Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Miljöfarlig verksamhet Tillsyn av egenkontroll vid anmälningspliktig verksamhet Nu har vi startat en process och fått ett miljötänk.
Miljöfarlig verksamhet Tillsyn av egenkontroll vid anmälningspliktig verksamhet Författare: Ulla Hermansson
2 Förord Miljöbalken ställer krav på egenkontroll vid miljöfarlig verksamhet. Kravet på egenkontroll innebär att företagen regelbundet ska kontrollera sin påverkan på miljön. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för miljötillsyn vid miljöfarlig verksamhet i kommunen. Samhällsbyggnadskontoret / Miljö- och hälsoskydd har genomfört ett tillsynsprojekt rörande anmälningspliktiga verksamheters egenkontroll. Nio miljöinspektörer från delprocessen Miljö har deltagit. Ledningsgruppen för projektet har varit Ulla Hermansson (projektledare och sammanställare av rapporten) samt Klas Köhler och Ronny Norberg. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och hälsoskydd Margareta Green Palo Miljö- och hälsoskyddschef Ulla Hermansson Miljöinspektör
3 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund 5 Lagstiftning 5 Målsättning 6 Omfattning/begränsning.. 6 Metod och genomförande. 6 Övergripande. 6 Samarbete inom Västerbotten 6 Steg 1 Information till verksamheter.. 7 Steg 2 Kursdag 8 Steg 3 Tillsyn av egenkontroll 8 Resultat... 8 Steg 1 Information till verksamheter 8 Steg 2 Kursdag. 9 Steg 3 Tillsyn av verksamheternas egenkontroll.. 10 Förordningen verksamhetsutövares egenkontroll. 10 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna.. 14 Bedömning av verksamheternas nivå i miljöarbetet utifrån de fyra trappstegen i egenkontrolltrappan.. 16 Uppföljning inom projektet.. 18 Diskussion och summering.. 18 Slutledning. 20 Bilagor: 1. Vägledning om egenkontroll 2. Formulär för uppgift om företag 3. Inbjudan till kursdag om egenkontroll 4. Revision (checklista) 5. Till berörda företagare Summering av projektet
4 Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret / Miljö- och hälsoskydd genomförde från hösten 2004 till våren 2006 ett tillsynsprojekt som omfattade 94 anmälningspliktiga verksamheter för miljöfarlig verksamhet. Tillsynen omfattade verksamheternas egenkontroll utifrån miljöbalkens krav. Tillsynsprojektet genomfördes efter planering och framtagning av material för projektet - i tre steg. Vi inledde tillsynen med information till verksamheterna om kravet på egenkontroll. Informationen framfördes dels via en skriftlig vägledning och dels, för de flesta verksamheter, ett möte med verksamhetsledning. Därefter inbjöds verksamheterna till kursdag om egenkontroll. Slutligen utförde vi tillsynsbesök hos verksamheterna samt uppföljande tillsynsinsatser. Det slutliga resultatet kunde därefter utvärderas. Den skriftliga vägledningen om egenkontroll samt kursdagarna gjordes i samarbete med Kommunförbundet i Västerbotten och samtliga kommuner i Västerbotten. Verksamheter har under projektets genomförande fått vetskap om vilka skyldigheter som gäller enligt miljöbalken och har utifrån information och kursdag mottagit metodik för att bygga upp sin egenkontroll. Värdefulla kunskaper och insikter har givits under projektets genomförande. Däribland kan nämnas vikten av det organisatoriska ansvaret i miljöarbetet hos verksamheterna fördelning av arbetsuppgifter, befogenheter samt arbetsbeskrivningar för vägen mot en fungerande egenkontroll. Miljö- och hälsoskydd har kunnat konstatera att projektet medfört att verksamheterna erhållit en plattform för egenkontroll och tagit ett stort steg framåt i miljöarbetet.
5 Bakgrund Ansvaret för miljöbalkens efterlevnad ligger främst på verksamhetsutövaren. Det är verksamhetsutövaren skyldighet att se till att miljöbalkens regler inte åsidosätts och att balkens syften uppfylls genom att aktivt hålla sig informerad om verksamhetens påverkan på miljön. Det är också en skyldighet för tillsynsmyndigheterna att bedriva tillsyn via efterlevnadskontroll och vidta de åtgärder som behövs. Tillsyn innebär även förebyggande åtgärder för att skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna uppfyllas via rådgivning och information. Lagstiftning Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 anger miljöbalkens bestämmelser syfte och tillämpning. Syftet är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Tillämpningen innebär bla att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, och att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås. Hänsynsreglerna i 2:a kapitlet anger grunden för de miljökrav som ställs på alla verksamheter och åtgärder som kan påverka vår hälsa eller miljön. Enligt dessa regler skall man bland annat ha en god kunskapsnivå, vidta tillräckliga försiktighetsmått, hushålla med energi och råvaror samt aktivt utvärdera och byta ut kemiska produkter mot sådana som är så ofarliga som möjligt. 26 kap 1 handlar om tillsyn. Dels om tillsynsmyndigheternas kontroll av efterlevnad av miljöbalkens bestämmelser, dels om att tillsynsmyndigheterna via rådgivning, information och liknande verksamhet ska skapa förutsättningar för att miljöbalkens ändamål ska kunna tillgodoses. 26 kap 19 anger att alla den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (VEK) gäller för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. I förordningen finns bindande bestämmelser om egenkontrollens uppbyggnad.
6 Målsättning Målsättningen i projektet är att de anmälningspliktiga verksamheterna (Cverksamheter) i Umeå kommun har en planerad och fungerande egenkontroll. Verksamheten kan redogöra för hur egenkontrollen går till genom en ändamålsenlig dokumentation, där omfattningen är avpassad efter verksamhetens typ och storlek samt till de olägenheter för miljön som kan vara förknippade med den. De kan visa att de krav som följer av kap 2 miljöbalken fylls. Omfattning /begränsning Projektet omfattar Umeå kommuns anmälningspliktiga verksamheter med viss begränsning utifrån en avvägning rörande tillsynsresurs och behov. Exempelvis har mellanlager hos TV- och radiohandel och köldmediaföretag ej ingått. Metod och genomförande Övergripande Planering av genomförandet av projektet inleddes med en studie av andra projekt som genomförts i Sverige rörande tillsyn av företags egenkontroll. Erfarenheter och visst underlag, som reviderats för vårt projekt, har hämtats från Västernorrlands resp. Gävleborgs län, Örebro kommun samt Västra Götaland. Projektets genomförande omfattar tre delmoment Steg 1. Information till verksamheter Steg 2. Verksamheterna inbjuds till kursdag om egenkontroll Steg 3. Tillsyn av C-verksamheternas egenkontroll Samarbete inom Västerbotten Den skriftliga informationen samt kursdagen genomfördes tillsammans med övriga kommuner i Västerbotten och Kommunförbundet Västerbotten. Samarbetet initierades av oss. Vi presenterade vår projektidé hösten 2004 vid Kommunförbundet Västerbottens möte med Västerbottens 15 kommuner och inbjöd till ett samarbete. En projektgrupp bildades för länet i Kommunförbundets regi. I gruppen ingick en representant från Kommunförbundet, en från Umeå resp Vännäs samt i steg 2 även Skellefteå kommun. En gemensam skriftlig information för verksamheter rörande egenkontroll enligt miljöbalken har används av samtliga 15 kommuner, Vägledning om egenkontroll, bilaga 1. Varje kommun beslutade själva på vilket sätt distributionen ut till verksamheterna skulle ske, samt vidare vilka verksamheter
7 som i detta projekt skulle ta del av informationen. Detsamma gällde även vilka verksamheter som inbjöds till kursdag i egenkontroll. Utskick av inbjudan ombesörjdes av respektive kommun. De praktiska och administrativa delarna av arbetet rörande upphandling av konsult för kursdagar, anmälningar från verksamheter, lokaler och kostnader sköttes av Kommunförbundet Västerbotten. Arbetsgruppen för länet tillsammans med upphandlad konsult beslutade om konceptet för kursdagen. Planeringen omfattade från början fyra kurstillfällen i Västerbotten, men som utökades till tio kurstillfällen utifrån efterfrågan. Steg 1 - Information till verksamheter Telefonkontakt Verksamhetsledare i respektive verksamhet kontaktades via telefon av miljöinspektör. Tid för möte bestämdes. Verksamhetsledaren informerades om att mötet skulle beröra miljöbalkens krav på egenkontroll. Verksamhetsledaren rekommenderades att anställda med arbetsuppgifter rörande miljöfrågor skulle närvara vid mötet. Möte med verksamhetsledning Vid mötet informerade inspektören om miljöbalken och miljöbalkens målsättning samt kravet på systematik för egenkontroll utifrån egenkontrollförordningen. Den för Västerbottens kommuner gemensamma informationsbroschyren Vägledningen om egenkontroll överlämnades, bilaga 1. Innehållet i den diskuterades vid en översiktlig genomgång. Verksamheten informerades om att de under april/maj 2005 kommer att inbjudas till kursdag i egenkontroll samt att tillsynsbesök kommer att ske till hösten med inriktning på verksamhetens egenkontroll. Vid mötet noterade inspektören, på ett upprättat formulär enligt, bilaga 2, uppgift om mötet, administrativa uppgifter om verksamheten samt huruvida verksamheten tillämpar miljöledningssystem / är miljöcertifierat. Det ifyllda formuläret diariefördes som den första handlingen i ärendet om tillsyn av verksamhetens egenkontroll. I några få fall gick inte ett möte att ordnas av praktiska skäl för verksamheten, varför informationen samt uppgiftsinhämtande om verksamheten i stället hölls på telefon, och informationsbroschyren Vägledningen om egenkontroll sändes med post.
