Leva livet hela livet En kvalitativ studie om vad som påverkar privatpersoners beslutsfattande gällande det privata pensionssparandet

Leva livet hela livet En kvalitativ studie om vad som påverkar privatpersoners beslutsfattande gällande det privata pensionssparandet Marielle Birgersson, Jessica Davidsson Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2018 Handledare: Vladimir Vanyushyn

FÖRORD Vi vill framförallt tacka vår handledare, Vladimir Vanyushyn, för hans stöd och rådgivning under studiens uppbyggnad. Han har bidragit med betydelsefull vägledning samt förslag som hjälpt oss vid framställningen av uppsatsen. Vi vill också tacka Oscar Stålnacke och Cathrine Lions som även dem har givit förslag och hjälpt oss i utvecklingen under de mer finansiella delarna av studien. Det har underlättat arbetet med att konstruera pensionssnurran. Såklart vill vi även tacka de respondenter som har deltagit under intervjuerna och delat med sig av betydelsefull information vilket har gjort vår studie möjlig att genomföra. Avslutningsvis vill vi tacka de studenter som under arbetsprocessen opponerat på vårt arbete och delat med sig av sina åsikter och förslag på förbättringsmöjligheter. Tack så mycket! Umeå Maj, 2018 Jessica Davidsson Marielle Birgersson

SAMMANFATTNING Titel Leva livet Hela livet Nyckelord Pension, Privat pensionssparande, Beslutsfattande, Kunskap, Allmänna pensionen, Tjänstepension. Bakgrund Syfte Att gå i pension innebär inte längre att individer närmar sig slutet av sitt liv. Det var något som förr ofta ansågs höra ihop och som gällde när pensionssystemet skapades, men idag ser situationen annorlunda ut då människor lever längre. Detta kan såklart ses som positivt, men att leva länge som pensionär idag kan medföra ekonomiska problem. Pensionen kan således se olika ut beroende på vilka förutsättningar vi gett den. Det privata pensionssparandet blir därför allt viktigare, men trots detta är det få som sparar privat till pensionen idag eller över huvud taget vet hur de själva kan påverka sin framtida pension. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för privatpersoners kunskap och beslutsfattande gällande det privata pensionssparandet. För att besvara syftet kommer vi studera kunskapen hos svenska individer och analysera deras intresse för pensionssparande. Studiens bidrag är att skapa förståelse för vad som påverkar individers beslut att spara privat till pensionen och undersöka hur intresset för det privata pensionssparandet kan öka. Forskningsfråga Vad påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen? Metod Slutsats Studien har utförts genom en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både privatpersoner och företagsrepresentanter. Företagsrepresentanterna har bidragit med deras uppfattningar om människors inställning till det privata pensionssparandet. Privatpersonerna har bidragit med åsikter och kunskaper inom ämnet, men även deltagit i ett experiment för att hjälpa oss att skapa förståelse för hur ett kommunikationsverktyg kan fungera i praktiken. Den empiriska data som insamlats har sedan legat till grund för uppbyggnaden av analysen och därefter format studiens slutsats. Brist på kunskap och information påverkar individers beslut att spara privat till pensionen. Förmedlandet av information om pensionen är således essentiellt och bör förmedlas på ett innovativt och positivt sätt, samtidigt som den bör vara lätt att förstå. Om individen dessutom blir involverad i samtalet ökar förståelsen och intresset för det privata pensionssparandet. Om informationen som når individerna upplevs mer attraktiv kan det påverka dem positivt och påverka deras beslut att spara privat till pensionen.

BEGREPPSFÖRKLARINGAR Detta avsnitt har som avsikt att hjälpa läsaren att enklare skapa förståelse för de begrepp som är av större betydelse och som upprepade gånger används i studien. Beskrivningen av dessa begrepp kommer att tolkas och förklaras såsom vi som författare kommer att använda dem i denna studie. Allmän pension Lagstadgad pensionsförmån som beslutas av Pensionsmyndigheten och som trädde i kraft 1999. Den innehåller två delar, inkomstpension och premiepension, där det varje år sätts av 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Allmänna tilläggspensionen (ATP) Ett förmånsbestämt system som infördes 1960 och var en del av den då allmänna pensionen, detta avskaffades dock år 1999. Diskonteringsränta Individuellt pensionssparande (IPS) Inkomstpension Investeringssparkonto (ISK) Irrationellt beteende En ränta som är bestämd utifrån ett kvalificerat antagande om pengars värde. Används för att beräkna värdet idag av framtida pengar. Sparandeform där individen själv väljer typ av sparade, som exempelvis fonder, bankkonto, värdepapper eller aktier. Pengarna är låst fram till 55 års åldern och utbetalningstiden pågår under minst 5 år. IPS är idag ofördelaktigt eftersom det leder till dubbelbeskattning. Är en del i den allmänna pensionen, förutom premiepensionen, där en andel av individens lön åsidosätts till den allmänna pensionen. I ett investeringssparkonto, ISK, kan individer spara olika värdepapper. Sparandet är inte bundet och det dras ingen skatt ifall individen säljer sina värdepapper med vinst. Däremot dras istället en årlig schablonskatt på det totala kapitalunderlaget. När människan fattar ett beslut som inte maximerar nyttan utan som istället kan leda till ekonomisk förlust, är denne irrationell. Detta beteende lockar ofta fram människans mer subjektiva uppfattningar om en situation.

Pensionsgrundande belopp Det beloppet som är fundamental för beräkningen av pensionsrätten, vilket är all förvärvsarbetad inkomst under livstiden. Privat pensionssparande Premiepension Tjänstepension Spara privat till pensionen är ett frivilligt sparande och fungerar som ett komplement till de övriga delarna i pensionen. Den andra delen av två i den allmänna pensionen, förutom inkomstpensionen. I premiepensionen får individen själv välja hur kapitalet ska förvaltas. Tjänstepensionen är den del av pensionen som kommer via arbetet och betalas ut av arbetsgivaren. De flesta arbetsgivare betalar ut tjänstepension, men inte alla.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 Ämnesval... 1 1.2 Problembakgrund... 2 1.2.1 Historia och bakgrund om ämnet... 2 1.2.2 Tidigare forskning... 5 1.2.3 Problematisering... 7 1.3 Frågeställning... 8 1.4 Syfte... 8 1.5 Avgränsningar och begränsningar... 8 1.6 Sammanfattande modell... 9 2. TEORETISK METOD... 10 2.1 Förförståelse... 10 2.2 Värderingar... 10 2.3 Forskningsfilosofi... 11 2.3.1 Ontologi... 11 2.3.2 Epistemologi... 12 2.4 Forskningsmetod... 13 2.5 Forskningsansats... 13 2.6 Sammanfattning av teoretisk metod... 14 2.7 Litteratursökning... 14 2.8 Källkritik... 15 2.9 Val av teorier... 16 3. TEORETISK REFERENSRAM... 17 3.1 Livscykelhypotesen... 17 3.2 Prospektteorin... 18 3.3 Ambiguity effect... 20 3.4 Individuella beslutsprocessen... 21 3.5 Sammanställning av tidigare forskning... 24 3.6 Konceptuell modell... 24 4. BERÄKNINGAR FÖR PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 27 4.1 Beräkningar... 27 4.1.1 Totala beloppet vid pensionen... 27 4.1.2 Totala beloppet att spara... 30 4.1.3 Sammanfattning av antaganden... 31 4.2 Modell för privat pensionssparande... 31 5. PRAKTISK METOD... 33 5.1 Datainsamling... 33 5.2 Intervjutyper... 34 5.3 Urval... 35 5.4 Val av respondenter... 36 5.5 Intervjuprocessen... 36 5.5.1 Förberedelser... 37 5.5.2 Intervjuguide... 38 5.5.3 Genomförandet av intervjuerna... 39 5.5.4 Bearbetning av data... 41 5.5.5 Analys av data... 41 5.6 Etiska överväganden vid datainsamling... 43

6. EMPIRI... 44 6.1 Företagsrepresentanter... 44 6.1.1 Nordnet... 44 6.1.2 Länsförsäkringar... 46 6.1.3 Danske Bank... 49 6.2 Privatpersoner... 51 6.2.1 Privatperson 1... 51 6.2.2 Privatperson 2... 53 6.2.3 Privatperson 3... 55 6.2.4 Privatperson 4... 58 6.2.5 Privatperson 5... 60 6.2.6 Privatperson 6... 61 6.2.7 Privatperson 7... 63 6.2.8 Privatperson 8... 65 7. ANALYS & DISKUSSION... 68 7.1 Val av teman... 68 7.1.1 Livsfaser... 68 7.1.2 Information & kommunikation... 70 7.1.3 Kunskap... 73 7.1.4 Attityd... 75 7.1.5 Irrationellt beteende... 78 8. SLUTSATS... 80 8.1 Besvarande av forskningsfrågor... 80 8.2 Utvecklad konceptuell modell... 82 8.3 Forskningsbidrag... 82 8.3.1 Teoretiskt bidrag... 82 8.3.2 Praktiskt bidrag... 83 8.4 Begränsningar... 84 8.5 Praktiska rekommendationer och förslag på vidare forskning... 85 8.6 Samhälleliga och etiska aspekter... 86 9. SANNINGSKRITERIER... 87 9.1 Tillförlitlighet... 87 9.2 Äkthet... 88 REFERENSLISTA... 91 APPENDIX 1 Sammanställning av tidigare forskning... 99 APPENDIX 2 Informationsbrev... 102 APPENDIX 3 Intervjuguide för företag... 104 APPENDIX 4 Intervjuguide för privatpersoner... 106 APPENDIX 5 Prognos för pensionsålder... 108 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1. PENSIONSPYRAMID... 3 FIGUR 2. ANDEL PRIVAT PENSIONSSPARARE... 4 FIGUR 3. ILLUSTRATION AV INKOMSTBORTFALL... 4 FIGUR 4. SAMMANFATTANDE MODELL FÖR KAPITEL ETT... 9 FIGUR 5. SAMMANFATTNING ÖVER STUDIENS METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER... 14

FIGUR 6. LIVSCYKELHYPOTESEN... 17 FIGUR 7. VÄRDEFUNKTIONEN... 19 FIGUR 8. INDIVIDUELLA BESLUTSPROCESSEN... 21 FIGUR 9. KONCEPTUELLA MODELLEN... 26 FIGUR 10. SANNOLIKHETEN ATT LEVA... 28 FIGUR 11. SKÄRMBILD AV PENSIONSSNURRAN... 32 FIGUR 12. UTVECKLAD KONCEPTUELL MODELL... 82 TABELLFÖRTECKNING TABELL 1. ANTAGANDEN VID BERÄKNING FÖR PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 31 TABELL 2. SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUERNA... 40 TABELL 3. TEMAN SOM UTGÖR ANALYSEN... 68 TABELL 4. HUR PRIVATPERSONERNA UPPLEVER VINSTER OCH FÖRLUSTER... 78

1. INLEDNING I inledningskapitlet ges en introduktion till studien. Först motiveras studiens ämnesval och sedan presenteras en problembakgrund som innehåller delrubriker såsom historia, tidigare forskning samt en djupare problematisering. Därefter formuleras studiens frågeställning och syfte. Avslutningsvis redogörs för vilka nödvändiga avgränsningar och begränsningar studien tagit hänsyn till. 1.1 Ämnesval Att gå i pension innebär inte längre att individer närmar sig slutet av sitt liv. Det var något som ofta förr ansågs höra ihop, och som även gällde då pensionssystemet bildades (Randquist, 2017, s. 135). Idag ser situationen annorlunda ut, då människor numera förväntas leva i genomsnitt 20 år som pensionärer. Detta kan såklart ses som mycket positivt, men att leva länge som pensionär idag kan medföra stora ekonomiska problem (Randquist, 2017, s. 135). Pensionssparandet har varit ett viktigt ämne i många år, men människor har oftast inte tillräckligt långsiktig planering (Hedmark, 2014). En anledning till detta kan vara att människor upplever pensionen som komplicerad och svår att relatera till eftersom det upplevs långt bort i tiden. Pensionen är trots allt något som i slutändan påverkar nästan oss alla, men tiden som pensionär kan se väldigt olika ut beroende på vilka förutsättningar den getts. Något som är gemensamt, är att många personer i ung ålder har svårt att förstå nyttan av att spara idag för att ha möjligheten att konsumera i framtiden (Aktieinvest, 2017). Många svenskar i dagens samhälle har även lite kunskap om de finansiella produkterna och har därmed också ett litet intresse av det (Finansinspektionen, 2017). Därmed spelar den finansiella rådgivningen även en viktig roll, för möjligheten att överföra den kunskap som professionella rådgivare besitter, till potentiella oerfarna investerare. Båda vi författare är studenter på Civilekonomprogrammet på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi har studerat olika inriktningar under den avancerade nivån, vilket är marknadsföring och finansiering. Vi har båda uppmärksammat betydelsen av det privata pensionssparandet och hur det framöver kan påverka privatpersoner i det svenska samhället i en ännu större utsträckning. Detta på grund av att människor lever allt längre, vilket kräver ett högre privat pensionssparande (Skandia, 2016). Vi ansåg att det skulle vara till fördel att kombinera våra huvudinriktningar för att på så sätt ha möjlighet att utnyttja varandras kompetens för att undersöka området utifrån fler aspekter. Eftersom det privata pensionssparandet är ett aktuellt ämne som påverkar det svenska samhället i stort såväl som på individnivå, anser vi att ämnet är viktigt men också väldigt intressant. Således, med tanke på den aktualitet som ämnet har, ansåg vi författare att individers beslutsfattande inom det privata pensionssparandet var ett relevant ämne att studera. 1

1.2 Problembakgrund 1.2.1 Historia och bakgrund om ämnet Rätten till en allmän pension infördes i Sverige år 1913 efter ett riksdagsbeslut, efter nästan 30 år av förhandlingar och utredningar (Nationalencyklopedin [NE], 2018). Pensionen skulle omfatta hela befolkningen och utgå till samtliga individer över 67 år (PRO, 2018). Pensionen var på den tiden mycket låg, men långt ifrån alla människor uppnådde pensionsåldern över huvud taget (Olsson, 2011, s. 9). Det var således inte förrän införandet av folkpensionen 1948 som pensionen blev tillräckligt hög för att de flesta människor skulle ha möjlighet att leva på den, med skillnaden att det tidigare avgiftsbestämda pensionssystemet nu istället till största del fördelades lika mellan samtliga berättigade individer (Johannisson & Philp, 2015, s. 29 30). Tolv år senare, 1960, infördes den allmänna tilläggspensionen (ATP), som komplement till folkpensionen, där pensionsförmånen istället beräknades utifrån de 15 bästa inkomståren (Johannisson & Philp, 2015, s. 30). Dagens pensionssystem, det allmänna pensionssystemet, infördes först 1999 och ersatte då det tidigare systemet som bestod av folkpension och ATP (NE, 2018). Detta pensionssystem bygger istället på livslöneprincipen, att alla år och arbetsinkomster är pensionsgrundande, vilket även ger medborgarna möjlighet att själva påverka hur delar av deras pension ska placeras (NE, 2018). Den allmänna pensionen består av två delar: inkomstpension och premiepension, där det varje år sätts av 18,5 procent av den skattepliktiga inkomsten, men den allmänna pensionen kan även omfatta andra delar också beroende på när personen är född eller om personen haft en låg inkomst eller ingen inkomst alls (Pensionsmyndigheten, 2018a). Det svenska pensionssystemet består främst av tre delar (1) allmän pension, (2) tjänstepension samt (3) ett eventuellt privat pensionssparande (Pensionsmyndigheten, 2018b). Detta illustreras i Figur 1 på nästkommande sida. Den allmänna pensionen betalas ut av staten under hela livstiden, men tjänstepensionen såväl som det privata pensionssparandet betalas ut under en begränsad tid och räcker i många fall inte till för att upprätthålla en god levnadsstandard under hela pensionstiden (Pensionsmyndigheten, 2018b). Den allmänna pensionen och tjänstepensionen landar i de flesta fall på maximalt 65 procent av den vanliga lönen, vilket betyder att det för de allra flesta människor är av stor vikt att även pensionsspara privat (VA, 2016). Den allmänna pensionen bygger på, som tidigare nämnts, livslöneprincipen medan tjänstepensionen består av ålderspension, sjukförsäkring och ett efterlevandeskydd (Pensionsmyndigheten, 2017a). Det privata pensionssparandet däremot, styr individen själv, men reglerna för avdragsrätten av det privata pensionssparandet ändrades vid årsskiftet 2014/2015, vilket innebär att anställda som har tjänstepension från sin arbetsgivare inte längre kan göra avdrag för privata pensionsförsäkringar eller individuella pensionssparanden (IPS) i deklarationen (Pensionsmyndigheten, 2017b). Detta betyder att det idag krävs ett högre sparande för att nå upp till samma nivå som tidigare, samt att alternativen för sparandeform blir fler eftersom IPS inte längre är lika fördelaktigt. 2

Figur 1. Pensionspyramid Källa: Pensionsmyndigheten (2018b) Den framtida pensionen påverkas givetvis av olika faktorer, exempelvis hur många år en person arbetat, om denne arbetat deltid eller heltid, samt hur hög lön som erhållits (Pensionsmyndigheten, 2018c). Det finns även några ytterligare faktorer som kan komma att påverka; om individen har tjänstepension från arbetsplatsen, hur premiepensionen handskas och om det finns ett eget privat sparande. Den allmänna pensionen påverkas dessutom av hur den svenska ekonomin förhåller sig, exempelvis om ekonomin är sämre kan pensionen minska, men om det går bättre för den svenska ekonomin kan den istället öka (Pensionsmyndigheten, 2018c). Enligt en artikel i Affärsvärlden (Lundberg, 2018) anser sig två av tre tillfrågade i en Sifoundersökning inte ha tillräcklig kunskap om hur mycket de kommer få ut i pension eller hur de själva kan påverka sin pension. Enligt undersökningen är kunskapsnivån även lägre bland yngre människor samt låginkomsttagare. Det visar sig också att nästan varannan svensk tror att de kommer få minst 70 procent av lönen den dagen de går i pension, vilket även de flesta anser vara en miniminivå för att få ekonomin att gå runt (SvD Näringsliv, 2017). Dessutom kommer allt färre människor acceptera den kraftiga sänkning av levnadsstandard som uppstår om de inte pensionssparar privat (Randquist, 2017, s. 135). Skillnaderna mellan många svenskars förväntade pension och faktiska framtida pension är således stora, och det är därmed av stor vikt att fylla detta kunskapsgap och öka intresset kring pensionssparandet. Statistiska Centralbyrån (SCB, 2018a) har presenterat data på hur det privata pensionssparandet sett ut baserat på privatpersoners inkomst. De har också information om den svenska medellönen som 2015 beräknades vara cirka 32 000 kr (SCB, 2017a). Genom att utgå från dessa två källor och titta på data från 2015 visar de att cirka 31 procent i åldern 20 64 hade ett privat pensionssparande. Det visar sig också att ungefär 23 procent av de med en lägre månadslön på cirka 22 000 kr hade ett privat pensionssparande, medan bland de som istället hade en högre månadsinkomst på cirka 42 000 kr pensionssparade ungefär 37 procent privat. Denna numeriska information presenteras i Figur 2 för att tydligare illustrera statistiken. Utifrån denna information kan tydas att det privata pensionssparandet generellt sett är lågt bland befolkningen, men att benägenheten till att spara även kan påverkas av individers inkomstnivå. 3

Andelen privat pensionssparare baserat på månadsinkomst 100% 80% 60% 40% 20% 0% 37% 31% 23% 42,000 kr 32,000 kr 22,000 kr Figur 2. Andel privat pensionssparare Källa: (SCB, 2017a) Många som går i pension idag får ut cirka 60 65 procent av sin genomsnittslön (Swedbank, 2017), trots att de flesta förväntar sig att få minst 70 procent av lönen. Det kan upplevas som en försämring, men som det ser ut nu förväntas en 25-åring som börjar arbeta idag och går i pension vid 65 års ålder, få 10 procent lägre (Swedbank, 2017). Den nu unga generationen kommer uppleva en allt lägre allmän pension samt tjänstepension med anledning av att människor lever allt längre och eftersom inkomstpensionen ska räcka hela livet minskar därmed pensionen (Swedbank, 2017). Det är därför till fördel att börja spara privat till pensionen i tid eftersom kapitalet då kan växa under fler år. Det kan komma att öka den framtida levnadsstandarden för dem som upplever att 50 55 procent av månadsinkomsten inte är tillräckligt (Swedbank, 2017). En illustration av inkomstbortfallet presenteras i Figur 3 nedan. Den visar hur en privatperson innan pensionen får ut sin fullständiga inkomst, vilket representerar 100 procent i figuren. Efter pensionen kommer de flesta människor att få ett inkomstbortfall, men förväntar sig att ändå ha cirka 70 procent av sin inkomst kvar. Sanningen är dock att människor idag utan privat pensionssparande endast kommer att erhålla cirka 50 procent av sin ursprungliga inkomst om de går i pension vid 65 års ålder. Figur 3. Illustration av inkomstbortfall Anledningen till att många inte pensionssparar privat är att de upplever att pensionen är för långt bort i framtiden och ser därför ingen vits i att bekymra sig för det idag (Randquist, 2016, s. 137). Intresset för privat pensionssparande har dock visat sig ökat, men trots det är det betydligt fler privatpersoner i Sverige som skulle behöva spara. Det visar sig att en fjärdedel av den svenska befolkningen inte tror att de kommer klara sig på 4

sin pension och mer än hälften tror att pengarna inte kommer att räcka till för att leva det liv som de drömmer om som pensionär (Swedbank, 2017). Människan har svårt att ta långsiktiga beslut och faller lätt för mer kortsiktiga frestelser, vilket gör det svårt att spara till pensionen (Zetterwall, 2017). Randquist (2016, s. 136) menar att det finns en fråga som bör ställas i den mer yrkesverksamma åldern; fattigpensionär eller glad grå panter med god köpkraft?. För att hjälpa människor att fatta dessa beslut menar Richard H. Thaler att det går att styra dem i rätt riktning, exempelvis genom att ge konkreta alternativ vid specifika situationer (Zetterwall, 2017). Att nå fram med ett budskap om vikten att ta hand om sin pension kan vara en utmaning, men ämnet pension behöver inte vara komplext eller svårt, det handlar om att ändra perspektiv (Waizer, 2018). 1.2.2 Tidigare forskning Inom tidigare forskning där det studerats hur individer tar beslut relaterat till pensionen, framkommer det att kunskapen om finansiella marknader och vilken nivå av pensionssparande som krävs generellt sett är låg bland de flesta individer (Almenberg & Säve-Söderbergh, 2011; Clark et al., 2006). Clark et al. (2006, s. 66) har studerat hur finansiell kunskap påverkar individers beslut gällande pensionen, där de funnit att individer är mer benägna att ta medvetna sparandebeslut inför pensionen efter att ha medverkat i ett seminarium inom finansiell utbildning. Ansvaret kring att vara finansiellt förberedd inför pensionen ligger hos individerna själva, och kräver insikt inom när i tiden sparandet bör börja, hur mycket sparande som krävs, samt på vilket sätt pengarna ska placeras, vilket det visat sig att många människor saknar kunskap om (Clark et al., 2006, s. 46). Studier gjorda i flera välutvecklade länder visar att många hushåll inte känner till de mest grundläggande ekonomiska begrepp som krävs för att göra medvetna sparandeoch investeringsbeslut (Lusardi & Mitchell, 2007, s. 1). Det krävs således både kunskap och medvetenhet för att individer ska ha förmåga att göra aktiva val gällande pensionssparande och investeringar. Frisch & Baron (1988, s. 153) som studerat individers beslutsfattande menar att människor undviker att ta beslut när de inte anser sig ha den information som krävs. De avvaktar istället till dess att mer information finns givet, vilket bidrar till att beslutet anses mindre osäkert (Frisch & Baron, 1988, s. 153). Ett flertal studier har gjorts som visar på att avsaknaden av finansiell kunskap ofta är störst bland individer med låg inkomst och låg utbildning (Almenberg & Säve- Söderbergh, 2011; Engström & Westerberg, 2003; Lusardi, 2008). Almenberg & Säve- Söderbergh (2011, s. 586) har gjort en undersökning i Sverige där de studerat om finansiell kunskap påverkar i vilken grad individer fattar beslut som rör pensionen. Resultatet visar på ett samband mellan finansiella kunskaper och planering inför pensionen, vilket tyder på att svenskar som besitter högre finansiell kunskap är mer förberedda inför pensionen. Andra svenska studier finner också stöd för hur kännedom om den finansiella marknaden påverkar individers beslutsfattande, genom resultat som tyder på att individer som engagerar sig i beslut angående pensionssparande ofta har tidigare erfarenheter samt bekantskap med den finansiella marknaden (Engström & Westerberg, 2003, s. 243). Vidare menar Engström & Westerberg (2003, s. 244) att utbildning och information som ökar den finansiella kunskapen hos individer kan komma att öka engagemanget i beslut som rör pensionssparandet väsentligt, vilket även belyses i studien av Lusardi & Mitchell (2007). 5

Den finansiella kunskapen är således ingen självklarhet hos befolkningen, vilket gör det aktuellt att kommunicera information på ett mer effektivt sätt, i synnerhet till de som behöver informationen mest (Lusardi, 2008, s. 29). Finseraas & Jakobsson (2014, s. 251) har gjort en studie i Norge där de undersökt hur informationsbroschyrer påverkar individers kunskap om pensionssystemet, och till vilken grad informationen påverkar deras beslutsfattande. Det visade sig att de individer som tagit del av information till högre grad kunde svara på grundläggande frågor gällande pensionssystemet än de som inte fått informationen, medan benägenheten att ta till sig den mer komplexa informationen visade sig ha ett samband med högre utbildning (Finseraas & Jakobsson, 2014, s. 263). Det är således viktigt att anpassa informationen för att nå ut till samtliga individer, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. Eftersom människor skiljer sig mycket åt i form av finansiell kunskap är det viktigt att inte kommunicera samma information till samtliga, utan istället rikta informationen på ett mer personligt sätt för att alla ska kunna ta till sig informationen (Lusardi & Mitchell, 2007). Salter et al. (2011) har gjort en studie om den finansiella rådgivarens roll i att förmedla information och kunskap inom pensionssparande. Studien visar på att individer som använder sig av en finansiell rådgivare känner sig mer finansiellt trygga och har en större bredd i sin finansiella planering, samt är mer benägna att ta medvetna beslut gällande pensionen (Salter et al., 2011, s. 67). Trots att det uppmärksammats finns det många områden där kommunikationen inom den finansiella rådgivningen skulle behöva förbättras, för att individer ska känna sig mer förberedda på den framtida pensionsinkomsten samt vilka alternativ som finns för att påverka den (Salter et al., 2011, s. 63). Joiner & Leveson (2006, s. 439) menar att konsumenter har svårt att följa de råd som ges vid ett rådgivningsmöte då de ofta upplevs som otydliga. Författarna betonar att språket är en central del vid kommunikationen och att rådgivare bör undvika det fackmässiga språket och istället anpassa sitt språk (Joiner & Leveson, 2006, s. 439). Detta belyser kommunikationsproblemet mellan konsument och rådgivare, samt hur de tidigare kunskaperna påverkar förståelsen. Fisher & Montalto (2011, s. 12) har undersökt människors beteende gällande deras privata sparande, och funnit att det ännu inte finns några avgörande faktorer för vad som påverkar privatpersoners sparandebeslut. De menar att det behövs vidare forskning för att skapa förståelse för relationen mellan dessa individuella faktorer tillsammans med individers sparandebeteende. Detta kan möjliggöra för finansiella rådgivare att förse privatpersoner med mer effektiva rekommendationer gällande deras sparande (Fisher & Montalto, 2011, s. 12). Sammanfattningsvis har tidigare forskning i största mån studerat människans finansiella kunskap och utbildningsnivå för att visa på varför människor inte sparar långsiktigt i form av exempelvis pensionssparande. Tidigare studier har även gjorts inom kommunikation av finansiell information, där det uppmärksammats att människor ofta inte förstår informationen som förmedlas vid såväl informationskampanjer som rådgivningstillfällen. Detta har vi som författare uppmärksammat vid vår utformning av problematiseringen samt vid utformningen av studiens forskningsfråga. 6

