Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Relevanta dokument
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Biokraftvärme isverigei framtiden

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Branschstatistik 2015

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

Bioenergin i EUs 2020-mål

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Finsk energipolitik efter 2020

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Förnybarenergiproduktion

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergikombinat Status och Framtid

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Energiförbrukning 2010

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Världsledande bioraffinaderi

Energigas en klimatsmart story

Flytande biobränsle 2016

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

SKA 15 Resultatpresentation

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Potential för hållbara biodrivmedel

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Pyrolysoljeanläggning i Norrland

Bioenergi Sveriges största energikälla

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Förnybara energikällor:

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energiskaffning och -förbrukning 2011

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Jämförelse med uppsatta mål

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Kortsiktsprognos våren 2017

Vad händer i Gävleborg?

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Framtiden är vår viktigaste marknad

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi Sveriges största energislag!

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gävleborgs län

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Köparens krav på bränsleflis?

Transkript:

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1

VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025?

Pinnarna i skogen är redan av betydelse! Dessutom stor potential för ökad skogsbaserad energitillförsel Potentiell ökning av skogligt baserad energi Energianvändning i Sverige 2016* Total: 24-33 TWh + effekten av ökat skogsbrukande Kärnkraft; 50,2 TWh 13% Total: 376 TWh Värmepumpar 2,5 TWh 1% Biprodukter från skog 24-33 TWh Olja, Kol & Naturgas 122,4 TWh 33% Skogsbaserad energi; 110 TWh 29% Vindkraft 12,7 TWh, 3% Slutlig inhemsk energianvändning 2016, fördelad på energikällor. Övrig bioenergi inkluderar torv och avfall. Källa: Svebios bearbetning av preliminär statistik från Energimyndigheten (Kortsiktsprognos mars 2017).Sveaskog. Övrig bioenergi 27,7 TWh 7% Vattenkraft 50,7 TWh 14%

Skogens restprodukter är underutnyttjade Växande potential Biomassa Potential TWh idag Skogsbränsle GROT 18-25 Stubbar 4-6 Rundved (klen, skadad, etc.) 2 TOTALT 24-33 * Vid dagens förbrukningsnivå och med beaktande av Skogsstyrelsens rekommendationer för hållbart uttag av GROT, stubbar och klenved. Källa: Prof. Pål Börjesson, Lunds Universitet, Rapport nr 97 mars 2016. t

Potentialen i skogens biprodukter kommer delvis realiseras - men inte allt idag Geografisk miss-match mellan GROT-köparnas och skogarnas lokalisering Utveckling ny efterfrågan GROT Efterfrågan Utbud Köptryck, GROT TALL GRAN 10 år + = Inte nu 2020-25 Källa: Pöyry, Sveaskog

Skogsindustrins restprodukter nyttjas redan men erbjuder möjligheter till förädling till mer högvärdiga produkter Restprodukt Mängd Energiinnehåll* Sågspån 4,5 miljoner m 3 f 9 TWh Tallolja 200 000+ ton 2 TWh Lignin i Svartlut Ca 5 miljoner ton 35 TWh TOTALT 46 TWh TOTALT Drivmedel 28-32 TWh * Vid omräkningsfaktorer: Sågspån ca 2 TWh = 1 miljon m 3 f Tallolja ca 10 MWh = 1 ton tallolja Lignin ca 7 MWh = 1 ton lignin Drivmedelsutbyte 60-70% Källa: Skogsindustrierna, SunPine, Sveaskog

Förädling av restprodukter en god affär för skogsnäringen SÅGSPÅN MER BIOBRÄNSLE MERVÄRDE FÖR TIMMER

Fortsatta politiska osäkerheter hämmar investeringar Rottneros och RenFuel satsar på förnybara drivmedel Sep 01, 2017 - Rottneros och RenFuel har ingått i ett avtal om leverans av skogsprodukten lignin för produktion av Lignol, RenFuels patenterade ligninolja som kan raffineras till förnybar bensin och diesel. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från sitt massabruk i Vallvik utanför Söderhamn till RenFuels test- och pilotanläggning i värmländska Bäckhammar. Bränslebytet - klimatomställning i transportsektorn Idag (17/3-2017) presenterar regeringen Bränslebytet, ett förslag till helt nya styrmedel som både reducerar transportsektorns utsläpp och över tid kan öka användningen av biodrivmedel kraftigt. I arbetet med det nya regelverket har ledorden varit långsiktighet och stabilitet. Biodrivmedelsbranschen behöver styrmedel som är hållbara över tid och klimatet behöver kraftfull politik för att minska utsläppen. Bränslebytet innebär dels att en så kallad reduktionsplikt införs i Sverige och dels skatteförändringar som gynnar biobränslen. Reduktionsplikten innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel. Det främjar framför allt biodrivmedel med särskilt låga utsläpp av växthusgaser, som avancerade biodrivmedel. Reduktionsplikt införs 1/7 2018. Osäkerheter kring ramvillkor och råvaruförutsättningar såväl i Sverige som i EU hämmar investeringar i biodrivmedelsproduktion i Sverige. Setra vill producera bioolja Setra har beviljats stöd för en pyrolysanläggning vid Kastets sågverk. Tekniken gör det möjligt att producera bioolja från sågspån. Med en pyrolysanläggning för en kvarts miljard kronor vill Setra börja göra bioolja av sågspån. I senaste ansökningsomgången till Naturvårdsverkets initiativ Klimatklivet har sågverksföretaget Setra beviljats 117 miljoner kronor i stöd för att bygga en pyrolysanläggning för produktion av bioolja vid Kastets sågverk, Gävle. Genom pyrolys går det att omvandla fast biobränsle, i Setras fall sågspån, till det flytande bränslet bioolja. Oljan kan ersätta fossil olja och användas för att producera biodrivmedel. Stödet ska täcka 45 procent av kostnaden vilket i så fall innebär att hela investeringen uppgår till 260 miljoner kronor. Setra börjar projektera anläggningen med målsättningen att ha den färdig till 2020. Hur skapar vi tydlighet i ramvillkor för att möjliggöra investeringar?

Mer skog än någonsin men svagt ökade avverkningsmöjligheter inom dagens ramvillkor Nu & Framtid 90% *SKA = Skogliga Konsekvensanalyser beräknade av Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) år 1999, 2003, 2008 och 2015. ** Högsta hållbara avverkningsnivå enligt SKA15 för scenariot Dagens skogsbruk inklusive potentiell avverkning på andra ägoslag än produktiv skogsmark samt potentiell avverkning av döda träd och vindfällen. Korrigering Pöyry: bruttopotentialen reduceras med 1% för att ta hänsyn till fällda hela träd som vanligtvis förblir i beståndet efter avverkning. Källa: VMR, Skogsstyrelsen, analys Pöyry Management Consulting

Det finns möjligheter att öka avverkningarna i Sverige Avverkningsscenarier enligt SKA15 Källa: Skogsstyrelsen

Biobränslen en del av Sveriges cirkulära ekonomi Mer ved och mer värde ur veden är bra för Sverige Kan biobränslen bidra till vår Licence to Operate?

Tack för uppmärksamheten! Fredrik Rajala Sveaskog fredrik.rajala@sveaskog.se 070 230 7469