8 Steg 2- Kursdag Inbjudan till kursdag, bilaga 3, utgick från oss till de C- verksamheter som kontaktats med information under hösten 2004. Enligt vår planering skulle två kursdagar hållas i Umeå, men fick utökas till fyra kurstillfällen utifrån efterfrågan. Kursdagarna hölls av konsult (Tyrens AB). Steg 3 Tillsyn av egenkontroll Tidpunkt för tillsynsbesöket bestämdes med verksamhetsledaren via telefonkontakt. Verksamhetsledaren informerades även om att för genomgång av verksamhetens egenkontroll krävdes att ansvarig (-iga) skulle vara närvarande. Miljöinspektören sände därefter skriftlig bekräftelse om tidpunkten för tillsynsbesöket samt informerade övergripande om de punkter som ingår i granskning av företags egenkontroll och en anmodan om att dokumentation rörande egenkontrollen skulle finnas tillgänglig. Vid tillsynsbesöken användes checklista och stöd för bedömning enligt Revision, bilaga 4. Resultat Steg 1- Information till verksamheter. 94 verksamheter mottog muntlig och skriftlig information av miljöinspektör. Noterade uppgifter om verksamheterna Verksamheternas inriktning Antal 25 20 15 10 5 0 Avfall Avloppsreningsverk Tillverkning Verkstäder Kem-teknisk verksamhet Fordonsanknytning Lantbruk Övrigt
9 Antal anställda vid verksamheterna Verksamheter 35 30 25 20 15 10 5 0 1 4 5 10 11 20 20 100 mer än 100 Anställda Kommentar: Ett tillägg till diagrammet rörande anställda vid verksamheterna utgörs av 9 jaktlag/ föreningar med mellan femtio och ett hundratal medlemmar. 11 verksamheter var miljöcertifierade och fyra följde koncernens miljöledningssystem Steg 2 Kursdag Deltagare Vid de fyra kurstillfällena i Umeå deltog 84 personer. Vissa verksamheter representerades av fler än en från verksamheten. Vidare var några kursdeltagare verksamma i annan kommun i Västerbotten. I kursdagarna deltog 38 verksamheter från Umeå som ingår i projektet. Av återstående verksamheter som inte deltog i anordnad kurs har 12 verksamheter tidigare utbildats via miljöcertifiering alt verksamhetens/koncernens eget miljöledningssystem (ytterligare 3 verksamheter tillhör denna grupp men deltog även vid kursdag i projektet). Ytterligare fem verksamheter inom jordbruk/djurhållning som inte deltog i kursen hade inlett utbildning inom sitt verksamhetsfält där även miljöfrågor ingår. Kursutvärdering Kursutvärdering av de fyra kurstillfällena gav svar på deltagarnas åsikter rörande kursens innehåll och de olika avsnitten som behandlades: - Grundmaterialet - Miljöpåverkan, Drift och underhåll 5 VEK - Risker, riksanalys 6 VEK - Kemikalier 7 VEK - Ansvar 4 VEK - Mallar för dokumentation
10 Kursutvärdering - totalt Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Kommentar: Två av de fyra kurstillfällena i Umeå hade deltagare med stor branschvidd och två med likartade risker i resp kurs. Steg 3 - Tillsyn av verksamheternas egenkontroll Förordningen verksamhetsutövares egenkontroll (VEK), 4 7 4 Organisatoriskt ansvar Krav ställs i 4 VEK på en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som rör miljöbalken och dess föreskrifter och domar och beslut för verksamheten. Finns en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret? 50 40 30 20 10 0 Ja Ja, med utrymme för förbättringar Nej Kommentar: Trots ett fastställt organisatoriskt ansvar hos verksamheter och svaret på frågan är Ja, så finns mycket att förbättra. Delegationer alt arbetsuppgifter kan utvecklas ytterligare, ställföreträdaransvar belysas, ansvar för arbetsuppgifter förtydligas och kvitteras, kompletteras och uppdateras.
11 5 Rutiner för kontroll av utrustning Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. Finns rutiner dokumenterade för kontroll av utrustning 50 40 30 20 10 0 Ja Ja, med utrymme för förbättringar Nej Kommentar: De flesta verksamheterna i projektet befann sig i ett uppbyggnadsskede av egenkontrollen. 6 Systematisk undersökning Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras.
12 Hur bedömer tillsynsmyndigheten att den fortlöpande och systematiska undersökningen av verksamheten fungerar i förhållande till företagets miljöpåverkan? 60 50 40 30 20 10 0 Mycket bra Bra, men kan utvecklas Mindre bra, bör utvecklas betydligt Inte alls Kommentar: Här bedöms hur arbetet bedrivs hos verksamheter med ett tidigare startat miljöarbete resp för verksamheter som nyss startat det systematiska miljöarbetet utifrån det underlag och metodik som är framtaget för arbetet och dokumenterat. Driftsstörning eller liknande händelse Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten. Finns någon rutin när driftstörningar ska anmälas till tillsynsmyndigheten? 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Kommentar: Bland de verksamheter som ej har någon skriftlig dokumenterad rutin uppgav sex att de vet att driftstörningar ska anmälas. I ett fall ansågs det att det aldrig
13 kan inträffa någon incident som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön. I ett fall bör rutinen ses över då anmälan enligt den dokumenterade rutinen ska gå via huvudkontoret. Dock bör en anmälan gå direkt till tillsynsmyndighet utan mellanhänder, då risk finns för fördröjning eller att anmälan inte alls kommer in till tillsynsmyndigheten. Underlåtelse att rapportera tillsynsmyndigheten om sådan driftstörning inträffar kan leda till sanktionsavgift som för C-verksamheter är 15. 000 kronor. 7 Förteckning av kemikalier Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. Omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Sju verksamheter i projektet hanterar inte kemikalier. Till de återstående 88 verksamheterna ställdes frågor utifrån 7 kemikalieförteckning med namn, omfattning och användning, klassificering samt hälso- och miljöskadlighet. Finns förteckning med uppgifter om kemikalier? 60 50 40 30 20 10 0 Verksamheter uppfyller kraven Verksamheter har brister i sin förteckning Verksamheter saknar förteckning
14 Kommentar: Uppgifter om kemikalier som krävs rörande klassificering samt hälso- och miljöskadlighet hämtar användaren från säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladets information uppdateras fortlöpande av tillverkare eller importörer. Därför krävs en aktiv bevakning rörande aktuell information av användaren. Kunskapen är viktigt utifrån utbytesprincipen till mindre hälsooch miljöskadliga produkter, vid incidenter rörande utsläpp, avfallshantering av produkten samt hälsoaspekter och arbetsmiljö. Vid de flesta verksamheter finns säkerhetsdatablad samlade i pärm, som dock i många fall innehöll säkerhetsdatablad som var inaktuella. Vid större verksamheter används dataprogram rörande uppgifter om kemikalieinnehav. Verksamhet med flera enheter visade sig ha olika program, men arbetar för att införa ett enhetligt system. 2 Kap miljöbalken Hänsynsreglerna Kunskapskravet Kunskapskravet innebär att verksamheten måste skaffa sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljö och hur påverkan kan motverkas. Har verksamhetsutövaren kännedom om var miljöbalken och dess föreskrifter kan sökas? Finns tillsynsmyndighetens skrivelser tillgängliga? Har/får de anställda relevant utbildning? Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det föreligger eller finns risk för negativ miljöpåverkan. Bästa möjliga teknik ska användas. Detta gäller inte bara produktionen utan även rutiner. Hushållningsprincipen Hushållningsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt sträva efter återanvändning och återvinning. Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att de kemiska produkter som innebär risker för människors hälsa och miljö ska bytas ut mot mindre farliga alternativ, om sådana finns. Ta hjälp av riskminskningsverktyget PRIO samt beakta de kemikalier som finns med i Begränsnings-databasen
15 Arbetar verksamheten aktivt med att uppfylla hänsynsreglerna? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Hushållningsprincipen Produktvalsprincipen Ja Nej Kommentarer : De allra flesta av verksamheterna sorterar sitt avfall samt inhandlar i första hand miljömärkta produkter. Några verksamheter nämnde att inköp av kemikalier aldrig sker av direktsäljare utan att produkten blivit godkänd av miljöchef /-grupp vid huvudkontoret. Några verksamheter har utbildat sina chaufförer i ECO-driving. Andra exempel på hushållning som gavs var modifiering av maskiner för lägre dieselförbrukning, vidare ett aktivt beaktande av tomgångskörningsaspekten och installation av rastvärmare i fordon. En verksamheter nämnde att nattrond utförts för att identifiera eltjuvar, dvs maskiner i standbyläge. De flesta verksamheter har en positiv inställning till utbildning i miljöfrågor. Exempel på ett målinriktat arbete för att höja kunskapen kan nämnas verksamheter som gjort kompetensinventering vilket lett till en utbildningsplan för nyckelpersoner vid verksamheterna.
