Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli
Vandringsmöjligheter bestämmer Strömlevande öring Älvvandrande Insjööring Havsöring
Lek- och uppväxtområden samma Strömmande vattendrag (bäckar, åar) med hårdbottenmiljöer
Vad gör strömlevande fisk i vattendrag? (Öring, lax, stensimpa, bergsimpa, havsnejonöga, flodnejonöga, harr) Lite rovfiskar (speciellt på grunt vatten) Gott om syre Maten kommer förbidrivande Vattenhastighet och ständigt flöde är självklart avgörande : Öring bland bottenstenar Lax med speciella fenor ute på öppna bottnar Nejonögon är nedgrävda Simpor kravlar i botten, suger sig fast och har ingen simblåsa. Harr lite lugnare avsnitt.
Minskar vattenflödet och -hastigheten (<0,2 m/s) så kommer en massa andra arter och tar plats; gädda, lake, abborre, mört med flera. Öring minskar sitt habitatutnyttjande eller faller till och med offer för gäddan/laken/abborren.
Efter lek- och uppväxtområde (strömmande vattendrags grunda partier) behövs ett tillväxtområde där öringarna blir stora nog för lek. Samma vattendrag, djupare Närliggande större vattendrag Tillgänglig sjö Havet - Strömlevande öring - Älvöring - Insjööring - Havsöring
Strömlevande öring i Svartån Örebro. Hjälmaren ingen bra öringsjö (gös och gädda, grund). Lång vandring i lugnflytande miljöer. Strömsträcka 17; Strömsträckor 11-16; 680 m enligt GIS 50-100 m
Strömlevande öring i Hedströmmen, Västmanland. 12 dammar i huvudfåran. Vattenreglering. Krävs minst 225 m strömhabitat. Ecoscience 2017 Prioritizing dam removal and stream restoration using critical habitat patch threshold for brown trout (Salmo trutta L.): a catchment case study from Sweden
Insjööring. I två sjötyper -små artfattiga (ibland rotenonbehandlade) -stora med bra bytesfiskar (nors, siklöja, småsik) och gärna utan gös
Andel (%) sjöar med öring Andel (%) sjöar Insjööring. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1-10 11-100 101-1000 >1000 Sjöstorlek (hektar) 1-2 3-4 5-6 7-8 Antal fångade fiskarter >8 Andel sjöar där öring fångats vid provfiske jämfört med sjöarnas storlek i hektar (Data från NORS). Andelen sjöar med öring avsatt mot antalet fångade fiskarter vid provfiske (Data från NORS).
Insjööring. Längd (mm) Enartsbestånd i små sjöar oftast småvuxna (jämför abborre). Svårare än abborre att bli fiskätande i enartsbestånd. Öring i Västra och Östra Djupadalstjärnarna 350 300 250 200 150 100 50 0 + 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ 9+ 10+ 11+ Otolit-ålder (år)
Andel av maginnehållet Insjööringens näringsval i Storsjön (Jämtland) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Övrigt Övrig fisk Sik Nors Bottendjur 10% 0% -299 mm -399 mm -499 mm -599 mm >600 mm Storlek på insjööring Data: Sötvattenlaboratoriet
37 39 41 52 57 76 Framgångssagan Vättern 90 80 70 60 50 40 30 20 Tillgänglig uppväxtareal (hektar) för vätteröring 10 0-1995 1996-2000 2001-2005 2006-2010 2011-2015 Potential Niklas Nilsson Jönköpings Fiskeribiologi AB
Några ord om öringars vandring till sjö (eller hav).
Migrationsförlust (% km -1 ) Havsöringsmolt i södra Sverige - utvandringsdödlighet 25 20 15 10 5 0 0 2 4 6 8 10 Simhastighet (km dygn -1 ) Data: Ivan Olsson m fl 2009
Förluster (% km -1 ) Havsöringsmolt i södra Sverige - utvandringsdödlighet 100 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 5 Våtmarksyta (ha) Dammyta (ha) Data: Ivan Olsson m fl 2009
Hur ser det ut i Sverige idag..? En titt i Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) vid SLU.
SERS Inrapportering 2017 i full gång 19 000 lokaler, 64 000 elfisken
Tack!
Flaskhalsarna för populationerna är Romöverlevnad Habitat, flöden, ph, sediment Yngelöverlevnad Territorier, flöden Smoltutvandring Gädda, gös, skarv, flöde m fl PostSmolten i sjö/hav Gädda, gös, lax, stor öring Fiske Överfiske Lekvandring Hinder, flöden
Öringfiskevård Minimimått, fönsteruttag eller maximimått. Brist på lekområden och stora strömsträckor. Nolltappning, korttidsreglering, gädda och dammar förödande. Utsättningar av vuxen fisk i vattendrag/sjö bortkastat. Förstärk om det behövs med yngelutsättningar.
ICES Journal of Marine Science (2017), Competition for the fish fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds. Sture Hansson med flera.