Free living nematodes and the Root gall nematode Meloidogyne chitwoodii Biology and control. Åsa Olsson Nyström Nematodlaboratoriet, HS Skåne
|
|
- Patrik Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Free living nematodes and the Root gall nematode Meloidogyne chitwoodii Biology and control Åsa Olsson Nyström Nematodlaboratoriet, HS Skåne
2 Phylum Nematoda Round worms More than species described. Exist in all habitats - water, soil, plants, animals Plant parasitic species: 4000 species Very small 250 µm 7 mm Head Stylet Tail
3 Life strategies Free living nematodes migrating endo- or ectoparasites Root gall nematodes sedentary Foto: S. Andersson
4 Occurrence in Sweden Free living nematodes Potatiscystnematoder Root lesion nematodes Pratylenchus penetrans, crenatus, thornei, neglectus, fallax Stubby root nematodes Trichodorus and Paratrichodorus Needle nematodes Longidorus Root gall nematodes Meloidogyne hapla M. naasi M. chitwoodii Inventory in Skåne % fields with Root lesion nematodes 100 Rot gall nematodes M. hapla 8 Stubby root nematodes 64 Needle nematodes 9
5 Symptoms of nematode infestation in fields Slow growth Small and stunted plants Wilting in patches Weed problems Severe quality and yield losses Underestimated! Foto: Stig Andersson
6 Damage made by nematodes Mechanical damage to roots Secondary infections by fungi, virus Alter development and metabolism of cells Cause water and nutrient deficiencis
7 Most economically important plant parasitic nematodes 1. Root gall nematodes 2. Cyst nematodes 3. Root lesions nematodes Foto: Stig Andersson Foto: Mariann Wikström
8 History and distrubution of M. chitwoodi Described 1980 in USA In confirmed in Netherlands but has pprobably been there long before, 1930 Quarantine pest since 1998 Argentina, Belgium, France, Germany, Mexico, Portugal, South Africa, Schwitzerland, Netherlands, Turkey, USA, Australia, New Zeeland
9 Life cycle Meloidogyne Egg Juveniles larvstadie 2 Egg sacs Juveniles J3 och J4 Obligat parasit Partenogenetic multiplication Populations build up fast J2 are mobile ca cm and infect plants. 1-3 generations in SE Hatching is spontaneous, 90% within one year Day degrees (bas 5 C) for one life cycle on potatoe: First generation = DD 5 Sec generation = DD 5
10 Root gall nematod Meloidogyne chitwoodi Foto: Stig Andersson Symptoms can vary due to: Variety No of nematodes in soil Weather Soil type
11 Host crops M. chitwoodi Good Maintan population levels Potatoe Barley Flax Bad Tomato Sugar beet Tobacco Black salsify English rajgras Chickory Sun roses Maize Alfalfa Carrot Oat Marigolds Clover Wheat Sudan gras Italian rajgras Oil seed rape Strawberry non-host Rye Cabbage Peas Beans
12 Host crops M. chitwoodi Weeds Gras Hungarian Brome Foderlosta Cock's-foot Hundäxing Dicotyledons Shepards purse Lomme Åkertistel Thistles Vägtistel Kvickrot Elymus repens Buketthirs Prickly Sow-thistle Svinmolke Korsört Senecio vulgaris Nightshade Nattskatta Foderlosta Korsört Svinmolke Nattskatta Lomme
13 Strategies based on inter crops for control of nematodes Traditional radish Beet cyst class 1, 2 Multiresistent radish Cyst, root gall and free living Biofumigation Brassica Control of nematode s Mixes Radish, bristle oat Combination of black fallow and inter crops
14 Multiresistent oil seed radish mode of action X Development of females and egg sacs is stopped
15 Multiresistent varieties of radish Variety Beet cystnematodes M. chitwoodi M. hapla Other resistances Angus Klass 1 >90% Effectiv reduction? Multiple resistances Contra Klass 1 Effectiv reduction Effectiv reduction Bad host forpratylenchus Control Klass % Effectiv reduction? Multiple resistances Defender Klass 2 Effectiv reduction Some reduction Effectiv reduction of Pratylenchus Terra Nova Klass 1 Effectiv reduction - Bad host for several species Anaconda Klass 2 Effectiv reduction - -
16 Combination of black fallow/radish/peas 1. Black fallow during 4 weeks in the veg period. Completely free of weeds! 2. Sow radish and incorporate before life cycle is complete 3. Sow over wintering peas to catch N 4. Incorporate peas early spring before life cycle is complete. Källa: Hallmann et al. 2007
17 First results from field trials with multiresistent inter crops in Sweden Effect on Viterra intensiv Terra nova Defender Trichodorus (one trial, Isie) -50% -75% 0 Paratrichodorus (one trial, Kristianstad) -65% -30% -22% Pratylenchus (one trial, Kristianstad) -72% -49% -43% 1. Nematodes were reduced below threshold 2. Yield was increased in the following crop (Beet) More trials will follow 2018/2019 in cooperation with institutes in NL, BL
