om den försäkrade kan försörja sig efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar ska Försäkringskassan också beakta om den försäkrade kan försörja sig genom förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan behöver inte beakta detta om det finns särskilda skäl mot det eller om det anses oskäligt. Efter dag 365 i rehabiliteringskedjan bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, men med skillnaden att särskilda skäl inte kan tillämpas. I bilaga 2 redovisas en mer utförlig beskrivning av rehabiliteringskedjan. 7

Sammanfattning Analysen i denna rapport fokuserar på indragningar av sjukpenning i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Men vi undersöker även indragningar i samband med dag 365 i rehabiliteringskedjan. Analysen bygger på ärenden om de nära 81 000 anställda personer som fick sin sjukpenning indragen under perioden 2009 2017. Granskningen presenteras i rapportformen ISF redovisar. Det betyder att vi redovisar fakta utan att göra en fullständig och djupgående analys av de bakomliggande orsakerna till resultaten. I det avslutande kapitlet för vi en kort diskussion om möjliga förklaringar till resultaten. Men för att kunna veta säkert om de möjliga förklaringarna är korrekta behöver fördjupade analyser av orsakssambanden genomföras. Granskningens huvudsakliga resultat Den totala andelen personer som fick sin sjukpenning indragen har varierat betydligt under den studerade perioden. År 2009 låg andelen som fick sin sjukpenning indragen på drygt 2 procent. År 2014 hade denna andel sjunkit till 1,2 procent. Därefter har andelen indragningar ökat kraftigt. År 2017 fick 5,8 procent sin sjukpenning indragen. Under åren 2009 2016 var andelen personer som fick sin sjukpenning indragen totalt sett något högre bland män än bland kvinnor. Men under år 2017 var förhållandet det motsatta, andelen indragningar var något högre bland kvinnor än bland män. Dessa andelsuppgifter avser försäkrade som fått sin sjukpenning indragen oavsett när i rehabiliteringskedjan det skett. Andelen indragningar ökade mest i samband med att Försäkringskassan prövade de försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, det vill säga efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. År 2017 fick 8,5 procent av de försäkrade sin sjukpenning indragen vid denna tidpunkt i rehabiliteringskedjan. Andelen indragningar ökade också i samband med att Försäkringskassan prövar arbetsförmågan efter dag 365 i rehabiliteringskedjan. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen vid denna tidpunkt var högst år 2016 då den var 4,8 procent. Denna andel minskade till 3,5 procent år 2017. I bilaga 4 redovisas resultaten när det gäller personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med dag 365 i rehabiliteringskedjan. 8

Sammanfattning Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan varierar kraftigt mellan olika län. År 2017 var andelen indragningar högst bland personer bosatta i Norrbottens län och lägst bland personer bosatta i Östergötlands län. Det finns också stora variationer beroende på vilken huvuddiagnos personerna har varit sjukskrivna för. Andelen som fick sin sjukpenning indragen var högst bland personer med sjukdomar i rörelseorganen och för skador och förgiftningar. Ökningen av andelen indragningar var relativt sett störst bland personer med psykiatriska diagnoser. Andelen indragningar varierar även mellan olika åldersgruper. År 2017 fick personer som var mellan 60 och 64 år i högst utsträckning sin sjukpenning indragen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Personer som var mellan 20 och 29 år fick sjukpenningen indragen i lägst utsträckning vid samma tidpunkt i rehabiliteringskedjan. Det var vanligare att personer med förgymnasial utbildning fick sin sjukpenning indragen än personer med eftergymnasial utbildning. Utrikes födda personer fick sin sjukpenning indragen i större utsträckning än inrikes födda. Analysen i denna granskning är i huvudsak beskrivande (deskriptiv). Men olika egenskaper hos de försäkrade kan samvariera. Som exempel kan nämnas att indragning av sjukpenning är vanligast bland personer i åldersgruppen 60 64 år. Men det betyder inte att dessa personer åldersdiskrimineras. Just åldern kan i det här sammanhanget samvariera med vilken diagnos personer som är mellan 60 och 64 år har. Personer i äldre åldersgrupper har oftare sjukdomar i rörelseorganen än personer i yngre åldersgrupper. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var överlag högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen. Liknande samvariationer kan möjligtvis finnas bland personer som har förgymnasial utbildning eller bland personer som är utrikes födda. Vi har inte undersökt om sådana samvariationer kan förklara de skillnader vi ser mellan olika grupper. Det är därför inte möjligt att säga om de skillnader vi ser beror på att vissa grupper systematiskt bedöms mer strikt, eller om det finns andra förklaringar till skillnaderna. Personer med förgymnasial utbildning och personer som är utrikes födda har oftare arbeten med sämre arbetsmiljö och som är mer fysiskt belastande än personer med högre utbildningsnivå eller som är inrikes 9