1.2.3 Problematisering När rubriker såsom När pensionen inte räcker (Hallman, 2006), Nästan varannan svensk struntar i att pensionsspara (Ohlsson, 2017) och De jobbar extra - för att kunna leva på pensionen (Skoglund, 2018) syns allt oftare, anser vi att pensionssparandet är ett generellt uppmärksammat problem i dagens samhälle. Eurostat (2018) rapporterade att hela 17 procent av den svenska befolkningen över 65 år befann sig i risk för att leva i fattigdom eller socialt utanförskap år 2017. Vi som författare anser således att ämnet är relevant eftersom pensionen är något som påverkar den svenska befolkningen i största mån då nästan alla individer kommer gå i pension, och som i framtiden kommer att bli ännu mer betydelsefull eftersom den allmänna pensionen förväntas minska. Det svenska samhället förändras ständigt, medellivslängden hos människorna ökar samtidigt som populationen växer (Fahrad, 2017). Detta är något som påverkar den allmänna pensionen då skyddsnätet inte hinner utvecklas i samma takt, vilket i framtiden kan leda till att staten inte kan betala ut samma pensionsbidrag som de gör i dagsläget (Fahrad, 2017). Om staten minskar pensionsbidraget kan det medföra att andelen människor över 65 år som befinner sig i risk för att leva i fattigdom och socialt utanförskap ökar ytterligare. Privat pensionssparande blir därför allt viktigare, varpå det är av stor vikt att undersöka vad som påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen. Ämnesvalet har noggrant studerats i form av statistisk information som påvisat betydelsen för denna studie. Vidare har tidigare forskning granskats för att få en uppfattning om den vetenskapliga grunden som finns idag, samt vad vår studie kan bidra med för att utöka denna. Vi har uppmärksammat att det finns en mängd tidigare forskning som visar på betydelsen av finansiell rådgivning och att människan saknar kunskap om pensionen som helhet. Dock anser vi att det saknas forskning om hur denna information ska användas för att få människor i Sverige att bli mer engagerade i pensionen samt hur en bättre och tydligare finansiell kommunikation kan framställas. Detta kan skapa en större förståelse för vad som kan påverka individers beslut att spara till pensionen. Vidare har Banks & Oldfield (2007, s. 168) i en studie utförd i England undersökt individers benägenhet att ta beslut gällande pensionssparande, där de efterfrågar vidare forskning där ytterligare en aspekt tas i beaktande utöver den kognitiva och numeriska förmågan, i form av hur individers beteende kan påverka deras finansiella beslutsfattande. Genom att studera vad som påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen syftar denna studie till att på ett övergripande plan undersöka vilka faktorer som påverkar beslutet, där beteende är en aspekt som kommer tas i anspråk. Denna studie kommer utgå från de olika aspekter som påverkar individers beslut att pensionsspara privat och därför anser vi det mest relevant att utforma studien utifrån ett konsumentperspektiv. Det företagsekonomiska bidraget kommer till en början påverka svenska privatpersonens ekonomi, men kommer därigenom också kunna påverka det finansiella välståndet för det svenska samhället, eftersom en förbättrad privatekonomi kan leda till en ökad tillväxt i Sverige. Genom teorier inom finansiellt beteende vill vi kunna bidra till en ökad förståelse för privatpersoners agerande gällande finansiella beslut som rör pensionssparande. Dessutom tror vi att denna studie kan bidra med verktyg för utformningen av den framtida finansiella rådgivningen. 7

1.3 Frågeställning Med utgångspunkt från ovan nämnda problembakgrund har följande forskningsfråga formulerats: Vad påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen? Vid besvarandet av denna forskningsfråga kompletteras studien med en ytterligare delfråga: Hur kan förmedlandet av finansiell information förenklas? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad som påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen. För att besvara syftet kommer vi studera den aktuella kunskapen hos unga privatpersoner i Sverige och analysera deras intresse för pensionssparande. Vi vill undersöka vad det är som påverkar deras beslut att spara och skapa en förståelse för hur det går att påverka individer att spara privat till pensionen. Det praktiska syftet studien är därför att kunna ge råd till finansiella institut om hur förmedlandet av finansiell information kan förenklas. Vi hoppas att med studien kunna bidra med kunskap om vad som påverkar unga individers beslut att pensionsspara samt hur förmedlandet av finansiell information bör utformas. Detta för att underlätta för människor att förstå och relatera till pensionen. Vi tror att en följd av detta kan vara en ökad medvetenhetenhet hos befolkningen gällande vikten av ett privat pensionssparande. Om fler individer sparar privat till pensionen kan det leda till ett ökat välstånd hos svenska privatpersoner, vilket kan ha en positiv ekonomisk effekt för det svenska samhället i stort. 1.5 Avgränsningar och begränsningar I denna studie kommer avgränsningar göras eftersom vi har begränsade resurser och en begränsad tidsram. Vi har valt att fokusera på vad som påverkar unga individer i Sveriges beslut att pensionsspara. Studien kommer därför geografiskt att avgränsas till Sverige eftersom strukturen på pensionssystemet skiljer sig åt mellan olika länder. Skillnaden i pensionssystemen innebär att det privata sparandet som krävs skiljer sig åt, varpå beslutsfattandet sker med olika utgångspunkter. Därmed kommer denna studie avgränsas till Sverige för att undersöka hur individer som är anslutna till det svenska pensionssystemet tar beslut gällande att spara privat till pensionen. Vidare kommer vi att avgränsa antalet intervjuer för att på bästa sätt göra en väl analyserad undersökning av insamlade data från respondenterna. Vi strävar efter att nå ett diversifierat undersökningsunderlag och kommer därför att intervjua tre finansiella företag samt åtta privatpersoner i åldrarna 25 till 35 år. Detta åldersspann anser vi kan klassificeras som en ung ålder att börja pensionsspara, varpå vi definierar dessa som den yngre generationen i detta sammanhang. Vi anser att dessa två målgrupper kommer att tillföra relevant information till vår studie, där syftet är att undersöka beslutsfattandet hos den yngre generationen. Vidare kan företagen bidra med mer professionella erfarenheter och generella uppfattningar om privatpersoners syn på pensionssparande. Detta tror vi 8

också kommer att öka trovärdigheten i vår studie, eftersom vi får ett bredare underlag då företagen kan svara för den generella uppfattningen de fått från en mängd olika individer. Antalet respondenter som bestämts beror på studiens tid och resurser, då vi inte kommer att ha möjlighet att arbeta med ytterligare potentiella respondenter under denna tidsram. En ytterligare avgränsning har gjorts vid utvecklingen av de kalkyler och den modell som kommer presenteras senare i studien. Vi baserar dessa kalkyler på privatpersoners månadsinkomst, ålder, privata pensionssparande samt specifika preferenser och förväntningar gällande den framtida levnadsstandarden. De kommer således inte grunda sig på exempelvis arv, finansiella gåvor, övrigt sparande eller värde av egendom. 1.6 Sammanfattande modell I Figur 4 nedan följer en sammanfattande modell för utformningen av denna studie. Modellen är till för att belysa relevansen av ämnet, processen för val av forskningsområde samt den specifika forskningsfrågan, och används som stöd till den information som presenterats i detta kapitel. Figur 4. Sammanfattande modell för kapitel ett 9

2. TEORETISK METOD Kapitel två inleds med en beskrivning av den förförståelse som författarna av studien besitter samt de befintliga värderingar som kan komma att påverka studien. Vidare redogörs för de teoretiska metodologiska valen som kommer att bli studiens utgångspunkt. Avslutningsvis presenteras en förklaring av studiens litteratursökning samt källkritik. 2.1 Förförståelse Enligt Olsson & Sörensen (2011, s. 101) är förförståelsen den kunskap som en forskare besitter inom det ämne som ska studeras, vilket betyder att forskarens personliga erfarenheter påverkar undersökningen. Det är därför viktigt att redogöra för den förförståelse som forskaren besitter då denna blir utgångspunkten för studien. Att betona är att forskarens objektivitet ska förbli och inte påverkas av den tidigare förförståelsen (Olsson & Sörensen, 2011, s. 101). Vi som utför denna studie har sedan 2014 studerat det fyraåriga Civilekonomprogrammet på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Vi besitter grundläggande kunskaper inom företagsekonomiska ämnen och har kunskaper på avancerad nivå inom finansiering, marknadsföring och management. Båda författarna har dessutom arbetslivserfarenhet inom finansindustrin och detaljhandeln, med arbetsuppgifter såsom kundservice, prissättningsstrategier, riskhantering samt copywriting. Med dessa teoretiska samt praktiska erfarenheter anser vi att vi erhåller en bred kunskapsbas som är lämplig för vårt val av ämne samt frågeställningen i denna studie. Vid starten av denna studie är vår kunskap och förförståelse om den specifika forskningsfrågan som framställts däremot relativt begränsad. Vad gäller den teoretiska förförståelsen har vi främst kunskaper från den teoretiska litteraturen som blivit presenterad under de kurser vi genomfört på Handelshögskolan vid Umeå Universitet, samt från de utlandsstudier vi genomfört inom Europa. Detta kan påverka vårt val av teorier men även vår objektivitet under processen av studien. De praktiska erfarenheterna vi besitter kan påverka vårt val av metod samt spegla de uppfattningar vi har om marknaden. Däremot har vi inte någon praktisk erfarenhet inom området pension, och vi är heller inte insatta i hur denna samhällsekonomiska fråga kan påverka Sverige och dess invånare. På grund av den förförståelse vi besitter är det viktigt att vi arbetar med studien på ett kritiskt tillvägagångssätt och att vi kontinuerligt ifrågasätter och analyserar våra val, för att uppnå ett så objektivt synsätt som möjligt. 2.2 Värderingar Enligt Bryman (2008, s. 43) kan olika faktorer och värderingar påverka den samhällsvetenskapliga forskningen. Forskaren kan med sina personliga värderingar forma förutfattade meningar som därigenom också återspeglas i arbetet. Forskare bör därför försöka ha kontroll över sina värderingar under processens gång, men det finns en medvetenhet om att det är svårt att ha fullständig kontroll över sina värderingar. Värderingarna som forskaren har kan därför ofta återspeglas i exempelvis forskningsämne, utformning av frågeställningar, val av metod, datainsamling, samt 10

tolkning och analys (Bryman, 2008, s. 43 44), då deras bakgrund speglar deras mänskliga beslut (Saunders et al. (2012, s. 139). När vi utvecklar och arbetar med den här studien är vi som författare medvetna om att våra värderingar vad gäller olika former av sparande, tidigare teoretiska kunskaper och erfarenheter kommer att påverka utformningen av studien. Det kan exempelvis bli tydligt vid arbetet med empirin, både vid utformningen av frågeställningarna samt insamlingen av intervjumaterial. Bryman (2008, s. 44) förklarar detta genom att forskaren kan utveckla en personlig närhet eller en känsla av samhörighet med de människor som studeras. Vi vet att analysen också kan påverkas av våra personliga värderingar eftersom vi kommer att tolka resultatet från vårt eget perspektiv. För att minimera risken att inkludera våra individuella värderingar kommer vi basera frågeställningarna utifrån befintlig teori och forskningsansatser. Genom att utgå från befintlig teori och litteratur inom ämnet ökar vi chansen att studien utgår från vetenskap samt vedertagen kunskap, vilket minimerar risken för att våra personliga värderingar ska påverka studiens resultat. Något vi också tagit i beaktande är att de respondenter vi kommer i kontakt med i sina svar kan ge information som speglar deras värderingar, samt att det finns en möjlighet att de väljer att inte delge viss information, vilket kan komma att påverka resultatet av studien. 2.3 Forskningsfilosofi Saunders et al. (2012, s. 129) menar att den forskningsfilosofi som forskaren antar reflekterar hur hen uppfattar sin omvärld och de antagandena kommer ligga till grund för strategin och de metoder som ingår i studiens utformning. Den forskningsfilosofi som används i studien påverkas av det praktiska tillvägagångssättet, men framförallt av de tidigare underliggande kunskaper som forskaren besitter. Vidare beskriver Saunders et al. (2012, s. 129) att det är lätt att anta att en forskningsfilosofi är bättre än någon annan, men det är inte det verkliga fallet eftersom olika forskningsfilosofier är lämpade för att uppnå olika resultat, beroende på vilken forskningsfråga som ska besvaras. Om forskaren har en uppfattning om hur sina antaganden kan komma att påverka studien är detta en fördel, eftersom forskaren då kan analysera sina val samt utvärdera lämpligheten och eventuellt korrigera dem. Det finns två centrala delar inom forskningsfilosofin; epistemologi och ontologi (Saunders et al., 2012, s. 129), dessa kommer beskrivas tydligare i kommande avsnitt. 2.3.1 Ontologi Ontologin handlar om hur forskaren ser på verkligheten och hur den fungerar (Saunders et al., 2012, s. 130). Inom ontologin finns det två olika perspektiv, objektivism och subjektivism. Om studien har ett objektivt synsätt förutsätter forskaren att de sociala aktörerna inte kan påverka verkligheten utan är oberoende. Saunders et al. (2012, s. 130) beskriver det som att även om ett företag ersätter sina nuvarande medarbetare med nya, kommer företaget verka på samma sätt som innan. Ett subjektivistiskt synsätt utgår istället från att verkligheten är en social sammansättning och att den är under kontinuerlig förändring (Saunders et al., 2012, s. 132). Med detta menas att verkligheten påverkas av hur de sociala aktörerna ser på verkligheten och även hur de agerar. Det blir därför forskarens uppgift att undersöka och förstå hur aktörerna ser på verkligheten för att tyda deras agerande på marknaden. 11

Denna studie kommer att utgå från ett subjektivistiskt synsätt, eftersom vi ämnar öka förståelsen för individers agerande gällande pensionssparande. Svaren vi får i intervjuerna kommer bero på respondenternas syn på verkligheten och hur de upplever den, vilket innebär att studien kommer utgå från ett antagande att sociala aktörer påverkas av sociala företeelser. Vikten av pensionssparande kan uppfattas olika av olika individer och kan även levereras olika beroende på vem som förmedlar informationen, det vill säga en social konstruktion som är beroende av de påverkande aktörerna. En objektiv ontologisk ståndpunkt hade inte varit lämplig eftersom det grundar sig i att de sociala företeelserna är oberoende av andra sociala aktörer. Eftersom vårt syfte inte är att dra några generella slutsatser utan snarare tolka och skapa förståelse för de valda respondenternas beteenden, är det subjektivistiska synsättet passande för denna studie. 2.3.2 Epistemologi Epistemologi handlar om vad som anses vara accepterad kunskap inom det ämnesområde som studeras (Saunders et al. 2012, s. 132). Det finns två huvudsakliga ståndpunkter inom epistemologin vilket är positivism och interpretativism. Den positivistiska ståndpunkten beskriver användningen av naturvetenskapliga metoder när den sociala verkligheten studeras. Vidare menar Saunders et al. (2012, s. 134) att insamling av trovärdig information inom positivismen endast kan utföras genom företeelser som går att observera. Den positivistiska epistemologin bör vara objektiv och fri från eventuella värderingar (Bryman, 2008, s. 30). Interpretativism är den andra huvudsakliga ståndpunkten och beskrivs som en syn som grundar sig på tolkningar (Bryman, 2008, s. 32). Det är en strategi som tar hänsyn till skillnaderna mellan människors handling och naturvetenskapliga fenomen (Bryman, 2008, s. 32). Vidare beskriver Saunders et al. (2012, s. 137) att de sociala rollerna tolkas i enlighet med den egna uppfattningen av situationerna. De menar att det finns en utmaning för forskare att gå in i den sociala världen inom forskningsområdet och skapa en förståelse utifrån deras synvinkel (Saunders et al. 2012, s. 137). Interpretativism är en forskningsfilosofi som lämpar sig för mindre men djupare undersökningar, i form av en kvalitativ metod, där forskaren fokuserar på detaljerna i den situation som observeras i verkligenheten och är en del av vad som undersöks (Saunders et al. 2012, s. 140). Eftersom vi vill få en djupare förståelse för privatpersoners kunskap och beslutsfattande vad gäller det privata pensionssparandet, anser vi det mest lämpligt att vi i vår studie utgår från den interpretativistiska ståndpunkten. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning behöver vi kunna tolka samt förstå situationen som upplevs av våra respondenter tillsammans med den konkreta information som vi faktiskt har. Då våra respondenter kommer vara både privatpersoner och företag är det viktigt att vi som författare kan skapa en förståelse utifrån deras synvinkel. Den positivistiska ståndpunkten är därför mindre lämplig eftersom vi kommer använda en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer, som vi därefter ska tolka för att komma fram till ett resultat. Positivismen hade inte gett oss möjligheten att besvara vårt syfte eller forskningsfråga eftersom dessa kräver att vi tolkar och analyserar den data vi samlat in. Interpretativistisk syn är därmed i linje med studiens utförande. 12

2.4 Forskningsmetod Saunders et al. (2012, s. 161) beskriver två metoder som kan användas vid genomförandet av en studie, kvalitativ och kvantitativ metod. Dessa metoder skiljer sig åt i form av hur data samlas in, och vilken av dessa metoder som ska användas måste därför vägas mot vad forskaren önskar veta (Olsson & Sörensen, 2011, s. 18). Kvantitativ metod används främst vid insamling av numeriska data, såsom exempelvis frågeformulär. Den kvalitativa metoden kan istället beskrivas som den metod där insamlat data är icke-numerisk, vilket ofta samlas in genom exempelvis intervjuer (Saunders et al., 2012, s. 161). Kvalitativa studier ger ett inifrånperspektiv till undersökningsproblemet då forskaren ofta deltar i insamlingen av data, medan kvantitativa undersökningar kräver en viss distans till undersökningsobjektet då syftet är att beskriva och förklara utfallet från ett utifrånperspektiv (Olsson & Sörensen, 2011, s. 19). Eftersom vårt syfte är att öka förståelsen för vad som påverkar unga människors beslut att pensionsspara har vi valt att utforma vår studie utifrån en kvalitativ metod. Kvalitativ forskning används ofta för att skapa en djupare förståelse för det som studeras (Holme et al., 1997, s. 92). Kvalitativa studier utgår från en forskningsstrategi där tonvikten ligger på ord framför kvantifiering vid datainsamling och analys (Bryman, 2008, s. 340). För att kunna besvara vår frågeställning är det viktigt att komma nära undersökningsobjekten för att kunna tolka och förstå, och därmed lämpar sig en kvalitativ metod bäst. 2.5 Forskningsansats Olsson & Sörensen (2011, s. 47) beskriver tre olika forskningsansatser som används i en vetenskaplig studie som deduktiv, induktiv och abduktiv. I den deduktiva ansatsen används befintlig teori för att dra slutsatser om enskilda företeelser i verkligheten (Olsson & Sörensen, 2011, s. 48). Enligt Bryman (2008, s. 26) utformas hypoteser som sedan prövas i verkligheten. Hypoteserna testas med hjälp av datainsamling som därefter sammanställs och utformar ett resultat. När resultatet redovisas kan forskaren bekräfta eller förkasta hypoteserna. En deduktiv forskningsansats används ofta vid kvantitativa metoder, där forskaren utgår från en teori och formulerar därefter hypoteser baserat på verkligheten (Olsson & Sörensen, 2011, s. 48). En induktiv forskningsansats utgår istället ifrån observationer i verkligheten. Dessa observationer utgör en form av datainsamling som därefter tillsammans bildar en teori (Olsson & Sörensen, 2011, s. 48). Vidare menar Bryman (2008, s. 28) att forskaren kan dra generaliserbara slutsatser från observationerna. Den induktiva ansatsen används ofta vid en kvalitativ forskningsmetod (Olsson & Sörensen, 2011, s. 48). Den tredje forskningsansatsen abduktion, innehåller en kombination av de två föregående angreppssätten (Olsson & Sörensen, 2011, s. 48). Denna ansats börjar med en observation likt den induktiva ansatsen och därefter skapas hypoteser med en teoretisk utgångspunkt (Saunders et al., 2012, s. 147). Vårt syfte är att få en djupare förståelse för vad som påverkar unga individers beslutsfattande vad gäller det privata pensionssparandet. För att skapa förståelse för individers beteende har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utifrån teorier utformat frågeställningar till vårt intervjuunderlag. Eftersom studien utgår från teori innebär det att vi har en deduktiv forskningsansats. Som tidigare nämnts är det vanligast att använda induktiv forskningsansats vid kvalitativa undersökningar, men 13

eftersom vi använder teoretiska grunder för att skapa en bättre förståelse för ämnet, samt att våra observationer inte kommer ligga till grund för skapandet av nya teorier, passar den deduktiva ansatsen bättre för denna studie. Vi har däremot inte utformat hypoteser inom vårt valda forskningsområde då det är främst kopplat till kvantitativ metod, utan vi har istället använt tidigare forskning och teorier som ett underlag till vår empiriska undersökning. 2.6 Sammanfattning av teoretisk metod Nedan i Figur 5 följer en sammanfattning av de teoretiska metoder som studien kommer att baseras på. Det är en repetition från avsnitt 2.3 2.5, som ger en tydligare överblick samt förståelse för de metodologiska utgångspunkterna som kommer att användas i kommande kapitel. Ontologi Den verklighetssyn som kommer genomsyra studien är subjektivism Epistemologi Den vetenskapssyn som denna studie baseras på är interpretativism Vetenskaplig metod Studien baseras på en kvalitativ metod Forskningsansats Figur 5. Sammanfattning över studiens metodologiska utgångspunkter 2.7 Litteratursökning Studien kommer att utgå från en deduktiv forskningsansats Vid starten av denna studie granskades befintlig litteratur samt tidigare forskning inom ämnet. Enligt Bryman & Bell (2013, s. 111) är en granskning likt denna nödvändig för att skapa en uppfattning om ämnet och för att inte råka ut för att upprepa tidigare forskning. Vidare menar de att det centrala syftet är att undersöka vad som finns inom det studerade ämnesområdet, vilka relevanta teorier som kan finnas, vilka metoder och strategier som lämpar sig bäst, om det finns några oenigheter men även om det finns några obesvarade frågor (Bryman & Bell, 2013, s. 111). Även Olsson & Sörensen (2011, s. 26) belyser vikten av en väl genomförd litteratursökning. Vi har därför genomfört en grundlig litteratursökning och funnit ett relevant ämnesområde där vi identifierat ett forskningsgap, vilket motiverats i avsnitt 1.2.3 Problematisering. För att skapa en trovärdig och pålitlig studie har vi dessutom utgått från källor från olika författare av både böcker samt vetenskapliga artiklar. Vi har även använt information från webbsidor som granskats av oss som författare och som ansetts som goda informationskällor. Exempel på webbsidor är Pensionsmyndigheten, SCB samt Finansinspektionen. Med dessa olika typer av källor har vi uppnått en övergripande kunskap inom ämnet. 14

Vidare har vi utfört en kontinuerlig informationssökning vid insamling av teorier och vetenskapliga artiklar. Studiens litteratursökning har framförallt utgått från Umeå universitetsbiblioteks sökfunktion, Google Scholar, Google.se, samt Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Vid våra sökningar har vi främst använt följande sökord; pension, financial literacy, financial behaviour, pension savings, long-term savings, knowledge of pension, retirement savings, pensionssparande, decision making, decision pension, svenska pensionssystemet. 2.8 Källkritik För att skapa trovärdighet och objektivitet i texten har studien genomgående bearbetats utifrån en källkritisk syn. Genom att fastställa att de källor som används är sakliga, objektiva och balanserade kan tillförlitligheten öka i ett vetenskapligt arbete (Ejvegård, 2009, s. 71). Därför har samtliga vetenskapliga artiklar, böcker, samt övrig information från internet kritiskt granskats för att eftersträva största möjliga reliabilitet. Thurén (2013, s.7) beskriver fyra kriterier inom de källkritiska principerna, vilka benämns äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Samtliga av dessa kriterier har använts som utgångspunkt i den källkritik som genomförts i studien. Kriteriet om äkthet handlar om att källan ska vara det som den utgett sig från att vara (Thurén, 2013, s. 7). För att åstadkomma en trovärdighet i studien som uppfyller äkthetskravet används fackligt granskade vetenskapliga artiklar samt att en genomgång av författarens och utgivarens trovärdighet alltid genomförs. En fackligt granskad vetenskaplig artikel brukar benämnas peer reviewed, och innebär att artikeln är bedömd av kollegor som är insatta i ämnet, men som i sin tur är oberoende i förhållande till författaren (Olsson & Sörensen, 2011, s. 73). Vi har i den mån det går använt oss av vetenskapliga artiklar som är fackligt granskade för att säkerställa att informationen är korrekt och relevant, samt accepterad av kunniga inom branschen. Tidssambandskriteriet innebär att en längre period från det att källan publicerades för en viss situation i förhållande till hur situationen ser ut idag, ger större skäl till att ifrågasätta källan (Thurén, 2013, s. 7). För att uppnå kriteriet om tidssamband kan det vara relevant att kontrollera vilket år källan är ifrån och vi har i denna studie valt att i största möjliga mån utgått från nyare källor framför äldre. I vissa fall behöver dock inte äldre källor vara sämre, utan det handlar snarare om på vilket sätt källan används idag inom forskning. Vi har därför kontrollerat våra äldre källor utifrån hur många som använder de idag samt hur många citeringar källan har, och utifrån detta har vi kunnat säkerställa källans reliabilitet och validitet. Det tredje kriteriet handlar om oberoendehet och betyder att källan inte ska vara beroende av någon annan källa, vilket innebär att källor med information som gått i flera led bör undvikas (Thurén, 2013, s. 8). När information lyfts från sitt sammanhang finns alltid risk för att feltolkningar uppstår (Ejvegård, 2009, s. 71). För att undvika feltolkningar av information har vi huvudsakligen använt primärkällor där ursprungsinformationen inhämtats. Detta är dock inte alltid möjligt eftersom referenser i den löpande texten inte alltid är tillräckliga samt att möjligheten att få tillgång till referenserna kan vara begränsade. I de fall primärkällor inte varit tillgängliga har vi därför använt oss av sekundära källor, men i dessa fall har vi gjort en noggrann granskning av vem författaren är samt att boken eller artikeln är utgiven av ett erkänt förlag. Enligt Saunders et. al. 15

(2009, s. 273) kan sekundärkällor betraktas som trovärdiga så länge som utvärderingsprocessen genomförts noggrant. Det fjärde och sista kriteriet inom de källkritiska principerna är tendensfrihet, vilket innebär att läsaren inte ska behöva misstänka att källan förvränger sanningen i det den uppger för egen vinning, och på så sätt ger en falsk bild av verkligheten (Thurén, 2008, s. 13). Genom att undvika källor som inte är tydliga med hur de tagit fram informationen, samt information som vi själva misstänkt inte stämmer överens med verkligheten uppnår vi tendensfrihet. Detta görs genom att studera om författaren anses partisk, det vill säga undvika källor där författaren tycks vilja framföra sina egna åsikter snarare än att presentera fakta. Eftersom de vetenskapliga artiklar vi använt främst varit peer reviewed, att de blivit granskade av någon som har kunskap inom ämnet men samtidigt är i en oberoende ställning till författaren (Olsson & Sörensen, 2011, s. 73), kan kriteriet om tendensfrihet anses uppnått. Således kan valet av källor samt hur de använts i studien anses ha en sådan validitet och reliabilitet att de kan hjälpa oss att besvara syftet med studien, samt att vi uppfyller de fyra kriterier som beskrivs av Thurén (2013). 2.9 Val av teorier Vi som författare har valt att utgå från fyra olika teorier i denna studie, vilket kommer att presenteras djupare i kapitel tre. Den första teorin vi valt är Franco Modigliani s (1950) Life Cycle Hypothesis, även kallat livscykelhypotesen, som förklarar människans olika stadier i livet. Den har vi främst använt oss av för att förstå människors olika inställning till pensionssparande beroende på vilken fas i livet de befinner sig i. Den andra teorin är Prospect Theory, eller prospektteorin, utvecklades av Kahneman & Tversky (1979) och bygger på den tidigare teorin Expected Utility Model. Teorin beskriver människans irrationella tillvägagångssätt vid beslutsfattande situationer där mer subjektiva sinnen tas i beaktan. Vi som författare tror att denna teori kan underlätta vår förståelse för hur människor fattar sina beslut gällande pensionssparandet. Ambiguity effect är den tredje teorin och beskriver hur människan föredrar alternativ som innehåller mer information och väljer därför sällan det alternativ där information saknas. Denna teori tror vi kommer hjälpa oss att utveckla förmedlandet av den finansiella informationen och förstå hur brist på information påverkar individers beslutsfattande. Den fjärde och sista teorin är individuella beslutsprocessen, som förklarar individers beslutsfattande. Denna teori lägger stor vikt på individens personliga egenskaper under processen att fatta ett beslut, vilket vi som författare tror kan hjälpa oss att öka förståelsen för vad som påverkar beslutet att spara privat till pensionen. 16

3. TEORETISK REFERENSRAM I kapitel tre presenteras de fyra valda teorierna livscykelhypotesen, prospektteorin, ambiguity effect samt individuella beslutsprocessen var för sig. Teorierna är utvalda för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Därefter presenteras en sammanställning av tidigare studier för att påvisa relevansen av teorierna. Den sista delen i kapitlet är den konceptuella modellen som syftar till att förenkla förståelsen för de utvalda teoriernas koppling till ämnet, forskningsfrågan samt syftet. 3.1 Livscykelhypotesen Livscykelhypotesen utvecklades under 1950-talet av den italienska forskaren Franco Modigliani, tillsammans med hans student Richard Brumberg (Deaton, 2005, s. 94). Teorin bygger på antagandet att konsumenters nytta är en funktion av den aggregerade konsumtionen nu och i framtiden. Individer antas således vilja maximera nyttan av framtida konsumtion, baserat på nutida och beräknade framtida tillgångar (Ando & Modigliani, 1963, s. 56). Antagandet om nyttomaximering leder till att den framtida konsumtionen ska vara jämnt fördelad över tid. Teorin tar hänsyn till de variationer i inkomst och behov som uppstår under livscykeln, till följd av exempelvis ökad ålder, pension och förändringar i familjeförhållanden (Modigliani, 1985, s. 154). Teorin utgår ifrån att en ökning av tillgångar resulterar i en proportionell ökning av konsumtion genom samtliga faser i livet (Deaton, 2005, s. 95). Därmed kan konsumtionen ses som proportionell till den genomsnittliga inkomsten över livstiden. Livscykeln kan generellt sett förklaras som att det ekonomiska välståndet hos befolkningen cirkulerar, där den unga befolkningen har ett lägre välstånd medan det är högre bland människor i medelåldern, för att sedan nå toppen strax innan pensionen (Deaton, 2005, s. 91). Enligt denna teori är det bäst att spara när inkomsten är hög och låna när inkomsten är låg (Modigliani, 1988, s. 16), vilket illustreras i Figur 6 nedan. Målet med finansiell planering är enligt livscykelhypotesen att jämna ut konsumtionen mellan olika skeenden i livet, så att inkomsten kan fördelas mellan bättre och sämre tider (Bodie et al., 2007, s. 12). Teorin utgår från att alla konsumtionsbeslut idag bör baseras på vad individen med säkerhet vet om framtiden, gällande inkomst och räntor (Wilcox, 1989, s. 288). Figur 6. Livscykelhypotesen Källa: Pettinger, T (2017) 17