16 Bedömning av verksamheternas nivå i miljöarbetet utifrån de fyra trappstegen i egenkontrolltrappan Efter genomgången av verksamheternas egenkontroll gjorde tillsynsmyndigheten en bedömning om nivån på egenkontrollen utifrån egenkontrolltrappans fyra steg. Parallellt gjorde verksamheterna sin egen bedömning. En jämförelse gjordes sedan med tillsynsmyndighetens bedömning. Resultat: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Tillsynsmyndighetens bedömning av verksamheternas nivå i egenkontrollarbetet 50 Verksamheter 40 30 20 10 0 Trappsteg 1 Trappsteg 2 Trappsteg 3 Trappsteg 4
17 Jämförelse kunskapsbakgrund kontra resultat Verksamheter 50 40 30 20 10 0 Trappsteg 1 Trappsteg 2 Trappsteg 3 Trappsteg 4 Kurs Certifierad/koncernsystem Övriga Kommentar: Den blå färgen i resp stapel visar resultat vid tillsynsbesök hos de 38 verksamheter som deltagit i kursdag i egenkontroll*). Grön färg anger resultatet hos 13**) verksamheter som är certifierade eller har koncerns system och ej deltog i kursdag. Gul färg anger resultatet hos övriga verksamheter som enbart fått information muntligt och/eller skriftligt av miljöinspektör enligt steg 1 i projektet. *) Tre verksamheter med certifiering/koncernsystem deltog i projektets kurs **)En verksamhet blev certifierade strax innan vår revision Verksamheters bedömning av sitt egenkontrollarbete kontra tillsynsmyndighetens Verksamheter och tillsynsmyndig är samstämmiga om nivån på miljöarbetet Verksamheter överskattade sitt miljöarbete Verksamheter underskattade sitt miljöarbete Kommentar: Diagrammet visar på en god insikt hos verksamheterna om nivån på sin egenkontroll och därmed sin utvecklingspotential.
18 Uppföljningar inom projektet Alla verksamheter har efter genomförd revision mottagit inspektionsrapport. De 32 verksamheter som vid vår revision bedömdes ej ha en utarbetad strategi för egenkontroll, dvs. befinna sig på tillsynstrappans steg 1 eller 2, tillskrevs att inom viss tid kunna uppvisa uppbyggnaden av sin egenkontroll - skriftligt till oss eller vid överenskommet tillsynsbesök. Nu efter projektets slutförande återstår en handfull verksamheter som prioriteras för tillsyn det närmaste året för att nå tillsynstrappans steg 3. Samtliga berörda verksamheter i projektet har fått en skriftlig summering av projektets genomförande och resultat, bilaga 5. Diskussion och summering De verksamheter som ingår i projektet är anmälningspliktiga verksamheter (Cverksamheter). Flera av verksamheterna har funnits länge och är anmälda före 1999, dvs. före miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll trädde ikraft. Vårt upplägg i projektet med målinriktningen att verksamheterna ska ha en fungerande egenkontroll senast 2007, har tagit fasta på behovet hos flertalet av verksamheterna av insikt och kunskap om egenkontrollen. Det första steget att möta ansvarig vid sittande bord hos resp. verksamhet och diskutera kravet på och konturerna i egenkontroll för verksamheten var viktigt. Ett sådant genomförande av informationen innebär att informationen kan läggas upp av inspektören utifrån verksamhetens erfarenheter och kunskap. Vi hade således en medveten strategi att ge objektsanpassade incitament för arbetet med egenkontroll. I vissa fall lyckades strategin så bra att verksamheten inledde arbete med att införa miljöledningssystem. Hos många andra blev det ett uppvaknande rörande det juridiska kravet för verksamheterna. Det var även en fördel att ha en skriftlig information om egenkontroll som alla kommuners tillsynsmyndigheter i Västerbotten står bakom. Ett överlämnande av en skriftlig information från hand till hand - och som man vid samtalet med verksamhetsledningen kan hänvisa till - ger också en högre säkerhet för att informationen verkligen läses, än att endast få den tillsänd. Satsningen på att erbjuda en kursdag, som visade vägen och metodiken för att bygga upp egenkontrollen, överträffade våra förväntningar med avseende på intresse. Av de två planerade kurstillfällena i Umeå blev det fyra. Kursutvärderingen visade även att det var en rätt satsning. Hade vi dock haft vetskapen om den stora efterfrågan på egenkontrollkursen, så kunde vi ha riktat de olika kurstillfällena branschspecifikt, vilket skulle ha gett deltagarna ännu större utbyte vid grupparbeten och diskussioner. Granskningen av verksamheternas egenkontrollen har inriktats på hur verksamheternas uppbyggnad av den skett, och hur de organiserar och genomför den.
