INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsprocessen... 2 Handlägga vårdbegäran... 3 Utreda hälsotillstånd... 5 Bedöma och planera åtgärder... 6 Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8 Följa upp vårdåtagande... 9 Efterhantera vid dödsfall... 11 Fokusområden... 12 Barnperspektivet... 12 Informationsplikt och samtycke... 14 Personcentrerad vård... 16 Våld i nära relationer... 16 Reflektionsfrågor fokusområden 17 Hälso- och sjukvårdsprocessen hittas på följande länk: http://services.goteborg.se/processer/vp/hosprocessen/ Beskrivningarna ska ses som ett stöd vid utförande av processen och dess aktiviteter Sidnummer 1
Hälso- och sjukvårdsprocessen Definitioner Hemsjukvård Hemsjukvård ges i ordinärt, särskilt boende och bostad med särskild service samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. Ungdomsmottagningarna Ungdomsmottagningen är en öppenvårdsmottagning som vänder sig till alla ungdomar och unga vuxna mellan 13-24 år. Ungdomsmottagningen ska främja en god fysisk, psykisk och sexuell hälsa samt stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Inkommande vårdbegäran Vårdbegäran är en inkommen förfrågan från den unge eller annan på den unges uppdrag om råd, stöd och behandling. Vårdbegäran kan komma via telefonsamtal eller vid besök på mottagningen. UM tar inte emot remisser. Hälsorelaterat behov Hälsorelaterat behov är skillnaden mellan aktuellt hälsotillstånd och avsett hälsotillstånd. Vårdplan med resurssatta åtgärder Överenskommelse om innehåll och omfattning dokumenteras i journal. Fortsatt vårdåtagande utan pågående åtgärd Vid vårdåtagande på ungdomsmottagningen kan den unge återkomma ett flertal gånger under åren 13-24 år och därmed avslutas ej vårdåtagandet. (Exempelvis vid preventivmedelsförskrivning med återkomst varje år för förnyat recept) Sidnummer 2
Handlägga vårdbegäran Annan person Annan person som kommit i kontakt med den enskilde privat eller professionellt kan göra en vårdbegäran. Exempel kan vara Hälso- och sjukvårdpersonal i annan organisation Närstående Omsorgspersonal Handläggare/socialsekreterare Vid alla former av vårdbegäran är det viktigt att den enskilde är delaktig Inkommande vårdbegäran Vårdbegäran är en inkommen förfrågan från den unge eller annan på den unges uppdrag om råd, stöd och behandling. Vårdbegäran kan komma via telefonsamtal eller vid besök på mottagningen. UM tar inte emot remisser. Journalföra vårdbegäran Journalen öppnas, eller en ny skapas om den unge inte tidigare varit aktuell. Vårdbegäran journalförs. Inhämta information Om annan person kontaktar ungdomsmottagningen bör information även inhämtas från den unge. I de fall där detta inte sker ska det stå klart att vårdbegäran sker enligt den unges önskemål. Sidnummer 3
Bedöma vårdbegäran Bedömning av vårdbegäran sker utifrån den unges behov med stöd av avtal och inriktningsdokument. Dokumentlänkar Avtal och överenskommelser i Västra Götaland (Västkom) Samverkanstorget (Länk) FSUM riktlinjer och handbok (Information - UM) Planera vård i samverkan Planera vård sker alltid tillsammans med den unge. Dokumentlänkar Avtal och överenskommelser i Västra Götaland (Västkom) Samverkanstorget (Länk) Beslut avslag av vårdbegäran I de fall då den unge inte skall få hjälp på UM, ska den unga få hjälp med hänvisning/överföring till annan vårdgivare. Sidnummer 4
Utreda hälsotillstånd Utse ansvarig personal Patientansvariga inom hälso- och sjukvårdens professioner utses. Inhämta personens berättelse Undersökning och dokumentation den unges hälsohistoria via frågor till den unge eller närstående som har kännedom om den unge. Epikris från tidigare vårdgivare kan vara ett stöd. Exempel på information som kan efterfrågas: Identifikation: namn, personnummer, adress, kontaktuppgifter Besöksorsak - huvudproblem eller anledning till att den unge söker vård Tidigare sjukdomar - viktiga genomgångna sjukdomar inklusive operationer Tidigare och nuvarande vårdkontakter Tidigare erfarenheter av betydelse för huvudproblemet. Ärftliga sjukdomar Allergier Samtycke till registrering i nationella