Ett av de centrala motiven för sparande är enligt livscykelhypotesen att spara ihop inför pensionen. Detta utgår från teorins grundtagande om att individer konstant strävar efter att maximera nuvärdet av nyttan genom hela livstiden, genom att sprida ut konsumtionen över livscykeln (Modigliani, 1966). Under de aktiva åren i arbetslivet är benägenheten till att spara inför pensionen som störst, eftersom pensionen kommer medföra en minskning av inkomsten samt i de flesta fall ett negativt sparande, varpå individer istället successivt konsumerar de tidigare sparade tillgångarna (Modigliani, 1966). För att individer ska ha möjligheten att behålla sin livsstandard under pensionen krävs att sparandet börjar under ett tidigt skede i livet. Teorin utgår även från att människor enbart sparar till sin egen framtid och inte till efterlevande, eftersom individer vill konsumera alla sina tillgångar under sin livstid för att maximera nyttan (Modigliani, 1966). Vi kommer använda oss av livscykelhypotesen för att undersöka hur individers olika livsfaser, i form av både ålder och livssituation, påverkar deras finansiella beslut. Livscykelhypotesen beskriver att individer alltid tar hänsyn till hela sin livscykel i sina ekonomiska beslut och fördelar sina tillgångar över hela livstiden. Vi vill undersöka om detta påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen eftersom teorin utgår från att individer alltid planerar så långt fram som till pensionen. Genom att studera hur livscykeln påverkar individers ekonomiska beslut vill vi även undersöka om åldern har en påverkan på beslutsfattandet gällande det privata pensionssparandet. Teorin beskriver också att individer enbart sparar till sin egna framtid och inte till efterlevande eftersom de vill nyttomaximera sina tillgångar. Vi vill därmed undersöka ifall nyttomaximeringen även gäller vid beslutet att spara privat till pensionen. 3.2 Prospektteorin År 1979, introducerade Kahneman & Tversky (1979) en teori efter att ha kritiserat Expected Utility Theory som länge varit en accepterad och normativ förklaringsmodell för rationellt beslutsfattande under risk. Istället utvecklade Kahneman & Tversky (1979) en teori som på ett mer realistiskt sätt skulle visa en individs beslutsprocess, och som hävdade att människor värderar vinster och förluster olika. Teorin benämndes prospektteorin, där de använde sig av kognitiva aspekter och utformade teorin för enkla prospekt med monetära utfall, samt inkluderade sannolikheter för dessa utfall (Kahneman & Tversky, 1979). Det som skiljer prospektteorin från Expected Utility Theory är framförallt att värdet är fördelat på både vinster och förluster istället för den slutliga förmögenheten (Shefrin & Statman, 2000). Prospektteorin förklarar detta genom en värdefunktion som baseras på människans mer subjektiva förmåga att fatta beslut. Genom att inte fokusera på den slutliga förmögenheten, återspeglar värdefunktionen observationen att individer bestämmer vinster och förluster i förhållande till en referenspunkt, som exempelvis kan utgå från en individs nuvarande förmögenhet (Kahneman & Tversky, 1979, s. 274). Till exempel kan två individer fatta olika beslut trots att de står inför samma val, då deras individuella referenser påverkar deras beslut. Referenspunkten kan enligt Markowitz (1952, s. 157) i vissa fall utgöras av individens förväntade förmögenhet, däremot är det den nuvarande förmögenheten som oftast bestämmer en individs referenspunkt. Han beskriver vidare att den nuvarande förmögenheten och referenspunkten ibland kan skilja sig, exempelvis ifall individens förmögenhet nyligen förändrats och denne inte hunnit anpassa sig. Barberis (2013, s. 178) menar vidare att det kan vara problematiskt att fastställa en individs referenspunkt eftersom det är svårt att veta hur olika individer bedömer vinster och förluster vid olika 18

situationer. Värdefunktionen utgår däremot från att individen tar beslut utifrån en bestämd referenspunkt, vilket utgörs av origo i Figur 7 nedan. Vidare beskriver Kahneman & Tversky (1979, s. 278) att värdefunktionen utgår från att en psykologisk reaktion är en konkav eller konvex funktion av storleken från en verklig förändring, vilket de menar kan appliceras på monetära aspekter. Det innebär att skillnaden mellan en vinst på 100 kr och en vinst på 200 kr kan anses större än skillnaden mellan en vinst på 1 100 kr och 1 200 kr (Kahneman & Tversky, 1979, s. 278). På samma sätt visar det att skillnaden mellan en förlust på 100 kr och en förlust på 200 kr upplevs större än skillnaden mellan en förlust på 1 100 kr och en förlust på 1 200 kr, såvida inte förlusten är oacceptabel för den personliga ekonomin. Det innebär att värdefunktionen är konkav för värdeförändringar ovanför referenspunkten och konvex för värdeförändringar nedanför (Kahneman & Tversky, 1979, s. 278). Det tyder på att värdet av både vinster och förluster oftast minskar med deras storlek, vilket innebär att värdefunktionskurvan är konkav för vinster och konvex för förluster (Barberis, 2013, s. 175). Kahneman & Tversky (1979, s. 279) menar även att människor är betydligt mer känsliga för förluster än för vinster av samma storlek. Människan beskrivs undvika förluster, vilket har givit benämningen loss aversion (Bell, 1983). Kahneman & Tversky (1979, s. 278) beskriver med hjälp av teorin att en vinst på 6000 kr upplevs som mindre än två vinster på 4000 kr respektive 2000 kr 1, men att en förlust på 6000 kr istället upplevs som större än två förluster på 4000 kr respektive 2000 kr 2. Nackdelarna som upplevs av att förlora en summa pengar är således större än de upplevda fördelarna med att vinna samma belopp. Detta betyder att kurvan får en mer asymmetrisk form, där kurvan är brantare för förluster än vinster, vilket visar på att förluster är mer oattraktiva än vad vinster är attraktiva (Hamberg, 2004, s. 128). Sammanfattningsvis leder detta fram till en värdefunktion som beskriver människans irrationella beslutsfattande, vilket illustreras i Figur 7 nedan. Värdefunktionen är sammansatt utifrån Kahneman och Tverskys (1979) antagande om att individers beslut utgår från deras referenspunkt, att värdekurvan är konkav för vinster och konvex för förluster samt att kurvan är brantare för förluster än för vinster. Figur 7. Värdefunktionen Källa: Kahneman & Tversky (1979, s. 279) 1 6000 <4000 + 2000 2-6000>-4000 + (-2000) 19

Prospektteorin förklarar hur människan fattar irrationella beslut, där referenspunkten har en stor betydelse för vilket alternativ individen väljer. Referenspunkten beskrivs som individens förmögenhet, vilket i denna studie kan kopplas till individens aktuella inkomst. Vi vill genom detta undersöka om individers inkomst påverkar deras beslut att pensionsspara. Genom att studera individers referenspunkt vill vi även undersöka om mängden sparande upplevs annorlunda av olika individer, beroende på vilken utgångspunkt de har. Vidare beskrivs loss aversion som att individer undviker förluster och vi vill genom detta undersöka vilken inställning individer har till sparande och ifall de upplever det som en förlust att inte kunna nyttja sina tillgångar förrän vid pensionen. Det kan även ses som en risk att spara långsiktigt eftersom individer inte med säkerhet vet att de kommer kunna utnyttja det sparade kapitalet. Teorin kan således användas till att undersöka individers irrationella beteende och i vilken grad deras beslut tas på mer subjektiva än objektiva grunder. 3.3 Ambiguity effect Ambiguity effect beskriver hur människan har förmåga att undvika alternativ som har okända resultat eller som saknar information (Convertize, 2018). Detta påverkar förmågan att fatta beslut eftersom människan hellre väljer alternativ där utfallet är säkrare, även fast utfallet inte alltid är bättre än det okända alternativet (Convertize, 2018). Frisch & Baron (1988, s. 153) har funnit att individer undviker att ta beslut ifall de anser att det finns möjlighet att vänta med beslutet och därmed erhålla mer information om alternativen. Det innebär att människor undviker att göra saker som de har begränsad kunskap och information om, vilket i större drag påverkar de långsiktiga besluten då dessa är mer osäkra (Convertize, 2018). Under 1961, studerade Daniel Ellsberg ambiguity effect genom ett experiment känt som Ellsbergs Paradox (Coleman, 2011). Experimentet utfördes genom att deltagarna spelade ett spel som gick ut på att dra en boll från en box. Deltagarna såg inte vilken färg bollen hade och skulle därför gissa (Ellsberg, 1961, s. 650). Deltagarna kunde välja att dra en boll från två boxar: första boxen innehöll 50 röda bollar och 50 gröna bollar, medan den andra boxen innehöll 100 röda och gröna bollar i en okänd andel. Resultatet av detta experiment visade att majoriteten föredrog att välja den första lådan som innehöll hälften av varje färg (Ellsberg, 1961, s. 651 653). Deltagarna menade att de inte kunde veta vilket som var det bästa alternativet eftersom de inte visste andelen i den andra boxen, men föredrog ändå att välja det alternativ där mer information var givet (Ellsberg, 1961, s. 657). Frisch & Baron (1988, s. 156) hävdar att ambiguity effect visar på att människan beräknar fram det optimala beslutet, givet den information som presenterats. De menar också att människor har en tumregel som säger att de ska undvika de val där det saknas information (Frisch & Baron, 1988, s. 153), vilket överensstämmer med Ellsbergs teori. Teorin om ambiguity effect anser vi är av relevans att undersöka i denna studie eftersom det är få människor som sparar privat till pensionen idag. Teorin beskriver att människor undviker att göra saker som de har begränsad kunskap om, vilket främst påverkar de långsiktiga besluten. Studier utförda i flera välutvecklade länder visar att många hushåll inte känner till de mest grundläggande ekonomiska begreppen som krävs för att göra medvetna sparande- och investeringsbeslut (Lusardi & Mitchell, 2007, s. 1). Vi vill därmed undersöka om individers kunskap om pensionen påverkar deras val att spara till pensionen. Då pensionen generellt sett kan ses som ett långsiktigt beslut tror vi att denna teori kan bidra med bra forskningsunderlag för studien. 20

Engström & Westerberg (2003, s. 244) har funnit att utbildning och information som ökar den finansiella kunskapen hos individer kan öka engagemanget för pensionssparande väsentligt, och vi vill därmed undersöka om det stämmer i denna kontext. Daniel Ellsberg utförde även ett experiment med ett antal respondenter för att undersöka hur brist på information påverkar individers beslut. Detta tror vi kan vara av nytta även i denna studie eftersom vi vill undersöka människors beteende och uppfattning om pensionen utifrån deras kunskap samt andra individuella förutsättningar som kan komma att påverka dem. Pensionssnurran (som beskrivs djupare i kapitel 4), kommer därför att användas på de deltagande respondenterna i denna studie likt ett experiment. 3.4 Individuella beslutsprocessen Det finns olika faktorer som påverkar människans beslutsprocess. De fem övergripande områdena som påverkar människans beslut enligt Engel et al. (1995, s. 143) är: resurser, kunskap, attityd, motivation samt personlighet, värderingar och livsstil (Figur 8). Fodor & Smith (1982) har undersökt vilka motiv som påverkar individers beslut, och kan även dem understryka att det finns olika personliga attribut som påverkar individens beslut. 5. Personlighet, värderingar, livsstil 1. Resurser 4. Motivation 2. Kunskap 3. Attityd Figur 8. Individuella beslutsprocessen Steg 1: Individens resurser Engel et al. (1995, s. 144) menar att människan tar hänsyn till tre resurser i varje beslutsprocess: tid, pengar, och tolkning & bearbetning av information. Den första komponenten, tid, är en viktig faktor av individens resurser. Produkter eller tjänster som kräver en individs tid kallas för time goods, vilket innebär att de på något sätt kräver kundens tid, medan time-saving står för produkter eller tjänster som istället låter kunden att spara sin tid (Engel et al., 1995, s. 328). Dessutom kan en människas uppfattning om den tillgängliga informationen påverka dennes vilja att spendera tid och pengar på en specifik produkt (Engel et al., 1995, s. 327). Ariely (2000, s. 246) har studerat individers beslutsfattande i samband med aktuellt informationsflöde och menar att människan lägger mer tid på saker som denne finner intresse för och därför mindre tid på saker som upplevs som mindre intressant. Vidare menar han att det därför är viktigt för marknadsförare att förse människor med relevant information, som gör det möjligt för individer att fatta lämpliga beslut (Ariely, 2000, s. 233). 21

Köpkraften är något som till stor del påverkas av individens inkomst eftersom välståndet är en betydande faktor (Engel et al., 1995, s. 327), vilket representerar den andra komponenten. Vidare bekräftar Engel et al. (1995, s. 328) att höginkomsttagare ofta spenderar mer pengar än vad låginkomsttagarna gör, men trots det är det viktigt för hela marknadsekonomin att även nå ut till de med sämre förutsättningar. Den tredje och sista komponenten belyser den mer kognitiva egenskapen. Människan har en begränsad förmåga att ta till sig information och behöver därför välja ut vilken information som får deras uppmärksamhet (Engel et al., 1995, s. 328). Att få en kunds uppmärksamhet är utmanande för de flesta marknader och det finns chans att kunden istället blir överinformerad när informationen överstiger kundens kognitiva kapacitet (Engel et al., 1995, s. 328). Faktum är att två personer med väsentligt skilda bakgrunder kan tolka information på två helt olika sätt (Hamberg, 2004, s. 124). Steg 2: Individens kunskap Kunskap förklaras som information som är lagrad i minnet och omfattar en mängd uppgifter om produkter och tjänster (Engel et al., 1995, s. 144). Exempel på detta är: var och när köpet bör genomföras, men även hur produkterna eller tjänsterna ska användas (Engel et al., 1995, s. 144). Då människor ofta har olika kunskaper är det viktigt att förstå nivån som målsegmentet besitter (Engel et al., 1995, s. 144). Det centrala målet för att sälja produkter eller tjänster är att förse kunden med relevant kunskap och information, vilket påverkar beslutet, speciellt under mer komplexa situationer (Engel et al., 1995, s. 144). Avslutningsvis är det också en fördel att skilja på objektiv kunskap och subjektiv kunskap. Engel et al. (1995, s. 355) beskriver den objektiva kunskapen som människans faktiska kunskap om något, medan den subjektiva kunskapen består av människans egna uppfattning om sin kunskap. Bettman & Park (1980, s. 244) har undersökt individers beslutsfattande i förhållande till deras befintliga kunskaper och erfarenheter och funnit att individer måste ha tillräckligt med kunskap för att ha förmågan att bearbeta information och få informationen att bli begriplig. Om människan lyckas bearbeta informationen ökar motivationen för att agera samt fatta ett beslut. Skulle uppgiften däremot upplevas för svår, ger individer ofta upp och väljer istället ett enklare alternativ (Bettman & Park, 1980, s. 244). Därför är det av vikt att förse människor med kunskapsinformation likt uttalandet av Engel et al (1995, s. 144) Steg 3: Individens attityd Attityder kan definieras som en övergripande utvärdering och består av två grundläggande faktorer: åsikter och känslor (Engel et al., 1995, s. 395). Individens beteende är starkt relaterad till attityden till företaget och hur denne genomför sin utvärdering av de olika alternativen som finns på marknaden (Engel et al., 1995, s. 144). När individen har bildat sin uppfattning, har det en stor påverkan på de framtida besluten och uppfattningen kommer dessutom vara svår att ändra på (Engel et al., 1995, s. 144). Individer som förväntar sig ta del av liknande information i framtiden kan ha en större tendens att forma attityder och förväntningar (Solomon et al., 2016, s. 284). Två personer kan även ha samma attityd angående ett objekt av helt skilda anledningar (Solomon et al., 2016, s. 284). Eftersom produkter och tjänster kan bestå av många olika attribut kan vissa anses viktigare än andra, samtidigt som individers attityder ofta påverkas av åsikter från människor i ens närhet (Solomon et al., 2016, s. 298). Detta tyder på att attityder är komplext, och det är många aspekter som måste tas hänsyn till för att forma en individs attityd (Solomon et al., 2016, s. 298). 22

Steg 4: Individens motivation Individens behov spelar en central roll för deras upplevda motivation (Engel et al., 1995, s. 425). Dessutom är involveringen en viktig aspekt att ta hänsyn till för att förstå motivationen, vilket ofta består av upplevd relevans av det potentiella beslutet (Engel et al., 1995, s. 425). Vid hög involvering ökar också motivationen att ta till sig information samt förmågan att förstå mer komplexa sammanhang (Engel et al., 1995, s. 425). Den energi eller involvering som människan är villig att lägga ned för att uppnå ett specifikt mål, speglar således den underliggande motivationen (Solomon et al., 2016, s. 199). Motivation brukar förklaras i termer av behov men också viljan att uppfylla dessa behov, vilket beror på individens personliga egenskaper, kulturella bakgrund och iakttagelser av omgivningen (Solomon et al., 2016, s. 202). Eftersom konsumtionsbeslut ofta innefattar mer än en källa till motivation, hamnar individer ofta i situationer där olika motiv, både positiva och negativa, hamnar i konflikt med varandra (Solomon et al., 2016, s. 202). Detta kan uppstå när en individ måste välja mellan två alternativ, där båda alternativen innefattar både fördelar och nackdelar. Genom att välja ett av alternativen framför det andra får individen ta del av de negativa aspekterna med det valda alternativet, samtidigt som den går miste om fördelarna med det andra alternativet (Solomon et al., 2016, s. 203). Detta leder till en oattraktiv situation som individer motiveras till att undvika, vilket brukar förklaras som the theory of cognitive dissonance (Solomon et al., 2016, s. 203). Steg 5: Individens personlighet, värdering samt livsstil Människors karaktärer skiljer sig åt vilket påverkar deras beslutsprocess och köpbeteende (Engel et al., 1995, s. 144). Personligheten är ett exempel på en människas karaktär och betraktas som dennes beteende i den generella omgivningen (Engel et al., 1995, s. 462). Det finns tre områden som påverkar personligheten; psykoanalytisk, sociopsykologisk samt en människas karaktärsdrag (Engel et al., 1995, s. 462). Personliga värderingar är också något som påverkar skillnaden mellan individer (Engel et al., 1995, s. 462). Livsstilen förklaras som individens levnadsstandard samt hur denne spenderar tid och pengar, vilket är något som påverkar den individuella karaktären (Engel et al., 1995, s. 462). Ekonomiska, kulturella och sociala kontexter är något som formar individens livsstil och kvaliteter (Engel et al., 1995, s. 462). I dessa kontexter utvecklar människan egenskaper för att tolka, förutsäga och kontrollera olika situationer. Vidare påverkar det individens beteendemönster och attityder. En praktisk lösning för att definiera ett kundsegment är därför att titta på ett bredare perspektiv av en individs karaktärer, såsom ekonomiska resurser och demografiska aspekter (Engel et al., 1995, s. 462). Detta eftersom alla dessa aspekter påverkar människans beslut. Beslutet att spara privat till pensionen kommer även undersökas med hjälp av individuella beslutsprocessen. För att studera individers beslutsfattande är det viktigt att skapa förståelse för vilka individuella faktorer som kan påverka deras beslut. Engel et al. (1995, s. 328) beskriver att tiden som individer måste lägga ned på att tolka information påverkar viljan att spendera tid på detta. Vidare har Lusardi (2008, s. 29) genom sin studie funnit att bristen på finansiell kunskap hos befolkningen gör det aktuellt att kommunicera information på ett mer effektivt sätt, i synnerhet till de som behöver informationen mest. Därigenom vill vi undersöka om individer förstår den information om pensionen som finns i samhället idag, men även deras vilja att lägga ned tid och engagemang i det. Vidare vill vi undersöka hur de uppfattar den tillgängliga informationen om pensionen samt på 23

vilket sätt informationen påverkar deras beslut att pensionsspara. Detta är något som Engel et al. (1995, s. 327 328) menar har en betydande påverkan på en individs beslutsprocess eftersom individer har begränsad förmåga att ta till sig information, varpå det är viktigt att förstå individers kunskapsnivå samt hur de uppfattar informationen. Attityden är också en del i beslutsprocessen som har en stor påverkan på de framtida besluten och som ligger till grund för individens uppfattning om något (Engel et al., 1995, s. 144). Därför vill vi i denna studie undersöka individers attityd den framtida pensionen men även deras attityd till det privata pensionssparandet. Därigenom vill vi få en djupare förståelse för varför individer sparar eller inte sparar privat till pensionen samt hur vi kan påverka dem. Involveringen är också en viktig aspekt enligt beslutsprocessen och vi vill därför undersöka hur individers förmåga att ta till sig information påverkas av att visualisera informationen samt involvera dem i samtalet med hjälp av studiens pensionssnurra. Genom detta vill vi även undersöka hur denna typ av kommunikationsverktyg kan fungera i mer praktiska och interagerade situationer. Avslutningsvis vill vi studera hur situationer där för- och nackdelar med olika alternativ hamnar i konflikt med varandra kan påverka valet att spara privat till pensionen, eftersom individer måste åsidosätta pengar idag för att ha mer pengar i framtiden. 3.5 Sammanställning av tidigare forskning I Appendix 1 redovisas ett urval av den tidigare forskning som vi anser är av störst betydelse inom de teorier som presenterats i detta kapitel. Syftet med denna sammanställning är att skapa en tydlig överblick för läsaren men samtidigt påvisa trovärdigheten i de teorier som studien kommer att baseras på. I sammanställningen presenteras författare, utgivningsår samt titel på studien, därefter presenteras syftet, metoden som använts och slutligen det huvudsakliga resultatet som författarna kommit fram till. Samtliga studier som presenterats i den sammanställda tabellen har på något vis bidragit till den teoretiska referensram som studien kommer att utgå ifrån och anses därför vara av betydelse för studiens resultat. 3.6 Konceptuell modell Den teoretiska referensram som presenterats i kapitel tre ligger till grund för datainsamlingen och är även kopplad till studiens frågeställning och syfte. Detta illustreras med en konceptuell modell i Figur 9. En konceptuell modell definieras som en form av diagram som presenterar relationer mellan olika faktorer som tros påverka ämnet (Dictionary, 2003). Diagrammet ska tydligt visa den teoretiska grunden och hur systemet är uppbyggt (Dictionary, 2003). Detta anser vi som författare kan underlätta förmedlandet av de teorier vi valt att basera vår studie på samt hur dessa leder till besvarandet av studiens forskningsfråga. Den konceptuella modellen ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar individers beslutsfattande och startar med en presentation av de fyra teoriramverk som vi utgått ifrån vid utformningen av denna studie: (1) livscykelhypotesen, (2) prospektteorin, (3) ambiguity effect och (4) individuella beslutsprocessen. Var och en av de fyra teorierna har kategoriserats inom de olika områden som teorin kommer att beröra. Bland annat kommer livscykelhypotesen hjälpa oss att undersöka hur människans livsfaser påverkar deras beslutsfattande idag. Ando & Modigliani (1963) samt Bodie et al. (2007) har exempelvis använt livscykelhypotesen i deras studier i syfte att undersöka hur människors 24

investerings- och sparandebeslut kan påverkas med hjälp av verktyg för förmedling av finansiell information. De har däremot inte undersökt hur detta kan komma att påverka individers beslut gällande deras privata pensionssparande, vilket innefattar ett mer långsiktigt sparande som sträcker sig upp emot 40 50 år framåt i tiden. Vi som författare vill därför använda livscykelhypotesen för att undersöka hur individer fattar sina pensionsbeslut beroende på vilken livsfas de befinner sig i. Det finns även ytterligare studier som använt sig av livscykelhypotesen för att undersöka individers beslutsfattande (Deaton, 2005; Modigliani, 1986; Wilcox, 1989), men ingen av dessa har undersökt detta inom kontexten privat pensionssparande. Vi som författare menar att privat pensionssparande är intressant att studera eftersom tidshorisonten är så pass lång. Beslut gällande pensionen skiljer sig från mer kortsiktiga sparandebeslut men även långsiktiga beslut, då dessa sällan sträcker sig så långt som 40 50 år framåt i tiden. Detta gör att kontexten privat pensionssparande skiljer sig från övriga sparandebeslut i form av tidsperspektivet, samtidigt som pensionen är något som de alla flesta kommer komma att uppleva under sin livstid och därmed bör planera inför. Livscykelhypotesen är därför intressant att använda i denna studie då den antyder att individer alltid tar hänsyn till hela sin livscykel när de fattar ett beslut idag, vilket är intressant att undersöka när individer står inför beslutet att pensionsspara privat. Med hjälp av prospektteorin kan vi analysera människans irrationella beteende när de fattar ett beslut att spara privat till pensionen. Kahneman & Tversky (1979) som grundade prospektteorin undersökte människans irrationella beteende när denne fattar beslut, specifikt vid mer riskfyllda beslut. Pensionssparande kan anses som riskfyllt från flera aspekter eftersom människan inte med säkerhet vet vad som kan komma att hända i framtiden, varpå prospektteorin är intressant att använda i syfte att undersöka människans beteende vid beslutet att spara privat till pensionen. Barberis (2013) använde sig av prospektteorin i syfte att utveckla en teori som är mer applicerbar verkligenheten och undersökte även vilka komponenter i prospektteorin som påverkar individers finansiella beslut. Bell (1983) har undersökt hur risken att ångra något kan komma att påverka människans beslutsfattande och tog därför hjälp av prospektteorin för att undersöka detta. Ingen av de tidigare studierna har däremot undersökt hur individers mer irrationella beteende kan påverka deras beslut gällande privat pensionssparande. Vi kommer därför att använda denna teori för att undersöka hur människans irrationella beteende kan komma att påverka deras beslut att spara privat till pensionen. Eftersom den risk som kan upplevas med att spara till pensionen skiljer sig från den typ av risk som undersökts i dessa studier, anser vi att det saknas studier som använder sig av prospektteorin i en liknande kontext som denna, varpå prospektteorin är intressant att använda i denna studie. Med ambiguity effect kan vi se om brist på information samt osäkerheten om framtiden kan påverka en människas beslut att spara privat till pensionen. Frisch & Baron (1988) har studerat beslutsfattande vid osäkerhet vad gäller brist på information, och kom fram till att individer ofta fattar beslut utifrån de alternativ som de fått bäst information om. De undersökte detta ur ett mer allmänt perspektiv och inte hur det kan komma att påverka en individs beslut att spara, och således inte heller vad gäller beslutet att spara privat till pensionen. Det är därför intressant att undersöka hur avsaknad av information om pensionen och framtiden kan komma att påverka individers beslut att spara privat till pensionen. Ambiguity effect kommer i denna studie användas både i syfte att undersöka hur individers brist på kunskap och information påverkar deras beslut att pensionsspara, men även för att undersöka i vilken grad osäkerheten om framtiden har en påverkan på beslutet. Kombinationen av dessa två aspekter har vi inte funnit i tidigare studier. 25

Individuella beslutsprocessen kan hjälpa oss att undersöka hur människans mer personliga egenskaper påverkar deras beslut. Ariely (2000) och Bettman & Whan (1980) har studerat beslutsfattande och kom fram till att människans beslut främst styrs av den befintliga kunskapen om området, vilket innebär att informationen som kommuniceras bör vara relevant för att människan ska kunna känna motivation att fortsätta sin beslutsprocess. Dessa studier har inte studerat detta fenomen under finansiella beslut likt beslutet att spara till pensionen. Vi som författare vill därför undersöka med hjälp av beslutsprocessen, hur individer uppfattar deras egna kunskap om pensionen för att samtidigt se om det finns något samband mellan deras kunskap och beslutet att spara privat till pensionen. Vi vill även använda individuella beslutsprocessen för att undersöka ifall beslutet att spara till pensionen påverkas av andra individuella preferenser. Dessa fyra teorier som berör olika ämnesområden inom beslutsfattande kommer därefter sammanfogas för att tillsammans besvara och förklara den mer praktiska delfrågan, för att på så sätt uppnå syftet med studien. Därefter kommer teorierna och dess ämnesområden samt resultatet av delfrågan bidra till besvarandet av den huvudsakliga forskningsfrågan: Vad påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen? Figur 9. Konceptuella modellen 26