19 Vid vårt informationsmöte (steg 1) angav endast 15 verksamheter att de tillämpar ett inarbetat miljöledningssystem via certifiering och / eller via koncern. För flertalet av verksamheterna har det inneburit ett arbete under projektets gång att bygga upp och dokumentera hur egenkontrollen skall genomföras. Det koncept vi hade för att granska verksamheternas egenkontroll visade sig vara alltför djupgående då egenkontrollen för huvuddelen av verksamheterna just startat. Granskningen fick istället inriktas på uppbyggnaden av egenkontrollen utifrån egenkontrollförordningens kriterier. Inom projektets tidsram har kontroll av steg 4, dvs. uppvisande av dokumentation på en fortlöpande systematisk undersökning ock kontroll därför ej rymts. Detta kommer att ingå i vår framtida och fortlöpande miljötillsyn hos verksamheterna. Det organisatoriska ansvaret i miljöarbetet En återkommande punkt att förbättra för de flesta verksamheter rör det organisatoriska ansvaret i miljöarbetet och fördelning av det arbete som måste utföras i egenkontrollen. Fördelningen av arbetsuppgifter ska vara tydliga för var och en. I många fall fanns ansvaret på VD/chefsbefattning, men arbetet med miljöfrågorna skulle utföras av de anställda, dock utan att en korrekt arbetsbeskrivning och rapporteringsskyldighet fanns nedtecknad och undertecknad av ansvarig och den anställde. I vissa fall fanns det ett dokumenterat ansvar men som saknade fastställelse. En fördelning av ansvaret till nyckelpersoner vid olika enheter i större organisationer ger oftast ett väl fungerande, förebyggande och kontrollerande arbete rörande miljökrav. Klarläggande av allas uppgifter och skyldigheter lägger också grunden för kompetensuppbyggnad och utbildningsplaner. Insikten om vikten i denna fråga tar vi med oss vid kommande tillsynsarbete inom miljötillsynen. Arbetsmiljö, säkerhet kontra miljö Vi har även sett att verksamheter ofta har svårt att skilja på kraven i respektive lagstiftningar rörande arbetsmiljö, säkerhet och miljö. Arbetsmiljöarbetet har stor tyngd ute hos verksamheternas ledning och hos de anställda. Det finns arbetsmiljöombud på olika nivåer och med facklig koppling. Inträffar incidenter med anknytning till arbetsmiljön så rapporteras det och utreds, arbetsmiljöronder sker med vissa intervall, och olyckor blir ofta rättsligt prövade. Säkerhetsfrågor är även väl kända ute i verksamheterna medan miljöbalkens regelverk och tyngd är mer okänt. Miljölagstiftningen är relativt ny och har få rättsfall. Vid uppbyggnad av egenkontroll utifrån respektive områdenas lagstiftning som har i princip samma tankestruktur ser vi att det är viktigt att det sker var för sig för att bli tydligt. Miljötillsynen har en viktig roll att tydliggöra verksamheternas ansvar för miljön.
20 Verksamheternas inställning till kravet på egenkontroll Under projektets gång har många företagare uttalat sin syn på egenkontroll. Många har uttryckt sin uppskattning över uppbyggnaden av egenkontrollen. - Man tjänar pengar på att genomföra egenkontroll hitta pengar på vägen. - Under miljöutredningen har vi verkligen vänt på stenar. - Nu har vi fått en strategi för det här arbetet. - Tidigare har vi bara släckt brasan då något inträffat inte stakat ut någon linje. Det har bara gått runt, runt inte något förebyggande. - Nu har vi helhetsgreppet. - Nu har vi bättre ordning. - Nu har vi systematik i miljöarbetet. - Nu har vi startat en process och fått ett miljötänk. - Personalens inställning rörande miljöarbete har vänt och det påverkar dem även privat. - Alla i företaget har engagerat sig. Andra har glatts åt att få feedback på sitt miljöarbete. Många har uttryckt sin uppskattning över vår satsning på kursdag för företag. Endast en har uttryckt sin irritation över miljöbalkens krav. Några få ytterligare har ifrågasatt kraven. Vinster för tillsynsmyndigheten I projektet deltog nio miljöinspektörer vid vår förvaltning. Vi som deltog har fortlöpande inom projektet tagit upp aktuella frågeställningar och kan konstatera, att vinster gjorts med en ökad samsyn för bedömningar inom miljötillsynen. Med en ökad kunskap hos verksamheter och insikten av att de och tillsynsmyndigheten arbetar mot samma mål, har även en mer öppen dialog mellan oss noterats. En god förhoppning för framtiden är att vi kan minska våra tillsynsresurser på denna grupps verksamheter utifrån en god fungerande egenkontroll. Slutledning Val av metodik vid tillsyn är en spännande utmaning hur lotsa verksamheter framåt, vilken väg är den bästa för att nå fram med information, ge feedback och hitta bästa nivå på tillsynen för att nå målet med projektet. Vi bedömer att den analys som gjordes inför projektet träffade rätt, låg rätt i tiden och resulterade i ett mycket bra upplägg. De anmälningspliktiga verksamheterna har tagit ett rejält kliv framåt i sitt miljöarbete.
Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten REV 200411
Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt miljöarbete Alla som bedriver miljöfarlig verksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa eller påverkan på miljön. Omfattningen av egenkontrollen beror på den enskilda verksamhetens art, storlek och påverkan. För anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter eller åtgärder enligt miljöbalken gäller längre gående krav enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE). Miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Balkens regler är tänkta att skapa förutsättningar för ett samhälle som är hållbart för såväl människor som för miljön. Egenkontrollen bör bland annat utgå från detta syfte. Grunderna för egenkontroll kan man hitta i miljöbalkens hänsynsregler. Hänsynsreglerna innebär att man i det dagliga livet ska ta mer miljöhänsyn. Reglerna ska tillämpas vid alla tillfällen, exempelvis vid kemikaliehantering, när byggnader uppförs, när anläggning underhålls med mera. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna kortfattat. Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det föreligger eller finns risk för negativ påverkan. Bästa möjliga teknik ska användas. Lokaliseringsprincipen innebär att platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig från miljösynpunkt. Hushållningsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt sträva efter återanvändning och återvinning. Produktvalsprincipen innebär att de kemiska produkter som innebär risker för människors hälsa och miljön ska bytas ut mot mindre farliga alternativ, om sådana finns. Utöver de allmänna hänsynsreglerna finns även den omvända bevisbördan, som bygger på att det är verksamhetsutövaren som ska kunna visa att balkens bestämmelser uppfylls. Tillsynsmyndigheten behöver inte visa motsatsen. Kunskapskravet innebär att du som verksamhetsutövare måste skaffa dig den kunskap som krävs, både för att veta vilken påverkan din verksamhet har på människors hälsa och miljö och hur du kan motverka sådan påverkan. 2
Alla är skyldiga att bedriva egenkontroll Genom att bedriva egenkontroll ska du kunna genomföra och upprätthålla miljöbalkens och myndigheternas krav. Egenkontrollen innefattar den organisation, de rutiner (till exempel för drift, skötsel och underhåll), åtgärder och liknande som ger dig förutsättningar för lagefterlevnad. Tillsammans bildar allt ett system för ditt miljöarbete, som ska bidra till en uthållig utveckling. Det är viktigt att fördela ansvaret för egenkontrollen inom verksamheten. För att få en fungerande egenkontroll behöver de som har fått ett utdelat ansvar också ha kompetens, befogenhet och resurser (både tid, pengar och personal) för att kunna vidta åtgärder. Som exempel kan nämnas avfallshantering. Den som har fått ansvar för förvaringsutrymmet, avhämtning och så vidare ska känna till vilka regler som gäller för detta. Den som har kompetens vet också vilka skyddsåtgärder som kan vidtas, till exempel val och utformning av utrymme, införskaffande av lämpliga förvaringskärl och dylikt. Se till att egenkontrollen blir en naturlig del av det dagliga arbetet och är inordnad i verksamheten. Den kan med fördel samordnas med systematiskt arbetsmiljöarbete, miljöledningssystem eller andra liknande ledningssystem. Krav på dokumentation finns för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, se förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Krav på dokumentation finns även för övriga verksamheter rörande farligt avfall. Dokumentationen bör sparas i minst fem år. Även om du inte har krav på dokumentation för din verksamhets egenkontroll är det bra om du sammanställer hur den utförs. Du har nämligen bevisbördan för att visa att egenkontrollen fungerar. Dokumentationen gör även att det blir lättare för personalen att göra rätt och hjälper dig att följa upp verksamheten, att exempelvis hitta brister om något blivit fel. Observera att så kallad miljösanktionsavgift är knuten till kravet på att bedriva egenkontroll. Det innebär att en verksamhetsutövare som omfattas av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet) kan bli skyldig att betala en avgift om denne har vissa grundläggande brister i sin egenkontroll. En miljösanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte skett avsiktligt eller av vårdslöshet. 3