18 Tack för uppmärksamheten!
19 Provgrävningsresultat 24 augusti Gabriella Olsson
20 Resultat 25% lägre än femårssnittet Augusti 2018 Krets Ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Lister 43,8 19,0 8,3 Kristianstad 38,4 18,6 7,1 Östra 30,3 21,1 6,4 Augusti Krets Ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Lister 53,4 20,2 10,8 Kristianstad 47,6 19,7 9,4 Östra 43,8 19,8 8,7 20
21 Vattentillgång bland våra odlare Ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Antal fält Bevattnade fält 41,7 18,9% 7,9 44 Obevattnade fält 27,6 21,3% 5,9 15 Bevattnade fält hade 25 % högre avkastning 78% av areal kunde bevattnas
22 Nederbörd maj-juli (mm) Väderdata maj-juli Källa: SMHI 22
23 Medeltemperatur maj-juli Väderdata maj-juli 20,0 18,0 17,9 15,3 15,6 15,8 16,0 14,3 14,0 13,1 12,0 10,0 8,0 6,0 4,
24 Stärkelseskörd ton/ha Skördeutveckling 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,
25 Odlingsareal (ha) Arealutveckling
26 Lägesrapport aug 2018 om karantänskadegörare hittade i Sverige Situation of quaratinepests in Sweden Carin Bunnvik, Jordbruksverket
27 Om potatiskräfta Synchytrium endobioticum jordbunden svampsjukdom bildar vilsporer som överlever länge drabbar bara potatis i Sverige finns raserna ras 1, 8, 18 och 40
28 Nya fall hösten 2017 Totalt 5 fall hösten 2017 Smittförklarat område: ingen potatisodling Riskområde: bara resistenta sorter Åtgärder vid fabrik Fortsatt utredning kring nya raser och resistens
29 Om rotgallnematod Meloidogyne chitwoodi En rotgallnematod av släktet Meloidogyne Den har en mycket vid värdväxtkrets, inklusive stråsäd, majs och andra gräs. Sockerbetor, bönor, ärter, lusern anges också som exempel på värdväxter. Ger upphov till galler på rötter och underjordiska delar Det finns inga resistenta sorter av potatis
30 Lägesbild i Sverige augusti 2018 Första fallet konstaterades i stärkelsepotatis hösten 2017 Andra fallet konstaterat 2018 inför sortförsök i morötter. Bredare inventering påbörjades i Blekinge sommaren
31 Två aktuella fall Blekinge 2017 Skåne 2018 Åtta fält provtagna tre smittade Tre fält med spridningsförbud och odlingsåtgärder I Utvärdering Åtgärder II Tre fält provtagna tre smittade Tre fält med spridningsförbud Odlingsåtgärder I Utvärdering Åtgärder vid fabrik
32 Exempel på beslut om odlingsåtgärder som bekämpning Du ska bekämpa ogräs på de specificerade fälten. Du ska antingen svartträda fälten eller odla oljerättika, Raphanus sativus var. oleiformis, av en sort som är resistent mot M. chitwoodi. Resistenta sorter är till exempel Control och Terranova. Du ska rengöra maskiner som används på de specificerade fälten så att de är helt fria från jord och växtdelar innan de används på andra än de specificerade fälten.
33 Minska risken för spridning Potatisutsäde kan bära med sig nematoder. Använd därför alltid certifierat och kontrollerat utsäde för att minska risken för spridning. Alla typer av barrotsplantor, t.ex. jordgubbar, kan föra med sig jordbundna skadegörare. Nematoderna kan också spridas med jord som följer med maskiner och utrustning. Rengör noggrant maskiner som används av flera odlare. Ställ krav på att maskiner och redskap som används i din odling ska vara rengjorda. Sprid inte ut jord från sorterings- och tvättningsanläggningar för potatis, sockerbetor eller andra rotfrukter på odlingsmark.