4. BERÄKNINGAR FÖR PRIVAT PENSIONSSPARANDE Detta avsnitt fortsätter i en riktning mot den mer finansiella delen av studien. Här presenteras våra beräkningar och antaganden tillsammans med en härledning för var och hur vi kommit fram till de beroende variablerna. Avsnittet avslutas med att visa hur modellen, som vi kallar pensionssnurran, är uppbyggd och hur den kan användas. 4.1 Beräkningar Nedan följer de uträkningar som vi gjort för att på ett kvalificerat sätt kunna anta vad en individ behöver spara i månaden för att uppnå den önskvärda levnadsstandarden under pensionen. Beräkningarna är uppdelade i två avsnitt som baserats på nuvärdesmetoden, och har beräknats från olika tidpunkter. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av de antaganden vi gjort vid framställningen av denna modell i Tabell 1. 4.1.1 Totala beloppet vid pensionen För att enklare kunna förklara den finansiella information som pensionen bygger på, har vi valt att skapa en modell som vi tror lättare kan konkretisera siffrorna för privatpersoner. De matematiska beräkningarna vi använt oss av bygger på den finansiella nuvärdesmetoden som är vanligt förekommande för att fastställa en investerings lönsamhet (e-conomic, 2018). I nuvärdesmetoden diskonteras framtida kassaflöden till investeringstidpunkten, vilket ofta refereras som år noll (e-conomic, 2018). För att kunna genomföra beräkningen behövs även en diskonteringsfaktor som tar hänsyn till investeringens livslängd och en diskonteringsränta (Norelid & Eliasson, 2005, s. 181). För att skapa denna modell som vi kallar pensionssnurran har vi använt oss av Excel samt skapat egna funktioner i Visual Basic for Applications, vilket är en typ av datorprogrammering i Officeprogrammen som gör det möjligt att skapa funktioner och automatisering av specifika beräkningar. Diskonteringsfaktorns framställda formel är: 1 (1 + r) n (4.1) r = diskonteringsräntan n = antalet perioder. Ekvation (4.1) blir basen till beräkningen med nuvärdesmetoden, som räknar samman nuvärdet av alla framtida kassaflöden, C, genom att multiplicera de framtida kassaflödena med respektive diskonteringsfaktor mellan perioderna 1 och N (Berk et al., s. 92), vilket illustreras i ekvation (4.2). NV = C 1 + C 2 + C 3. C n = (1+r) 1 (1+r) 2 (1+r) 3 (1+r) N N C n=1. (1+r) n (4.2) Med nuvärdesberäkningen kan vi presentera ett uppskattat värde som individen behöver vid pensionen för att erhålla en förväntad månatlig pensionsinkomst. Variabeln C har 27

beräknats på årsbasis för att förenkla uträkningarna och därför kommer vi även hålla alla kommande variabler på årsbasis. Pensionsinkomsten är som illustrerats i Figur 1 uppdelad i tre delar, allmän pension, tjänstepension samt ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen och tjänstepensionen baseras på vad privatpersonen har för bruttolön (BL), men 7 procent av den deklarerade inkomsten går till allmänna pensionsavgiften, vilket innebär att det är 93 procent av den deklarerade inkomsten som kan användas som pensionsunderlag (Pensionsmyndigheten, 2018d). Det är pensionsunderlaget som därefter blir basen för hur stor del som individen uppskattningsvis får ut från sin allmänna pension samt tjänstepension. Detta procentuella värde är estimerad till 60 65 procent av det pensionsgrundande beloppet ifall personen erhåller både allmän pension samt tjänstepension (Swedbank, 2017). För att erhålla en mer konservativ bild av pensionsinkomsten har vi valt att beräkna utifrån den lägre gränsen av genomsnittet, vilket är 60 procent. Detta ger oss ekvation (4.3) som representerar den slutliga inkomsten från allmänna pensionen och tjänstepensionen: Förvärvsarbetad inkomst (FI) = B L 0,93 0,60 = B L 0,558 (4.3) Med hjälp av denna ekvation kommer vi också ta hänsyn till hur stor andel av bruttolönen som privatpersonen själv anser sig vilja ha i pensionsinkomst, vilket i ekvation (4.4) benämns A. Den kan såklart inte vara mindre än 55,8 procent eftersom vi utgått från att individen erhåller denna del från sin allmänna pension samt tjänstepension med avdrag för pensionsavgiften. Däremot finns inget tak för hur mycket en individ kan vilja erhålla i pensionsinkomst. Detta ger oss ekvationen för hur stor summa, S, en privatperson behöver utnyttja årligen utav sitt tidigare privata pensionssparande för att uppnå önskad pensionsinkomst, (B L A). Sparande (S) = (B L A) (B L 0,558), A 0,558. (4.4) En ytterligare aspekt som tagits hänsyn till är sannolikheten att överleva varje år, där sannolikheten att överleva från en ålder till en annan är olika, vilket illustreras i Figur 10 nedan (SCB, 2017b). Vi har tagit dessa sannolikheter i beaktan från 65 år och uppåt eftersom vi antagit att individen kommer leva till 65 års ålder, vilket idag fortfarande är den vanligaste pensionsåldern och som därmed blir det år som en individ kan börja utnyttja sin pensionsinkomst (Pensionsmyndigheten, 2018e). Figur 10. Sannolikheten att leva Källa: SCB (2017b) 28

Vi anser att det kan vara till fördel att ta hänsyn till denna sannolikhet eftersom nyttan av att ha pengar i framtiden kan ses som mindre om det finns en större sannolikhet att inte leva då. Det tidigare privata pensionssparandet från ekvation (4.4), multipliceras därför med en sannolikhet att överleva, pn, för att presentera ett mer relevant belopp. N NV = S p n (1 + r) n n=1 (4.5) Diskonteringsräntan r, är däremot komplicerad när det gäller att komma fram till ett optimalt antagande. Det beror på att privatpersoner placerar sina pengar på olika sätt, vilket gör det svårt att definiera en generell ränta. Diskonteringsräntan är också en variabel som kommer att påverka avkastningen på en privatpersons sparande och som därför påverkar volymen av sparandet essentiellt, då räntan under n antal år ger en räntapå-ränta effekt på privatpersoners sparande (Eklund, 2018). Vår diskonteringsränta kommer att baseras på Pensionsmyndighetens standard för pensionsprognos, där de räknat med en avkastningsränta på 2,1 procent utöver Sveriges inflationsmål och tillväxt (Pensionsmyndigheten, 2018f). Räntan har även använts ett flertal gånger av andra större finansiella bolag såsom Swedbank (2018), Länsförsäkringar (Länsförsäkringar, 2018) och Skandia (Skandia, 2018). Vi anser därmed att räntan kan tolkas som ett rimligt antagande för avkastningen. Vi har även jämfört avkastningsräntan från Pensionsmyndigheten med Sveriges avkastning på obligationer från 1901 2012, vilket gav ett reellt-geometriskt medelvärde på 2,1 procent (Waldenström, 2014). Därefter undersökte vi vad ett mer globalt index kunde ge för avkastning eftersom en privatperson nödvändigtvis inte sparar enbart i Sverige och tittade därför på S&P500 index avkastning under 18 år, från 2000 till 2018 (Investing, 2018). Detta index gav oss en genomsnittlig avkastning på 3,4 procent. Utifrån dessa jämförelser anser vi det mest lämpligt att använda den längre avkastningsräntan på 2,1 procent för att få en mer konservativ bedömning och inte ge upphov till en för optimistisk bild av hur en privatpersons pensionsinkomst kan komma att se ut i framtiden. Antalet perioder, n, motsvarar antalet år som pensionär och beräknas utifrån individens födelseår. Utifrån födelseåret kan vi även uppskatta en förväntad ålder för pensionering, vilket baseras på medellivslängden. Dessa antaganden bygger på Pensionsmyndighetens pensionsprognos som estimerat ett pensioneringssår beroende på när en individ är född (Pensionsmyndigheten, 2018g), se Appendix 5. Avslutningsvis tar vi ej hänsyn till inflation genom att anta att individen kommer erhålla samma pensionsinkomst varje månad fram till sin bortgång. Detta då diskonteringsräntan inte tar hänsyn till inflation och ett införande av inflation hos dessa variabler hade därför visat på samma resultat. Antagandena som gjorts vid beräkningen av det totala pensionsbeloppet gör det möjligt att skapa en egen funktion för nuvärdesberäkningen av pensionsinkomsten, C: N NV Total pensionsinkomst = Förväntad Pensionsinkomst Sannolikhet att överleva n (1 + r) n n=1 (4.6) 29

4.1.2 Totala beloppet att spara Nuvärdesmodellen kan även användas för att beräkna vad en investering är värd i framtiden (Berk et al., s. 71). Istället för att beräkna alla framtida kassaflöden till idag, beräknas tidigare kassaflöden framåt i tiden (Berk et al., s. 71). FV = [C 1 (1 + r) 1 ]+[C 2 (1 + r) 2 ] + [C 3 (1 + r) 3 ] [C n (1 + r) N ] (4.7) = N n=1 C (1 + r) n Med ekvation (4.7) kan vi uppskatta ett optimalt årssparande för att uppfylla den önskvärda pensionsinkomsten. I detta fall är C det årssparande som individen har fram till sin pension och N är antalet år till pension. Pensionsåldern är som tidigare nämnts framtagen från framtida prognoser för pensioneringsålder, och är anpassad utifrån individens födelseår (Pensionsmyndigheten, 2018g). Däremot är diskonteringsräntan r, densamma som användes vid beräkningen av den totala pensionsinkomsten. Ekvation (4.8) har därför anpassats till våra beräkningar: N FV Totalt sparande = Pensionssparande (1 + r) n n=1 (4.8) En förenkling med annuitetsberäkning har gjorts i detta steg för att underlätta summeringen av alla år fram till pensionen. Med annuitetsberäkningen, FVA = C ( 1 r ) ((1 + r)n 1), antar vi att individen kommer att spara samma belopp varje år fram till sin pension, likt stående överföringar till ett fondkonto som sker månatligen fram till pensionen, vilket bildar ekvation (4.9). FV Totalt sparande = Pensionsparande ( 1 r ) ((1 + r)n 1) (4.9) Vi kommer dessutom ta hänsyn till om individen redan har ett befintligt kapital sparat till pensionen. Det ger en utökning av ovanstående ekvation (4.9) för att forma vår beräkning för individens årliga pensionssparande: FV Totalt sparande = Pensionssparande ( 1 r ) ((1 + r)n 1) + + Befintligt sparande (1 + r) n (4.10) Det innebär att vi med hjälp av annuitetsfaktorn haft möjlighet att på ett kvalificerat sätt kunnat anta ett totalbelopp som individen genom eget sparande kommer ha vid sin pensionsålder. Det totala sparbelopp som individen åstadkommit genom befintligt sparande samt framtida pensionssparande, har sedan matchats med vad individen behöver eller önskar ha som pensionsinkomst i framtiden. Det innebär att vi matchat det totala beloppet av pensionsinkomsten från avsnitt 4.1.1 med det totala sparandet vi kommit fram till i detta avsnitt. Genom ekvation (4.10) kan vi se om individens månadssparande är tillräckligt för att den önskade pensionsinkomsten från ekvation (4.6) ska uppnås. Ifall sparandet inte uppnår den önskade nivån eller överstiger den, beräknas även de justeringar i sparandet som bör göras. 30

4.1.3 Sammanfattning av antaganden Tabell 1. Antaganden vid beräkning för privat pensionssparande Antaganden Allmän- och tjänstepension Sannolikhet att överleva Pensionsålder Vi har antagit att individen förvärvsarbetat kontinuerligt fram till pensionen. Den allmänna pensionen samt tjänstepensionen kommer därför generellt att täcka 60 65 procent av individens inkomst (Swedbank, 2017). I modellen har vi fortsättningsvis antagit att individen har en kollektivavtalad tjänstepension och kommer ta ut pension så länge denne lever. Procentsatsen på 60 procent har bestämts genom ett konservativt antagande och subtraherats från individens önskvärda pensionsinkomst för att kunna beräkna individens optimala pensionssparande. Dessa uppgifter är hämtade från Statistiska Centralbyrån gällande år 2016 (SCB, 2017b). Datat visar sannolikheten att överleva beroende på ålder och har multiplicerats med den förväntade pensionsinkomsten. Hämtad från Pensionsmyndigheten, som inkluderat en uppskattning på den framtida pensionsåldern baserat på Statistiska Centralbyråns prognoser för den förväntade medellivslängden (Pensionsmyndigheten, 2018g). Hänsyn till denna variabel har gjorts beroende på individens födelseår. Diskonteringsränta Räntan har baserats på Pensionsmyndighetens prognos för pensionsavkastning (Pensionsmyndigheten, 2018f). Den avkastning som presenterats är på 2,1 procent och har använts i vår nuvärdesmetod. Inflation Extraordinärt pensionssparande, arv, gåva eller dylikt. Inkomst Slutår Vi har valt att inte ta hänsyn till inflationen eftersom beräkning med inflation skulle visat på samma resultat som utan inflation. Detta beror på att värdet av både sparande och inkomst ökar i samma takt. En individ kan självklart ha annat sparande eller i framtiden få tillgång till andra förmögenheter, detta är dock inget som pensionssnurran tar hänsyn till. Månadslönen är beräknad före skatt, det vill säga bruttolön. I beräkningen har inte inkluderats någon löneökning utöver den ökning som följer med inflationen. Slutåret är baserat på Statistiska Centralbyråns livslängdsstatistik som visar på en högsta uppnådd livslängd på 110 år (SCB, 2018b). 4.2 Modell för privat pensionssparande I kapitel fyra har vi beskrivit hur vi arbetat med att framställa pensionssnurran. Nedan i Figur 11 visas en skärmbild av pensionssnurran som är framställd i Excel, för att illustrera hur resultatet presenteras. Modellen är uppbyggd med anpassade beräkningar, som förändras när svaret på fem personliga frågor fylls i. Individen bör svara så sanningsenligt som möjligt för att uppnå bästa resultat. Pensionssnurran beräknar därefter den uppskattade åldern för pensionering, hur mycket kapital individen i fråga behöver ha vid pensionen, den månatliga pensionsinkomsten, uppskattat sparande, samt hur mycket mer individen skulle behöva spara jämfört med idag. Den visar också ett alternativt belopp för 31

hur mycket personen skulle behöva spara om denne går i pension vid 65, eftersom det är en ålder som av många förknippas med pension (Pensionsmyndigheten, 2018e). I modellen finns två fält: personlig information och resultat. Siffrorna i resultatfältet ändras utifrån vilken information som manuellt fylls i fältet med personlig information. Därigenom kan vi enkelt utnyttja pensionssnurran för flera respondenter under denna studie. De siffror som står i Figur 11 är baserat på en fiktiv person som är 28 år, har 29 000 kronor i bruttolön, har inget befintligt pensionssparande men kan tänka sig att spara 500 kronor i månaden och vill önskvärt behålla 80 procent av sin lön när hen går i pension. Med denna information beräknade pensionssnurran att personen idag får 66 procent av sin bruttolön vid pension. För att uppnå 80 procent, som individen önskade, bör denne därför spara 1 240 kronor i månaden, vilket är 740 kronor mer än vad personen ursprungligen varit villig att spara. Den visar dessutom att om personen går i pension vid 65 år, bör denne istället spara sammanlagt 1 959 kronor i månaden, det vill säga 1 459 kronor mer än det önskvärda sparbeloppet som angetts. Målet med denna modell är att på ett konkret och effektivt sätt kunna visa hur mycket individerna behöver spara för att upprätthålla den pensionsinkomst som de önskar ha när de går i pension. Till skillnad från liknande modeller tar pensionssnurran hänsyn till den högst uppnådda åldern i Sverige och inkluderar sannolikheten att överleva varje år, vilket påverkar den uppskattade pensionsinkomsten. Den visar även en uppskattad månatlig pensionsinkomst istället för ett uppskattat totalt belopp vid pensionen, samt tar hänsyn till en prognos för vid vilken ålder individen förväntas gå i pension. Denna modell kommer användas vid intervjuerna med privatpersonerna, där respondenternas befintliga sparande och framtida månatliga sparande matchas med deras önskvärda månatliga pensionsinkomst. Vi vill därefter diskutera utfallet med respondenterna för att skapa en uppfattning om hur deras kunskap, intresse och attityd påverkats av detta test. Syftet är att studera hur denna typ av kommunikationsverktyg kan påverka individernas medvetenhet och beslutfattande gällande privat pensionssparande. Modellens resultat bör ses som en ungefärlig uppskattning och är därför inte en garanti för respondenternas framtida pension. Enligt Bryman (2008, s. 353) är det viktigt att en kvalitativ studie innehåller fullständig förklaring av alla steg i studien samt att författarna ska upprätthålla äkthet, för att ge en rättvis bild. Information om att pensionssnurran endast är en uppskattning av det privata pensionssparandet kommer därför framföras till respondenterna som deltar i intervjuerna för att upprätthålla god pålitlighet och äkthet. Figur 11. Skärmbild av pensionssnurran 32

5. PRAKTISK METOD Kapitlet inleds med en presentation av vald metod för datainsamling, intervjutyp och urval av respondenter. Därefter beskrivs intervjuprocessen i form av förberedelser, intervjuguide, samt genomförande och bearbetning av intervjuerna. Avslutningsvis redogörs för de etiska överväganden som tagits hänsyn till vid insamling av data. 5.1 Datainsamling För att besvara en studies forskningsfråga finns det två olika sätt att analysera data på, genom sekundärdata eller primärdata (Saunders et al. 2009, s. 256). Sekundärdata kan vara både rådata och publicerade artiklar, de kan dessutom innehålla olika kategorier som exempelvis tidigare dokument, undersökningar eller sammanställningar från flera källor (Saunders et al. 2009, s. 256 262). Några specifika fördelar med sekundärdata kan vara att författarna sparar både tid och pengar, då det oftast är mycket billigare och mindre tidskrävande att använda sig av sekundärdata (Saunders et al. 2009, s. 268). Saunders et al. (2009, s. 269) menar också att sekundära data kan användas för att jämföra med den egna datainsamlingen, vilket kan bidra till nya kontexter. Nackdelar med sekundärdata kan exempelvis vara att datat inte matchar författarnas aktuella studie, då sekundärdatat utformades för sitt specifika syfte (Saunders et al. 2009, s. 270). Att få tillgång till eller hitta tidigare sekundärdata kan dessutom vara svårt, speciellt om den aktuella studien har ett mycket specifikt huvudområde (Saunders et al. 2009, s. 270). Primärdata definieras istället som den data författarna själva samlat ihop (Saunders et al., 2009, s. 598). Saunders et al. (2009, s. 288; 318; 360) beskriver tre metoder för insamling av primärdata: genom observationer, enkäter, eller intervjuer. Vid en observationsstudie analyseras, observeras och tolkas människans beteende vid olika situationer (Saunders et al. 2009, s. 288). Vid en enkätundersökning använder författarna istället ett frågeformulär (Saunders et al. 2009, s. 360), där respondenterna får besvara exakt samma frågor i samma ordningsföljd (DeVaus, 2002, s. 416). Det lämpar sig bäst om författarna vet att frågorna kommer att tolkas på samma sätt av alla respondenter, då det inte finns utrymme att förklara eller diskutera frågorna (Saunders et al., 2009, s. 362). Den sista metoden för att samla in primärdata är intervjuer, vilket beskrivs som en dialog mellan intervjuare och respondent, där intervjuaren ställer tydliga frågor för att sedan sammanställa svaren i en rapport (Saunders et al. 2012, s. 372). Syftet med intervjuer är att få svar från respondenter som har koppling till studiens frågeställning, och därefter ha möjlighet att analysera svaren samt undersöka fenomenet djupare i nästkommande intervjuer. Rowley (2012, s. 261) beskriver att intervjuer är lämpligt för att samla in fakta eller skapa förståelse för åsikter, attityder, erfarenheter eller beteenden. När vi som författare av denna studie sökte efter sekundärdata hittade vi inte någon tidigare data som var lämplig att utgå ifrån. Vi hittade däremot relevant information samt analyser från tidigare forskningar som skulle kunna vara intressanta att jämföra med under presentationen av vårt resultat av studien. Vi anser dock att den befintliga forskningen inte räcker till för att besvara vår frågeställning, varpå vi valt att på egen hand samla in primärdata. Metoden för insamling av primärdata kommer att ske genom intervjuer, eftersom det enligt oss är den mest passande metoden för att få tillgång till data 33

som kan hjälpa oss att förstå människors inställning till det privata pensionssparandet. Då vår studie utgår från en kvalitativ metod med en subjektivistisk verklighetssyn, anser vi det fördelaktigt att samla in det primära datat genom intervjuer. Det ger oss möjligheten att skapa en dialog och få en ökad förståelse, samt att vi kan tolka våra respondenter i en social miljö. Detta skulle inte vara genomförbart under observationer eller via enkäter, då vi som författare inte bör vara aktivt delaktiga där. Under observationer ställs inga frågor och vid enkäter finns inte utrymme för diskussion, vilket är ofördelaktigt för vår studie. 5.2 Intervjutyper Kvalitativa undersökningar görs vanligtvis genom intervjuer. Dessa kan konstrueras på olika sätt beroende på graden av formalitet, och kategoriseras som strukturerad, semistrukturerad samt ostrukturerad intervju (Saunders et. al., 2011, 374). Valet av intervjutyp bör utgå ifrån forskarens syfte med studien. Forskaren bör således ställa sig frågan om intervjufrågorna ska ställas på ett mer öppet sätt, det vill säga att respondenten kan svara fritt, eller på ett slutet sätt, vilket innebär att respondenten presenteras ett antal fastställda svarsalternativ som denne ska välja mellan (Bryman, 2008, s. 241 242). Den första intervjutypen, strukturerade intervjuer, beskrivs enligt Saunders et al. (2012, s. 374) som intervjuer där frågorna är standardiserade och identiskt formulerade för samtliga respondenter, och används oftast för att samla in kvantifierbara data. I dessa fall läses frågan upp av intervjuaren och respondenten har därefter möjlighet att besvara frågan utifrån förutbestämda svarsalternativ. Vid användning av denna intervjutyp är det av stor vikt att frågorna läses upp på samma sätt till samtliga respondenter och i samma tonläge, för att undvika att intervjuaren vinklar frågorna (Saunders et al., 2012, s. 374). De andra två intervjutyperna, semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, är båda icke-standardiserade, och används främst inom kvalitativ forskning (Saunders et al., 2012, s. 374). Vid semistrukturerade intervjuer har forskaren vanligtvis ett antal teman och nyckelfrågor att utgå ifrån, men dessa kan variera från intervju till intervju (Saunders et al., 2012, s. 374). Detta innebär att vissa frågor kan utelämnas, samtidigt som det även är vanligt att frågornas ordningsföljd varierar och att nya frågor kan tillkomma beroende på hur intervjun ter sig (Saunders et al., 2012, s. 374 375). Syftet med semistrukturerade intervjuer är att respondenten ska ha möjlighet att utveckla sina idéer och på ett utförligt sätt prata fritt om det aktuella ämnet. Det är således viktigt att intervjuaren kan vara flexibel vad gäller ämnenas ordningsföljd (Denscombe, 2000, s. 135). Den mest informella intervjutypen benämns som ostrukturerade intervjuer och används främst för att utforska ett forskningsområde på ett djupare plan (Saunders et al., 2012, s. 375). I dessa fall finns det inga förutbestämda frågor som intervjun utgår ifrån och det är därför viktigt att forskaren har en tydlig bild av vad som ska undersökas (Saunders et al., 2012, s. 375). Forskarens ska här ingripa så lite som möjligt och dess huvudsakliga roll är således att sätta igång intervjun genom att introducera ett ämne som respondenten därefter ska få diskutera och utveckla sina idéer och tankegångar kring (Denscombe, 2000, s. 135). Eftersom respondenten får möjlighet att tala fritt om sina tankar och uppfattningar kring ämnet innebär det att det är respondenten som styr inriktningen av intervjun (Saunders et al., 2012, s. 375). Eftersom vår studie grundar sig i en kvalitativ metod har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Som nämnts tidigare i detta avsnitt används strukturerade 34

intervjuer främst för att kvantifiera svaren från respondenterna, vilket betyder att användandet av det skulle tala emot syftet med denna studie. Eftersom vårt syfte är att utforska och skapa en djupare förståelse för människors inställning till pensionssparande lämpar det sig enligt Saunders et al. (2012, s. 378) bäst att använda sig av ickestandardiserade intervjuer. Anledningen till att vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer är för att respondenterna ska ha möjlighet att svara fritt utifrån angivna teman och den intervjumall som tagits fram, samtidigt som vi som forskare inte ska ha möjlighet att påverka deras svar till en allt för hög grad. Vi vill även ha möjligheten att under intervjun ställa ytterligare frågor om ämnet som uppkommer utifrån respondentens svar, samt att kunna ställa följdfrågor och ändra ordningsföljden på frågorna. Genom att använda semistrukturerade intervjuer säkerställer vi även att vi kan besvara vår forskningsfråga med stöd från befintliga teorier. 5.3 Urval Enligt Dahmström (2011, s. 65) är det viktigt att definiera vilka individer som ska vara en del i urvalet. Det finns två sätt att forma sitt urval på: sannolikhetsurval och ickesannolikhetsurval (Denscombe, 2000, s. 18). Den första, sannolikhetsurvalet, utgörs av en grupp människor som slumpmässigt valts ut som en representativ målgrupp för hela populationen (Denscombe, 2000, s. 18 19) och är vanligast vid en kvantitativ studie (Saunders, 2012, s. 262). Ett sannolikhetsurval gör det möjligt för forskare att dra slutsatser om den population som studeras, med hjälp av det slumpmässiga urvalet (Bryman, 2008, s. 190). Det kan finnas anledningar till att inte använda sig av sannolikhetsurval, exempelvis då forskaren anser att det inte är möjligt att inkludera ett stort urval, eller om forskaren inte har tillräcklig information om populationen och inte vet hur stort urval som behöver göras (Denscombe, 2000, s. 22 23). När studier baseras på ett icke-sannolikhetsurval elimineras principen om att varje person ska ha lika stor chans att bli utvald som finns i ett sannolikhetsurval (Denscombe, 2000, s. 23). Istället fokuserar forskarna på vilka som ska vara med i urvalet och varför (Denscombe, 2000, s. 23). I ett icke-sannolikhetsurval förkommer det ofta att författarna behöver använda sin subjektiva bedömning, vilket gör att den är mest lämpligt att använda under kvalitativa studier (Saunders, 2012, s. 281). I denna studie har vi som författare valt att genomföra ett icke-sannolikhetsurval då vi inte kommer utgå ifrån ett slumpmässigt urval, utan kommer utföra en kvalitativ studie med utrymme för dialog med respondenter som är utvalda av oss. Detta tror vi är en fördel i vår studie eftersom vi vill öka förståelsen för människors intresse för det privata pensionssparandet och vad som påverkar beslutet att spara. Vi anser att ett ickesannolikhetsurval medför möjligheter att själva söka information om ämnet och därefter välja vilka respondenter vi tror besitter de egenskaper som kan vara av betydelse för studien. Utifrån ett icke-sannolikhetsurval kan vi därmed välja ut och intervjua ett antal företag och privatpersoner som vi anser besitter relevanta egenskaper och passande bakgrund, för att på bästa sätt kunna besvara studiens forskningsfråga. Enligt Bryman (2008, s. 194; 196; 197) finns tre olika typer av icke-sannolikhetsurval: bekvämlighetsurval, snöbollsurval och kvoturval. Ett bekvämlighetsurval består av personer som är lätta att nå vid det specifika tillfället och som samtidigt är villiga att delta i undersökningen (Bryman, 2008, s. 194). Dessa egenskaper är något som också återspeglas i ett snöbollsurval, men här utgår forskarna ifrån en mindre grupp människor som sedan möjliggör kontakt med ytterligare respondenter (Bryman, 2008, s. 194). Ett 35

kvoturval utgör ett urval av respondenter som speglar populationen men är uppdelad utifrån specifika områden, såsom kön, bakgrund, ålder etc. (Bryman, 2008, s. 197). Enligt Denscombe (2000, s. 23 24) finns det två ytterligare typer av icke-sannolikhetsurval: subjektivt urval samt teoretiskt urval. Det subjektiva urvalet används då forskaren redan besitter kännedom om de människor som ska undersökas och medvetet väljer ut vilka respondenter som ska delta (Denscombe, 2000, s. 23). Författarna av studien använder detta urval då de anser att dessa respondenter kan besitta värdefull information som kan vara avgörande för studiens resultat (Denscombe, 2000, s. 23). Ett teoretiskt urval innebär istället att urvalet sker allt eftersom en teori utvecklas och pågår fram tills dess att forskaren erhållit tillräckligt med information (Denscombe, 2000, s. 24). Studiens stickprov kommer vara ett icke-sannolikhetsurval som utgår från ett subjektivt urval. Vi anser att det subjektiva urvalet är mest lämplig för denna studie då vi använder oss av relativt få respondenter, men som vi tror har de egenskaper som krävs för att uppnå syftet med studien. Det gör att vi som författare tar på oss ansvaret att nå respondenter som uppnår dessa kriterier. Vidare anser vi att urvalet till viss del även kan klassificeras som ett bekvämlighetsurval då vi planerat våra intervjuer utifrån vilka respondenter vi tror skulle kunna vara lätta att nå. Det möjliggör mer tid att analysera den data vi erhållit samt till den teoretiska delen av studien, vilket kan anses vara en fördel eftersom studien har en kvalitativ karaktär med data som ska tolkas, transkriberas och analyseras. 5.4 Val av respondenter Enligt Rowley (2012, s. 264) är valet av respondenter en central del eftersom studiens resultat kommer att baseras på respondenternas svar. En annan viktig del är tillgången att nå respondenterna vilket oftast beror på respondenternas villighet att delta samt deras tillgänglighet (Rowley, 2012, s. 264). Då vi använt oss av ett subjektivt bekvämlighetsurval har vi redan innan första kontakten med intervjupersonerna diskuterat tillgängligheten och möjligheten att nå de personer och företag som vi tänkt intervjua. Vi har på så sätt valt ut respondenter att kontakta som vi tror kan vara relevanta för studien och som med stor chans också kan medverka. Vid valet av respondenter hade vi vissa kriterier som vi ville att respondenterna skulle uppfylla. Vi ansåg att kriterierna för de deltagande företagen var att de skulle ha en daglig kundkontakt, ha kunskap och vana att besvara pensionsfrågor samt att de skulle vara positionerade på olika finansiella bolag. Kriterierna för privatpersonerna var mindre eftersom vi ville nå olika typer av personer. Det enda kriteriet vi hade var att respondenterna skulle vara mellan 25 35 år gamla, då studien ämnar undersöka den yngre generationens beslutsfattande gällande privat pensionssparande. Vi har därför inte utgått från om en privatperson pensionssparar eller inte som ett kriterium, eftersom vi vill få en mer allmän uppfattning om individers pensionssparande, oavsett om de har ett pensionssparande idag eller inte. 5.5 Intervjuprocessen Intervjuprocessen består vanligtvis av tre steg, vilket innefattar förberedelser inför intervjun, genomförande av intervjun, samt att tolka och bearbeta respondenternas svar (Rowley, 2012, s. 261). Under förberedelsefasen bör författarna reflektera över varför de väljer intervjuer som undersökningsmetod, vilken typ av intervjuer som passar studien bäst, hur många och hur långa intervjuer som behövs, samt vilka respondenter som passar studien bäst (Rowley, 2012, s. 261 264). Därefter bör en intervjuguide framställas med studiens frågeställningar (Dalen, 2015, s. 35). Vid genomförandet av intervjuerna är det 36