Vad ska egenkontrollen innehålla? De flesta verksamheter genomför redan en större eller mindre egenkontroll. I många fall saknas dock en gemensam dokumentation eller sammanställning för detta och vissa rutiner kanske inte är nedtecknade. Nedan ges ett antal förslag till vad egenkontrollen kan omfatta. Observera att egenkontrollen ska anpassas till varje enskild verksamhet och att din egenkontroll kan behöva innehålla fler eller färre punkter. En sammanställning över de bestämmelser och myndighetsbeslut som berör verksamheten bör finnas. Företaget ska ha tillgång till samtliga bestämmelser och beslut i sammanställningen. Rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning och liknande för drift och kontroll hålls i gott skick så att påverkan på miljön minimeras. Rutiner för att fortlöpande och systematiskt identifiera och bedöma riskerna med verksamheten från hälsooch miljösynpunkt. Detta gäller både för normal drift, vid särskilda händelser och olyckor. Rutiner för driftstörningar och hur dessa ska hanteras. Förteckning över de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och kan inneböra risker ut hälso- och miljösynpunkt. Se tabell nedan. En fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret inom miljöområdet. Dokumentation som visar att egenkontrollen utförs. Plan för utbildning för att personalen skall ha tillräcklig kompetens och kunskap om verksamhetens hälso- och miljöpåverkan och hur denna kan minskas. Kemikalieförteckningens innehåll Namn Användning Omfattning Skadlighet för hälsa eller miljö Klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet Avser normalt handelsnamnet. Det står vanligen på förpackning eller i säkerhetsdatablad. Till vad eller i vilket sammanhang du använder produkten. Årlig förbrukning eller omsatt mängd (massa eller volym) Även maximalt lagrad/hanterad mängd om stora mängder lagras eller om produkten kan innebära större risker. Se punkt 15 i säkerhetsdatabladet. Här anges risk- och skyddsfraser, till exempel: R 21/22 Farligt vid hudkontakt och förtäring S 2 Förvaras oåtkomligt för barn Se punkt 15 i säkerhetsdatabladet. Här anges aktuell farokod och farobeteckning exempelvis Xn hälsoskadlig, T giftig 4
Frågeställningar Följande frågor kan vara en hjälp vid införandet av en heltäckande egenkontroll: Är vår sammanställning över bestämmelser och myndighetsbeslut komplett? Är det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen fördelat inom verksamheten? Vem är ansvarig för att nödvändiga åtgärder vidtas? Vem ansvarar för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? Hur bedömer vi kompetensbehovet? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att utföra behövligt miljöarbete och följa bestämmelserna? Finns rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten samt kontroll av lukt, buller eller annat som kan påverka människa eller miljö? Påverkar eller riskerar verksamheten att påverka människor och miljö genom utsläpp till luft, mark eller vatten? Har vi tillräckliga drift- eller skötselinstruktioner för utrustning inom produktion och eventuella reningsanläggningar (till exempel oljeavskiljare)? Kontrollerar vi att de hålls i gott skick? Genomförs regelbundna riskbedömningar för verksamheten? Vilka rutiner finns vid eventuell driftstörning eller olyckshändelser (till exempel för omgående underrättelse till tillsynsmyndigheten vid driftstörning/olyckshändelse som kan skada hälsa/miljö)? Vem kontaktas? Vilka åtgärder ska vidtas? Behövs saneringsmaterial? Kan rutinerna för kemikaliehantering (oljor, bensin, lösningsmedel, lim med mera) förbättras? Behövs bättre märkning? Finns säkerhetsdatablad/varuinformationsblad tillgängligt? Finns kemikalieförteckning? Hur hanteras och förvaras kemikalier? Kan förbrukningen av råvaror, kemikalier, energi eller mängd avfall minskas eller ändras? Vissa kemikalier kanske kan bytas ut mot sådana som är mindre farliga? Behöver inköpsrutinerna ändras så att miljöpåverkan från råvaror, energi med mera blir mindre? Hur gör vi för att miljöpåverkan från transporter i och till/från verksamheten blir mindre? Vilken miljöpåverkan finns hos underleverantörerna? Hur påverkar den egna produkten (varan/tjänsten) miljön vid normalt bruk/utförande och när den är förbrukad? Kan rutinerna för avfallshanteringen förbättras? På vilket sätt kan avfallsmängden minskas, alternativt kan mer återanvändas och återvinnas? Kan rutinerna för hantering av farligt avfall förbättras? Vilket farligt avfall finns i verksamheten? Behövs bättre märkning? Förvaras det säkert? Upprättas transportdokument vid transport av farligt avfall? Vilka rutiner finns om det kommer in synpunkter eller klagomål? Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? Kan vi visa att vi utför en bra egenkontroll? 5
För varje punkt behöver man fundera på om och hur genomförda åtgärder skall dokumenteras, vem som är ansvarig för att åtgärder vidtas, ansvar för revidering med mera. Anpassa dokumentationen efter verksamhetens typ och storlek. Utför hellre ett bra miljöarbete än att dokumentera allt i minsta detalj. Det kan ibland räcka med enkla minnesanteckningar från möten, där det framgår vilka beslut som fattas, ansvarig samt tidplan för besluten. Anteckningarna kan vara ett bra stöd i miljöarbetet och kan dessutom redovisas till tillsynsmyndigheten vid förfrågan. Dokumentera avfallshanteringen och inköp av kemikalier. Spara och nyttja säkerhetsdatablad/varuinformationsblad över kemikalier samt fakturor från leverantörer eller transportörer. Se till att leverantörer tillhandahåller uppdateringar av säkerhetsdatabladen. Gör säkerhetsdatabladen lätt tillgängliga för dem som hanterar kemikalier. Spara och följ också de skötselinstruktioner som vanligen följer med en teknisk utrustning. Är skötselinstruktionen omfattande kan egna enklare checklistor upprättas. bestämmelser om egenkontroll (26 kap 19 ). Miljöbalken och övrig lagstiftning finns att tillgå på Internet på Rättsnätes hemsida www.notisum.se alternativt www.lagrummet.gov.se Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Egenkontroll en fortlöpande process Handbok 2001:3, Naturvårdsverket Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och undersökningar i vissa verksamheter (NFS 2000:15) Naturvårdsverkets hemsida: www.environ.se Vid frågor om egenkontrollen enligt miljöbalken Har du frågor om egenkontrollen vänd dig till din kommuns miljöinspektörer: Vill du veta mera! Miljöbalken (SFS 1998:808) är den grundläggande författningen inom miljöområdet. Den inkluderar bland annat de allmänna hänsynsreglerna (2 kap) och Bjurholms kommun 0932-140 00 Dorotea kommun 0942-140 00 Lycksele kommun 0950-166 00 Malå kommun 0953-140 00 Nordmaling kommun 0930-140 00 Norsjö kommun 0918-140 00 Robertsfors kommun 0934-140 00 Skellefteå kommun 0910-73 50 00 Sorsele kommun 0952-140 00 Storumans kommun 0951-140 00 Umeå kommun 090-16 10 00 Vilhelmina kommun 0940-140 00 Vindelns kommun 0933-140 00 Vännäs kommun 0935-140 00 Åsele kommun 0941-140 00 6
7
Projekt 2004/2005 Egenkontroll enligt Miljöbalken. Information till företag Företag: Adress: Postnr/ort: Organisationsnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhet A B C U Bransch, SNI-kod: Antal anställda: Miljöledningssystem: Kontaktpersonföretag: Telefonnr: E-post: Närvarande från företaget: Datum: Miljöinsp: Anteckning: Informationsbroschyr Vägledning om egenkontroll överlämnades. Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Postadress 901 84 Umeå Besöksadress Skolgatan 31A Tel växel nat 090-16 10 00 Tel växel int +4690-16 10 00 Tel jour 090-16 16 97 Fax nat 090-14 04 80 Fax int +4690-14 04 80 E-post mhn@umea.se Webbadress www.umea.se Org nummer 212000-2627 Bankgironr 6 20 00-5 Postgironr 759-8899
INBJUDAN Välkommen till: Kursdag om egenkontroll för miljöfarlig verksamhet Kommunförbundet inbjuder tillsammans med miljökontoren i Västerbottens kommuner företagsledare och ansvariga för miljöarbetet i företag till en kursdag om egenkontroll. Kursdagen innehåller både teori och praktiska övningar och syftar till att ge insikter om uppbyggnad och omfattning av egenkontrollen samt det fortsatta miljöarbetet. Kurstillfällen: 2005-04-12 Umeå 2005-04-14 Lycksele 2005-04-19 Umeå 2005-04-21, Skellefteå Konferenslokal meddelas vid bekräftelse av anmälan Om intresset visar sig stort för utbildningen kan vi erbjuda fler kurstillfällen på andra platser Sista anmälningsdag: 20 mars Välkomna! Miljökontoren i Västerbottens kommuner och Kommunförbundet Västerbotten Egenkontroll - Varför det? En väl fungerande egenkontroll, i din verksamhet, enligt förordningen om egenkontroll minskar risken att skador uppkommer på miljön eller människors hälsa. Samtidigt får du en bra grund för att säkerställa på att du följer gällande miljölagstiftning och bättre en uppfattning om hur din verksamhet påverkar miljön. Alla verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga är enligt lagen skyldiga att bedriva egenkontroll.