34 Växtskyddslagen och åtgärder mot skadegörare 5 växtskyddslagen (1972:318) 5 förordningen (2006:817) om växtskydd Här framgår vilka åtgärder Jordbruksverket får vidta för att bekämpa och hindra spridning av växtskadegörare som omfattas av växtskyddslagen. För skadegörarna finns anmälningsskyldighet
35 Anmälningsskyldighet Tidig upptäckt kan vara avgörande Därför finns en anmälningsskyldighet för alla karantänskadegörare Anmäl till Jordbruksverket eller Länsstyrelsen: antanskadegorare/anmalkarantanskadegorare
36 Finns det ersättning att få? Växtskyddslagen medger ersättning i särskilda fall Nytt förslag på ersättningssystem lämnat till regeringen
37 Yara FK-dag 2018
38 Punkter Polysulphate Klimatavtryck Växtföljd P o K Mg o Mikro Yara Potatisprodukter Bladgödsling, Solatrel 38
39 Polysulphate TM K 11,6 % Mg 3,6 % Ca 12,2 % S 19,2 % Den naturliga mineralen polyhalite bryts i England 39
40 TM Polysulphate - Växtnäringsinnehåll K Mg Ca S 11,6 Vattenlöslig Tot. 11,8 3,6 Vattenlöslig Tot. 3,7 12,2 Vattenlöslig Tot. 12,8 19,2 Vattenlöslig Tot. 20,1 Kalium sulfat Magnesium sulfat Kalcium sulfat Natrium: 1,9 % Låg klorhalt: 3 % Basverkan: Neutral Volymvikt: 1,5 kg/l 40
41 Polysulphate TM Gruva i Boulby, norra Yorkshire i England. Polyhalite ett naturligt mineral, avlagrades för 260 miljoner år sedan. Bryts på cirka 1200 meters djup, cirka 150 meter under lager med kalisalt. Cleveland Potash har brutit kalisalt på platsen, kom ned till polyhalit lagret i september
42 Resultat från försök med Polysulphate 2016 i Sverige Stärkelse - Potatis Helgegården prel. res Kalium K-källa Skörd Diff. mot Stärkelse Stärkelse K i bladskaft Led kg/ha kg/ha D % kg/ha Ppm A , B 60 Kaliumsulfat * , C 120 Polysulphate , D 120 Kaliumsulfat * , E 180 Kaliumsulfat * , * I leden med Kaliumsulfat har magnesium tillförts som Kieserit 250 kg/ha Försöket hade kraftig kaliumbrist i led A. Mycket stor skördeökning för kaliumtillförsel + 61% i led E. 120 kg K/ ha var underoptimalt. Polysulphate i led C har givit minst samma skördeutbyte som led D med Kaliumsulfat som kaliumkälla. Polysulphate bör alltså haft minst samma tillgänglighet för kalium som kaliumsulfat. 42
43 Resultat från försök med Polysulphate 2016 i Sverige Mat - Potatis Gärds Köpinge Kalium K-källa prel. res Skörd Diff. mot Spec. Sort Led kg/ha kg/ha C Vikt. Fakse C 180 Kaliumsulfat ,088 F 180 Polysulphate ,085 Folva C 180 Kaliumsulfat ,101 F 180 Polysulphate ,099 King C 180 Kaliumsulfat ,096 Edward F 180 Polysulphate ,094 * I leden med Kaliumsulfat har magnesium tillförts som Kieserit 180 kg/ha Försöket visade stark kaliumbrist i led med 0 kg K/ha. Vi har inte tillgång till alla resultat ännu utan bara led C och F. Polysulphate ser ut att ha samma eller bättre kaliumeffekt än Kaliumsulfat. Ingen kvalitetsanalys tillgänglig ännu. 43
44 Polysulphate Kalium och magnesium i Polysulphate har lika snabb effekt som i Kaliumsulfat och Kieserit i potatis och vall. Man kan se vita korn på mark eller i potatiskupa långt fram på sommaren efter Polysulphate. Detta är utfällning av kalciumsulfat (gips) som har låg löslighet i vatten och det tar tid för dessa korn att lösas. Kalcium i potatis har effekt under knölsättningen. För att nå full kalcium-effekt bör den sannolikt brukas in. 44
45 Klimatpåverkan 45
46 kg CO 2 e/t Vad påverkar klimatavtrycket? Exempel: höstvete kalk N2O från skörderester indirekt N2O avg. (min.gödsel) direkt N2O avgång (min.gödsel) dieselåtgång i fält transport insatsvaror till gården produktion av växtskyddsmedel produktion av utsäde produktion av mineralgödsel
47 Katalysatorteknologi omvandlar N 2 O till N 2 och O 2 9/21/
48 kg CO 2 e/t Katalysatorrening har stor betydelse! Användning av gödsel tillverkad med BAT sänker klimatavtrycket! 0 CAN (Yara) CAN (Russia) kg CO2e/t (CAN: Yara) kg CO2e/t (CAN: Russia) 48
49 Två sätt att minska klimatpåverkan av kvävegödsel: 1)Använda produkter med lågt klimatavtryck 2)Maximerad kväveeffektivitet Balanserad Gödsling (NPKS, mikro efter behov) Underbyggda gödslingsrekommendationer Effektiv kväveform och bästa tillförselsätt Anpassad kvävegödsling (efter skördenivå, markens egen leverans, årsmån etc) Emissions and absorptions of GHGs PRODUCTION TRANSPORTATION FARMING HARVEST CONSUMPTION CAPTURE Yara 2010
50 Katalytisk rening av N 2 O har gett en minskning på ton CO 2 -ekv / år. För den gödsel Yara säljer i Sverige
51 Ammoniumnitrat - Klimatavtryck från produktion i olika delar av världen (2014) kg CO 2 e / kg N % EU 27 Ryssland Nordamerika Kina Ammoniumnitrat (prillad N34)
52 Växtnäringsbalans över växtföljd 52