kvalitetsregister Eventuell sekretess Befintliga och relevanta rutiner och formulär används. Den unges identitet säkerställs med hjälp av godkänd legitimation. Utreda och beskriva aktuellt hälsotillstånd Beskrivningen av ungdomens aktuella hälsotillstånd baseras på analys av resultat från genomförd utredning Definiera avsett hälsotillstånd Formulering av avsett hälsotillstånd görs i möjligaste mån tillsammans med den unge. Om den unge har en avvikande uppfattning om sitt önskade hälsotillstånd ska detta dokumenteras. Hälsorelaterat behov Hälsorelaterat behov är skillnaden mellan aktuellt hälsotillstånd och avsett hälsotillstånd. Sidnummer 5
Bedöma och planera åtgärder Hälsorelaterat behov Hälsorelaterat behov är skillnaden mellan aktuellt hälsotillstånd och avsett hälsotillstånd. Bedöma och besluta vilka åtgärder som ska utföras De vårdåtgärder som kan erbjudas den unge bedöms utifrån aktuellt hälsotillstånd. 18 a När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall kommunen ge den som omfattas av sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 första-tredje styckena möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Kommunen skall erbjuda den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. (Hälso- och sjukvårdslagen) Vilka vårdåtgärder som ska utföras beslutas i samråd med den unge och dokumenteras i journalen. Dokumentlänkar Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård (Meddelandeblad) Planera genomförandet Planering av när vårdåtgärderna ska utföras ska ske planeras in i samråd med den unge. Resurser kan vara samtalsrum, teknisk utrustning, personal med särskild kompetens, tolk eller annat. Vem eller vilken funktion som ansvarar för utförandet av vårdåtgärden fastställs. Ansvaret kan ligga hos personal på ungdomsmottagningen eller hos den unge själv. Sidnummer 6
Vem/vilka ska utföra vilka åtgärder? Vem eller vilka funktioner som ansvarar för utförandet av vårdåtgärden fastställs. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt kurator Utförare av vårdåtgärder kan vara samtlig befintlig personal på ungdomsmottagningen. Vårdplan med resurssatta åtgärder Överenskommelse om innehåll och omfattning dokumenteras i journal. Delprocesserna Hantera Egenvård Delegera hälso- och sjukvårdsuppgift Överlämna uppdrag till utförare är främst relaterade till hemsjukvården och publiceras därför inte i detta underlag. Delprocesserna återfinns i processen via följande länk http://services.goteborg.se/processer/vp/hosprocessen/ Sidnummer 7
Genomföra åtgärder enligt vårdplan Vårdplan med resurssatta åtgärder Överenskommelse om innehåll och omfattning dokumenteras i journal. Genomföra åtgärd Planerade vårdåtgärder genomförs enligt överenskommelse med den unge. Genomförda vårdåtgärder dokumenteras. Endast uppgifter som är relevanta för en god och säker vård av den unge ska dokumenteras i journalen. Följa upp åtgärd(er) Samtal genomförs med den unge om hens upplevelse av genomförandet. Befintliga och relevanta rutiner och formulär används för utvärdering och uppföljning av genomförda åtgärder. Sidnummer 8
Följa upp vårdåtagande Utvärdera mot avsett hälsotillstånd Beskrivningen av ungdomens aktuella hälsotillstånd baseras på analys av resultat från genomförda åtgärder. Hälsotillstånd är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande vid ett visst tillfälle(socialstyrelsens termbank) Avsluta vårdåtagande? Beslut om avslutat vårdåtagande tas om möjligt i samråd med den unge. Dokumentlänkar Avtal och överenskommelser i Västra Götaland (Västkom) Meddela om avslutat vårdåtagande Den unge och/eller vårdnadshavare informeras om att vårdåtagandet avslutas och hänvisas vid behov till annan vårdgivare. Sidnummer 9
Sammanfatta vårdåtagande En sammanfattning av anledning till kontakt med ungdomsmottagningen skapas, vilka åtgärder som vidtagits och vilken effekt åtgärderna har haft. Sammanfattningen ska innehålla information om behovet av fortsatt vård och behandling, samt om den unge hänvisats till annan vårdgivare. Avslutat vårdåtagande Det finns inte någon särskild information inom verksamhetsområdet. Fortsatt vårdåtagande utan pågående åtgärd Vid vårdåtagande på ungdomsmottagningen kan den unge återkomma ett flertal gånger under åren 13-24 år och därmed avslutas ej vårdåtagandet. (Exempelvis vid preventivmedelsförskrivning med återkomst varje år för förnyat recept) Sidnummer 10