viktigt att säkerställa att respondenterna förstår frågorna, samt att ha en plan för hur konversationen ska flyta på och hur de ska få respondenterna engagerade under intervjuerna (Rowley, 2012, s. 265 266). Det sista steget i intervjuprocessen handlar om att tolka och bearbeta respondenternas svar. Här är det viktigt att reflektera över hur analysen av insamlat data bör påbörjas, vilket tillvägagångssätt som är lämpligast för att analysera framtaget data och hur sammanställningen av detta ska presenteras (Rowley, 2012, s. 267 269). 5.5.1 Förberedelser Som nämnts tidigare har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer till hjälp för att besvara studiens forskningsfråga. Detta anser vi är det bästa sättet att samla in information på, då studiens forskningsdesign är beskrivande och utforskande. En fördel med att göra intervjuer är att det är möjligt att identifiera nyckelpersoner som besitter kunskap och ansvar för det område studien ämnar undersöka, vilket kan bidra till att undersökningsområdet kan beskrivas mer detaljerat, något som inte varit möjligt vid en kvantitativ undersökning (Rowley, 2012, s. 262). De frågor som ställs till respondenterna ska utformas på så sätt att forskningsfrågan ska kunna besvaras, men valet av frågor ska även grunda sig i om studien har en deduktiv eller induktiv ansats (Rowley, 2012, s. 263). Eftersom vår studie utgår från en deduktiv ansats kommer intervjufrågorna därför baseras på den tidigare teori som presenterats i kapitel 3. Beroende på studiens forskningsfråga och syfte kan behovet av intervjupersoner variera, men i vanliga intervjustudier brukar antalet respondenter vara omkring 5 till 25 stycken (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 156). Antalet kan variera beroende på den tid och de resurser som finns tillgängliga, men i allmänhet kan sägas att många studier skulle dra nytta av att ha ett färre antal intervjuer och istället ägna mer tid åt att förbereda intervjuerna och analysera dem (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 156 157). I vårt val av respondenter har vi utgått från studiens syfte och valt respondenter som vi anser kan tillföra relevanta infallsvinklar ur olika perspektiv. Därmed har vi kontaktat företag inom finansindustrin som därigenom har kunskap om pensionssparande samt en uppfattning om deras kunders inställning till detta. Vi har även kontaktat ett antal privatpersoner i åldrarna 25 35 år för att få en inblick i deras kunskap och engagemang gällande det privata pensionssparandet, samt vad som påverkar deras beslut att pensionsspara. När vi ansåg oss ha tillräckligt många intervjuer inplanerade inom respektive urvalsgrupp förbereddes ett informationsblad som sedan skickades ut till samtliga respondenter, se Appendix 2. Syftet med informationsbladet var att respondenterna i god tid innan intervjun skulle få information om studiens syfte samt sina rättigheter gällande intervjuprocessen. Kvale & Brinkmann (2014, s. 107) beskriver termen informerat samtycke, vilket innebär att undersökningspersonerna ska informeras om det allmänna syftet med undersökningen, hur den är upplagd, samt om vilka fördelar och risker som kan vara förenade med deltagande i forskningsprojektet. Vidare beskrivs informerat samtycke med att undersökningspersonerna ska delta frivilligt i projektet och ha rätt att dra sig ur när som helst (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 107). Ovan nämnda riktlinjer nämndes i vårt informationsblad tillsammans med information om vilka som kommer få tillgång till intervjumaterialet, vår rätt att publicera material från intervjun, inspelning av intervjun, samt deltagarnas rättigheter till materialet. Förutom informationsbladet skickades även information ut gällande det som skulle beröras under intervjun, detta för att respondenterna skulle ha möjlighet att förbereda sig på de områden som skulle 37

diskuteras under intervjun och för att vi skulle kunna försäkra oss om att de valda företagsrepresentanterna var insatta i ämnet. Vi skickade däremot inte ut de färdiga frågeställningarna eftersom vi ville att respondenterna skulle svara spontant utifrån sina erfarenheter och inte förbereda svaren på förhand. Genom detta fick respondenterna på förhand en uppfattning om vad intervjun skulle handla om, samtidigt som vi fick ta del av deras generella uppfattning om forskningsämnet. 5.5.2 Intervjuguide Vid datainsamling som utförs genom semistrukturerade eller strukturerade intervjuer bör en intervjuguide tas fram (Dalen, 2015, s. 35). Tanken med en intervjuguide är att studiens forskningsfråga ska omvandlas till underliggande frågor och teman som ska ligga till grund för besvarandet av studiens huvudområden. Det är därför av stor vikt att de frågor och teman som formuleras är relevanta för studiens forskningsfråga (Dalen, 2015, s. 35). Vid framställningen av intervjuguiden anser Dalen (2015, s. 35) och Denscombe (2016, s. 277) att det är till fördel att börja med frågor som inte har en direkt koppling till studiens centrala delar. Istället bör fokus på de inledande frågorna ligga på att få intervjudeltagarna bekväma och avslappnade. Därefter bör frågorna under intervjuns gång skifta till att ha ett större fokus på studiens huvudområde, för att mot slutet av intervjun återgå till att bli mer generella igen (Dalen, 2015, s. 35). För att intervjumaterialet ska bli så givande som möjligt är det viktigt att intervjuguiden är välarbetad och noggrant utformad, eftersom den information som framkommer under intervjun är den data som forskaren kommer ha tillgång till i sin empiri (Dalen, 2015, s. 35 36). Därmed bör frågorna vara utformade på ett sätt som uppmanar till diskussion och får intervjudeltagarna att kunna öppna upp sig och prata fritt om ämnet (Dalen, 2015, s. 36). Det är således viktigt att forskaren vid utformningen av frågorna säkerställer att frågorna inte är ledande, kräver en kunskap inom ämnet som intervjudeltagarna nödvändigtvis inte har eller kan uppfattas känsliga (Dalen, 2015, s. 36). De bör även vara ställda på ett sätt som undviker en jargong som respondenten inte förstår, samt att forskaren måste säkerställa att frågorna som ställs uppfyller syftet med studien (Rowley, 2012, s. 265). Intervjufrågor ställda på ett bra sätt ska kunna bidra till insamling av kunskap, men de ska även kunna bidra till ett positivt samspel mellan intervjuaren och den intervjuade (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 173). Vid framställningen av intervjuguiden har vi utgått från ovan nämnda kriterier. Utifrån detta har vi tagit fram två olika intervjuguider, se Appendix 3 och Appendix 4. En intervjuguide är framtagen för privatpersoner och en för företagsrepresentanter. Dessa användes som mall under intervjuerna för att säkerställa att alla intervjuer följde ett liknande mönster, samt att de frågor som ställdes kunde bidra till att studiens huvudsyfte uppfylldes. Inledningsvis började vi med att ställa mer allmänna frågor om intervjupersonerna och dess bakgrund för att på ett avslappnat sätt starta samtalet. Därefter övergick frågorna till att på ett djupare plan beröra pensionen och den allmänna uppfattningen och kunskapen kring den, såsom intresse, hur och varför individen sparar, förväntningar inför pensionen, samt scenariospecifika frågor. Flertalet av dessa frågor är kopplade till de teorier vi använt som utgångspunkt i studien och frågorna är därmed noggrant framtagna för att kunna kopplas till den teoretiska referensramen. Under den senare delen av intervjun utförde vi ett experiment på de respondenter som representerade privatpersoner, i form av att testa den pensionssnurra vi byggt upp. Vi använde denna för att undersöka om den uppfattning och de förväntningar som respondenterna hade på 38

pensionen stämde överens med verkligheten. Genom detta experiment kunde vi öppna upp för en avslutande diskussion där respondenterna utifrån sina egna förutsättningar fick en verklighetsanpassad bild av hur deras framtid som pensionärer skulle kunna komma att se ut, vilket kunde bidra till en sammanfattande diskussion där hela intervjuns diskussionsämnen låg till grund. Detta går även i linje med det experiment som utfördes av Ellsberg (1961) där tester utfördes på utvalda deltagare för att undersöka människors normativa beteende och om det stämmer överens med deras faktiska beteende. Avslutningsvis frågade vi respondenterna om de hade något att tillägga, eller om de hade några frågor eller synpunkter till oss och vårt genomförande av intervjun. 5.5.3 Genomförandet av intervjuerna Det finns olika metoder att använda sig av vid intervjuer av valda respondenter, genom personliga intervjuer, gruppintervjuer eller fokusgrupper (Denscombe, 2016, s. 267 268). Vanligast är att använda sig av en personlig intervju, vilket innebär ett möte mellan forskaren och respondenten. Anledningen till att detta sätt är mest populärt är för att det är relativt lätt att arrangera (Denscombe, 2016, s. 267). En annan fördel är att de synpunkter och uppfattningar som framkommer under intervjun enbart härstammar från en person, vilket underlättar transkriberingen av intervjun då det bara är en röst att känna igen vid inspelningen, samt att det gör det enklare för forskaren att lokalisera speciella idéer till en bestämd människa (Denscombe, 2016, s. 267). Intervjun blir även lättare att kontrollera eftersom forskaren bara har en persons tankar och idéer att utforska och förstå, och en person att ledsaga genom intervjuprogrammet (Denscombe, 2016, s. 267). Det kan dock vara en nackdel med personliga intervjuer då de begränsar antalet åsikter och synpunkter som blir tillgängliga för forskaren, varpå gruppintervjuer i vissa fall kan vara att föredra (Denscombe, 2016, s. 267 268). Gruppintervjuer kan bidra till ett ökat antal deltagare involverade i forskningen. Detta leder till att forskningen sannolikt kan täcka ett bredare spektrum av människor och bidra till en större variation av åsikter och erfarenheter, vilket i sin tur ger fördelar i form av ett mer representativt data (Denscombe, 2016, s. 268). Gruppdiskussioner gör det även möjligt för deltagarna att lyssna på alternativa synpunkter, och i sin tur uttrycka stöd för vissa synpunkter samt ifrågasätta de synpunkter som de inte delar, vilket gör det möjligt att belysa ämnet från flera perspektiv (Denscombe, 2016, s. 268). Ett annat alternativ till att samla in data från respondenter kan vara genom fokusgrupper. Dessa intervjuer utförs genom att en liten grupp människor har sammanförts av forskaren för att undersöka attityder, uppfattningar, känslor och idéer inom ett specifikt ämnesområde som deltagarna har likvärdig kännedom om (Denscombe, 2016, s. 268 269). Syftet med fokusgrupper är att uppskatta i vilken utsträckning det finns gemensamma uppfattningar inom ett visst ämne (Denscombe, 2016, s. 269). I denna studie har vi utgått från personliga intervjuer vid insamlandet av data. Vi anser att denna metod var mest lämplig då det gav oss möjlighet att identifiera nyckelpersoner på företagen som vi ansåg relevanta för vår studie, samt att välja ut ett antal privatpersoner med olika bakgrund och livssituation som vi ansåg skulle kunna komma att bidra med olika uppfattningar och infallsvinklar. Vidare ansåg vi att personliga intervjuer lämpade sig bäst då studien ämnar undersöka ett relativt känsligt ämne och det är därför viktigt att respondenterna vågar svara sanningsenligt och inte låter sig påverkas av andra respondenters tankar och erfarenheter. Personliga intervjuer är således den form av intervju som ger respondenterna största möjliga anonymitet, varpå vi ansåg att det är den 39

intervjumetod som passar vår kvalitativa studie bäst. Vid gruppintervjuer eller fokusgrupper hade det funnits risk för att respondenterna påverkats av varandra i sina svar, vilket vi inte eftersträvar i denna studie. Eftersom pensionen rör den privata ekonomin och kan ses som ett känsligt ämne att diskutera, valde vi därmed att hålla enskilda intervjuer för att öka chansen att respondenterna vågade dela med sig av sina erfarenheter och sin livssituation, utan att influeras av andras åsikter. Som framgår i Tabell 2 nedan genomfördes sammanlagt elva intervjuer, tre med företag och åtta med privatpersoner. Den första företagsrepresentanten var en kundtjänstmedarbetare från Nordnet. Denna intervju skedde genom ett personligt möte mellan oss författare och företagsrepresentanten. Intervjuerna med Länsförsäkringar och Danske Bank genomfördes via telefon med en privatrådgivare från respektive företag. Anledningen till att vi i dessa fall använde oss av telefonintervjuer beror på att respondenterna arbetar och är bosatta på olika orter, och att det inte fanns ekonomiska resurser för oss som författare att kunna resa och utföra intervjuerna på plats. Enligt Saunders et al. (2012, s. 404) kan en fördel med telefonintervjuer vara sänkta kostnader associerade med studien, men även att det bidrar till en ökad access. Det finns även nackdelar med telefonintervjuer i samband med semistrukturerade intervjuer, vilket kan uppstå då den personliga kontakten inte blir densamma som vid personliga intervjuer, samt att möjligheten att tyda respondentens kroppsspråk försvinner (Saunders et al., 2012, s. 404). Vi var medvetna om både för- och nackdelar med telefonintervjuer innan genomförandet av dem, men vi ansåg att möjligheten att få access till respondenter med relevanta arbetsroller som inkluderar kundkontakt var viktigare än ett personligt möte med möjlighet att tyda kroppsspråket. Eftersom intervjuerna med företagsrepresentanter inte innefattar känsliga frågor ansåg vi att kroppsspråket var av mindre betydelse, varpå vi ansåg att telefonintervjuer inte skulle medföra några väsentliga nackdelar. Tabell 2. Sammanställning av intervjuerna Företag Arbetsroll Intervjutid Datum Nordnet Kundservice 35 minuter 2018-03-21 Länsförsäkringar Privatrådgivare 41 minuter 2018-04-04 Danske Bank Privatrådgivare 22 minuter 2018-04-09 Privatpersoner Arbetsroll Ålder Intervjutid Datum Privatperson 1 Butikschef 26 år 24 minuter 2018-03-26 Privatperson 2 Handläggare 33 år 36 minuter 2018-03-28 Privatperson 3 Verksamhetsutvecklare 29 år 33 minuter 2018-04-01 Privatperson 4 Snickare 33 år 25 minuter 2018-04-02 Privatperson 5 Frisör 31 år 25 minuter 2018-04-02 Privatperson 6 Konsult 27 år 21 minuter 2018-04-03 Privatperson 7 Aktuarie 28 år 23 minuter 2018-04-04 Privatperson 8 Distriktssköterska 35 år 31 minuter 2018-04-06 Samtliga intervjuer med privatpersoner har utförts genom personliga möten. Intervjuerna har genomförts med individer bosatta i Umeå, Östersund och Stockholm och samtliga av dessa har utförts i enskilt rum där endast vi som författare och respondenten varit närvarande. Eftersom vi har färre kriterier för privatpersoner har accessen till respondenter varit bättre, vilket innebär att det funnits en större möjlighet att hålla personliga intervjuer genom ett fysiskt möte. Eftersom intervjuguiden innehåller vissa känsliga frågor ansåg vi att det kunde vara till fördel att ha möjlighet att tyda respondenternas kroppsspråk och därigenom kunna styra intervjun utifrån det. Genom att träffa respondenterna personligen underlättade det även användningen av 40

pensionssnurran, eftersom vi visuellt kunde visa och förklara den för respondenterna. Därigenom kunde vi tillsammans med respondenterna diskutera utfallet av pensionssnurran och visa hur de kan påverka sitt sparande. Samtidigt kunde vi som författare få respons på pensionssnurran och användandet av denna typ av metod för att tydligare visualisera den framtida pensionen och hur den kan påverkas. Genom att testa denna modell på privatpersoner kan vi utveckla ett ramverk som skulle kunna användas vid finansiell rådgivning, vilket liknar den metod som utfördes av Bodie et al. (2007). Deras studie utgick från tidigare forskning och modeller för att därigenom framställa ett ramverk i syfte att användas som riktlinjer vid bland annat finansiell rådgivning. 5.5.4 Bearbetning av data Efter intervjuerna har genomförts och spelats in börjar arbetet med att bearbeta det insamlade materialet (Dalen, 2015, s. 69). Kvalitativa data ska alltid förberedas och organiseras innan den kan analyseras och användas i ett forskningssyfte (Denscombe, 2016, s. 384). För att bekanta sig med insamlat data bör forskaren lyssna igenom de slutförda intervjuerna, vilket ofta görs genom att transkribera data (Rowley, 2012, s. 267). Transkriberingar underlättar genomförandet av detaljerade sökningar och jämförelser mellan data (Denscombe, 2016, s. 384). Det finns många fördelar med att transkribera intervjuer. Bland annat genom att forskaren kan göra upprepade genomgångar av respondenternas svar och att omedvetna tolkningar av respondenternas svar kan kontrolleras, samt att det underlättar en noggrann analys av vad respondenten sagt (Bryman, 2008, s. 428). Det gör det även möjligt för andra människor att granska materialet och på så sätt är det möjligt att bemöta anklagelser om att analysen påverkats av forskarens värderingar (Bryman, 2008, s. 428). Beroende på hur intervjumaterialet ska användas kan mängden rådata som transkriberas variera, men om forskaren vill undersöka något från grunden och hitta underförstådda innebörder i diskussioner bör intervjuerna transkriberas i sin helhet (Denscombe, 2016, s. 385). I de fall forskaren är ute efter faktisk information räcker det ofta att transkribera de mest relevanta delarna som hjälper till att uppnå det eftersträvade resultatet (Denscombe, 2016, s. 385). För att på bästa sätt kunna besvara vår forskningsfråga har vi spelat in samtliga intervjuer för att sedan transkribera dem. Bryman & Bell (2013, s. 107) anser att transkribering av intervjuer helst ska göras löpande, dels för att det är tidskrävande men även för att det kan vara givande för forskaren. Genom att kontinuerligt analysera insamlat data ges möjlighet att få nya synvinklar av intervjun, vilket kan bidra till förbättrade frågeställningar till kommande intervjuer, genom att frågor byts ut, redigeras eller läggs till (Bryman & Bell, 2013, s. 491). Vi har därför valt att kontinuerligt transkribera våra intervjuer i samband med att vi utfört intervjuerna. Detta har gett oss möjlighet att löpande analysera våra intervjuer och successivt kunnat identifiera tänkbara följdfrågor och nya frågor som vi kunnat använda i kommande intervjuer. Den löpande transkriberingen har även gett oss möjlighet att se var det kan behövas revideringar i våra frågeställningar, samt om vissa frågor kan uteslutas helt från de nästkommande intervjuerna. 5.5.5 Analys av data Den omfattande mängd data som genereras genom kvalitativa undersökningar kan innebära svårigheter att analysera det insamlade materialet. Till skillnad från kvantitativ metod finns heller inget vedertaget tillvägagångssätt för hur utformningen av en kvalitativ dataanalys ska genomföras (Bryman, 2008, s. 510). Trots få etablerade metoder för analys 41

av kvalitativa data finns ändå en uppsättning entydiga regler och metoder för hur data bör hanteras och tolkas (Bryman, 2008, s. 511). Utifrån det tillvägagångssätt vi använt oss av samt studiens syfte, har vi valt att analysera vår insamlade data utifrån en tematisk analys. Tematisk analys är en metod för att analysera och identifiera mönster och teman i kvalitativa data (Braun & Clarke, 2016, s. 297). Enligt Bryman (2008, s. 528) beskrivs metoden som ett av de vanligaste angreppssätten inom kvalitativ dataanalys. Ett tema kan innefatta ett ämne i empirin som är av stor vikt i relation till forskningsfrågan (Braun & Clarke, 2006, s. 82). Ett tillvägagångssätt inom den tematiska analysen är den teoretiska, som innebär att teman framställs utifrån forskarens teoretiska intresse, vilket grundar sig i studiens problemformulering (Braun & Clark, 2006, s. 84). Fördelen med metoden är att den är flexibel och kan användas vid analys av många olika former av data (Braun & Clarke, 2016, s. 297). Bryman (2008, s. 528) menar att analysmetoden inte har någon tydlig bakgrund eller bygger på någon uppenbar teknik, men riktlinjer för hur tematisk analys kan genomföras på ett systematiskt sätt har tagits fram av Braun & Clarke (2006). Innan forskaren börjar analysera sitt material bör ett beslut tas huruvida en induktivt eller teoretiskt driven analys ska användas (Braun & Clarke, 2006, s. 83 84). Eftersom denna studie utgår från en deduktiv ansats har vi valt att använda en mer teoretiskt driven tematisk analys. En fördel med detta angreppssätt är att det kan användas när forskaren huvudsakligen vill fokusera på specifika delar av resultaten, exempelvis i de fall forskaren är intresserad av att analysera den data som har direkt koppling till forskningsfrågan (Braun & Clarke, 2006, s. 84). I vår analys har vi valt att främst fokusera på de delar av det transkriberade datat som rör forskningsfrågan samt vårt syfte med studien, och vi har således framställt teman ur empirin som har koppling till dessa. Den tematiska analysen är gjord med utgångspunkt i Braun & Clarkes (2006, s. 87) sex steg med sammanfattande riktlinjer. Det första steget innebär att bekanta sig med sin insamlade data. För att ha möjlighet att identifiera mönster krävs att forskaren vid upprepade tillfällen läser igenom sitt insamlade material, vilket kan göras efter att transkriberingen är gjord (Braun & Clarke, 2006, s. 87). Under det andra steget bör forskaren börja organisera användbara och intressanta data i olika grupper (Braun & Clarke, 2006, s. 88). Därefter innebär nästa steg att identifiera övergripande teman utifrån det som har kartlagts i föregående fas (Braun & Clarke, 2006, s. 89). Under den andra och tredje fasen har vårt arbete således innefattat att identifiera och gruppera de områden som vi ansett varit av intresse för vår studie. Vid framställandet av teman har vi utgått från den teoretiska referensramen och därigenom identifierat ett flertal återkommande områden som härrör till vårt syfte samt vår frågeställning. I det fjärde steget handlar det för forskaren om att utvärdera och i vissa fall även revidera sina teman. I denna fas är det vanligt att vissa teman visar sig behöva slås ihop, medan andra teman kan behöva tas bort helt (Braun & Clarke, 2006, s. 91). Detta kan exempelvis bero på att den data som inkluderats i ett tema inte visar sig vara tillräckligt entydig. Vissa teman var vi tvungna att exkludera helt då vi inte ansåg att vi hade tillräckliga belägg för att gruppera vissa uttryck till ett tema. Andra teman valde vi enbart att justera och inkludera i ett mer övergripande tema istället, för att göra analysen mer tydlig och trovärdig. Det femte och sjätte steget handlar slutligen om att definiera och skapa benämningar för sina teman, samt att påbörja rapporten och analysen utifrån det insamlade datat (Braun & Clarke, 2006, s. 92 93). 42

5.6 Etiska överväganden vid datainsamling Intervjufrågornas utformning innehåller ofta mycket etiska aspekter (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 33) och är en del i planeringen samt genomförandet av en studie (Saunders et al, 2012, s. 226). Vid ett intervjutillfälle är det essentiellt att intervjuaren skapar en trygg miljö för den som blir intervjuad för att öka möjligheterna till att respondenten talar fritt, vilket är en viktig del för framställningen av en studies resultat (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 33). Saunders et al. (2012, s. 266) menar att etik är de uppförandenormer som styr forskarens handlingar i relation till dem som är med i eller påverkas av studien. De viktigaste etiska aspekterna enligt Bryman (2008, s. 131) är frivillighet, konfidentialitet, anonymitet och integritet. Inom dessa finns det också fyra andra etiska områden som är viktigt att ta hänsyn till under en intervju, vilket är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet (Bryman, 2008, s. 131 132). Det första kravet, informationskravet, betyder att forskaren ska informera om studiens syfte (Bryman, 2008, s. 131), metod, samt hur presentationen av studiens resultat ska framföras (Dalen, 2015, s. 26). Dessutom ska det också framgå att deltagandet i studien sker frivilligt och att deltagandet när som helst kan avbrytas (Bryman, 2008, s. 131). Det andra kravet, samtyckeskravet, innebär att de som deltar har rätt att bestämma över sin medverkan (Bryman, 2008, s. 132). Konfidentialitetskravet innebär att information om deltagare i studien ska behandlas konfidentiellt (Bryman, 2008, s. 132). Personliga uppgifter ska därför bearbetas säkert och inte vara tillgängligt för obehöriga att beskåda, och därmed inte kunna spåras till den som deltar (Dalen, 2015, s. 27). Nyttjandekravet är det sista kravet beskrivet ovan och betyder att den information som deltagarna i studien framför endast får användas i den specifika forskningen (Bryman, 2008, s. 132). Vid första kontakt med våra respondenter informerade vi kortfattat om studien och syftet, men meddelade även att de skulle få ett informationsbrev som skulle innehålla tydligare förklaringar om intervjun. I informationsbrevet, se Appendix 2, beskrev vi syftet med studien, vår forskningsfråga, samt den delfråga som studien bygger på. Vi informerade även om hur intervjun skulle gå till, hanteringen av data, samt hur presentationen av resultatet skulle framföras. Dessutom beskrev vi för respondenterna att deltagandet är frivilligt och anonymt. Själva intervjuerna startades därefter med att fråga respondenten om denne förstod innebörden av att medverka i studien samt ifall respondenten ansåg att det var okej att intervjun spelades in. Då anonymitet utlovats meddelade vi även att intervjumaterialet kommer att transkriberas av oss som författare och förvaras på ett sätt så att ingen obehörig får tillgång till materialet. Vi som författare kommer i denna studie inte framföra vilka privatpersoner eller företagsrepresentanter som deltagit, utan enbart vilket företag företagsrepresentanterna arbetar på. För att bibehålla anonymiteten har vi även ändrat könsbenämningen på vissa av privatpersonerna. Intervjumaterialet kommer dessutom inte användas i något annat syfte än att besvara forskningsfrågan i denna studie. 43

6. EMPIRI I detta kapitel kommer vår insamlade empiriska data att redovisas. Först presenteras intervjumaterialet från de tre företag som medverkat och därefter presenteras materialet från de åtta privatpersonerna som deltagit i studien. Den empiriska data som redovisas i detta kapitel är till största del med respondenternas egna ordval och formuleringar. 6.1 Företagsrepresentanter 6.1.1 Nordnet Roll Kundservice Datum för intervju 21 mars 2018 Företagsrepresentant 1 arbetar på Nordnets kundtjänst med ansvar för sociala medier samt utvecklingen av deras chattrobot. Hon får många typer av frågor från både företag och privatpersoner, främst inom ämnen som rör pensionen, sparande, investeringar och bolån. Hon arbetar med många olika kunder, vissa mer erfarna som investerar dagligen, medan vissa kunder inte vet vad en aktie är. Även åldersspannet är mycket varierande men främst upplever hon att det är äldre män som handlar mycket värdepapper. De har inga fysiska kundmöten, utan träffar kunderna genom telefon, mail, chatt, Facebook samt Twitter. Svenska pensionssystemet Hon upplever att deras kunders intresse för pensionen varierar mycket, vissa avskyr det, de bryr sig inte och vill helst att någon sköter det åt dem, medan andra kunder är insatta i ämnet och vill veta allt. Generellt upplever hon det som ett ämne som är svårt att diskutera med deras kunder, eftersom pension är ett väldigt tråkigt ord och som ofta är något som kunderna inte vill prata om. Hon upplever det som svårt att övertala kunder att spara till sin pension om de inte har något investeringsintresse, eftersom de inte har någon kunskap om tillvägagångssättet eller intresse att lära sig. Jag tror att de inte lyssnar, att de tycker att det är tråkigt. För det är inte svårt, hade de gett mig fem minuter hade jag kunnat förklara för dem på ett enkelt sätt. Men pension är negativt laddat. Hon tror att det beror på att kunderna upplever det som tråkigt och att det förklarats på ett svårt sätt som gjort att människor inte förstår. Hela finansvärlden har varit väldigt svår att förstå, men hon säger att det är enkelt om de bara använder rätt ord. Okunskapen om pensionen tror hon därför främst beror på att människor inte vill sätta sig in i ämnet. Hon beskriver vidare att ett inlägg på Facebook lätt blir starkt laddat. Vissa befintliga kunder men även icke-kunder reagerar negativt på det. Pensionen... Vi kommer ju ändå inte få någonting så är det lönt för mig att spara? Eller en annan reaktion kan vara Regeringen tar ju ändå allt, så varför ska jag spara? 44

