Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT
Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter Förändra attityden
Kallt och fuktigt - gynnsamma förhållanden odlingssäsongen 2017! Potatiskräfta, Synchytrium endobioticum Svampsjukdom, sprids med smittad potatis samt med vilsporer som kan överleva i marken över 30 år. Rotgallnematod, Meloidogyne chitwoodi Rundmask med otroligt många värdväxter. Sprids med infekterade växtdelar samt med maskiner och jord.
Potatiskräfta M. chitwoodi Bild: Jordbruksverket Bild: EPPO Global Database
Karantänskadegörare Skadegörare som ännu inte är spridda i landet och som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön. För att hindra att dessa skadegörare kommer in i landet och sprids finns bestämmelser i växtskyddslagstiftningen.
Karantänskadegörare Olika karantänskadegörare i olika delar av världen. Restriktioner för handel och förflyttning av växter och växtprodukter. Omfattas av offentlig kontroll. Krav på utrotning då de påträffas.
Vad ska man göra om man misstänker att man hittat karantänskadegörare? Du är skyldig att göra en anmälan till Jordbruksverket eller Länsstyrelsen. Acceptera och bruka marken enligt de restriktioner som fastställs. Vara noga med att inte sprida och föröka upp smittan. Informera alla som behöver veta.
Spridningsvägar potatiskräfta Smittad potatis, utsäde Sporer som finns i jorden kan spridas med: - redskap, maskiner och fordon - rotfrukter - växter med rötter - vind - djurtassar och människostövlar Sporer som finns i vatten, gödsel/kompost Bild: Jordbruksverket
Potatiskräfta - vad kan man göra? Odla potatissorter som är resistenta mot sjukdomen - svårt då det gäller matpotatis och chipspotatis. Ha en god växtföljd. Fundera en gång till över stukplatser och överliggare. Använd kontrollerat utsäde. Rengör redskap, maskiner och fordon. Bild: Jordbruksverket
Jordbruksverket beslutar om: ett smittförklarat område där potatis inte får odlas. ett riskområde där endast potatis av resistent sort får odlas. krav på rengöring av redskap, maskiner och fordon. Besluten gäller tills smitta inte längre kan påvisas i det smittförklarade området. Efter 20 år kan jordprov användas för att visa att smitta inte finns
Rotgallnematod, M. chitwoodi Värdväxter och smittspridning Otroligt många värdväxter. Nematoden sprids med smittade växtdelar och med jord. Symptom Svaga plantor, dålig tillväxt, angrips lättare av andra sjukdomar, sämre avkastning. Galler, på knölar och rötter. Potatisknölar får nekrotiska bruna fläckar under skalet. Vad kan man göra? Inte odla värdväxter, vara extremt noga med hygienen, provtagning, bioångning, multiresistent oljerättika.
Ny svensk växtskyddslag december 2019 I den nya lagen kommer det att ställas krav på att fordon, maskiner och förpackningsmaterial som används för växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av EUs växtskyddslagstiftning och som förflyttas till eller inom unionens territorium ska vara fria från karantänskadegörare.
Förslag från
Vad kan Hushållningssällskapet och HIR Skåne hjälpa till med? Biologisk markkartering - provtagning av din jord. Kunskap och dialog med utgångspunkt i förutsättningarna på din gård. Riskbedömning och framtagning av anpassade rutiner. Söka projekt och lära oss mera. Arbeta tillsammans mer er i fältförsök och demonstrationsodlingar t ex hur man får bäst effekt av mellangrödor.
Problemen måste hanteras gemensamt Smarta prioriteringar anpassade till verksamhetens förutsättningar och utmaningar. Smarta hygieniska åtgärder och bra rutiner för uppföljning. Resultatet av de gemensamma insatserna räknas!
HIR Skåne och Hushållningssällskapet uppmanar! Identifiera riskmoment. Maskinsamarbeten, markbyte, jordflykt, växtföljd etc Värdera riskmomenten. Var är risken som störst? Prioritera och lägg upp en strategi för verksamheten. Vad är möjligt att förändra? Ha en god dialog med kollegor. Vad kan man kräva av samarbetspartners?
Kunskap, öppenhet och erfarenhetsutbyte! Tillsammans kan vi göra skillnad! Foto: Stina Andersson, HIR Skåne