53 Gödslingsexempel med potatis i växtföljden P-AL tal 12 Lättjord K-AL-tal 7 Gröda Andel Skörd N gödsling Gödselmedel Giva P P Diff. K K Diff. av areal ton/ha kg/ha bortförsel tillförsel bortförsel tillförsel % kg/ha Potatis 25% YaraMila ProMagna YaraLiva Kalksalpeter Polysulphate Höstvete 25% 6,5 8 Yara Mila Höst Mangan YaraMila Axan YaraLiva Kalksalpeter Råg 25% 7 8 Yara Mila Höst Mangan YaraMila Axan Korn 25% 6 90 YaraMila YaraLiva Kalksalpeter Summa 100% Sum test 21/09/
54 kg/ha Ungefärligt upptag och bortförsel av kalium Bortförsel Vall, 10 ton Höstvete 10 ton Raps, 5 ton Mat- Potatis, 50 ton 54
55 kg/ha Ungefärligt upptag och bortförsel av kalium Totalt upptag Bortförsel 50 0 Vall, 10 ton Höstvete 10 ton Raps, 5 ton Mat- Potatis, 50 ton 55
56 Yara produkter för potatis 56
57 Ca 50 kr/ha Ca 80 kr/ha 57
58 Ca 50 kr/ha Ca 50 kr/ha 58
59 Tilläggsgödsling med kväve Kalksalpeter, N 15.5, 19% Ca Unika Plus, NK ( Ersätter Unika Kali) Unika Calcium, NK 14-20, 9% Ca 59
60 YaraVita Solatrel Inga signifikanta skillnader för bladgödsling med P i enskilda försök men i hel försöksserie med 19 försök i klass III IVa i Mellansverige finns en signifikant lönsam skördeökning. 60
61
Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström
Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor Åsa Olsson Nyström Nematodangrepp i sockerbetor Betcystnematoder Stubbrotsnematoder Rotsårsnematoder Stubbrotnematoder: Trichodorus
Läs merNematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merPotatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare
Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare växtskadegörare som regleras genom växtskyddslagen. Det är växtskadegörare som ännu inte är spridda i landet
Läs merNematoder. Hur mycket vet vi egentligen?
Nematoder Hur mycket vet vi egentligen? Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 %
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merEffekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet
Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet Fältförsöket vid Helgegården, Kristianstad. Foto: Maria Viketoft Maria Viketoft Institutionen
Läs merNy växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig?
Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig? Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare Karin Nordin, Jordbruksverket Ny
Läs merKlumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merInformation från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt
Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1 Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merMellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merBarley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Läs merFosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Läs merKlumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merI korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merNPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merRÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merinsekter Insecticide seed treatments in sugar beet
460 461-2014 Annual Report Betning mot insekter Insecticide seed treatments in sugar beet Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu +46 709 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) Højbygårdvej 14,
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merInventering av cystnematoder i Västergötland
Inventering av cystnematoder i Västergötland 1985-1987 168 prov i Skaraborg finansierat av HS 2018-2019 100 prov Projekt hos Sparbanksstiftelsen Skaraborg Uddevalla 20190111 Ulf Axelson Cystnematoder är
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merI korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003
JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen
Läs merYara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merKlumprotsjuka - ett dolt hot
Klumprotsjuka - ett dolt hot Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen, 17-18 januari 2017 Disposition Behovet av att säkerställa skörden BioSoM Spridningspotential
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merVäxtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Läs merVäxtnäringssortiment. Säsongen 2016
Växtnäringssortiment Säsongen 06 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! År 050 räknar FN med att vi är 9 miljarder människor. För att föda alla kommer det att behövas 60 % mer mat
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merEffekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder
Rapport från Tillväxt Trädgård 2014-12-09 Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder Marie-Louise Albertson Juhlin1, Maria Viketoft2 och Anita Gunnarsson1 1 Hushållningssällskapet
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merGröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merÄr vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Läs merEftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263
Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs mer