Program 08.00-08.30 KAFFE OCH SAMLING 08:30 INLEDNING Presentation av deltagare, genomgång av kursprogram och kursdokumentation. GRUNDERNA Grundläggande förståelse för egenkontroll. Miljöbalkens hänsynsregler. Huvudregeln om egenkontroll. Grundläggande kunskap om kraven i Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. GENOMGÅNG MILJÖPÅVERKAN, DRIFT OCH UNDERHÅLL Vilken miljöpåverkan blir det i vår verksamhet? Vilken utrustning och vilka arbetsmoment har vi som medför miljöpåverkan? Hur ska vi hålla kontroll på detta? ca 09.30 FIKA 12.00 LUNCH GRUPPÖVNING MILJÖPÅVERKAN, DRIFT OCH UNDERHÅLL Övning med praktiskt exempel för att få förståelse för vad som medför miljöpåverkan i verksamheten och vilka rutiner som krävs avseende drift och underhåll av utrustning som används. GENOMGÅNG AV KEMIKALIER Vad menar man med kemikalier? Hur behöver man dokumentera och förteckna kemikalieanvändningen. GRUPPÖVNING KEMIKALIER Övning med praktiskt exempel för att få förståelse för vad man behöver veta om kemikalier som används i verksamheten. GENOMGÅNG AV RISKANALYSER Hur identifierar och värderar man risker i sin verksamhet? Övning för att få förståelse för kraven i Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Vilka likheter finns med arbetsmiljörisker?
13:00 GRUPPÖVNING RISKER Övning med praktiskt exempel för att få förståelse för vad man menar med risker i verksamheten. Hur värderar man riskerna? GENOMGÅNG AV ANSVARSFRÅGOR Vem har ansvar för att verksamheten uppfyller gällande lagkrav? Kan man delegera ansvaret? GRUPPÖVNING ANSVAR Övning med praktiskt exempel för att få förståelse för vilken ansvarsfördelning som ska finnas i verksamheten. INTRODUKTION TILL DEN EGNA VERKSAMHETENS EGENKONTROLL Genomgång av mallar för egenkontroll. ca 14.30 FIKA EGET ARBETE Eget arbete med de grundläggande rutinerna som krävs med hjälp av mallar. 16.00-16.30 SAMMANFATTNING OCH SUMMERING Vad har vi lärt oss? Hur arbetar vi vidare med de rutiner som vi arbetat med under dagen? Kursledare är Ulf Wiklund från Tyréns AB. Ulf är certifierad miljö- och kvalitetsrevionsledare och har mer än femton års erfarenhet av arbete med miljöfrågor hos industrier och offentliga verksamheter. Anmälan till utbildningsdagen: På bifogad blankett eller ring Kommunförbundet, Sonja Forsberg, 090-16 3714, eller e-posta sonja.forsberg@ac.komforb.se Avanmälan: Avanmälan ska göras senast en vecka innan kursdag. Vid avanmälan senare än en vecka innan debiteras halv avgift. Om du uteblir utan att avanmäla debiteras hel avgift. Information: Om program och innehåll: Lena Friborg, kommunförbundet, 090-163722 eller miljökontoret i din kommun. Om anmälan och praktiska arrangemang: Sonja Forsberg, kommunförbundet, 090-163714 Avgift: 1600 kr (exklusive moms) Priset innefattar kursdag, kursmaterial, lunch och fika.
Miljöbalken gäller alla Många olika verksamheter kan påverka miljön eller människors hälsa, allt från stora industrier till små verkstäder, till kommunala reningsverk mm. Gemensamt för alla är att miljöbalken gäller. Miljöbalkens mål Miljöbalken har som mål att främja en hållbar utveckling, vilket är förutsättningen för en bra miljö nu och i framtiden. Miljön och hälsan ska skyddas. Biologisk mångfald ska bevaras. Material, mark och energi ska användas på rätt sätt. Hur vet man då om ens verksamhet följer miljöbalkens mål och regler och hur kan man visa för myndigheterna att man uppfyller lagkraven? Svaret ges i lagstiftningen, och går ut på att ditt företag har eller skaffar sig kunskap om den egna verksamheten och dess effekter på miljön och människors hälsa. beslutar om hur ansvaret är fördelat inom företaget vad gäller sådant som kan påverka miljö och hälsa. dokumenterar det som behövs (t ex journalföring, tekniska beskrivningar). Det vill säga bedriver EGENKONTROLL! Egenkontrollen innebär också att ni ska planera och styra verksamheten och arbeta förebyggande för att motverka skada eller olägenheter på miljö och hälsa. Det miljömässigt bästa sättet att driva verksamheten, vad gäller teknik, rutiner, styrning och utveckling, ska väljas! Ett företag som redan har ett eller flera kontroll- eller ledningssystem, t ex ISO 9001, ISO 14001 eller EMAS, kan samordna egenkontrollen med dessa. Alltså... Miljöbalken lägger ansvaret på dig som verksamhetsutövare att självständigt följa miljöbalkens regler och eventuella beslut som myndigheter har fattat. Egenkontroll är det verktyg du ska använda. Texten är lånad av miljösamverkan Västra Götaland
REVISION Projekt 2004/2005 Egenkontroll enligt Miljöbalken. Datum: Företag: Företagets representanter: MoH/insp: Tidigare steg i projektet: Steg 1 MoH har besökt företaget för information om egenkontroll: *) Mottagit skriftlig information om egenkontroll: Steg 2 Inbjudits till utbildningsdag: Deltagit i utbildningsdag: *) Om NEJ komplettera med uppgifter om företaget
4 Organisatoriskt ansvar 1. Har verksamheten en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som rör miljöbalken? Ja Fastställt av: Områden: MB: Föreskrifter: Domar o beslut: Övrigt: Nej Kommentar: Granskning: Framgår ansvar o befogenhet av dokumenten?: Finns behov av mer långtgående delegation? Hur säkerställs rätt kompetens? 2. Fråga en befattningshavare med miljöansvar enligt något lagkrav/villkor: -Vilket miljöansvar har du? -Hur får du kunskap om miljölagstiftningen/villkor?
-Hur säkerställer du att föreskriften/ villkoret följs? Bedömningar Ansvarsfördelning / Befogenheter/Frågor till befattningshavare: -Endast försumbara brister (=Ja) -Vissa brister i delegationsordning/ attesträtt(ja, ) -Finns dokumenterat men tveksamt om den är fastställd och känd alt. stora brister i attesträtt och delegationsordning (=Nej) - Finns ej dokumenterat (=Nej) Kunskapskrav: -Rutin på kompetensutveckling, utbildningsplaner, uppföljning samt håller sig ajour kontinuerligt av förändringar i lagstiftningen (OK,.) -Dokumenterad utbildningsplan, viss fokus på miljö, finns förbättringspotensial för ajourhållning på miljöområdet -Finns rutin för kompetensutveckling, men inget för miljöområdet -finns ingen utbildningsplan eller rutin för kompetensutveckling Läsanvisning Bakgrund För att klara de krav som MB ställer kan ofta stora delar av organisationen eller personalen bli berörd. Olika faser i verksamheten kan fordra insatser i flera led. Fördelning av arbetet lång ut i organisationen ger oftast ett väl fungerande förebyggande eller kontrollerande arbete rörande miljökrav eller villkor. Fördelning av arbetsuppgifter som måste bli utförda Fördelningen beslutas av den som är högst ansvarig/eller den som tilldelas det ansvaret. De som fått ansvaret ska också ha befogenheter och resurser för att ta det. Befogenhet att få besluta om och att åtgärda de problem som följer med uppgiften. Resurser dels ekonomiska, men även tillgång till personal, utrustning, tid mm. Tillräckliga kunskaper för att förstå uppgiften (kan vara både teoretiska som praktiska). Fördelningen av arbetsuppgifterna ska vara tydliga för var och en och vara beslutade för en viss funktion eller namngiven person. Sanktioner: A: 50 000 kr, B: 25 000 kr (Vid en strafföverträdelse: ej med automatik att den som fått ansvar blir straffad (där övervägs om personen verkligen haft tillräckliga kunskaper, resurser och befogenheter för att utföra arbetsuppgiften på eget ansvar)).