Företagsrepresentanten menar att om människor förstår vikten av att spara, kommer de också vara villiga att lära sig mer om ämnet. Privat pensionssparande Hon tror att många av deras kunder har en generellt högre kunskapsnivå eftersom de är en nischad bank som endast håller på med investeringar. De erbjuder digital rådgivning men för det mesta sköter sig kunderna själva. Hon berättar att de har något som de kallar för Nordnetskolan, där deras kunder kan lära sig allt från grunden genom olika videoklipp, hur de kan investera och vad som är skillnaden på olika konton med mera. De vill att människor ska vara mer aktiva och hon tror också att majoriteten av deras kunder är mer aktiva än andra bankers kunder. Hon berättar att Nordnet kommunicerar vikten av att spara privat till pensionen, och att de till stor del trycker på avgifterna men också vikten av att starta sparandet så tidigt som möjligt. De vill förmedla att det inte är svårt, att alla kan lära sig och att om de sparar under en längre tid vinner de mycket på det i längden. Nordnet arbetar med olika mallar och riktlinjer för att kommunicera med deras kunder. De har en modell som de kallar för sparkalkylatorn, där de fyller i hur många år som kunden vill spara, vad denne vill spara månadsvis och en uppskattad årlig avkastning. Denna modell visar då hur stor skillnaden kan bli om de startar ett sparande redan idag, vilket är något de belyser i kontakten med kunderna. De erbjuder också robotrådgivning för kunder som är mindre aktiva, och i så fall låter kunderna en robot sköta hela deras sparande. I detta fall trycker de på vikten av att göra något, att åtminstone börja spara även fast kunden inte har någon kunskap om att investera. Vid förmedlande av information utgår de från att kunderna har olika kunskaper och försöker alltid använda ett lättare språk för att inte göra det komplicerat. Hon menar att det finns ingen anledning att göra det svårare än vad det är, det är bättre att försöka förklara det så enkelt som möjligt. Det är viktigt att prata samma språk som kunden. Hon tror att de har viss förmåga att påverka kundernas attityd gällande pensionssparandet men att det framförallt gäller andra typer av sparande. Hon menar att det handlar om att ifall kunderna har intresse för pension då lyssnar dem, men har de inte intresset är det svårt att övertala någon att börja spara. I hennes egna samtal med kunderna upplever hon det som enklare att inte nämna ordet pension, utan istället ställa frågor om vad kunderna vill ha för framtida lön eller hur de vill känna trygghet i framtiden. För nämner hon ordet pension, då blir det en helt annan grej och det upplevs lätt som negativt laddat. Hon tror att individers beslut att spara till pensionen främst är för att känna trygghet i framtiden. Hon tror att individer antingen har intresset för att investera redan eller så har de insett att de måste göra någonting för att klara sig i framtiden, och börjar därför att pensionsspara. Åldern är något som hon tror påverkar det privata pensionssparandet. Hon menar att 20- åringar ringer sällan in och frågar specifikt om pensionen. När det händer är det oftast personer som arbetat ett tag och tjänat in lite tjänstepension och på så sätt blivit mer medvetna, eller människor som är intresserade av återbetalningsskyddet eftersom de tror att de kan vinna på det. Sedan är det många äldre som inte orkar ta tag i det för att deras pension är nära, de upplever att de inte kan göra någonting åt det. Det gör att de som har en ålder mittemellan brukar vara mer intresserade och har ofta läst på lite innan de kontaktar Nordnet. Däremot kan hon inte säga någon generell ålder hon upplevt bland de som kontaktar dem angående pensionsfrågor. 45

Gällande att kompromissa mellan långsiktig och kortsiktig nytta tror hon att människor generellt sett har svårt för detta, att de lever mer i nuet. Ja gud ja, det tror jag verkligen. Jag tror att folk är väldigt så överlag, de lever i nuet. Sommaren är ju då folk tar ut mest pengar hos oss. Alla företag stannar ju upp lite under sommaren då det är lite att göra, och så även vi, men de samtal som kommer in handlar om uttag. Hur tar jag ut mina pengar? Så det tror jag absolut. Folk kanske planerade att spara mer långsiktigt, men nu är det sommar så låt oss njuta. På Nordnet sätter kunderna oftast in pengar för att investera eller spara, de har således en annan bank och använder Nordnets tjänster för att investera. Hon upplever dock att det är få som sätter in pengar för mer kortsiktigt sparande. Däremot, då det idag inte finns något specifikt pensionssparande menar hon att människor har möjligheten att ta ut delar av sitt pensionssparande före pensionen, vilket många också gör. Hon upplever dock att deras kunder tänker på efterlevande när de sparar till pensionen genom att välja sparformen kapitalförsäkring där det finns ett återbetalningsskydd. Det ringer många in och frågar om, eftersom de vill säkerhetsställa att en viss person erhåller pengarna ifall att de själva skulle gå bort. När det gäller hur stor mängd sparande en individ har tror hon främst att det beror på hur villig personen är att spara, inte specifikt hur stor inkomst personen har. Däremot tror hon att människor kan tänka att när de får mer lön kommer de också spara mer, att de gör det sen när de tjänar mer. För att öka engagemanget och få fler att pensionsspara tror hon på att göra det enkelt för människor, att inte använda för komplicerade ord. Att få dem att förstå att det krävs inte mycket i tidig ålder, en femhundring i månaden, och det har rätt många råd med även om många säger att de inte har det. Ifall de skippar att köpa två tröjor, då har de sparat ihop femhundra kronor och det gör väldigt mycket i slutändan säger hon. Hon menar att det inte handlar om att bli rik, det handlar om att få en extra trygghet om framtiden. Hon tror att det kan vara svårt för människor att hålla koll på allt, allmän pension, premiepension, tjänstepension och alla dess delar. Det blir komplicerat och helt plötsligt blir det jobbigt att ta sig an, det är inte roligt längre. Hon har fått uppfattningen att många kunder tror att de kommer att få ungefär 80 procent av sin lön i pension, men i själva verket får de inte så mycket. Hon tror att folk inte förstår hur mycket skillnad de själva kan göra, men tror också att de tänker att det är långt bort. Hon avslutar med att säga: Det handlar som sagt om att göra saker idag, små saker idag som kan göra mycket i framtiden. Det är ju det som det handlar om, ju tidigare man börjar desto bättre. Att vara lite medveten om det, och det handlar inte om att vara expert på något sätt. 6.1.2 Länsförsäkringar Roll Privatrådgivare Datum för intervju 4 april 2018 Företagsrepresentant 2 jobbar som privatrådgivare på Länsförsäkringar. I sin roll träffar han ett brett spann av kunder i olika åldrar. De flesta kunder kontaktar banken i syfte att låna pengar eller spara, men det kan även vara av andra skäl. I dagsläget träffar han de 46

flesta kunder genom personliga möten, men framöver ska även Skypemöten vara möjligt. Under en vanlig arbetsdag har han ofta flera kundmöten inbokade, vilket innebär att han har daglig kundkontakt i sin arbetsroll. Svenska pensionssystemet Intresset kring pensionen upplever han som relativt lågt bland de flesta kunder han träffar. Bland yngre individer upplever han att pensionen är för långt bort för att de ska reflektera kring det, men han menar samtidigt att alla människor vill ha pengar när de drar sig tillbaka och därmed finns ett intresse. Generellt sett beskriver han det som att äldre är mer måna om att spara medan den yngre generationen, 25 30 åringar, har mycket annat som prioriteras före och som anses viktigare än pensionen. Intresset varierar således mycket beroende på ålder. Han upplever däremot inte att det är svårt att prata om pension med kunderna eftersom många är intresserade men har ingen kunskap, och därför vill de ha det förklarat väldigt enkelt. Därmed upplever han det lätt att prata om pensionen så länge de inte går in på de tekniska bitarna gällande vad som sätts av, hur mycket och var det placeras. Det handlar om att förklara på ett sätt som gör att folk förstår, då upplever han att folk vill lyssna och diskutera det. Bland yngre människor kan han se en tendens till att folk har svårt att relatera till pensionen. Tidsperspektivet spelar en stor roll, speciellt om personen är ung. Människor vill ofta ha saker nu, det som anses viktigt är inte längre bort än kanske 2 eller 5 år framåt i tiden. När individer nyligen har börjat jobba menar han att de har svårt att se pensionen framför sig då det är mycket annat som kommer i vägen och det är lätt att tänka att pensionen löser sig av sig själv. Bland äldre människor, de som har kanske 10 15 år kvar till pensionen, upplever han att de börjat ha skapat sig en bild av hur de vill ha det och har därför lättare att relatera till pensionen och förstå att det är viktigt. I övrigt kan han även uppleva att det ekonomiska intresset påverkar valet att spara inför pensionen. De specifika frågor han får gällande pensionen menar han främst handlar om hur mycket individen bör spara. Han upplever att folk gärna vill ha en konkret summa på hur mycket de bör spara samt hur mycket de kommer få ut i pensionsinkomst. Företaget har inga konkreta metoder för att besvara dessa frågor utan använder allmänna riktlinjer för detta och kommunicerar generella procentsatser. Förväntningarna på pensionen upplever han kan skilja sig beroende på inkomst, där individer som haft en högre lön ofta förväntar sig en högre pension. Han kan även se samband utifrån kunskap, där personer med ett lägre intresse för pension ofta förväntar sig mer från allmänna pensionen än de egentligen får. Privat pensionssparande Företagsrepresentanten upplever att kunskapen om det privata pensionssparandet har ökat. Han menar att förr fanns det många olika typer av pensionssparanden, både IPS och olika pensionsförsäkringar, medan det idag är mer enkelt att spara i ett ISK-konto. Han menar att ett ISK-konto lätt kan döpas till pension vilket gör det enkelt för folk att förstå att pengarna går till pensionen, samtidigt som de lätt kan se pengarna och har möjlighet att plocka ut dem när som helst. Människor behöver således inte tänka på när pengarna kommer kunna tas ut och hur de ska skatta och liknande. Han påpekar dock att en risk med ISK är att folk tar ut pengar innan pensionen, men att företaget därmed uppmanar sina kunder att öppna flera ISK-konton där ett är syftat enbart till pensionen. Då är det väldigt enkelt att se att det här min pension. För har jag pension och rese-sparande i samma, och säg att jag har en stor summa där, då är det 47

lätt att det slinker iväg på en stor resa också försvinner halva pensionen och därför är det bättre att dela på dem och ha: det här är pension, rör dem inte. För att kommunicera vikten av privat pensionssparande brukar deras privatrådgivare i samtal med sina kunder försöka öppna upp för diskussion om framtiden och höra hur de resonerar kring det. Han menar att genom att öppna upp för samtal om pensionen när han träffar kunder i andra sammanhang kan han få en uppfattning om det är något som kunden vill diskutera och få hjälp att titta närmare på. Det är bra att man hör, just för att se hur de har tänkt. För det kan ju vara så att de inser att nej det har jag inte tänkt på, det kanske jag borde ta tag i, så det är alltid bäst att höra hur kunden själv tänker. Istället för att jag ska sitta och säga massa saker, för då är det lätt att det blir tråkigt, och då sitter man och tänker på vad man ska laga för mat hemma ikväll. Han upplever inga problem med att ta upp ämnet när han sitter i möte med en kund, men däremot upplever han att folk ofta inte är öppna för att diskutera när de besöker banken för andra ärenden. Han får uppfattningen av att kunderna ofta vill använda mötet enbart till det syfte de kom dit för, men att han därför strävar efter att få kunden att förstå vikten av pensionssparande för att eventuellt boka in ett nytt möte senare för att diskutera just pensionen. Han förklarar att banken inte använder sig av några speciella riktlinjer för hur de arbetar med att kommunicera privat pensionssparande, utan att de ser till kundens behov och tar det vidare därifrån. Han anser även att de utgår från kundernas olika kunskap när de förmedlar information, genom att använda ett anpassat språk baserat på den kunskapsnivå kunden upplevs besitta. Gällande intresset kring privat pensionssparande upplever han att det mest skiljer sig åt baserat på ålder, eftersom tiden är en viktig aspekt inom pensionssparande. Han kan även uppleva en viss skillnad i intresse utifrån utbildning och ekonomiskt intresse, men att det främst är tidsaspekten som påverkar samt vad individerna prioriterar före. För att påverka kundernas attityd och motivation anser han att det bästa är att få dem att ifrågasätta sig själva och fundera över sina framtidsplaner. Han menar att kunderna själva måste förstå varför de ska spara, och inte gör det bara för att de hört på radion att de bör spara. Man kanske har som mål att gå i pension när man är 60 och ska kunna resa när man vill, och får man fram det och frågar hur de ska finansiera det; var ska pengarna komma ifrån? Då får man dem att tänka efter själva snarare än att jag ska säga att det är viktigt. Företagsrepresentanten tror därmed att det är bättre att gå den mjukare vägen, att få kunderna att bli intresserade genom att få dem att förstå att det är viktigt, snarare än att skrämma. Han menar att skrämseltaktiken kan fungera på vissa, men att många kan bli avskräckta från att spara vilket kan leda till en negativ spiral där de upplever att de inte kan uppnå det sparande de blivit rekommenderad av sin rådgivare. Vad som påverkar individer att spara till pensionen tror han till stor del handlar om att de lärt sig att de ska göra det, men också att de vill kunna leva när de är pensionär, att kunna behålla en liknande levnadsstandard samtidigt som de kan göra mycket saker medan de orkar. Däremot kan han uppleva att många har svårt att kompromissa mellan kortsiktig och långsiktig nytta när det handlar om större summa pengar. Han menar att de flesta kan 48

avvara 500 kr i månaden, men när det handlar om större summor, då finns det risk att de skär ner på pensionssparandet lite och därigenom får det bättre nu, också tänker de att resten löser sig senare. Den bakomliggande orsaken till att folk inte pensionssparar tror han till största del handlar om brist på kunskap. Han menar att de flesta vet att de bör spara, men inte hur mycket de bör spara och vilken effekt det ger i slutändan i kombination med den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Människor vet att de har ett statligt skyddsnät därifrån och har därför svårt att se vad det privata sparandet gör för skillnad. Generellt skulle han säga att de flesta sparar mellan omkring 500 1500 kr i månaden, men att det är lite beroende på vad individen tjänar. Han anser dock inte att sparandet följer lönen procentuellt, utan istället att konsumtionen följer lönen till större grad. Det beror väl lite på hur mycket inkomsten ökar och hur bra disciplin du har. För skulle du byta tjänst och få en stor löneökning så sparar du nog inte procentuellt lika mycket som du gjorde innan. Då blir det att oj nu har jag en sån här lön, nu vill jag konsumera mer. Tjänar du mycket har du oftast inte mycket kvar i plånboken i slutet av månaden ändå, det enda är att du höjer levnadsstandarden, väljer den dyrare skinkan när du handlar, köper en dyrare bil eller bestämmer dig för att rusta upp huset fast det inte behövs. Så ja, det är klart det ökar sparandet men kanske inte så mycket som det borde göra. Generellt sett upplever han att människor har svårt att tänka långsiktigt i sin finansiella planering. Han menar att folk har lättare att planera för de närmsta åren, men att många kan gå med på att spara en tusenlapp i månaden till pensionen för att det är nog viktigt, men egentligen vet de inte vad det gör för nytta i slutändan eftersom det är så pass långt bort. Han upplever heller inte att kunderna har någon tanke på att spara till barn och andra efterlevande i sitt pensionssparande. Däremot uppfattar han det som en generationsfråga, att framförallt äldre vill spara pengar för att det ska finnas kvar till barn och barnbarn när de dör, medan den yngre generationen sparar mer för egen del och är mer mån om att lösa sina pengar själv. Han ser också tendenser till att individer med lägre inkomst sparar procentuellt mer än de med högre inkomst och anser därmed att den disponibla inkomsten inte har någon större betydelse för sparandet. 6.1.3 Danske Bank Roll Privatrådgivare Datum för intervju 9 april 2018 Företagsrepresentant 3 arbetar som privatrådgivare på Danske Bank och vidareutbildar sig idag till placeringsrådgivare. Hon träffar en rad olika typer av kunder men oftast yngre kunder, där kontakten sker över telefon och mail. Hon beskriver också att kunden kan boka in ett e-möte med en rådgivare där de har samtalet via telefon och visar bilder på kundens skärm, där kunden delar skärm med rådgivarna. Hon berättar även att hon tidigare arbetat på kundtjänst inom placeringar på Danske Bank men har nu arbetat på sin position som privatrådgivare i över ett och ett halvt år. Svenska pensionssystemet Företagsrepresentanten upplever att deras kunder har ganska litet intresse för det svenska pensionssystemet. Hon säger att det är många kunder som inte bryr sig och tänker att det 49

är långt kvar, att det kommer lösa sig framöver. På grund av det upplever hon det svårt att tala med kunderna om pensionen. Hon beskriver vidare att de heller inte är speciellt insatta i pensionen. Om hon då börjar tala om pensionen, är det många som inte är intresserade eftersom de inte vet någonting om det. Hon antar att det beror på att de tycker att det är ett jobbigt ämne att prata om. Hon tror även att det kan skilja sig mellan kunderna, där de yngsta ofta tycker att det är för långt kvar till pensionen och därför inte vill börja pensionsspara än. De som har relativt nära till sin pension brukar istället anse att det inte spelar någon roll om det börjar spara eftersom det är få år kvar. De personer som hamnar mitt emellan de två grupperna, runt 30 40 år, är de som ofta vill börja spara. Dock tror hon att deras kunder upplever det svårt att förstå och relatera till pensionen. Det är så många delar av pensionen egentligen, det är även svårt för oss rådgivare ibland att specificera olika delar. Så det är väl det, kunden vet väl att den kan spara själv, men sen är det allt det här andra med allmän pension och tjänstepension och sånt. Jag tror kunderna tycker det är lite för mycket och för komplicerat. De vill nog egentligen bara att någon ska säga - gör så här. Sen vill de kanske inte riktigt veta varför de ska göra det heller. De tänker, det kommer lösa sig längre fram. De främsta frågorna som hon får är hur kunderna kan flytta pensionen vid ett bankbyte, annars handlar det mest om frågor som rör uppstartande av ett pensionssparande. De vill ofta veta hur de ska börja sitt pensionssparande, eftersom de hört av någon närstående eller läst i en tidning att det är viktigt att pensionsspara. De förväntningar deras kunder har på pensionen upplever hon främst är att de förvånas över hur lite pension de faktiskt kommer att få i framtiden. Hon beskriver att de brukar logga in på minpension.se tillsammans med kunden för att gå igenom hur situationen ser ut för varje individuell kund. När man gör en utredning för vad de kommer få, så blir nog många chockade över hur lite pension det faktiskt är. Privat pensionssparande Hon upplever att kunderna känner till att ISK är ett bra alternativ istället för IPS, men inte hur mycket de behöver spara eller vilka fonder de bör spara i. På Danske Bank arbetar de med att kommunicera vikten av att spara privat till pensionen i nästan alla samtal med kunder, när rådgivarna ser att kunden inte haft ett möte angående pensionen tidigare. Hon säger att de brukar fråga ifall de har koll på sin pension och om de skulle vilja boka in ett möte, dock är det många kunder som tackar nej. Hon tror att många inte förstår att det är viktigt, så även fast de erbjuder ett möte är kunderna ointresserade, såvida de inte själva kontaktat banken. Vid kommunikation utgår de ifrån att kunderna har olika kunskap, de brukar stämma av med kunden vad de vet sedan innan och anpassa sitt språk utifrån det. Eftersom hon tidigare arbetat med placeringar kan hon ana att de kunder som redan placerar i aktier och fonder är mer benägna att börja pensionsspara än de som inte har några placeringar. Hon upplever det svårt att påverka kundernas attityd till pensionssparande eftersom många inte är intresserade av att boka in ett möte när hon uppmanar till det. Många tycker att det är tråkigt, och många kunder som faktiskt hör av sig till dem märker hon helst skulle vilja slippa pensionsspara, men de känner att de måste. Anledningen till att dessa kunder kontaktar dem tror hon är för att de hört från andra att det är viktigt att spara till pensionen och att de kanske märkt att de kommer få en låg 50

pension om de inte sparar själva. Hon säger att det är svårt att säga hur stor andel deras kunder i genomsnitt sparar av sin lön, men att 500 kronor eller 1000 kronor i månaden är vanligt förekommande oavsett inkomst. Över lag upplever hon att kunderna ofta planerar kortsiktigt i sitt sparande, att de vill spara för att använda pengarna efter ett år kanske. Tanken bakom sparandet upplever hon är främst för egen vinning vilket också blir en följd av att kunderna väljer att spara i ett ISK, eftersom det är ett eget sparande som hamnar i dödsboet. Det är inte många kunder som väljer andra alternativ som exempelvis kapitalförsäkring, där kunden själv kan välja sin förmånstagare. Anledningen till att människor inte pensionssparar tror hon främst är för att de tycker att det är tråkigt och att de prioriterar att lägga pengarna på andra saker istället. Därför anser hon att det är viktigt att visa på hur låg inkomst människor kommer att få om de inte sparar till pensionen. Hon argumenterar vidare att många unga kanske inte vill jobba länge egentligen, utan vill gå i pension tidigare om de kan, vilket innebär att de behöver spara ännu mer själva. Därför menar hon att alla människor måste veta hur viktigt det är att spara till pensionen. 6.2 Privatpersoner 6.2.1 Privatperson 1 Kön Kvinna Ålder 26 år Utbildning Gymnasieutbildning Yrke Butikschef Pensionssparar idag Ja Livssituation idag Arbetar heltid som butikschef. Är gift men har inga barn. Svenska pensionssystemet Privatperson 1 är 26 år gammal och arbetar som butikschef i Stockholm. Hennes högsta avklarade utbildning är gymnasieutbildning, men hon har även gått interna utbildningar genom sin arbetsgivare. Hon har ett månatligt privat pensionssparande sedan två år tillbaka, men anser att hennes kunskap inom det svenska pensionssystemet inte är speciellt bra. Hon brukar läsa det orangea kuvertet och är medveten om att privatpersoner måste spara mycket själv utöver det, men anser att den allmänna pensionen är ganska svår. Hon tar inte till sig speciellt mycket information om pensionen bortsett från det orangea kuvertet, där hon alltid brukar gå igenom siffrorna. Hon har kunskap om att det går att förvalta delar av pensionen som hon vill, genom att välja fonder och liknande, men hon är inte speciellt insatt i det och menar att det är anledningen till att hon inte läser mycket när det kommer upp information om pensionen. Hon har aldrig varit i kontakt med en finansiell rådgivare eller liknande, men sparar ändå ganska mycket själv. För att öka sin kunskap om pensionen skulle hon börja med att försöka läsa sig fram, vilket hon anser att det lätt går att göra genom exempelvis Google och olika artiklar. Utöver det anser hon att en annan snabb lösning kan vara att boka in ett möte på banken. Hon menar att hon idag aldrig har försökt samla in mer information om pensionen, eftersom hon redan sparar och anser att det går bra. Hon reflekterar sällan över pensionen, men anser att eftersom det förhoppningsvis kommer vara en stor del av ens liv bör hon alltid ha det i baktanken. Hon har mål och drömmar över hur hon vill ha sin pension, men eftersom länge kvar menar hon att både för henne själv och för många 51

andra, blir det lätt att inte tänka på det. Trots det ser hon det ändå som självklart att hon reflekterar över det, eftersom hon vill ha det så bra som möjligt. Det är dock ingenting hon diskuterar bland vänner, men hon och hennes man brukar prata om pensionen ibland, främst i samband med att de diskuterar deras privata och gemensamma ekonomi. Privat pensionssparande Gällande det privata pensionssparandet tror hon att den främsta anledningen till att folk inte pensionssparar privat, sett till hennes egna umgängeskrets, är att alla växer upp lite senare. Hon menar att idag är det många som studerar eller knappt har ett fast jobb, vilket gör att pensionen inte är ett aktuellt ämne nu, utan istället kommer senare i livet. För att påverka människor att pensionsspara privat anser hon att ett steg i rätt riktning är att lära sig om pensionen redan i skolan. Hon menar att inom skolan får vi lära oss mycket om hur världen styrs, men ingenting om hur vi kan påverka vårt eget liv och vår ekonomi. Utöver förändringar i skolsystemet tror hon att genom roliga och lätta verktyg för att förstå pensionssystemet, skulle fler personer ta till sig det. Hon menar att vi idag är ganska styrda av våra telefoner, ett sätt kan därför vara genom en app eller ett spel, där det går snabbt men att vi ändå får till oss konkreta frågor och svar om pensionen. I sitt pensionssparande menar hon att hon enbart sparar till sig själv och sina egna intressen och inte till personer i hennes omgivning. Hon säger att det kan vara för att hon är ung och att hon kanske börjar tänka på sina närstående senare i livet. Utöver pensionssparandet har hon även annat sparande, vilket hon delat upp i kortsiktigt sparande för bland annat resor och buffertsparande, samt ett långsiktigt sparande som hon inte rör. Ovissheten om framtiden är ingenting som hon anser påverkar hennes sparande, utan hon räknar med att hon ska leva länge och tänker inte mycket mer på det än så. Scenariospecifika frågor Om intervjupersonen skulle få välja mellan att få 20 000 idag eller 30 000 kr om 30 år hade hon valt det andra alternativet. Anledningen till detta är att hon menar att hon skulle ha mer behov av pengarna i framtiden än nu. Om hon istället skulle få en löneförhöjning på 2000 kr hade hon troligtvis valt att spara allt, men hade inte placerat allt i pensionssparande utan ökat samtliga delar av sitt sparande. Om hon skulle vinna på triss hade hon hellre vunnit 10 000 kr i månaden i ett år, än att vinna 120 000 kr direkt. Anledningen till detta är att hon inte ser någon anledning att ha 120 000 kr på kontot om hon inte har användning för pengarna just då. Hon menar även att det inte är fördelaktigt att lägga in så mycket pengar i fondsparande på en gång, utan att det är bättre att spara lite i taget eftersom marknaden går upp och ner hela tiden. Om hon istället hade haft en skuld på 10 000 kr hade hon hellre valt att betala av den direkt än att betala 1000 kr månadsvis. Detta ser hon som en självklarhet eftersom hon anser att det är bäst att ha så lite utgifter som möjligt. Vad gäller pensionssparandet hade intervjupersonen hellre sparat 500 kr i månaden i 10 år än att betala in 60 000 kr direkt på sparkontot om 10 år. Detta eftersom hon anser att 60 000 kr på en gång är mycket pengar, men också för att hon räknar med att få ränta på pengarna om hon sparar i fonder. Hon berättar att hon ibland ber om råd av personer i hennes omgivning när hon ska fatta ett beslut, men att det inte sker ofta. Gällande pensionen har hon hört sig för, men eftersom pensionssystemet förändrats mycket menar hon att det är svårt att jämföra hur det är nu kontra hur det var för 20 år sedan. Hon har i dagsläget aldrig bett om råd gällande pensionssparandet, främst eftersom de som gått i pension nu har det mer förmånligt. Hon 52

tror att en finansiell rådgivare skulle kunna påverka henne i form av att välja rätt inriktning på placeringar, men inte till att ändra hennes tankesätt kring att spara. Gällande vilken livsstandard intervjupersonen vill ha genom livet skulle hon i första hand välja att leva rikare idag och fattigare i framtiden som pensionär. Hon förklarar detta genom att eftersom hon inte gått i pension än har hon mer chans att påverka framtiden nu. Ifall hon lever rikare nu menar hon att hon kan göra aktiva val som kan påverka hennes ekonomi senare i livet, men detta skulle inte vara möjligt om hon levt fattigare idag. Pensionssnurran Intervjupersonen har svårt att föreställa sig vilken månadsinkomst hon skulle vilja ha som pensionär, men anger en summa som visar sig representera 60 procent av hennes bruttolön idag. Detta uppfattas som en positiv överraskning för henne eftersom det motsvarar en likvärdig summa som hon skulle få från den allmänna pensionen, men hon har trots detta svårt att visualisera hur den framtida pensionsinkomsten skulle kunna komma att se ut. Jag kommer ju inte tjäna såhär mycket hela mitt liv tänker jag. Det råkar jag göra nu bara för att jag sliter som ett djur, men det kommer jag inte göra om tre år alltså, icket. Vem vet vad jag vad jag gör om några år, då kanske jag sitter och jobbar på Statoil. Trots att intervjupersonen har svårt att visualisera pensionen gav pensionssnurran ett positivt intryck. Resultatet visar en högre pensionsinkomst än hon hade förväntat sig och hon tycker att det var intressant att få testa pensionssnurran. Största förvåningen uttrycker hon gällande den höga pensionsåldern som förväntas och hon ska därmed direkt öka sitt pensionssparande för att ha möjligheten att gå i pension tidigare. Hon anser att denna metod är bra för att göra det enklare för folk att förstå pensionen eftersom det går snabbt, samtidigt som resultatet visas på ett bra och tydligt sätt. 6.2.2 Privatperson 2 Kön Kvinna Ålder 33 år Utbildning Gymnasieutbildning Yrke Handläggare Pensionssparar idag Nej Livssituation idag Arbetar heltid, är singel och har inga barn Svenska pensionssystemet Privatperson 2 arbetar som handläggare på en statlig myndighet och beskriver sig ha lite kunskap om det svenska pensionssystemet. Det är ett ämne hon fått grundläggande information om men som hon upplever annars inte uppmärksammas speciellt mycket. Hon vet att hon får det orangea kuvertet en gång per år men det är ungefär så långt informationen sträcker sig. Hon upplever informationen som svår och menar att hon inte förstår den information som finns om hon inte lägger ned tid och sätter sig in i ämnet. Hon upplever att informationen på nyheterna mest handlar om hur dåligt det är och inte om hur människor faktiskt bör agera i sitt sätt att spara. Om hon skulle vilja veta mer om pensionen hade hon i första hand tagit kontakt med sin bank. Hon berättar vidare att hon 53