Sammanfattning födda. Det är möjligt att den här gruppen personer inte kan klara sitt vanliga arbete på grund av den fysiska nedsättningen men bedöms ha arbetsförmåga i andra mindre fysiskt belastande arbeten på arbetsmarknaden. Möjliga förklaringar till att andelen indragningar har varierat När Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning utgår de från reglerna om sjukpenning. Dessa regler lämnar ett bedömningsutrymme till den som ska fatta beslut om sjukpenning. Beroende på hur detta bedömningsutrymme används kan andelen ärenden där myndigheten drar in sjukpenningen variera över tid. Det är möjligt att det mål som regeringen slog fast år 2015 om att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar i december 2020 har påverkat Försäkringskassans styrning. Det är också möjligt att Försäkringskassans styrning kan ha medfört att myndigheten inom ramen för lagens bedömningsutrymme har beslutat om fler indragningar av sjukpenning än tidigare. ISF kan inte avgöra vilken nivå andelen personer som får sin sjukpenning indragen bör ligga på. En ökad eller minskad andel indrag kan bero på att fler eller färre personer som inte har rätt till sjukpenning ansöker om förmånen. Att andelen som får indrag vid dag 180 i rehabiliteringskedjan förändras kan också bero på antalet personer som har sjukpenning upp till den tidpunkten och på hur den gruppen är sammansatt. Men det är bekymmersamt om det inte finns förklaringar till de kraftiga variationerna över tid när det gäller andelen personer som fick sin sjukpenning indragen. Samma sak gäller de markanta skillnaderna mellan olika län. Faktorer som vilken typ av arbeten som finns på den lokala arbetsmarknaden och i vilken utsträckning personer ansöker om sjukpenning kan ha betydelse för den geografiska variation som finns Om det inte finns godtagbara förklaringar till skillnaderna är det angeläget att andelen personer som får sin sjukpenning indragen ligger på en relativt jämn nivå och att det inte finns påtagliga skillnader i olika delar av landet. Annars finns det risk för att sjukförsäkringens legitimitet urholkas. Orsakerna till de kraftiga variationerna av indragningar bör studeras närmare. 10

Inledning 1 Inledning Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen har ökat väsentligt under de tre senaste åren. Under åren 2009 2013 låg andelen indragningar på en lägre och mer jämn nivå. Även andelen försäkrade som har fått avslag på sin ansökan om sjukpenning har ökat under en period. Men denna ökning är inte är lika tydlig som ökningen av indragen sjukpenning. Försäkringskassans årsredovisningar visar att 5 855 personer fick sin sjukpenning indragen år 2014. Av dessa var 3 360 kvinnor och 2 495 män. År 2017 hade antalet indragningar ökat till 26 587 personer varav 17 291 var kvinnor och 9 296 var män. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade från 1,2 procent år 2014 till 5,8 procent år 2017. Under denna period ökade andelen indragningar från 1,0 till 5,9 procent för kvinnor och från 1,4 till 5,5 procent för män. 1 Det finns begränsad kunskap om vad som utmärker gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen när det gäller faktorer som yrke, utbildningsnivå och vilket län de bor i. Kunskapen är också begränsad om vad som utmärker den del av gruppen som står för de senaste årens ökning av indragningarna. Det är också viktigt att undersöka om det finns skillnader i indragningar av sjukpenning mellan till exempel kvinnor och män, olika sjukskrivningsdiagnser och åldersgrupper. Om det finns systematiska skillnader kan det behövas djupare analyser av vad skillnaderna kan bero på. Denna granskning kan ligga till grund för en sådan studie. 1 Försäkringskassan, Försäkringskassans årsredovisning 2016 och 2017. 11

Inledning 1.1 Syfte och frågor Syftet med denna granskning är att öka kunskapen om vilka egenskaper som kännetecknar de personer som får sin sjukpenning indragen. Granskningen omfattar åren 2009 2017. Granskningen svarar på följande övergripande frågor: Vilka faktorer utmärker gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen, när det gäller exempelvis sjukskrivningsdiagnos, utbildningsnivå och vilket län de bor i? Har gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen förändrats under perioden 2009 2017, när det gäller ovanstående faktorer? 1.2 Avgränsningar Vi har genomfört en beskrivande registerstudie för att ge en övergripande bild av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som fick sin sjukpenning indragen. Det innebär att granskningens resultat inte ger någon djupgående förklaring till ökningen. Resultaten i rapporten kan däremot utgöra en grund för en framtida fördjupad granskning av de orsaker som ligger bakom ökningen av Försäkringskassans indragningar av sjukpenning. I rapporten diskuterar vi möjliga förklaringar till ökningen av indragningar. Men det är viktigt att betona att detta just är möjliga förklaringar, och ingenting som har analyserats i eller kan beläggas av granskningen. Statistiken som används i rapporten utgår från tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. År 2008 infördes rehabiliteringskedjan inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan prövar de försäkrades arbetsförmåga mot olika bedömningsgrunder vid fasta tidpunkter. Under de första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Efter 90 dagar ska Försäkringskassan beakta om den försäkrade kan försörja sig efter omplacering till ett annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar ska Försäkringskassan också beakta om den försäkrade kan försörja sig genom förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan behöver inte beakta detta om det finns särskilda skäl mot det eller om det anses oskäligt. Efter dag 365 i rehabiliteringskedjan bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan 12