Efterhantera vid dödsfall Erbjuda efterlevandesamtal Dokumentlänkar Hälso- och sjukvårdslagen Ibland gör livet ont... broschyr för stödgrupper barn och vuxna Sidnummer 11
Fokusområden Barnperspektivet När barn och unga möter vården föreskriver hälso- och sjukvårdslagen att all vård skall vara av god kvalitet och tillgodose patienters behov av trygghet. Det råder enighet om att barns bästa skall vara rådande i alla möten med hälso- och sjukvården. Information ska anpassas till barnets ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Barnets önskan att avstå från information ska respekteras. Särskilda skyldigheter i fråga om barn 6 När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 7 Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 8 Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. 12-14 patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). (Hälso- och Sjukvårdslagen, 5 kap Verksamheten) 1 Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 2 Patienten ska även få information om 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälsooch sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lag (2016:658). Sidnummer 12
2 a Om kostnaden för vården av en patient ska ersättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen, ska vårdgivaren informera patienten om 1. att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), 2. det register om anmälan av verksamhet m.m. som förs av IVO enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), och 3. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen och om patientnämndernas verksamhet. Lag (2016:658). 3 När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt 1 och 2. 6 Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. (Patientlagen, 3 kap Information) 3 När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (Patientlagen, 4 kap Samtycke) Dokumentlänkar Barn och ungas rätt i vården (Allmänna barnhuset) Barn som är närstående - kunskapsunderlag Barn som anhöriga - Våga fråga! Barnkonventionen Hälso- och sjukvårdslagen Ibland gör livet ont... broschyr för stödgrupper barn och vuxna Kunskapsguiden - barn som anhöriga (Länk) Nationellt kompetenscentrum anhöriga - NKA (Länk) Orosanmälan.se (Länk) Patientlagen Sidnummer 13
Informationsplikt och samtycke Informationsplikt Information är en förutsättning för att patienten ska kunna utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i sin egen vård. Information behövs också för att patienten ska kunna ta ställning till om hen vill ge sitt samtycke till den vård som erbjuds. Bra information kan också underlätta för patienten att känna ökad kontroll över sin tillvaro, minska oro och göra det enklare att planera. 1 Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 2 Patienten ska även få information om 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälsooch sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lag (2016:658). (Patientlagen, 3 kap Information) Informationen ska anpassas Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs eller om han eller hon ber om det. På så sätt kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och till exempel kontrollera olika uppgifter. När patienten själv inte kan informeras ska informationen lämnas till en närstående till patienten om det inte är uppenbart olämpligt och om patienten inte motsatt sig det. Barnperspektivet 3 När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information enligt 1 och 2. (se ovan) (Patientlagen, 3 kap Information) Sidnummer 14
Samtycke för hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska han eller hon få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. Barnperspektivet Om patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (Patientlagen, 4 kap Samtycke) Dokumentlänkar Patientlagen Sidnummer 15