varit på ett rådgivningstillfälle och att hon då sparade i ett IPS, men när hon fick rådet av sin rådgivare att avsluta det sparandet har hon inte kommit igång med sparandet efter det. I intervjupersonens umgängeskrets pratas det inte om pensionen i sig, utan snarare om att de borde börjat spara men att de inte vet var de ska börja någonstans. Intervjupersonen talar därför mest med sin mormor som själv är pensionär. De brukar diskutera hur lite pengar pensionärer lever på och hur hennes mormor ska klara sig på sin månadsinkomst. Intervjupersonen också reflekterat över att pensionsåldern kommer höjas till att hon själv ska gå i pension, och undrar hur det kan komma att påverka hennes liv som pensionär. Privat pensionssparande Intervjupersonen tror att anledningen till att människor inte sparar idag är för att det finns för mycket information, som dessutom är svår att förstå sig på. Känslan att leva i nuet är något hon också tror påverkar beslutet att spara inför framtiden. Jag tror att det är för mycket information om det, och det är för krångligt. Men sen kan det väl också vara att många tänker att vafan, det är 40 år framåt, alltså man tänker att det inte är så nära. Men egentligen är det ju närmare än vad man tror. Hon menar att det är lätt för människor att tänka att de hinner med det där senare i livet. Hon tror att individer kan bli påverkade att börja spara om de får se skillnaden på om de börjar spara nu eller om de väntar, för att illustrera vilken effekt det gör att börja spara tidigt. Dock anser hon att det bör vara en rimlig summa att spara eftersom alla vill kunna leva idag, det bör därför finnas en kompromiss mellan idag och framtiden. När hon tidigare sparade till pensionen, sparade hon med tanken att det var till henne själv, för att ha mer pengar att leva för i framtiden. Idag har hon andra sparanden som främst är en buffert ifall det skulle hända någonting oväntat. Hon menar att ovissheten om framtiden kan ha en påverkan på hennes beslut att pensionsspara men hon är inte riktigt säker, främst tror hon att det handlar om att hon varit lat och inte tagit tag i det. Scenariospecifika frågor Om intervjupersonen skulle få välja mellan 20 000 kr idag eller 30 000 kr om 30 år, vill hon hellre ha 20 000 kr idag. Hon menar att det skulle kännas tryggare att ha pengarna nu, men hon säger att det kan bero på att hon lever mer i nuet och därför vill använda pengarna idag istället. Intervjupersonen har nyligen fått en löneförhöjning och berättade att hon då valt att dra extra skatt som ett extra sparande men använder den resterande delen i sin konsumtion. Skulle hon däremot få en ytterligare löneförhöjning på 2000 kr tror hon att hon skulle spara hela det beloppet. Skulle intervjupersonen vinna på triss skulle hon föredra att få vinstpengarna utbetalda månadsvis. Hon anser att det skulle vara lämpligt eftersom hon då skulle kunna lägga undan den extra summan varje månad, eftersom det skulle kännas som en bonus. Skulle hon däremot ha en skuld, vill hon hellre betala tillbaka den direkt om hon har möjlighet till det. Det känns bättre att betala av den direkt och inte ha några skulder kvar eftersom hon upplever det som stressande. När hon istället får relatera till pensionssparandet, ett val mellan att spara en mindre summa månadsvis eller en stor summa efter flera år, väljer hon att spara en mindre summa månadsvis. Hon menar att det annars kan vara svårt att 54

betala in en större summa efter några år, eftersom pengarna kanske inte finns kvar utan istället använts till något annat på vägen. Psykiskt känns det ju bättre att lägga bort 500 kr varje månad än att ta liksom BAAM Hon säger att hon sällan ber om råd av människor i sin omgivning innan hon fattar ett beslut. Däremot tror hon att hon skulle kunna bli påverkad av en finansiell rådgivare om hon var i kontakt med en sådan, ifall de förmedlar informationen på rätt sätt. Jag tycker att de borde trycka på hur mycket skillnad det faktiskt gör och att det inte behöver handla om några jättesummor per månad utan att det ändå är summor som är rimliga för varje enskild individ. Så att man inte behöver liksom vara på ruinens botten varje månad bara för att man ska tänka att om 30 år ska jag ha de här pengarna. Då skulle de nog kunna påverka en mer. Hon tror att människorna omkring henne skulle kunna påverka hennes beslut att spara om det var ett ämne som vore lättare att prata om. Nu förstår varken hon eller människor hennes omgivning sig på pensionen och sparandet, vilket gör att de heller inte pratar om det. Inställningen intervjupersonen har för framtiden är att kunna leva på ungefär samma standard hela livet. Hon förstår att hon förmodligen kommer behöva göra anpassningar på både gott och ont, och är medveten om att hon inte alltid kommer leva upp till det. Pensionssnurran När pensionssnurran visar resultatet för vad intervjupersonen behöver spara, upplever hon det som mycket. Detta beror främst på att hon nu är ensam i hushållet och att det därför känns som mycket pengar som hon inte kommer kunna använda i sin dagliga konsumtion. Hon diskuterar vidare att hon tror att denna typ av visualisering är det mest effektiva sättet att komma åt de som lever mer i nuet. Jag tror att det här är det mest effektiva sättet egentligen, att komma åt oss som lever lite mer i nuet och tänker att va fasen, det gör inget om jag köper det här byxorna nu eller om jag lägger undan pengarna till pensionen liksom. För jag tror att det är lättare att se skillnaden det verkligen gör, alltså bara med små medel. Man behöver inte som sagt spara 5000 kr i månaden för det finns ju inte någon sportskepa att folk ska kunna spara både vanligt och 5000 kronor till pensionen, då har jag ju liksom ingenting kvar att leva på. Då kan jag ju inte göra någonting, ifall det händer något, då står jag där. Hon säger att hon tror att det är svårt för människor att veta var de ska börja, vilken som är den bästa vägen att ta när det finns många företag och sparformer. Hon anser att pensionen blir för svår att greppa och att det är för många delar att koppla ihop, och att pensionssnurran därför är bra för att göra det mer tydligt och greppbart. 6.2.3 Privatperson 3 Kön Ålder Utbildning Yrke Kvinna 29 år Högskoleutbildning Verksamhetsutvecklare 55

Pensionssparar idag Livssituation idag Nej Arbetar heltid. Lever tillsammans med sin sambo som idag är föräldraledig med deras barn. Svenska pensionssystemet Privatperson 3 har en högskoleutbildning och arbetar idag som verksamhetsutvecklare. Hon sparar inte månadsvis till pensionen men har ett sparande som är tänkt som pensionssparande. Pengarna sparar hon i ett ISK men hon medger att det finns en risk att hon kommer använda pengarna innan pensionen om det dyker upp något roligare. Gällande sin kunskap om det svenska pensionssystemet definierar hon den som ganska dålig. Hon berättar att hon har koll på att hon får tjänstepension från sin arbetsgivare, men att det även finns någon form av pension som hon inte kan namnet på, men som består av tre delar och en del ska sparas själv. Hon anser att hon inte tar åt sig av det orangea kuvertet. Hon brukar öppna det men eftersom hon inte läser det säger det henne ingenting. Däremot har hon nyligen gått en utbildning på jobbet vilket hon känner att hon tog till sig av. Informationen upplevdes som bra och hon berättar att hon fick lära sig att det är bättre att göra något val än inget val när det gäller pensionssparande. I övrigt anser hon att hon inte tar till sig information om pension eller att hon knappt ser information om det. För att lära sig mer om pensionen tror hon att hon skulle behöva någon form av utbildning eller rådgivning. Hon skulle inte googla informationen själv eftersom hon inte förstår vad hon läser, utan skulle istället prata med sin personliga bankman för att få det förklarat på ett tydligt sätt. I dagsläget reflekterar hon aldrig över pensionen, främst för att hon anser att hon är ung och att pensionen är långt borta. Det är heller inget som diskuteras i hennes privata umgängeskrets, men däremot kan det komma på tal i samtal med kollegor på jobbet. Detta tror hon delvis beror på att de erbjuds utbildning och rådgivning via arbetsplatsen. Privat pensionssparande Intervjupersonen tror att den främsta anledningen till att många inte pensionssparar privat är för att det är länge kvar tills pensionen. Hon menar, sett till sig själv, att en del av henne tycker att det är viktigt, men det är även en del av henne som hellre sparar till sådant som är mer närliggande. Hon menar att även om hon har ett månadssparande som är tänkt till pensionen är det lätt att ta pengar därifrån när hon har slut pengar på andra sparkonton. Jag tror att många inte pensionssparar för att man har så mycket annat i sitt liv i den här åldern som man måste ha pengar till, som typ att man köper hus och skaffar barn som man måste lägga pengar på. Det är egentligen ganska dyrt att vara runt 30 tror jag. Sen tror jag också att det är för att det känns svårt med pensionen, att man inte begriper riktigt. För att påverka människor att spara till pensionen tror hon att en idé skulle kunna vara att i samband med att individer lånar pengar till en bostad och lägger upp en kalkyl för hur det ska gå ihop, skulle rådgivaren även kunna lägga upp en plan för pensionssparande likväl som buffertsparande som ofta görs idag. Hon menar att banken då skulle kunna hjälpa och motivera till att lägga upp ett sparande på ett konto knutet till pensionen, som det inte skulle gå att ta ut pengar från lika lätt. 56

I sitt långsiktiga sparande menar intervjupersonen att hon inte enbart sparar till sig själv och sina intressen, utan att hon sparar till sin familj. Hon förklarar det som att allt hon sparar är ett sparande till familjens gemensamma ekonomi, men däremot ser hon inte sitt sparande som en slags livförsäkring till dem, även fast hon är medveten om att pengarna skulle tillfalla dem ifall hon skulle gå bort. I övrigt förklarar hon anledningen till att hon sparar som att hon har mer inkomster än utgifter, vilket ger henne plats att spara mycket eftersom hon tror att hon kommer behöva pengarna bättre i framtiden. Ovissheten om framtiden anser hon påverkar henne på så sätt att hon sparar mycket eftersom hon inte vet hur hennes framtid kommer se ut i form av inkomstvariationer och ifall det skulle hända något. Däremot reflekterar hon inte över att hon inte vet hur livet som pensionär kommer se ut. Hon räknar med att hon kommer leva och att det kommer kosta pengar, vilket innebär att det kommer vara bra att ha extra pengar sparat. Scenariospecifika frågor Intervjupersonen hade hellre valt att få 20 000 kr idag än att få 30 000 kr om 30 år. Detta förklarar hon genom att hon tror att det kan bli mer pengar av 20 000 kr idag om 30 år ifall hon investerar pengarna. Annars hade hon valt att använda pengarna till renovering eller liknande och ansett att hon behöver pengarna bättre idag ändå. Vid en löneförhöjning på 2000 kr hade hon istället valt att spara en del av pengarna och använda en del i sin dagliga konsumtion. Hon anser att vid en högre lön vill hon unna sig någonting mer än hon brukar och få känna att hon är förtjänt av en högre lön, men hon skulle även välja att spara eftersom hon anser sig ha så att hon klarar sig. Skulle hon däremot tvingas välja hade hon valt att spara allt, eftersom hon redan har mer inkomster än utgifter. Om intervjupersonen skulle vinna på triss hade hon hellre vunnit 120 000 kr direkt än 10 000 kr i månaden i ett år. Hon menar att det hade känts som en bra bonus att kunna lägga på någonting hon behöver, och i annat fall hade hon valt att investera pengarna långsiktigt. Vid en skuld på 10 000 kr hade hon istället valt att betala av den månadsvis under 10 månader än att betala av den direkt. Resonemanget är att om det inte är någon ränta på pengarna kostar det ingenting att betala månadsvis och därför ser hon ingen anledning att betala av skulden direkt. När det gäller pensionssparande har intervjupersonen svårt att välja mellan att spara 500 kr i månaden i 20 år eller betala in 60 000 kr direkt om 10 år. Hon kan inte se någon för- eller nackdel med något av alternativen eftersom hon menar att om hon ska betala in pengarna om 10 år förutsätter det att hon har 60 000 kr över, vilket innebär att hon ändå sparat det. Hon förklarar det som att pensionssparandet är hennes egna pengar såväl som pengar på ett konto, och att hon därmed ser det som att hon enbart flyttar pengar mellan konton, varpå hon inte kan välja mellan alternativen. Gällande hur hon vill att hennes livsstandard ska följa olika skeenden i livet ser hon det som en självklarhet att hon vill kunna leva likadant under hela livet. Dock poängterar hon att det inte bara handlar om att ha pengar för att leva utan också vad det kostar att leva. Jag tänker såhär att det kostar ju mer att leva när man är 40 tror jag, än vad det gör när man är 70. För dels har man ju kanske barn som bor hemma som har massa aktiviteter, och man har hus och kanske två bilar och man ska resa osv. Därför kan man ju säga att då måste man ju ha mycket pengar då för att kunna leva så. Och sen, i min teori, när man är pensionär så är man ensam för ens man har dött när man är 75 kanske och man gör inte så mycket. Man kanske går på gympa på måndagar och ja, du vet. Då kanske det inte kostar 57

så mycket att ha det så, och då skulle man ju per automatik kunna ha lite mindre pengar då, för man klarar sig med det. Hon förklarar det som att de finansiella medel hon har ska gå procentuellt i linje med hennes levnadsstandard och de kostnader det innebär. Det betyder att beroende på vad det kostar henne att leva varje månad vill hon ha medel som räcker till det. Pensionssnurran Intervjupersonen har relativt höga förväntningar på den framtida pensionsinkomsten och förvånas över det rekommenderade månadssparandet som pensionssnurran visar. Hon har inte förväntat sig att behöva spara den mängden men visar sig ändå vara medveten om att den inkomst hon förväntar sig är högre än vad många har som pensionär. Det var nog lite mer sparande än jag väntat mig. Men jag tänker att nu säger jag det här utan någon som helst kunskap om det här pensionsområdet. Men är det inte ganska generellt att en pensionär har typ 10 000 kr i månaden, har inte alla det så? Eller många har det så? Hon beskriver att hon tänker att människor har lite pengar som pensionär, men att hon för den delen inte vill ha det så. Däremot menar hon att människor under vissa perioder i livet har lite pengar, såsom under studietider, föräldraledigheter eller som pensionär, och att det är livets gång. Hon konstaterar att hon inte kommer spara flera tusen i månaden till pensionen, men att det spelar roll hur livet ter sig i form av tillgångar och hur hon sparar, och att nyckeln till en bra ekonomi inte handlar om att varje månad spara en fast summa, utan att det kan variera genom livet. 6.2.4 Privatperson 4 Kön Man Ålder 33 år Utbildning Gymnasieutbildning Yrke Snickare Pensionssparar idag Nej Livssituation idag Föräldraledig men arbetar annars heltid, han lever tillsammans med sin partner som han idag har ett barn med. Svenska pensionssystemet Privatperson 4 arbetar som snickare och sparar idag inte aktivt till pensionen. Han uttrycker att hans kunskap om det svenska pensionssystemet inte alls är bra. Han brukar öppna det orangea kuvertet, titta i det, och inse att det inte ser bra ut. Trots denna reaktion lägger han det åt sidan. Han tycker att det inte finns speciellt mycket information och att det är få sidor i orangea kuvertet som han dessutom bara får en gång per år, men han erkänner också att han knappt läser kuvertet heller. Om han själv skulle söka information om pensionen skulle han först gå in på Google och söka efter tips och råd, och sedan ta det därifrån. Pensionen är dock något som intervjupersonen inte reflekterar över speciellt ofta, men han har märkt att han blivit mer medveten om ämnet under de senaste två åren när han blivit förälder. Trots att han vet att det är något som han bör ta tag i har han ännu inte gjort det. Pensionen är också något som sällan diskuteras i hans omgivning och om det skulle komma på tal handlar det främst om att det inte ser bra ut. 58

Privat pensionssparande Han tror att anledningen till att folk inte pensionssparar idag kan vara brist på information, men han tror även att det går att påverka människor att börja spara. Han menar att reklam på tv idag mest handlar om casinon och liknande, men att han aldrig ser någon reklam om pensionen. Därför anser han att pensionen skulle behöva bli mer som en fluga, att få ämnet att uppfattas som mer modernt och spännande. Intervjupersonen har idag inget kontinuerligt sparande eftersom han varit föräldraledig och därmed en liten inkomst, men när han lägger undan pengar idag har han sina barn i åtanke, vilket han lagt märke till under det senaste året då han är nybliven förälder. Han menar att ovissheten om framtiden inte är något som påverkar hans beslut att pensionsspara idag, men förr när han var 18 år var detta troligtvis en påverkande faktor. Nu har han dock insett att han borde se över pensionen, eftersom han inte har många år på sig att spara. Det är väl det som slår en också, att även fast det är lång tid kvar så har du inte så lång tid på dig att få ihop pengar. Scenariospecifika frågor När intervjupersonen får välja mellan att få 20 000 kr idag eller 30 000 kr om 30 år väljer han 30 000 om 30 år. Valet motiverar han med att han förmodligen inte skulle göra någonting bra med pengarna idag och skulle därför förvalta dem bättre om 30 år. När han sedan ställs inför valet att konsumera eller spara hela summan vid en löneförhöjning väljer han att spara hela summan. Om intervjupersonen skulle vinna på triss, skulle han välja att få vinsten utbetald månadsvis stället för en klumpsumma. Detta på grund av att han i det fallet skulle kunna spara hela summan som utbetalades månadsvis eftersom det skulle kännas som en bonus. Skulle han istället ställas inför en skuld att återbetala, föredrar han att betala av den direkt. Han skulle vilja bli av med skulden och därför återbetala den så snabbt som möjligt. När frågan vinklas mot pensionssparandet tvekar han, men väljer sen alternativet att spara månadsvis istället för att i framtiden spara en större summa direkt. När intervjupersonen fattar beslut låter han sig påverkas av människor omkring sig, dock inte när det gäller det privata pensionssparandet. Det beror främst på att han själv är okunnig och ointresserad, men också på grund av att de i hans omgivning inte heller besitter någon kunskap om ämnet. En finansiell rådgivare hade däremot kunnat påverka hans ekonomiska beslut, men bara om denne förstod hans ointresse och försökte vända honom genom att förklara pensionen på ett enklare sätt. De måste förstå att även fast det är enkelt för dem så är det svårt för mig Intervjupersonen anser att han hellre vill leva rikare idag och fattigare i framtiden som pensionär. Han menar att ju äldre han blir desto mindre pengar behöver han i framtiden. Pensionssnurran När resultatet presenteras för intervjupersonen reagerar han först på den förväntade pensionsåldern, som är beräknad till 70 år. Han upplever det jobbigt att behöva arbeta till den åldern och anser att han helst går i pension några år tidigare. Över lag anser han att pensionssnurran var ett enkelt sätt att illustrera sparandet på och att det skulle fungera som ett bra komplement vid ett rådgivningstillfälle. 59

6.2.5 Privatperson 5 Kön Ålder Utbildning Yrke Pensionssparar idag Livssituation idag Man 31 år Gymnasieutbildning Frisör Nej Egenföretagare, lever tillsammans med sin partner som han har ett barn med. Nyligen köpt hus och bil. Svenska pensionssystemet Privatperson 5 är utbildad frisör och beskriver sin kunskap om pensionen som låg. Han anser sig ta åt sig av informationen som finns i samhället men att det inte är långvarigt. Alltså att jag tar in informationen just då, men sen poff! Intervjupersonen säger att informationen säkerligen är mer lättillgänglig än vad han tror, bara för att han väljer att inte se den. Han är inte speciellt intresserad av ekonomi, vilket han tror bidrar till okunskapen om pensionen. Om han skulle söka upp information om pensionen skulle han i första hand kontakta sin bank. Ämnet är inget som diskuteras i intervjupersonens omgivning och därför heller inget som han reflekterar mycket över. Privat pensionssparande Intervjupersonen tror att anledningen till att människor inte pensionssparar idag är för att de fått informationen om att sluta med IPS, vilket kan ha bidragit till att de inte fortsatt att spara. Det är vad han själv upplevt och han visste inte riktigt hur han skulle fortsätta sitt pensionssparande efter rekommendationen. Han tror att det går att påverka människor, men hur är en svår fråga. Han menar att det är bättre att uppmuntra människor till att göra saker än att skrämma någon till att göra något. Tänk på pensionen, du kommer inte ha några pengar när du blir gammal - det är ju så långt borta så det skiter man ju i. Han fortsätter och beskriver att det är bättre om det istället uppmärksammas som något positivt, för att få människor att inse vad de skulle kunna göra med alla pengar senare i livet. Han menar att positiv kommunikation är bättre än en negativ. När intervjupersonen sparar till pensionen tänker han att det i grunden är för att han ska kunna leva själv, men menar att eftersom han inte vet om han lever i framtiden är sparandet också till hans efterlevande. Idag har han en egen firma och lägger därför undan en viss summa varje månad, vilket motsvarar hans tjänstepension. Utöver det har han inget privat pensionssparande idag, men tidigare sparat i ett IPS. Han försöker även spara privat för att kunna täcka oförutsedda utgifter. Intervjupersonen tycker inte att ovissheten om framtiden har någon påverkan på hans beslut att spara. Att resonera på det sättet upplever han som en pessimistisk syn på sin framtid. Han började spara till pensionen när han var 20 år eftersom han fick en sjukdom som påverkar hans arbetsförmåga, vilket gjorde att han behövde tänka på sin framtid tidigt i livet. Dock har detta sparande stannat upp sedan han blev avrådd att sluta spara i ett IPS. 60

Scenariospecifika frågor Vid valet att få 20 000 kr idag eller 30 000 kr om 30 år, väljer intervjupersonen att få 30 000 kr om 30 år. Motiveringen är att han vet att han har pengar idag men han vet inte hur det kommer se ut i framtiden. Om han istället får en löneförhöjning på 2000 kr skulle han i dagens situation som föräldraledig välja att konsumera allt. Skulle det vara under andra omständigheter skulle han däremot välja att spara hälften och konsumera hälften. Om intervjupersonen vann på triss och får valet att erhålla en större summa nu eller flera mindre månadsvisa utbetalningar, väljer han med en osäkerhet i rösten, att erhålla en större summa direkt. Detta beslut grundar sig på att han kan använda den större summan till att förbättra huset eller köpa en bättre bil. När vinsten istället byts ut mot en skuld, vill han hellre betala av den direkt eftersom han absolut inte tycker om att ha skulder. När han däremot får välja att spara en mindre summa månadsvis från och med idag, eller spara en större summa om några år till pensionen, väljer han en mindre summa månadsvis. Det beslutet grundar sig i känslan av att det upplevs som mindre pengar om sparandet istället sker månadsvis. När han fattar beslut kan han påverkas av människor i hans omgivning, men inte om besluten gäller hans ekonomi. Rör det ekonomin vill han hellre prata med sin rådgivare, som kan hjälpa honom med hans privata sparande. Därför anser han att det är viktigt att kunna tala med en rådgivare som han känner förtroende för eftersom han själv inte har kunskap om ämnet. Intervjupersonens inställning till sin livsstandard är att han ska kunna leva ungefär liknande hela livet, vilket han motiverar som: Det känns sjukt tråkigt att liksom vänja sig vid en högre standard som man lever nu och sen då behöva typ flytta och äta äcklig mat för att man inte har råd. Det känns ju väldigt pessimistiskt. Tvärt om känns också hemskt, om man inte skulle leva när man är gammal, och så har man liksom snålat hela livet för att kunna leva gött när man är äldre och så dör man när man är 50 liksom Han menar att det är bättre att hitta en nivå där han kan njuta av livet men samtidigt inte få allt serverat, eftersom han tror att människor njuter mer ifall de också arbetar för det. Pensionssnurran När intervjupersonen ser resultatet upplever han att summan att spara inte är långt ifrån vad han sparat tidigare. Därför tycker han inte heller att det känns som en jobbig summa att spara, vilket han förstår kan upplevas av andra personer. Han tycker dock att det känns konstigt att se sig själv arbeta som frisör som 70-åring, vilket är det år han förväntas gå i pension enligt pensionssnurran. Sammanfattningsvis gillar han modellen och tycker att det är bra att han kan se vad han på ett ungefär skulle få i månaden som pensionär istället för en totalsumma vid början av pensionen. Ser han till totalsumman tycker han att det känns som mycket pengar, men han inser nu att det kommer försvinna fort. 6.2.6 Privatperson 6 Kön Kvinna Ålder 27 år Utbildning Civilingenjörsutbildning Yrke Konsult Pensionssparar idag Nej 61

Livssituation idag Nyexaminerad och har arbetat i ungefär ett år. Lever tillsammans med sin sambo, utan barn. Svenska pensionssystemet Privatperson 6 har arbetat som konsult i drygt ett år och har inget privat pensionssparande idag. Hon anser sig ha en grundläggande kunskap om det svenska pensionssystemet och tycker att hon förstår det som förmedlas på nyheter och i det orangea kuvertet. Dock är det inget hon själv tar initiativ att läsa på om och är därför ingenting hon lägger någon större vikt på. Om hon skulle vilja lära sig mer om ämnet skulle hon börja med att gå in på Pensionsmyndighetens hemsida för att hitta information. Pensionen är inget som hon reflekterar över och hon diskuterar heller aldrig ämnet med vänner eller familj. Privat pensionssparande Hon tror att anledningen till att de flesta inte sparar till pensionen idag är för att det är för långt fram i tiden, att människor hellre lever i nuet och att det är generellt tråkigare att spara än att konsumera. Hon tror också att många människor har ett privat sparande men som inte är ämnat enbart till pensionen. Det tror hon gör att människor ser det som ett och samma sparande och inte som ett uppdelat sparande. Hon beskriver detta vid intervjun: Jag har ju ett privatsparande men det är ju inte ämnat enbart till mitt pensionssparande, utan jag ser det mest som mitt sparande bara, som jag kan använda till kontantinsats för att köpa hus eller göra något väldigt, väldigt speciellt någon gång. Men det är ju inte så att jag har något annat sparande som bara är pensionssparande utan det kanske i så fall räknas in där då, om det blir över till slut. Hon tror dock att det skulle gå att påverka människor att börja spara privat till pensionen ifall det började informeras mer. Vidare tror hon att fler skulle ha benägenhet till att spara om det var lättare att starta ett pensionssparande. Hon tycker att finansiella företag bör arbeta mer med att presentera en lösning på ett uppdelat sparande, för att hjälpa människor att skilja på deras pensionssparande från deras övriga sparanden. Om hon skulle börja pensionsspara tror hon att det främst skulle vara för att kunna ha samma disponibla inkomst och därigenom kunna bibehålla samma levnadsstandard. Hon anser att de omkring henne påverkas av detta beslut också, eftersom de lever med henne. Idag har hon som tidigare nämnts inget pensionssparande men hon har ett sparande som hon hoppas kunna använda som en kontantinsats till en lägenhet eller ha som en buffert, men också för att hon inte ska spendera hela sin månadslön. Hon tror inte att ovissheten om framtiden påverkar hennes beslut att pensionsspara, utan menar att det främst handlar om att hon nyss börjat arbeta vilket gör att hon inte hunnit komma in i det ännu. Scenariospecifika frågor Intervjupersonen skulle hellre få 20 000 kr idag än 30 000 kr om 30 år, eftersom hon anser att 20 000 kr idag är mer värt än 30 000 kr om 30 år. Skulle hon få 2000 kr i löneförhöjning tror hon att hon till en början skulle spara hela summan, för att sedan eventuellt gå över till att konsumera hela summan istället. Det tror hon skulle kunna ske eftersom hon förmodligen byter sitt levnadsmönster och istället börjar köpa dyrare varor. Idag sparar hon det som finns kvar av lönen varje månad och har därför inte någon fast summa, utan sparar enbart det som eventuellt blir över just den månaden. 62