5 Rutiner för kontroll för att följa lagstiftning och minimera risker 1. Finns skriftligt dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera utrustning med mera för drift och kontroll. ja nej Om ja, vilka? 2. Sker kontrollen kontinuerligt och med bestämda tidsintervall? ja nej 3. Har företaget ett av tillsynsmyndigheten fastställt kontrollprogram? Om ja, följer man kontrollprogrammet? ja nej 4. Hur bedömer tillsynsmyndigheten att den fortlöpande och rutinmässiga kontrollen av utrustningen fungerar? 1 Inte alls Ev kommentar: 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra ja nej 5. Bedömer tillsynsmyndigheten att kontrollprogram bör avvecklas/ revideras / fastställas? Läsanvisningar Fråga 1 Här avses kontroll av både produktionsutrustningen och mätutrustningen som har bäring på miljön. Detta kan gälla inspektioner, mätningar, besiktningar, rätt utbildad personal, olycksberedskap, kalibreringar av instrument och så vidare. Fråga 4 För denna bedömning kan avvikelser/påpekanden vid miljörevision/periodisk besiktning ge värdefull information. I bedömningen bör stor hänsyn tas till det praktiska genomförandet och inte bara se till skriftliga dokument.
Inte alls: Kontroll förekommer ej. Mindre Bra: Vissa väsentliga delar kontrolleras ej eller undermålig kontroll. Bra: Bara enstaka mindre viktiga delar saknar fullgod kontroll, i övrigt tillfredställande kontroll av all väsentlig utrustning. Mycket bra: All väsentlig utrustning kontrolleras på ett tillfredställande sätt. Se vidare Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll. Finns i Naturvårdverkets handbok 2001:3 sidan 87-88. Naturvårdverkets föreskrift (2000:15) om genomföring av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter kan ge vägledning. Miljösanktionsavgift För företag där dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll saknas helt är miljösanktionsavgiften A-objekt 30 000 kr B-objekt 10 000 kr
6 Undersökning, Riskbedömning och Driftstörning Normal drift Företaget ska undersöka och bedöma risker för miljön och människors hälsa när verksamheten bedrivs på det sätt som är normalt. 1. Hur bedömer tillsynsmyndigheten att den fortlöpande och systematiska undersökningen av verksamheten fungerar i förhållande till företagets miljöpåverkan? 1 Inte alls 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra 2. Sker en skriftlig dokumentation av bedömningarna? ja nej Särskilda händelser Företaget ska undersöka och bedöma risker för eller i samband med särskilda händelser, driftstörningar eller olyckor. 3. Hur bedömer tillsynsmyndigheten att riskbedömningen av verksamheten fungerar? 1 Inte alls 2 Mindre bra 3 Bra 4 Mycket bra 4. Sker en skriftlig dokumentation av bedömningarna? ja nej Driftstörning 5. Finns det någon rutin för när driftstörningar ska anmälas till tillsynsmyndigheten? ja nej 6. Har företaget systematiskt informerat tillsynsmyndigheten om driftstörningar sedan egenkontrollförordningens införande? ja driftstörning ej inträffat nej
Läsanvisningar Fråga 1 Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka verksamheten från hälsooch miljösynpunkt. Företaget bör sammanställa omgivningspåverkan och grovt bedöma miljökonsekvenserna av dessa. Företaget bör även ha något form av system för att inhämta ny kunskap, nya krav, ny teknik eller nya råvaror/produkter som berör verksamheten. Tanken är att liknande undersökningar som görs vid en tillståndsprövnings bör ske när företaget omfattas av nya förutsättningar. Detta innebär till exempel undersökningar och bedömningar av miljöpåverkan av utsläpp och avfall till luft, mark och vatten. Vidare bör påverkan från buller, vibrationer och damm undersökas. Viktiga frågor är också hur företaget påverkar miljön genom sin energianvändning och sina transporter. Företagets råvaru- och produktval är viktiga miljöaspekter. Bedömning ska ske i förhållande till företagets miljöpåverkan. Inte alls: Undersökning förekommer ej. Mindre Bra: Vissa väsentliga delar undersöks ej eller på ett undermåligt sätt. Bra: Bara enstaka mindre viktiga delar utesluts ur undersökningarna, i övrigt tillfredställande. Mycket bra: Undersökningarna är heltäckande och sker på ett tillfredställande sätt. Fråga 3 Företaget ska identifiera riskkällor i verksamheten. Därefter ska företaget göra en allsidig uppskattning av sannolikheten för en olyckshändelse och miljökonsekvenserna av denna, till exempel oförutsedda händelser, onormal drift eller olyckor. Inte alls: Riskbedömning förekommer ej. Mindre Bra: Vissa väsentliga delar riskbedöms ej eller på ett undermåligt sätt. Bra: Bara enstaka mindre viktiga delar utesluts ur riskbedömningarna, i övrigt tillfredställande. Mycket bra: Riskbedömningarna är heltäckande och sker på ett tillfredställande sätt. Fråga 5 och 6 Med driftstörningar menas olyckor, särskilda händelser eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Se vidare Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll. Finns i Naturvårdverkets handbok 2001:3 sidan 89-92 Miljösanktionsavgift För företag som vid driftstörning, som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö, inte omgående underrättat tillsynsmyndigheten är miljösanktionsavgiften A-objekt 20 000 B-objekt 10 000 C-objekt 5 000
7 Förteckning av kemikalier och biotekniska organismer 1. Hanterar företaget kemikalier? ja nej 6. Verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt. Förteckningens krav är enligt nedan: 2.1. Finns namn på respektive produkt förtecknat? ja nej 2.2 Finns uppgifter om till vad eller i vilka sammanhang respektive produkt används? ja nej Finns uppgift om årlig förbrukning eller omsatt mängd för respektive produkt? ja nej Finns uppgift om maximalt lagrad eller hanterad mängd för produkter som hanteras i stor mängd? ja nej Inga produkter hanteras i stor mängd 2.3 Finns information om respektive produkts hälso- och miljöskadlighet? ja nej 2.4 Finns uppgift om klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet? ja nej 7. Finns rutin för uppdatering av ovan nämnda information i förteckningen? ja nej 8. Har företaget en manual eller liknande för sitt system av förteckningar av kemiska produkter? ja nej Läsanvisningar Fråga 1 Om företaget ej hanterar kemikalier eller biotekniska organismer gå vidare till hänsynsreglerna
Fråga 2 Säkerhetsdatablad är användbara och täcker punkterna 1, 3 och 4 om de innehåller rätt uppgifter. 1: Förteckningen ska ej omfatta kemikalier som normalt förekommer i hemmiljö, exempelvis diskmedel i personalkök, kontorslim, rengöringsmedel, om hanteringen inte är mycket stor och av det skälet utgör en risk. 2: Med stor mängd avses produkter som är en basråvara, används för energi eller på liknande sätt hanteras i stor mängd, t ex platsbunden lagring. 3: Beskriver på vilket sätt produkten kan skada. Den kan till exempel vara allergiframkallande, bioackumulerbar, cancerogen. 4: Hälsofarlighet för en produkt beskrivs genom att ange faroklasser (till exempel mycket giftig, frätande, hälsoskadlig) enligt KIFS 1994:12. Miljöfarliga produkter anges med faroklassen miljöfarlig. Saknar en produkt klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet kan företaget avstå från att förteckna uppgifter om klassificering. Fråga4 Respektive punkts förteckning behöver ej finnas samlade i ett och samma system. Företaget bör dock skapa en manual eller liknande för att underlätta hanteringen av informationen kring de kemiska produkterna. Finns samtliga uppgifter i en och samma förteckning svaras ja. Se vidare Allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll. Finns i Naturvårdverkets handbok 2001:3 sidan 93-95 Miljösanktionsavgift För företag där förteckning saknas helt för ämnen som kan medföra risk för hälsa/miljö är miljösanktionsavgiften A-objekt 50 000 kr B-objekt 25 000 kr
2kap Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Kunskapskravet innebär att företaget måste skaffa sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljö och hur påverkan kan motverkas. Har verksamhetsutövaren kännedom om var miljöbalken och dess föreskrifter kan sökas? Finns tillsynsmyndighetens skrivelser tillgängliga? Har/får de anställda relevant utbildning? 1.Arbetar företaget aktivt med kunskapskravet? ja nej Om ja på vilket sätt jobbar man med kunskapskravet? Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det föreligger eller finns risk för negativ miljöpåverkan. Bästa möjliga teknik ska användas. Detta gäller inte bara produktionen utan även rutiner. 9. Arbetar företaget aktivt med försiktighetsprincipen? ja nej Om ja på vilket sätt jobbar man med försiktighetsprincipen?