Inledning mot hela arbetsmarknaden, men med skillnaden att särskilda skäl inte kan tillämpas. I bilaga 2 redovisas en mer utförlig beskrivning av rehabiliteringskedjan. Granskningen visar att det är ovanligt med sjukfall som avslutas med att Försäkringskassan drar in sjukpenningen i samband med dag 90 i rehabiliteringskedjan. Rapporten redovisar därför inte någon statistik om indragningarna efter dag 90. Det är betydligt vanligare att Försäkringskassan drar in sjukpenningen i samband med prövningen efter dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan. För att denna rapport ska bli så läsvänlig som möjligt så kommer analysen av indragen sjukpenning att fokusera på bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Resultatet som gäller indragningarna efter dag 365 redovisas i bilaga 4. 1.3 Definitioner Följande avsnitt tydliggör bland annat skillnaden på avslag vid ansökan om sjukpenning och indragning av sjukpenningen i pågående sjukfall. Avslag på ansökan om sjukpenning När en anställd person ansöker om sjukpenning vid sjukfallets start bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan mot de befintliga arbetsuppgifterna. Arbetsförmågan hos en arbetslös person bedöms i förhållande till arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. I de fall Försäkringskassan bedömer att den försäkrades arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdomen ska myndigheten avslå begäran om sjukpenning. I denna rapport använder vi begreppet avslag på ansökan om sjukpenning för denna typ av beslut. Indragning av sjukpenning Om en försäkrad har sjukpenning och Försäkringskassan bedömer att personen inte längre har rätt till förmånen så fattar myndigheten beslut om att personen inte längre har rätt till sjukpenning. I denna 13

Inledning rapport använder vi begreppet indragning av sjukpenning för denna typ av beslut. Försäkringskassan benämner samma beslut för avslag i pågående sjukfall. Försäkringskassan har ändrat sättet att registrera indragning och avslag I november 2016 ändrade Försäkringskassan hur de registrerar avslag på ansökan om sjukpenning och beslut om indragning av sjukpenning. Förändringen innebär att Försäkringskassan inte skiljer på avslag och indragning i sina register. Denna ändring gjordes eftersom Försäkringskassan anser att varje ansökan om sjukpenning är en ny ansökan även om den avser en fortsättning på en tidigare period med sjukpenning, och att varje nytt läkarintyg som ges in i ett pågående ärende också ska räknas som en ny ansökan. Men Försäkringskassan kan ändå skilja på avslagen och indragningarna genom att se vilka ärenden som saknar utbetalning. 2 ISF har i denna granskning kunnat identifiera de personer som fått sin sjukpenning indragen i analysen av registerdata. Det har gjorts genom att hantera beslut om avslag som har skett i anslutning till att ett sjukfall avslutats +/- 14 dagar som ett indrag. 1.4 Metod Analysen i rapporten är inriktad på att besvara frågan om vilka egenskaper som utmärker gruppen personer som fick sin sjukpenning indragen. De egenskaper som vi har undersökt är de försäkrades kön, huvuddiagnos, bosättningslän, ålder, utbildningsnivå, bransch, och födelseland (född i Sverige eller i ett annat land). De registerdata som studien utgår från omfattar ärenden om knappt 81 000 anställda personer som har fått sin sjukpenning indragen samt närmare 2 miljoner anställda personer som beviljades ersättning under åren 2009 2017. Uppgifter för år 2017 gäller perioden november 2016 till oktober 2017. Det beror på att det inte fanns uppgifter senare än oktober 2017 när data beställdes. Om en person fick flera beslut om indragen sjukpenning under ett och samma år så räknas det som 2 Försäkringskassan, Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning. Svar på regeringsuppdrag. Beslutad 2017-06-21. Dnr. 013684-2017. 14

Inledning att personen fick ett beslut om indragen sjukpenning under det året. Vi grundar alltså analysen på antalet personer som fick sin sjukpenning indragen, inte på antalet sjukfall. Samma sak gäller de personer som hade flera sjukfall under ett år och som inte avslutades med att sjukpenningen drogs in. Om en person under ett år hade flera sjukfall så räknas det som att personen hade ett sjukfall. 3 Indragningarna beräknas genom att dividera antalet personer som fått ett indrag vid en tidpunkt med det totala antalet personer vars sjukperiod har passerad denna tidpunkt. Det finns alltid en risk att resultaten från en statistisk analys av observationsdata påverkas av att de två jämförda grupperna skiljer sig åt. Vi har därför i en ytterligare analys standardiserat datamaterialet när det gäller kön och ålder för att kunna uppskatta möjliga skillnader i vad som har haft betydelse vid år 2014 och 2016. Dessa år valdes eftersom andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade markant efter år 2014. År 2016 valdes eftersom det bara finns uppgifter om de försäkrades utbildningsnivå och vilken bransch de arbetar inom till och med detta år. Analysen innebär att vi har matchat de båda grupperna så att de så långt möjligt ska likna varandra när det gäller kön och ålder. Denna matchning avser inte den beskrivande redovisning av resultaten som presenteras i avsnitt 2.2 2.7, utan rör regressionsanalysen som redovisas i avsnitt 2.8. 3 Registren (MiDAS) saknar uppgift om dag i rehabiliteringskedjan. Den uppgiften har i stället beräknats genom att lägga samman tidigare sjukfall, om antalet dagar utan ett sjukfall uppgår till mindre än 90 dagar. I cirka nio av tio sjukfall motsvarar dag i sjukfallet dag i rehabiliteringskedjan. 15