Personcentrerad vård Personcentrerat arbetssätt innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har än på sjukdomar och nedsatta förmågor. Detta innebär att stödja och stärka personens tillit till sin förmåga att vara delaktig i och påverka sin egen hälsa. Utgångspunkten för vården är personens egen erfarenhet av sitt tillstånd. Personens berättelse utgör tillsammans med personalens professionella kunskap om tillståndet grunden för en överenskommelse om en vårdplan. Hörnpelare inom personcentrering: Berättelsen att lyssna till patientens egen erfarenhet av sin situation Partnerskapet att både patientens och den professionelles kompetens tas till vara Överenskommelsen att komma överens om innehållet och utförande i vårdplanen Dokumentationen Att dokumentera och tillgängliggöra den överenskomna vårdplanen Dokumentlänkar GPCC - Centrum för personcentrerad vård (Länk) Personcentrerad vård (Handlingsplan) Personcentrerad vård (Vårdhandboken) Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Text från Socialstyrelsens hemsida. Sidnummer 16
Reflektionsfrågor fokusområden Reflektionsfrågorna är avsedda att vara ett stöd i implementeringen av processens fokusområden. Reflektionsfrågorna kan användas i ledningsgruppsmöten, workshop med medarbetare eller som underlag för patientenkäter. Barnperspektivet Vet vi att de barn vi möter är trygga i mötet med oss? Hur säkerställer vi det? Hur tar vi reda på barnets önskemål om information, råd och stöd och hur de uppfattar information, råd och stöd som ges? Då barn far illa eller riskerar att fara illa, hur väl fungerar samverkan med andra aktörer och organisationer? Hur klarlägger vi barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen? Vet chefer och medarbetare i vår verksamhet vad som menas med att ett barn far illa? Vet chefer och medarbetare hur de ska gå tillväga då ett barn far illa eller riskerar att fara illa? Informationsplikt och samtycke Ger vi i vår verksamhet patienten information i enlighet med Patientlagen? Ger vi tillräcklig information för att stödja patienten att ta ställning till om hen vill ge sitt samtycke till vården? Har vi möjlighet att ge ut skriftlig information? Hur anpassar vi information till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar? Hur försäkrar vi oss om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen? Vet alla medarbetare och chefer i vår verksamhet i vilka fall de ska informera närstående, och när de inte ska göra det? Är våra rutiner för att inhämta patientens samtycke tillräckliga och i enlighet med gällande lagstiftning? Om en patient avstår från viss vård eller behandling, får patienten information om vilka konsekvenser detta kan medföra? Framgår samtycken i journal i enlighet med stadens riktlinjer för journalföring Personcentrerad vård inhämtar personalen patientens berättelse om sitt hälsotillstånd och hur det påverkar vardagen? Stäms beskrivningen av patientens aktuella hälsotillstånd av med patienten? Är patienten delaktig i att formulera individuella mål? Ges patienten möjlighet att välja bland olika behandlingsalternativ utifrån önskemål, resurser, förmåga och motivation? Eftersträvas samsyn mellan patient och sjukvårdpersonal om vilka åtgärder som ska utföras? Framgår det i dokumentationen hur patienten medverkat i planeringen av vården? Har patienten tillgång till sin eller sina egna vårdplaner. Innefattas patientens upplevelse av genomförandet i uppföljningen av genomförda åtgärder? Hur informerar vi patienter om vårt arbetssätt och patientens egna ansvar för vården? Hur stödjer vi personalen för att kunna arbeta personcentrerat? Vilket stöd har ledningen för att skapa en personcentrerad ledning och organisation? Hur arbetar vi i vår verksamhet för att följa handlingsplanen för personcentrerad vård och omsorg? Våld i nära relationer Vet chefer och medarbetare i vår verksamhet hur våld i nära relationer definieras? Vet chefer och medarbetare hur de ska gå tillväga vid misstanke eller konstaterande om våld i nära relation? Sidnummer 17