Hushållningsprincipen Hushållningsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt sträva efter återanvändning och återvinning. 10. Arbetar företaget med hushållningsprincipen? ja nej Om ja på vilket sätt jobbar man med hushållningsprincipen. Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att de kemiska produkter som innebär risker för människors hälsa och miljö ska bytas ut mot mindre farliga alternativ, om sådana finns. Ta hjälp av riskminskningsverktyget PRIO samt beakta de kemikalier som finns med i Begränsningsdatabasen 11. Arbetar företaget med produktvalsprincipen? ja nej Om ja på vilket sätt jobbar man med produktvalsprincipen. Läsanvisningar Obs-listan har ersatts med PRIO Den gamla OBS-listan har helt gått i graven. Den var menad som en information från Kemikalieinspektionen om vilka ämnen som man skulle vara särskilt observant på i sitt miljöarbete. Tyvärr användes denna lista som en förbudslista av många, vilket aldrig varit meningen. Istället har ett helt nytt riskminskningverktyg skapats - PRIO. PRIO är uppbyggt utifrån väl valda kriterier. PRIO är ett webbaserat verktyg för de som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker för människors hälsa och miljö från kemikalier. Det är framtaget av Kemikalieinspektionen under 2003 och lanserades under februari 2004 på www.kemi.se/prio. Begränsningsdatabasen är ett verktyg i kemikaliekontrollen och finns på kemikalieinspektionens hemsida. I databasen finns ämnen eller ämnesgrupper som är begränsade i regler från kemikaliinspektionen. På sikt kommer Arbetsmiljöverkets och Naturvårdverkets regler att föras in. Även CMR-ämnen finns med (cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande) samt växtskydds- och biocidprodukter med begränsad användning.
Förslag/exempel på detaljkontroller som kan genomföras som stickprovsvis verifikation i anslutning till systemtillsyn Avfall - Lagringsplatser. Var och hur förvaras avfall? - Sortering av fraktioner för återvinning. Titta på behållare och deras innehåll. Fungerar/fungerar inte? - Fråga någon/några i personalen: Hur vet du hur man ska sortera i olika avfallsfraktioner? Farligt avfall - Lagringsplatser. Var och hur förvaras farligt avfall? Invallning, inga golvbrunnar, påkörningsskydd och annat förebyggande skydd mot spill och läckage etc. - Märkning av behållare. OK, saknas eller felaktigt? - Utformning av behållare. Täta, lämpliga i övrigt? - Journalföring? Granska i pärm, eller hur företaget nu samlat detta? - Fråga anställd som ansvarar för farligt avfall: Hur kontrollerar ni att transportören har giltigt tillstånd? Kemikalier - Titta på kemikalieförteckning. Aktuell? Alla uppgifter om respektive produkt finns med? - Titta på säkerhetsdatblad. Finns? Aktuella? Inaktuella utrensade? - Fråga någon anställd som hanterar kemisk produkt. Var hittar du information om produkten? Var gör du av avfall/rester från produkten? Vem ansvarar för inköp av kemikalier? Hur introduceras nya medarbetare/gästforskare i de fastslagna rutinerna? - Titta i kemikalieförråd, förråd för smörjoljor, färger, rengöringsmedel etc. Märkning? Ordning? Skydd mot spill och läckage? Stämmer kemikalieförteckningen med det som finns här? Kontrollrutiner - Fråga anställd operatör, eller annan som antas sköta respektive utrustning, hur de utför kontrollerna, och - be dem visa hur det går till. Kan avse t.ex: läckagesökning på kemtvätt kontroll av larm på oljeavskiljare kontroll av överfyllningsskydd och/eller nivålarm på tankar för olja eller kemikalier kontroll av ventilationsanläggning på t.ex. skola (sådan löpande eller återkommande kontroll som verksamheten/vaktmästare själva måste utföra, inte OVK eller annan kontroll som utförs av extern kontrollant) kontroll av t.ex. textilfilter och funktion i övrigt av reningsanläggning för utsläpp till luft... etc.
Om det inte framgick när det visades enligt ovan hur kontrollen gjordes så fråga: Hur vet du att du ska göra så här? Finns det dokumenterat? Var? Visa! Driftstörning, haveri, utsläpp - Fråga någon som arbetar vid en känslig anläggningsdel, t.ex. reningsanläggning olje- eller kemikalielager/förråd avfallslager panna eller annan förbränningsanläggning maskinell utrustning med utsläppsrisk (t.ex. måleri, avfettningsanläggning, skärande bearbetning med skärvätska, maskiner med hydrauloljesystem) Vad gör du om det går fel? Hur vet du att du ska göra detta? Skriftlig instruktion? Rutin för att larma och/eller rapportera till överordnad eller annan? Finns utrustning till hands för att ta hand om spill, stoppa utflöde etc.? Driftsinstruktioner - Titta på hur sådana driftsinstruktioner som enligt systemtillsynen uppgetts finns är utformade och förvaras (tillgängliga för berörd personal eller bara pappersprodukt?), är anslagna på plats vid berörd utrustning etc. - Fråga anställd som arbetar med utrustningen Hur vet du vad som gäller? Detta kan t.ex. avse olika maskinell utrustning, reningsanläggningar och även ventilationsanläggningar och värmesystem på skolor m.m. Cisterner -Fråga efter senaste besiktningsprotokoll och nästa besiktningstillfälle. Närmaste vattentäkt? Finns oklarheter rörande vår bedömning så ange vid slutmötet att vi återkommer rörande cisternfrågan. Provtagningar Välj en villkorsparameter och kontrollera dokumentation: -Syftet med mätningen -Mätresultat -Tekniska egenskaper -Tekniska förhållanden -Metoder -Kompetens -Tid och plats -Arkivering.
Avslutningsvis : Hur bedömer verksamheten sitt miljöarbete kontra tillsynsmyndigheten? Vägen mot en väl fungerande egenkontroll kan beskrivas som en trappa med fyra steg enligt figuren Resultat: Verksamheten: Trappsteg: Tillsynsmyndighet: Trappsteg:..
2006-09-11 Berörda verksamheter i Umeå Summering av tillsynsprojekt rörande egenkontroll hos anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet hösten 2004 våren 2006 De anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheterna i Umeå kommun har tagit ett rejält kliv framåt i sitt miljöarbete mot en fungerande egenkontroll. Det har vi på tillsynsmyndigheten kunnat konstatera. Vissa företag har också nått ända fram. 94 verksamheter med anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet ingick i vårt projekt om egenkontroll enligt miljöbalken. Vårt arbete på Samhällsbyggnadskontoret / Miljö- och hälsoskydd lades upp i tre steg. Vi inledde med information om kravet på egenkontroll, dels via en skriftlig vägledning och dels för de flesta verksamheter ett möte med verksamhetsledning. Därefter inbjöds till kursdag. Slutligen gjordes tillsynsbesök hos verksamheterna. Vi som tillsynsmyndighet kan nu summera vårt arbete i projektet och är glada att denna satsning på kunskapsuppbyggnad gett resultat. Positiv respons från verksamheter Verksamheternas arbetet med att sätta sig in i lagstiftning och göra riskbedömningar och sedan bygga upp rutiner och ansvar för miljöarbetet har upplevts av många som en lönande process. Lagkraven I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll finns bindande bestämmelser om egenkontrollens uppbyggnad. Kraven gäller områden rörande organisatorisk ansvar, rutiner för kontroll av utrustning, riskbedömning samt kemiska produkter. Dessutom gäller för all verksamhet miljöbalkens hänsynsregler, kap 2 - bl a kunskapskrav, försiktighetsprincipen, hushållningsprincipen och produktvalsprincipen.