Resultat 2 Resultat I detta kapitel presenterar vi resultat av hur andelen personer som fick sin sjukpenning indragen har varierat under åren 2009 2017. Uppgifterna i avsnitt 2.1 är hämtade från Försäkringskassans årsredovisningar och avser försäkrade som fick sin sjukpenning indragen oavsett när i rehabiliteringskedjan det skett. I avsnitten (2.2 2.7) redovisar vi hur vanligt det var att Försäkringskassan beslutar att dra in personers sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan under åren 2009 2017, fördelat på olika egenskaper hos personerna. I dessa avsnitt beskriver vi också hur gruppen försäkrade som har fått sin sjukpenning indragen har förändrats under denna period. I bilaga 4 redovisar vi hur vanligt det var att Försäkringskassan beslutar att dra in personers sjukpenning efter dag 365 i rehabiliteringskedjan under åren 2009 2017, fördelat på olika egenskaper hos personerna. 2.1 Indragningar av sjukpenning har ökat under de tre senaste åren Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen låg på drygt 2 procent år 2009 (figur 1). Det motsvarar cirka 10 000 försäkrade. Denna andel minskade till 1,2 procent år 2014, vilket motsvarar 5 855 personer. Därefter har andelen indragningar ökat kraftigt. År 2017 fick 5,8 procent indragen sjukpenning, vilket motsvarar 26 587 försäkrade. Under åren 2009 2016 var andelen män som fick sin sjukpenning indragningar något högre än för kvinnor. Enligt en rapport från Försäkringskassan beror det på att män i större utsträckning än 17

Resultat kvinnor har sjukdomar i rörelseorganen (diagnoskapitel M00 M99). Diagnoskapitel är ett sätt att gruppera sjukdomstillstånd enligt klassifikationssystemet ICD-10-SE. 4 Försäkrade med sjukdomar i rörelseorganen är generellt sett överrepresenterade bland de som får sin sjukpenning indragen, oavsett kön. 5 Men under år 2017 var förhållandet det motsatta, andelen indragningar var något högre bland kvinnor än bland män. Andelen personer som fick avslag på sin ansökan om sjukpenning kan möjligtvis ha påverkat ökningen av indragningarna under åren 2014 2017. Lagstiftningen lämnar ett bedömningsutrymme när nedsättningen av arbetsförmågan ska prövas (se avsnitt 3.1). Om Försäkringskassan har en låg avslagsfrekvens ett år kan det eventuellt vara ett tecken på att fler försäkrade beviljas sjukpenning i de fall när det väger mellan att bevilja eller avslå ansökan om sjukpenning. Det kan möjligtvis leda till att personer som beviljades sjukpenning (i gränsfallen) fick sin sjukpenning indragen i ett senare skede. I denna granskning har vi inte analyserat vad som kännetecknar gruppen som fick avslag och om det kan ha påverkat andelen indragningar. 4 ICD-10 är en internationell klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, där sjukdomar med gemensamma egenskaper är grupperade i olika kapitel. Se även Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se. 5 Försäkringskassan, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 1. 2015. Socialförsäkringsrapport 2015:06. 18

Resultat Figur 1. Andelen (%) personer vars ärende avslutades med att Försäkringskassan drog in sjukpenningen under åren 2009 2017 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Källa: Försäkringskassans årsredovisningar för åren 2011 2017. Enligt Försäkringskassan beräknas indragningarna genom att dividera antalet personer som fått ett indrag med det totala antalet personer som under samma period hade ett avslutat sjukfall. Av Försäkringskassans årsredovisning för 2017 framgår att I oktober 2016 bytte Försäkringskassan metod för att registrera avslag i pågående sjukfall. Statistiken för år 2016 har tagits fram på två olika sätt och skiljer sig från årsredovisningen 2016 1 För 2017 begränsas uttaget till och med oktober för att undvika eventuella underregistreringar. Årsvärdena kan därmed komma att justeras, enligt Försäkringskassan. Nästkommande avsnitt (2.2 2.7) redovisar hur vanligt det var att Försäkringskassan beslutade att dra in personers sjukpenning i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan under åren 2009 2017, fördelat på olika bakgrundsfaktorer. Analysen är baserad på data som ISF har beställt från Försäkringskassan och sedan bearbetat. Resultaten som presenteras är beskrivande (deskriptiva) till sin karaktär. Det betyder att djupare analyser av exempelvis samvariation mellan de försäkrades ålder och diagnos inte har genomförts i granskningen. 19

Resultat 2.2 Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen är högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen Det är vanligast att personer som är sjukskrivna för sjukdom i rörelseorganen fick sin sjukpenning indragen. Men den relativa ökningen var störst bland personer som är sjukskrivna på grund av psykiatrisk sjukdom. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade markant inom samtliga diagnoskapitel mellan åren 2014 och 2017 (figur 2). År 2017 var det totalt 8,5 procent av de försäkrade som fick sin sjukpenning indragen i samband med prövningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. Störst andel indragningar fanns bland personer med sjukdomar i rörelseorganen (M00 M99) och med skador och förgiftningar (S00 T98). År 2014 fick 1,8 procent av personerna med sjukdomar i rörelseorganen sin sjukpenning indragen. År 2017 hade andelen ökat till 17,9 procent. Samma mönster finns bland personer med skador och förgiftningar. År 2014 fick 1,2 procent av personerna sin sjukpenning indragen. År 2017 hade andelen ökat till 11,9 procent. Att andelen indragningar är störst bland personer med sjukdomar i rörelseorganen (M00 M99) kan bero på lagstiftningens utformning. Efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan ska Försäkringskassan beakta om den försäkrade kan försörja sig genom förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Enligt en rapport från Försäkringskassan 6 kan en anledning till att indragen sjukpenning är vanligare för rörelseorganens sjukdomar jämfört med psykiatriska diagnoser vara att personer som inte kan klara sitt vanliga arbete på grund av den fysiska nedsättningen kan bedömas ha arbetsförmåga i andra mindre fysiskt belastande arbeten på arbetsmarknaden. I denna granskning visar resultatet att andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var lägre för de med psykiatriska diagnoser än för personer med andra diagnoser. Enligt en rapport från Försäkringskassan beror det på att personer som har nedsatt arbetsförmåga i sitt 6 Försäkringskassan, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2, 2015. Socialförsäkringsrapport 2015:11. 20

Resultat arbete på grund av psykisk ohälsa troligen också skulle ha nedsatt arbetsförmåga i andra arbeten på arbetsmarknaden. 7 Men ökningen mellan år 2014 och 2017 är relativt sett högre bland personer med psykiatriska diagnoser. Andelen indragningar ökade från 0,3 procent år 2014 till 5,6 procent år 2017. Figur 2. Andelen (%) personer vars ärende avslutades med att Försäkringskassan drog in sjukpenningen i samband med prövningen vid dag 180 under åren 2009 2017, fördelat på diagnoskapitel 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sjukdomar i rörelseorganen Psykiatriska diagnoser Skador och förgiftningar Övriga diagnoser Alla diagnoser totalt 2.3 Det finns stora regionala skillnader i andelen personer som fick sin sjukpenning indragen Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med bedömningen efter dag 180 varierar kraftigt mellan länen år 2017 (figur 3). Men det är viktigt att notera att antalet personer som fick sin sjukpenning indragen kan vara litet när uppgifterna bryts ner på länsnivå. Det gäller framför allt åren 2013 och 2014 då det var betydligt ovanligare att Försäkringskassan drog in sjukpenningen. 7 Försäkringskassan: Sjukfrånvarons utveckling 2016. Socialförsäkringsrapport 2016:7. 21

Resultat Störst andel personer som fick sin sjukpenning indragen år 2017 fanns bland personer bosatta i Norrbottens län (23,0 procent) och i Jämtlands län (20,0 procent). Lägst andel fanns bland personer bosatta i Östergötlands län (5,2 procent) och i Södermanlands län (5,3 procent). Den relativa ökningen var störst i Jämtlands län, från 0,3 procent (3 personer) år 2013 till 20 procent (190 personer) år 2017. Denna rapport kan inte besvara varför det finns skillnader mellan länen när det gäller andelen personer som fick sin sjukpenning indragen. Faktorer som vilken typ av arbeten som finns tillgängliga på den lokala arbetsmarknaden och i vilken utsträckning personer i länet ansöker om sjukpenning kan ha betydelse för hur sjukpenningrätten bedöms i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Figur 3. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen (%) personer vars ärende avslutades med att Försäkringskassan drog in sjukpenningen i samband med prövningen vid dag 180 år 2014 respektive 2017, fördelat på län 2014 2017 22

Resultat 2.4 Det är vanligast att personer i åldersgruppen 60 64 år fick sin sjukpenning indragen Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med bedömningen i samband med dag 180 ökade för samtliga åldersgrupper mellan åren 2014 och 2017 (figur 4). Andelen personer som då fick sin sjukpenning indragen var störst i åldersgruppen 60 64 år. Figur 4 illustrerar hur andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var större ju äldre den studerade åldersgruppen var. Personer som var i åldern 20 29 år fick sin sjukpenning indragen i lägre utsträckning (6,8 procent) än andra åldersgrupper. Motsvarande andel för personer som var 60 64 år var 11,6 procent. Vi kan inte förklara varför andelen personer som då fick sin sjukpenning indragen var störst i åldersgruppen 60 64 år. En förklaring kan vara att högre ålder kan samvariera med vilken diagnos personerna har. Det är möjligt att äldre personer i större utsträckning har allvarligare sjukdomar i rörelseorganen än yngre, till exempel förslitningar i leder. Andelen som fick sin sjukpenning indragen var överlag högst bland personer med sjukdomar i rörelseorganen. Den relativa ökningen under åren 2014 2017 var emellertid störst bland personer mellan 40 och 49 år. Under denna tidsperiod ökade indragningarna från 0,7 till 8,2 procent i denna åldersgrupp. 23

Resultat Figur 4. 14% Andelen (%) personer som fick sin sjukpenning indragen åren 2009 2017, fördelat på åldersgrupp 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 2.5 Det är vanligare att personer med förgymnasial utbildning fick sin sjukpenning indragen Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med bedömningen vid dag 180 skiljer sig väsentligt åt beroende på vilken utbildningsnivå de försäkrade hade (figur 5). Det var vanligare att personer med förgymnasial utbildning fick sin sjukpenning indragen jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. År 2016 fick 4,7 procent av personerna med förgymnasial utbildning sin sjukpenning indragen. Motsvarande andel för personerna med eftergymnasial utbildning var 1,9 procent. Denna rapport kan inte förklara varför andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var större bland personer med förgymnasial utbildning än för personer med högre utbildningsnivå. Personer med förgymnasial utbildning har oftare arbeten som är fysiskt belastande än personer med högre utbildningsnivå. Det är möjligt att dessa personer inte klarar sitt vanliga fysiskt belastande arbete på grund av sjukdomen men bedöms ha arbetsförmåga i andra mindre fysiskt belastande arbeten på arbetsmarknaden. 24

Resultat Den relativa ökningen under åren 2014 2016 var dock störst bland de med eftergymnasial utbildning. Under denna tidsperiod ökade indragningarna från 0,4 till 1,9 procent bland personer med denna utbildningsnivå. Figur 5. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Andelen (%) personer som fick sin sjukpenning indragen åren 2009 2016, fördelat på utbildningsnivå 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Anm.: Uppgifter på de försäkrades utbildningsnivå finns enbart till och med år 2016. 2.6 Andelen personer i tre olika branscher som fick sin sjukpenning indragen Andelen personer som får sin sjukpenning indragen kan variera beroende på vilken bransch de försäkrade arbetar inom. Vi har valt att studera indragningarna i tre branscher. Vi har valt en bransch där de anställda i huvudsak är kvinnor (vård och omsorg) och en bransch där de anställda i huvudsak är män (specialiserad bygg och anläggningsverksamhet). Vi har också valt en bransch där det är en relativt jämn fördelning mellan könen (restaurang-, catering- och barverksamhet). Andelen som fick sin sjukpenning indragen år 2016 var högst bland personer som arbetar inom restaurang, catering- och barverksamhet. Andelen personer inom denna bransch som fick sin sjukpenning indragen har också varierat mycket. Sammantaget finns det inga avsevärda skillnader när det gäller andelen indragningar mellan de tre 25

Resultat branscherna som vi har studerat (figur 6). Det är också oklart hur andelen indragningar ser ut för personer som arbetar inom andra branscher än de som vi har studerat. Figur 6. Andelen (%) personer som fick sin sjukpenning indragen åren 2009 2016, fördelat på bransch 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Restaurang-, catering- och barverksamhet Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet Vård och omsorg med boende Anm.: Uppgifter om vilken bransch de försäkrade arbetar inom finns bara till och med år 2016. 2.7 Det är vanligare att utrikes födda än inrikes födda fick sin sjukpenning indragen Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen mellan år 2014 och 2017 ökade för både inrikes och utrikes födda (figur 7). Men det var vanligare att utrikes födda fick sin sjukpenning indragen än inrikes födda. År 2014 fick 1,2 procent av utrikes födda sin sjukpenning indragen i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan. Denna andel hade ökat till 12,3 procent år 2017. För inrikes födda var andelen indragningar 0,7 procent år 2014 och 7,9 procent år 2017. Vi kan inte förklara varför andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var större bland utrikes födda än inrikes födda personer. Personer som är utrikes födda har oftare arbeten som är mer fysiskt belastande än personer som är inrikes födda. Det är möjligt att dessa personer inte klarar sitt vanliga fysiskt belastande arbete på grund 26

Resultat av sjukdomen men bedöms ha arbetsförmåga i andra mindre fysiskt belastande arbeten på arbetsmarknaden. Den relativa ökningen under åren 2014 2017 var dock något högre för inrikes födda än för utrikes födda. Under denna tidsperiod ökade indragningarna för inrikes födda från 0,7 till 7,9 procent. Figur 7. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Andelen (%) personer som fick sin sjukpenning indragen åren 2009 2017, fördelat på inrikes födda och utrikes födda 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inrikesfödd Utrikesfödd 2.8 Egenskaper som kännetecknar personer som får sin sjukpenning indragen Det finns alltid en risk att resultaten från en statistisk analys av observationsdata påverkas av att de två jämförda grupperna skiljer sig åt. Vi har därför i en regressionsanalys standardiserat datamaterialet när det gäller kön och ålder för att kunna uppskatta möjliga skillnader i vad som har haft betydelse vid år 2014 och år 2016. Dessa år valdes eftersom andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade markant efter år 2014. År 2016 valdes eftersom det bara finns uppgifter om de försäkrades utbildningsnivå och vilken bransch de arbetar inom till och med detta år. Flera egenskaper ökade sannolikheten för indragen sjukpenning år 2016, nämligen kön (man), ålder (60 64 år), diagnos (sjukdomar 27

Resultat i rörelseorganen), födelseland (utrikesfödd) samt utbildning (förgymnasial). År 2014 låg andelen personer som fick sin sjukpenning indragen på en betydligt lägre nivå. Då var sannolikheten att få sin sjukpenning indragen inte större för män än för kvinnor. Men egenskaperna diagnos (sjukdomar i rörelseorganen), födelseland (utrikesfödd) och utbildning (förgymnasial utbildning) var faktorer som ökade sannolikheten att få sin sjukpenning indragen även år 2014. 28

Diskussion 3 Diskussion Granskningen visar att andelen personer som fick sin sjukpenning indragen har ökat väsentligt under de tre senaste åren. Under åren 2009 2013 låg andelen indragningar på en lägre och jämnare nivå. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan varierar också markant mellan olika län. Personer som var sjukskrivna på grund av sjukdomar i rörelseorganen, med förgymnasial utbildning, mellan 60 64 år eller utrikes födda fick i större utsträckning sin sjukpenning indragen än andra. Det har skett en del förändringar när det gäller gruppen försäkrade som fick sin sjukpenning indragen under perioden 2009 2017. Under åren 2009 2016 var andelen personer som fick sin sjukpenning indragen totalt sett något högre bland män än bland kvinnor. Men under år 2017 var förhållandet det motsatta andelen indragningar var något högre bland kvinnor än bland män. De största förändringarna skedde mellan åren 2014 2017 när det gäller vad som utmärker gruppen försäkrade som fick sin sjukpenning indragen. Personer som var sjukskrivna på grund av psykiatriska diagnoser, med eftergymnasial utbildning, mellan 40 49 år eller inrikes födda hade en relativt sett större ökning av andelen indragningar. I detta kapitel diskuterar vi några möjliga förklaringar till varför allt fler personer fick sin sjukpenning indragen. Diskussionen bygger på granskningens resultat, olika myndighetsrapporter och Försäkringskassans dokument om hur sjukfrånvaron ska minskas. 29

Diskussion 3.1 Kan lagens bedömningsutrymme bidra till att andelen beslut om indragen sjukpenning varierar? Försäkringskassans beslut om rätten till sjukpenning till en enskild person styrs av lagregler, förarbeten och eventuell rättspraxis. Lagreglerna om sjukpenning är oprecisa och förarbetsuttalanden och rättspraxis ger bara begränsad vägledning. Det innebär att det finns ett förhållandevis stort bedömningsutrymme som Försäkringskassan måste förhålla sig till när myndigheten prövar om arbetsförmågan är nedsatt på ett sätt som berättigar till sjukpenning. ISF publicerade år 2016 en rapport som diskuterade det utrymme för bedömningar som finns i lagstiftningen och hur de utmaningar som bedömningsutrymmet medför kan hanteras. Enligt rapporten har lagstiftaren ofta medvetet lämnat ett bedömningsutrymme till den myndighet som ska tillämpa lagstiftningen och bedöma om en person har rätt till ersättning eller inte. Syftet med att lämna ett bedömningsutrymme åt tillämparen kan vara att ge denna en möjlighet att ta hänsyn omständigheterna i det enskilda fallet. Om det inte fanns ett bedömningsutrymme skulle det sannolikt leda till att socialförsäkringen skulle upplevas som både stelbent och orättvis. Rapporten konstaterade att det därför är viktigt att det finns en medvetenhet hos Försäkringskassans medarbetare om att det finns ett bedömningsutrymme i den lagstiftning som reglerar socialförsäkringen. Slutsatsen i rapporten är att det finns en risk för att rättssäkerheten urholkas om det inte finns en medvetenhet om bedömningsutrymmet och dess gränser. Om bedömningsutrymmet är stort kommer det att vara få fall som är självklara avslag eller beviljanden. Det medför att antalet personer som beviljas en förmån kan variera både över tid och mellan olika handläggare. Det kan få stora konsekvenser för samhällets totala kostnad för förmånen, för den enskilde individen och för socialförsäkringens legitimitet. 8 Det är troligt att det förhållandevis stora bedömningsutrymmet när det gäller bedömningen av rätten till sjukpenning har lett till variationer över tid i andelen ärenden där myndigheten beslutar att dra in personers sjukpenning. När bedömningsutrymmet är stort kan olika styrningsfilosofier inom Försäkringskassan få särskilt stor betydelse. 8 ISF, Att använda lagens bedömningsutrymme. ISF kommenterar 2016:1. 30

Diskussion 3.2 Har regeringens styrning av Försäkringskassan och myndighetens interna styrning bidragit till fler indragningar av sjukpenning? Regeringens styrning av Försäkringskassan och myndighetens interna styrning kan möjligtvis ha påverkat variationerna i indragningar av sjukpenning under åren 2009 2017. Regeringens styrning av Försäkringskassan och myndighetens interna styrning analyserades i en rapport som ISF publicerade år 2015. Resonemanget i detta avsnitt bygger på den rapporten. 9 Förtroendestyrningens genomslag inom Försäkringskassan Regeringens och myndighetsledningens styrning mot medborgarnas förtroende började redan år 2005. I regleringsbreven för Försäkringskassan för åren 2005 2008 formulerades målen enligt följande 10 : Tilltron till socialförsäkringen och dess administration ska vara hög. Administrationen av socialförsäkringen skall vara rättssäker, effektiv och ha hög kvalitet. Åren 2009 2010 betonades målet att Försäkringskassans ska verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess. År 2011 gällde de specifika målen förtroendet för myndigheten och att Försäkringskassan ska verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess. I regleringsbreven för åren 2012 2013 återinfördes övergripande mål när det gäller förtroende, god service och hög kvalitet i tillämpningen. I Försäkringskassans verksamhetsplan för år 2014 upphöjdes kundernas förtroende för Försäkringskassan till det enda övergripande målet. Enligt ISF fick målet om ett stort förtroende tydligt genomslag i Försäkringskassans handläggning av sjukpenning. Försäkringskassans ledning uppmanade handläggarna att sträva efter att möta kundernas unika behov utifrån det handlingsutrymme som lagstiftningen ger i varje kundmöte och i varje ärende. 11 Denna signal tycks ha påverkat 9 ISF, Ett systemperspektiv på sjukfrånvaron. ISF kommenterar 2015:1, s. 26f. 10 Citaten som återges i ISF-rapporten är hämtade ur regleringsbreven för de aktuella åren samt Försäkringskassans verksamhetsplan 2014, s.1. 11 Försäkringskassan, Årsredovisningen för 2014, s. 23. 31

Diskussion handläggningen. Försäkringskassans egen kvalitetsanalys från juni 2015 konstaterar följande: Vid genomgångar av resultaten från genomförda uppföljningar har ett återkommande tema varit att handläggare säger sig ha uppfattat en tydlig ledningssignal om att det generellt är bättre att fria än fälla. 12 Detta kan vara ett tecken på att det finns ett stort bedömningsutrymme när handläggaren bedömer den försäkrades arbetsförmåga. Detta bedömningsutrymme och Försäkringskassans styrning mot ett ökat förtroende för myndigheten bidrog sannolikt till att andelen personer som fick sin sjukpenning indragen år 2014 bara uppgick till 1,2 procent. Regeringen uppmärksammade den ökade sjukfrånvaron och gav Försäkringskassan i uppdrag att verka för att minska sjukpenningtalet Sjukpenningtalet har historiskt sett varierat kraftigt. Efter att ha minskat från år 2003 började sjukpenningtalet att öka igen år 2010. Regeringen uppmärksammade ökningen och gav i september 2015 Försäkringskassan i uppdrag 13 att verka för att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar i december 2020. Målet på 9,0 dagar motsvarar i princip sjukpenningtalet i Sverige år 2013. Sjukfrånvaron i Sverige var det året på ungefär samma nivå som jämförbara länder. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande 14 bedömde att det var en rimlig nivå. Uppdraget innebar också att myndigheten ska verka för att minska skillnaderna i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män. 12 Försäkringskassan, Gemensam kvalitetsanalys för Försäkringskassan. 2015, s. 7. Dnr. 027760-2015. 13 Socialdepartementet (2015). Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1.s. 4. 14 SOU, Mer trygghet och bättre försäkring. Slutbetänkande, 2015:21. 32

Diskussion Regeringen identifierade i uppdraget 15 åtgärder inom 7 områden för att öka hälsan, bryta ökningen av sjukfrånvaron samt stabilisera sjukfrånvaron: ökad jämställdhet bättre arbetsmiljö bättre möjligheter att tillvarata människors arbetsförmåga rehabilitering, anpassning och omställning primärvårdens verksamhet behöver i högre grad anpassas för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta ökad kunskap om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen bättre möjligheter för unga Försäkringskassan intensifierar arbetet med att minska sjukfrånvaron Regeringen utsåg en ny generaldirektör för Försäkringskassan samtidigt som de gav Försäkringskassan i uppdrag att verka för att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar. Generaldirektören påbörjade sin tjänst den 1 september 2015. Uppdraget att minska sjukfrånvaron lämnades av regeringen en knapp månad senare. Vid denna tidpunkt kom myndighetens interna styrning att ändras. Under år 2015 förstärkte Försäkringskassan sitt utrednings- och bedömningsarbete vid tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. 16 I Avdelningen för sjukförsäkringens verksamhetsplan för 2016 framgår att det överskuggande målet för avdelningen är att verka för en väl fungerande sjukförsäkring där huvudfokus riktas mot målet om att sjukpenningtalet inte ska överstiga 9,0 dagar. 15 Socialdepartementet (2015). Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1. 16 Försäkringskassan, Rapport- Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning. Dnr. 013684-2017. 33

Diskussion Av verksamhetsplanen framgår bland annat att Försäkringskassan ska verka för att: bedömningarna i rehabiliteringskedjan ska göras med god kvalitet metoder för att bedöma arbetsförmåga ska utvecklas användningen av försäkringsmedicinsk kompetens och försäkringsmedicinska utredningar ska öka. 17 Av Försäkringskassans samlade plan för att minska sjukpenningtalet framgår det bland annat att myndigheten ska arbeta för en öka försäkringsmässigheten i bedömningarna av rätten till ersättning. Försäkringskassan har genomfört utbildningsinsatser och temadagar för handläggare för att uppnå detta mål. 18 Försäkringskassan följer upp hur sjukpenningtalet utvecklas i förhållande till det så kallade 9,0-målet på både riks- och länsnivå. Myndigheten följer även upp hur sjukpenningtalet för kvinnor och män utvecklas och redovisar hur kvinnors andel av sjukpenningtalet utvecklas på riks- och länsnivå. Varje län har egna mål när det gäller vilken nivå länets sjukpenningtal ska ligga på. 19 Försäkringskassans intensifierade arbete med att minska sjukfrånvaron fokuserar på det som benämns försäkringsmässighet i bedömningarna av rätt till ersättning. Detta arbete kan ha påverkat hur handläggarna använder lagens bedömningsutrymme och på så sätt ha bidragit till den kraftiga ökningen av indragningarna av sjukpenning. När handläggningen påverkas av två vitt skilda styrningsfilosofier förtroende och försäkringsmässighet så finns det en risk att rättssäkerheten och utfallsrättvisan över tid urholkas. ISF kan inte avgöra vilken nivå andelen personer som får sin sjukpenning indragen bör ligga på. En ökad eller minskad andel indrag kan bero på att fler eller färre personer som inte har rätt till sjukpenning ansöker om förmånen. Att andelen som får indrag vid dag 180 i rehabiliteringskedjan förändras kan också bero på antalet personer som har sjukpenning upp till den tidpunkten och på hur den gruppen 17 Försäkringskassan, Verksamhetsplan 2016. Avdelningen för sjukförsäkring. 18 Försäkringskassan (2016): Försäkringskassans svar på regeringsuppdraget att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. 19 Försäkringskassan. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar. Tillgänglig på https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0. Hämtad 2018-05-17. 34