Om hon skulle vinna på triss skulle hon hellre få en större summa direkt än att få det utbetalt månadsvis. Detta för att kunna investera dem och därigenom få ut mer pengar, eller bara få större frihet med pengarna än hon skulle få av en mindre summa månadsvis. Hon menar att med en större summa kan hon göra mer val eftersom hon kan köpa dyrare saker direkt men samtidigt ha möjligheten att spara en del. Vid en mindre summa utbetald månadsvis anser hon att det finns risk att hon inkluderar det i sin dagliga konsumtion och sedan får svårt att anpassa sig efter ett år, när hon plötsligt har mindre pengar att röra sig med igen. Om det istället var en skuld skulle hon betala av den månadsvis, eftersom det inte påverkar hennes dagliga ekonomi lika mycket. Gällande pensionssparandet vill hon hellre spara en mindre summa månadsvis än en stor summa efter några år. Hon motiverar valet på samma sätt som tidigare, att det inte skulle påverka hennes ekonomi lika mycket. Intervjupersonen ber om råd av personer i sin omgivning innan hon fattar ett beslut men inte när det gäller beslutet att spara. Hon tror att en rådgivare hade kunnat påverka hennes sätt att spara om hon fick bra hjälp för att förstå värdet bättre. Gällande hennes attityd till sin livsstil menar hon att hon vill ha det balanserat, ungefär samma standard livet ut. Jag tror att det är jobbigt med för stora omställningar. Man vill ju ändå leva i nuet, men jag tror att om man skulle gå i pension och helt plötsligt få mycket mindre att röra sig med så kommer det bli väldigt jobbigt jämfört med om man lever liknande. Dessutom tror jag inte att det påverkar speciellt mycket om man har tusen kronor mindre i disponibel inkomst idag, i liksom hur man mår och hur man har det. Men jag tror att det kommer påverka en ganska mycket senare i livet. Om man bara lägger undan tusen kronor så kanske man kan få två tusen kronor mer i månaden som pensionär och balansera övergången. Pensionssnurran När vi visar resultatet utav pensionssnurran blir hon chockad. Den visar att hon behöver spara en större summa än vad hon hade trott, och därför tycker hon att det känns obekvämt eftersom hon idag inte har något pensionssparande. Hon tror därför att det kan vara smart med ett gradvist sparande, som kan göra det möjligt att undvika chockartade förändringar. Över lag anser hon att modellen var bra för att visualisera hur mycket individer behöver spara till sin pension. Något hon tycker skulle kunna adderas är det gradvisa sparandet, att det finns möjlighet att fylla i flera summor i sparandet för olika perioder i livet. Även olika pensionsinkomster, eftersom individer i början av sin pension förmodligen vill ha mer pengar än vid senare delen av pensionen när människor generellt inte spenderar lika mycket. Hon nämner även att det var intressant att se den månatliga pensionsinkomsten, eftersom en totalsumma inte säger mycket trots att hon är utbildad inom ämnet finans. 6.2.7 Privatperson 7 Kön Man Ålder 28 år Utbildning Civilingenjörsutbildning Yrke Aktuarie Pensionssparar idag Nej Livssituation idag Nyexaminerad och har arbetat i ungefär ett år. Lever tillsammans med 63

sin sambo, utan barn. Nyligen köpt bostadsrätt. Svenska pensionssystemet Privatperson 7 har en universitetsexamen och arbetar som aktuarie. Han pensionssparar inte idag men anser sig ha relativt bra kunskap om det svenska pensionssystemet eftersom han arbetar inom branschen. Han läser och tar till sig information om pensionen, främst i jobbsyfte men även privat. Han upplever att information om pensionen börjat öka, att mer information finns om det privata pensionssparandet, vilket han anser är bra. Han tror dock att informationen är svår att förstå för många och att det blir svårt att greppa eftersom det är långt bort, vilket gör det svårt att förstå vikten av att spara till pensionen. Själv skulle han söka på internet för att lära sig mer, kanske genom Pensionsmyndighetens hemsida. Han skulle även kunna tänka sig att prata med sin personliga bankman, men menar att han skulle börja med att söka själv eftersom mycket information finns på internet. Intervjupersonen berättar att han ofta reflekterar över pensionen, främst över när han bör börja spara privat, men han tänker att han ska göra det om två år ungefär. Eftersom han arbetar inom branschen anser han att han har en fördel i att inse hur viktigt det är och även vad som är bra att spara i, vilket ger honom en bra känsla inför pensionen. Det händer att han diskuterar dessa frågor med sina vänner ibland, men mer sällan med sina kollegor. Privat pensionssparande Anledningen till att många inte sparar privat till pensionen tror han beror på att det ligger långt fram i tiden samt att folk inte har tillräcklig kunskap om vad pension innebär. Han tror även att folk väljer att spara inom vanliga ISK eller liknande eftersom de vill ha mer frihet över pengarna och inte låsa in dem. Han menar att många nog sparar med en kortare tidshorisont, åtminstone innan de börjar pensionsspara för att de har annat de prioriterar före, såsom exempelvis hus och bil. Att påverka människor att pensionsspara privat tror han är möjligt och att det då är viktigt att trycka på att den allmänna pensionen och tjänstepensionen inte räcker till för att få det gott ställt som pensionär. Människor lever längre och har inte lika bra skydd och garantier längre, vilket gör det ännu viktigare att spara privat. Han tror inte på att använda sig av skrämseltaktik för att påverka människor att pensionsspara, men att det ändå måste gå lite åt det hållet för att folk ska ta till sig det. Intervjupersonen har inget pensionssparande idag, men när han sparar långsiktigt och framöver kan börja åsidosätta mer pengar, anser han att hans sparande syftar till hela familjens ekonomi och inte bara hans egna intressen. Han ser dock inte sitt sparande som en buffert för sina närstående om han skulle dö, men han kommer ha efterlevandeskydd på sitt privata pensionssparande, vilket är ett sätt att ta hänsyn till sina efterlevande. Han berättar vidare att han inte har ett stort sparande idag eftersom han nyligen köpt lägenhet, men hans tanke är att börja spara mer nu. Anledningen till att han sparar är för att han vill kunna köpa och investera i saker som dyker upp, resa, men även för att ha en trygghet ifall lägenheten exempelvis skulle minska i värde eller att något annat skulle inträffa. Han anser att han tänker både långsiktigt och kortsiktigt i sitt sparande, men att ovissheten om framtiden inte är något som påverkar honom. Han menar att han räknar med att han kommer leva länge och att han därmed kommer behöva börja pensionsspara senare. Scenariospecifika frågor Om intervjupersonen får välja mellan 20 000 kr idag eller 30 000 kr om 30 år väljer han 20 000 kr idag. Detta ser han som en självklarhet eftersom han då kan investera pengarna 64

och hoppas på en bättre avkastning. Om han istället får en löneförhöjning på 2000 kr skulle han välja att använda dem i sin dagliga konsumtion istället för att spara, eftersom han anser sig inte tjäna bra just nu och därmed skulle behöva pengarna varje månad. Vid en trissvinst skulle han hellre välja att få 120 000 kr direkt än 10 000 kr i månaden i ett år. Anledningen till detta är att han då skulle ha möjlighet att placera lite pengar och samtidigt genomföra några nödvändiga inköp direkt. Om han istället har en skuld på 10 000 kr betalar han hellre 1000 kr månadsvis, än att betala av skulden direkt. Han menar att då han inte har mycket pengar sparat skulle han sprida ut betalningarna månadsvis. Hade det däremot varit ränta på pengarna hade han valt att betala av det direkt om han haft möjlighet. När det gäller pensionssparandet hade intervjupersonen hellre sparat 500 kr i månaden i 10 år, än att betala 60 000 kr direkt om 10 år. Han anser att det känns bättre att ha ett månadsvis sparande men framförallt för att han har möjlighet att få avkastning och kunna öka kapitalet. Intervjupersonen ber ofta om råd av personer i hans omgivning innan han fattar ett beslut. Detta är något han anser påverkar valet att pensionsspara till hög grad, främst när han pratar med kollegor som arbetat länge inom branschen och som även pensionssparar själva. När han ber om råd pratar han helst med människor som har kunskap inom området och det är därför han skulle välja att prata med sina kollegor. Han skulle inte väga en finansiell rådgivares råd över sina kollegors eftersom han tror att hans kollegor som jobbat med pension länge har bättre kunskap. Skulle han inte haft kollegor att prata med skulle han däremot kunna påverkas av en finansiell rådgivare, eftersom de i sammanhanget är erfarna och utbildade. Han tror däremot inte att han aktivt skulle ta kontakt med en finansiell rådgivare, utan i sådana fall diskutera det i samband med något annat ärende. Gällande attityden till levnadsstandarden genom livet skulle han helst välja att leva rikare idag och fattigare i framtiden som pensionär. Hans resonemang är att han vill leva gott mellan 40 till 55 när han kan göra som mest aktiviteter för att sedan gå ner lite i ekonomisk standard när han blir äldre och spenderar mindre pengar. Detta menar han beror både på att det går mindre pengar när människor är äldre men också att människor gör mer saker när de är yngre och vill få ut mer av livet då. Pensionssnurran Resultatet av pensionssnurran togs emot positivt av intervjupersonen. Han kan tänka sig att jobba tills han är 70 år, men känner att månadssparandet kan bli missvisande eftersom han tror att han kommer spara mer om några år när han också tjänar mer. Dock tycker han att pensionssnurran är intressant och ett bra sätt att visualisera pensionen. Han anser att pensionen måste moderniseras och göras mer intressant, kanske genom att komma ut mer i kanaler för yngre, exempelvis via sociala medier. En pensionssnurra likt denna tror han absolut kan göra det enklare för folk att förstå sin framtida pension. 6.2.8 Privatperson 8 Kön Man Ålder 35 år Utbildning Universitetsutbildning Yrke Distriktssköterska Pensionssparar idag Nej 65

Livssituation idag Arbetar heltid och har två barn. Nyligen skild och lever därför ensam med barnen varannan vecka. Svenska pensionssystemet Privatperson 8 har en universitetsutbildning samt vidareutbildningar inom sjukvården, och arbetar idag som distriktssköterska. Han pensionssparar inte idag och anser att sin kunskap inom det svenska pensionssystemet är väldigt låg. Han brukar ta till sig lite av den information som finns om pensionen, men menar att han inte är speciellt engagerad. Han upplever informationen som svår att förstå och även att den ändras, men medger att mycket handlar om att han inte lägger tillräckligt mycket intresse i det, trots att han vet att han borde. För att lära sig mer om pensionen skulle han börja med att googla information, men skulle även kunna prata med sin bankkontakt som ett andra alternativ. Pensionen är ingenting han brukar reflektera över, men menar att han blir påmind en gång per år när det orangea kuvertet kommer i brevlådan. Han brukar alltid kolla igenom informationen i kuvertet för att få en uppfattning om hur mycket pension han kommer få, men känner en osäkerhet kring hur bra det beloppet stämmer. Det händer att pensionen diskuteras i intervjupersonens umgängeskrets, men då diskuteras mest hur eländigt det är för de som är pensionärer idag och hur lite pengar de har. Detta gör att han tänker över sina kostnader för att ha så lite utgifter och skulder som möjligt när han själv går i pension. Privat pensionssparande Främsta anledningen till att folk inte pensionssparar tror han beror på att vi inte tänker långt framåt i tiden. Han tror även att förändringarna som gjort det mindre förmånligt att ha ett specifikt pensionssparande, där avdragen tagits bort, kan bidragit till att människor slutat pensionsspara. Därmed tror han att många tänker annorlunda och istället försöker exempelvis minska sina skulder och liknande. Han har själv pensionssparat tidigare men gör det inte idag. Han tänker på sina barn i allt sitt sparande, men menar att han skiljer sitt pensionssparande från det sparande han har till barnen. Ovissheten om framtiden är inget han anser påverkar sitt val att inte pensionsspara, utan att det snarare är ovissheten som gör att han vill spara, eftersom han inte vet vad som kan hända i framtiden. Scenariospecifika frågor Om intervjupersonen får välja mellan att få 20 000 kr idag eller 30 000 kr om 30 år väljer han det andra alternativet. Hans resonemang är att han vet hur hans situation ser ut idag, medan framtiden är mer oviss. Därför anser han att om han med säkert visste att han skulle få pengarna skulle han hellre välja att få dem om 30 år, eftersom det finns större risk att han sitter dåligt till då. Ifall han skulle få en löneförhöjning på 2000 kr hade han helst valt att spara pengar till mer kortsiktiga mål, såsom att åka på en resa med sina barn. Om pengarna skulle sparas mer långsiktigt hade han hellre valt att använda pengarna i sin dagliga konsumtion, eftersom han anser att han kan behöva dem bättre nu. Om han skulle vinna på triss, skulle han hellre vinna 10 000 kr i månaden i ett år, än att vinna 120 000 kr direkt. Detta förklarar han genom att han på sistone haft en del större utgifter vissa månader och att han då skulle behövt extra pengar. Han menar dock att det inte gäller alla månader och att han därmed skulle kunna spara pengarna de månader han inte behöver dem och använda dem de månader han har behov av det. Om han istället har en skuld på 10 000 kr betalar han hellre av den direkt än 1000 kr månadsvis. Anledningen till detta är att han haft vissa större kostnader och därmed skulle vilja betala av skulden 66

direkt för att minska sina framtida utgifter. När vi övergår till pensionssparandet skulle intervjupersonen hellre spara 500 kr i månaden i 10 år än 60 000 kr direkt om 10 år. Han menar att det är på det sättet han sparar nu och att det blir så vid sparande i fonder, då det är lite olika priser de köps för. Han anser även att det känns bättre eftersom han då vet att det blir gjort, samt att han inte vill ha några pengar låsta i sparande som han inte kan röra. Han ber ofta om råd av personer i sin omgivning innan han fattar ett beslut och anser även att hans beslut att pensionsspara kan påverkas av att diskutera med andra, såväl närstående som en finansiell rådgivare. Gällande sin livsstandard genom livet önskar han kunna ha det på samma sätt som idag under resten av livet. Han anser sig ha det bra idag med en låg hyra och en bra inkomst, och önskar således kunna ha det på samma vis resten av livet, trots att han är medveten om att levnadsstandarden ofta går upp och ner genom livet. Pensionssnurran Intervjupersonen blir förvånad över det höga sparbelopp som krävs för att uppnå målet att få behålla 80 procent av sin inkomst när han går i pension. Han konstaterar att han aldrig gjort något liknande och därmed inte hade någon uppfattning om hur mycket han bör spara. Eftersom sparandet varierar under livet anser han att det vore bra att ta med det i beräkningen, men att pensionssnurran annars är ett bra sätt att skapa en tydligare uppfattning om pensionen. Han kan även konstatera att han många gånger säger emot sig själv under intervjun, vilket han anser väckte tankar och funderingar om sitt beteende. Som jag känner, så pratar man ju sällan om pension. Och jag tänker det att, bara när man suttit nu och man fått frågorna ställda till sig, då känner jag ju att jag svarar ju lite emot mig själv i vissa frågor. Alltså hur man tänker hur man vill ha det, och bara det att man får resonera och diskutera med någon annan som är kunnig, och att man får tips och kan få rådgivning på något sätt är ju bra. Och att dessutom få se det sådär tydligt som pensionssnurran visar, det är ju jättebra. 67

7. ANALYS & DISKUSSION I följande kapitel kommer val av teman att presenteras, därpå kommer en analys av det empiriska datat att motiveras och diskuteras. Empirin i föregående kapitel länkas samman med studiens syfte och teoretiska referensram för att i kommande kapitel kunna närma oss studiens slutsats. 7.1 Val av teman I detta kapitel analyseras den empiriska data som erhållits från de intervjuer som utförts med privatpersonerna samt företagen. Metoden som använts är som tidigare nämnts en tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen utgår ifrån den teoretiska referensramen samt vad som under intervjuerna identifierats vara relevant för att besvara studiens syfte. Fem övergripande teman har identifierats, vilket presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Teman som utgör analysen Avsnitt Teman 7.1.1 Livsfaser 7.1.2 Information & kommunikation 7.1.3 Kunskap 7.1.4 Attityd 7.1.5 Irrationellt beteende Vid denna presentation kommer vi att benämna privatpersonerna som, P, följt av den siffra som representerar respondenten. Detta betyder att privatperson 1 betecknas som P1, privatperson 2 som P2 och så vidare. Företagen kommer att benämnas med antingen deras företagsnamn, generellt som företag eller mer specifikt som företagsrepresentant. 7.1.1 Livsfaser Enligt livscykelhypotesen antas individer vilja maximera nyttan av sin framtida konsumtion, baserat på nutida och beräknade framtida tillgångar (Ando & Modigliani, 1963, s. 56). Det skulle innebära att individer tänker på samtliga faser i livet när de fattar beslut kring sparande och konsumtion, för att uppnå en jämn nyttonivå genom livet. Teorin menar att människor planerar sin ekonomi genom att fördela inkomsten mellan bättre och sämre tider (Bodie et al., 2007, s. 12), som uppstår till följd av exempelvis ålder, pension eller förändringar i familjeförhållanden (Modigliani, 1985, s. 154). Utifrån livscykelhypotesen skulle exempelvis människor i ung ålder anpassa sina ekonomiska beslut med hänsyn till den lägre inkomst som kommer uppstå vid pensionen. Samtliga företag medger att ålder har en påverkan på människors beslut att pensionsspara. Den yngre generationen upplever ofta att det är för långt kvar till pensionen och reflekterar därför inte över det i sina ekonomiska beslut. Den generationen som närmar sig pensionen brukar däremot ha skapat sig en bild av pensionen och därmed ha lättare att relatera till den. Företagen har dock upplevt att den äldre generationen istället anser sig vara för nära pensionen och därmed har för lite tid på sig att spara och kunna påverka sin pension. Detta har samtliga företag sett tendenser till, där Danske Bank uttrycker sig Så de är väl de där emellan, kanske runt 30 40 årsåldern, som verkligen vill börja 68

spara. Var människorna befinner sig i livet har även en påverkan på beslutet enligt Länsförsäkringar Är du 25 30 år och har precis börjat jobba efter att ha pluggat, då har du så mycket annat som du prioriterar före. Av privatpersonerna är det sju av åtta som upplever att pensionen är för långt bort, vilket också är anledningen till att de inte pensionssparar. Även fast åldern på privatpersonerna varierar mellan 26 till 35 år, är de eniga om att den långa tidshorisonten påverkar beslutet att pensionsspara. P2 säger att [...] många tänker att vafan, det är 40 år framåt, alltså man tänker att det inte är så nära, men egentligen är det ju närmare än vad man tror, och P6 uttrycker sig För att det är så långt i framtiden och det är tråkigt att spara. Man vill leva lite mer i nuet. P1, den enda privatpersonen med ett aktivt pensionssparande, ser en annan anledning varför människor inte pensionssparar Jag tror att det har att göra med att många idag kanske studerar, eller inte har ett fast jobb knappt, att alla växer upp lite senare. Därför är det inte ett aktuellt ämne, det kanske är något som kommer senare i livet. De argument som privatpersonerna för, tyder på att den fas i livet de befinner sig i, påverkar deras inställning till pensionssparande. De prioriteringar individerna har påverkas således av i vilket stadie i livet de är, vilket kan bero på exempelvis ålder, ekonomiskt tillstånd eller familjeförhållanden. Beroende på de förutsättningar individen har, påverkar det till vilken grad de reflekterar över pensionen och har det i åtanke vid sina sparande- och konsumtionsbeslut. Under intervjuerna visar de flesta en medvetenhet kring vilken fas i livet de befinner sig i och vilka prioriteringar det innebär idag, men att det kan komma att förändras framöver när de går in i nästa fas i livet. P5 svarar exempelvis så här på en av våra frågor Det känns som en svår fråga just nu eftersom man är föräldraledig. Just nu lever ju vi på sparpengar eftersom vi har väldigt lite pengar in, så just nu skulle pengarna gå till konsumtion. Men om man tänker framöver när vi båda arbetar, då kanske jag skulle öka mitt sparande. P3 menar att många idag inte pensionssparar för att de har mycket annat i sitt liv som de behöver pengar till, såsom att köpa hus och skaffa barn, men att sparandet kommer kunna öka i framtiden. Båda dessa exempel visar på att de reflekterar över sin situation idag men även att den kan komma att ändras framöver. Enligt Modigliani (1966) är ett av de centrala motiven inom livscykelhypotesen att spara inför pensionen, vilket innebär att individer alltid strävar efter att maximera nyttan under livstiden, genom att sprida ut konsumtionen över hela sin livscykel. Detta skulle innebära att individer redan i ung ålder har pensionen i åtanke vid samtliga ekonomiska beslut. Utifrån vår empiriska data kan tydas att individer inte alltid utgår från det inkomstbortfall pensionen kommer medföra i sina konsumtionsbeslut, eftersom enbart en privatperson sparar aktivt inför pensionen idag. Däremot kan vi se att majoriteten av privatpersonerna anpassar sin konsumtion utifrån de variationer i inkomst och behov som kan uppstå mer närliggande i tid. Enligt Bodie et al. (2007, s. 12) planerar individer sin ekonomi genom att fördela inkomsten mellan bättre och sämre tider. Detta förklarar P8 som anledningen till att hon sparar Mest för oförutsedda kostnader eftersom mitt liv totalt förändrats det senaste året och P3 uttrycker sig angående varför hon sparar Dels så har jag mer inkomster än utgifter, så jag har plats att spara ganska mycket pengar. [...] Så det blir väl för att ha en buffert och någon slags trygghet kan man säga. Att ha en buffert eller trygghet ifall något skulle hända var ett genomgående argument hos privatpersonerna till varför de väljer att spara. Det var endast en privatperson som inte uttryckte detta som en av de huvudsakliga anledningarna till varför han sparar. Utifrån detta kan vi se en tendens till att privatpersonerna anpassar sin ekonomi utifrån oförutsedda händelser som kan uppstå i framtiden, men att de inte planerar lika långsiktigt som livscykelhypotesen påstår. 69

När privatpersonerna beskriver vilken levnadsstandard de skulle vilja upprätthålla under livet, uppger fem av privatpersonerna att de helst vill leva på ungefär samma ekonomiska standard hela livet medan de andra tre hellre vill leva rikare idag och fattigare i framtiden som pensionär. De som vill leva rikare idag argumenterar med att de i framtiden troligtvis inte kommer behöva lika mycket tillgångar som de upplever att de behöver idag. Detta eftersom de anser att de kommer ha lägre utgifter som pensionär och därmed skulle kunna upprätthålla samma levnadsstandard trots en lägre inkomst. De två olika resonemangen visar på att privatpersonerna reflekterat över de olika ekonomiska förhållandena som kan uppkomma och att de är villiga att anpassa sig för att ha ett jämnt välstånd genom hela livet. Att upprätthålla en jämn konsumtionsnivå genom livet är något som Bodie et al. (2017, s. 12) menar är en essentiell del av livscykelhypotesen, vilket även stämmer överens med privatpersonernas resonemang. Dock visar sig inställningen till en jämn ekonomisk standard genom hela livet inte stämma överens med deras faktiska beteende gällande att fördela inkomsten under hela livscykeln, på både kort och lång sikt. Samtliga företagsrepresentanter uppger att deras kunder generellt sett har svårt att kompromissa mellan långsiktig och kortsiktig nytta, nyttan av att konsumera pengarna idag mot för i framtiden. Det tror Nordnet beror på att människor över lag lever mer i nuet, att de planerar att spara mer långsiktigt men tar ut pengarna i förskott för att de anser att de behöver pengarna mer just då. Både Danske Bank och Länsförsäkringar instämmer om detta och menar att människor helst vill använda sina tillgångar till att konsumera idag. Kompromissen mellan långsiktig och kortsiktig nytta kan på så sätt ha en påverkan på hur individer anpassar sin ekonomi utifrån händelser som kan uppstå genom livet. Solomon et al. (2016, s. 202) menar att individer ofta hamnar i situationer där både positiva och negativa motiv kommer i konflikt med varandra. Genom att välja ett alternativ tvingas individen ta del av nackdelar med det valda alternativet och samtidigt gå miste om fördelarna med det andra alternativet, vilket leder till en oattraktiv situation som brukar förklaras som the theory of cognitive dissonance (Solomon et al., 2016, s. 203). Utifrån det empiriska datat ser vi att de flesta privatpersoner inte planerar sin ekonomi så långsiktigt som till pensionen, vilket vi anser stämmer överens med företagens uppfattning om att människor har svårt att kompromissa mellan långsiktig och kortsiktig nytta. Det går även i linje med the theory of cognitive dissonance då privatpersonerna måste välja mellan att ha pengar idag mot att ha pengar i framtiden, där fördelarna med att konsumera idag verkar vara övervägande. Resultatet säger således emot livscykelhypotesens antagande om att individer alltid anpassar sin konsumtion utifrån sina nutida och beräknade framtida tillgångar. Vi kan dock se att människor har en viss förmåga att ta ekonomiska beslut baserat på förväntade framtida förändringar i inkomst och behov, men att de inte tar hela livscykeln i beaktande. 7.1.2 Information & kommunikation Flertalet av privatpersonerna upplever att informationen som finns om pensionen är komplicerad. Vid intervjun sa P2 Alltså den är ju ganska svårtydd. Man förstår inte så mycket av det, om man inte är det minsta lilla insatt. P8 beskriver också Jag tycker att det kan vara ganska svårt att förstå och sen tycker jag att det ändras. Detta är även något som företagsrepresentanterna uppfattat som en anledning till varför människor inte pensionssparar privat. Nordnet tror att informationen lätt kan bli för svår att förstå och då blir det jobbigt för människor att börja spara privat till sin pension. Danske Bank upplever också att kunderna tycker att det är för komplicerat och därför vill ha konkreta direktiv. Enligt individuella beslutsprocessen har människan en begränsad förmåga att ta till sig 70

information och behöver därför välja ut vilken information som får deras uppmärksamhet (Engel et al., 1995, s. 328). Både företagen och privatpersonerna upplever att informationen är komplicerad och det kan vara en anledning till att människor inte uppmärksammar den. Flera av privatpersonerna visar sig vara medvetna om att det finns mycket information om pensionen, men att de själva väljer att inte ta till sig den. P5 uttrycker sig exempelvis Eh, den är säkert mer lättillgänglig än vad man tror bara för att jag inte väljer att se den. Många av privatpersonerna medger även att de brukar öppna sina orangea kuvert, men att de inte läser och försöker sätta sig in i innehållet utan istället lägger ifrån sig det. Enligt Engel et al. (1995, s. 328) finns risk att individer blir överinformerade när informationen överstiger deras kognitiva förmåga att ta till sig ny information. Enligt privatpersonernas uppfattning om den information som finns om pensionen tyder det på att de anser att det blir för mycket och för komplicerad information att ta till sig, varpå de väljer att inte se den. Engel et al. (1995, s. 144) beskriver att en av människans resurser är tiden de lägger ned för att ta ett beslut. En produkt eller tjänst som kräver en individs tid istället för att låta individen spara sin tid kallar han för time goods (Engel et al., 1995, s. 327). Då det finns mycket information om pensionen och som dessutom beskrivits som komplicerad, kan det ta lång tid för människor att tolka den typen av information. Dessutom kan en människas uppfattning om den tillgängliga informationen påverka dennes vilja att spendera tid inom ett specifikt område (Engel et al., 1995, s. 327). Flertalet av privatpersonerna säger att de inte tar till sig den informationen som finns om pensionen, vilket kan tolkas som att de inte vill spendera tid för att lära sig mer om pensionen. Informationen kräver att människorna lägger ned mycket resurser för att de ska erhålla den nyttan de eftersträvar när de bearbetar informationen. P2 uppger att hon inte lägger ned tid på att lära sig mer om pensionen Det finns säkert mycket information, men det är inte så att jag har ansträngt mig för att kolla efter någon information, medan P3 beskriver att hon inte alltid tar åt sig av det hon läser Jag brukar öppna det orangea kuvertet, men det säger mig ingenting för jag läser det inte, typ. Detta visar på att privatpersonerna faktiskt är medvetna om att det kan finnas information men att de väljer att bortse den, vilket kan tolkas som att informationen upplevs som time goods. För att individer ska ta åt sig information är det viktigt att det förmedlas på rätt sätt. Då människor ofta har olika kunskaper är det viktigt att förstå nivån som målsegmentet besitter (Engel et al., 1995, s. 144). Studien utförd av Lusardi & Mitchell (2007) har också funnit att det är viktigt att ta hänsyn till individers olika kunskapsnivå och därför bör förmedlandet av informationen anpassas mer personligt. När företagen kommunicerar med deras kunder utgår de från att kunderna har olika kunskap om pensionen, och anpassar deras språk utifrån kunden. Joiner & Leveson (2006, s. 439) menar också att språket är centralt vid kommunikation och att rådgivare bör undvika det fackmässiga språket. Nordnet försöker använda ett lättare språk för att inte göra det komplicerat för kunderna Det finns ingen anledning att prata i finansiella termer, det är bättre att försöka göra det så enkelt som möjligt. Länsförsäkringar menar att kunderna är intresserade av pensionen men då de flesta inte besitter mycket kunskap vill de ha informationen förklarad på ett enkelt sätt [...] man behöver inte gå in på de tekniska bitarna om hur mycket som sätts över, var och hur stor del av den allmänna pensionen som sätts av. Det är inte så många som är insatta i det. Även Danske Bank nämner att det är många delar av pensionen vilket även är svårt för rådgivare att specificera när de kommunicerar med kunder, och att de därmed inte behöver förklara allt i detalj. Företagen verkar vara överens om att kommunikationen med kunderna bör vara enkel och enbart 71

innehålla den mest relevanta informationen för att bibehålla kundernas intresse. Detta stämmer överens med vad Engel et al. (1995, s. 144) beskriver är viktigt. Han menar att för att påverka kundernas beslut bör de förses med relevant kunskap och information, vilket påverkar deras val under mer komplexa situationer. När vi sammanställer privatpersonernas åsikter om hur de anser att en finansiell rådgivare bör kommunicera finansiell information kunde vi se att de vill få informationen förklarad på ett enkelt och tydligt sätt, att rådgivaren ska vara förtroendeingivande och förstå deras ointresse, samt anpassa informationen utifrån deras förutsättningar. P4 uttrycker sig [...] det är nog att ha en bra rådgivare som liksom kan förstå mitt ointresse, alltså att jag är så ointresserad och försöka vända mig och kanske förklara på ett enklare sätt. Även fast det är enkelt för dem så är det svårt för mig och P5 tillägger Ja, eftersom jag själv inte är speciellt insatt så känns det ju viktigt att ha en bankperson som man har förtroende för. Som i alla fall kan säga var jag ska spara, eftersom jag själv inte har någon koll på fonder och så. Detta visar på att både privatpersonerna och företagsrepresentanterna har samma uppfattning om hur informationen bör förmedlas. Även P3 och P6 förklarar vikten av finansiell kommunikation Jag skulle behöva någon som kan förklara på ett tydligt sätt, och [...] om man får bra information, så kanske man förstår värdet bättre. När privatpersonerna får informationen förklarad med utgångspunkt i deras individuella förutsättningar, upplever de att de förstår informationen bättre och blir mer involverade i samtalet. Enligt individuella beslutsprocessen är involveringen en viktig aspekt att ta hänsyn till för att öka motivationen, vilket också ökar den upplevda relevansen av informationen (Engel et al., 1995, s. 425). Länsförsäkringar och Nordnet berättar att de arbetar med att ställa frågor till kunden om dennes visioner och framtidsplaner, för att på så sätt få kunden att själv reflektera över sin framtid och därmed förstå att det är viktigt att pensionsspara. Länsförsäkringar menar att om individer har mål de vill uppnå när de går i pension och de diskuterar hur de ska finansiera dessa, har de lättare att förstå vikten av att spara till pensionen. Danske Bank arbetar också med att öka kundernas involvering genom att förklara med utgångspunkt i kundens egna ekonomi, Vi brukar logga in på en hemsida som heter minpension.se tillsammans med kunden. Där kan man ju skriva in ungefär vad man tjänar idag och få fram vad de kommer få i pension. Engel et al. (1995, s. 425) beskriver att när involveringen är hög ökar motivationen att ta till sig information, vilket även ökar förmågan att förstå mer komplexa sammanhang. P2 berättar om ett tidigare möte med en finansiell rådgivare [...] det fick ju jag påvisning på när jag började spara förut, skillnaden i om jag började spara eller om jag inte sparade, hur mycket skillnad det gjorde i slutändan. Så om man verkligen påvisar skillnaden. Ah men det behöver ju inte vara mycket pengar. Vid detta möte användes ett program som visade P2 betydelsen av hennes pensionssparande. Detta anser hon var en bra metod att förmedla information på och det hjälpte henne även att förstå vilken effekt ett litet sparande kan ge i längden. Vid studiens intervjuer användes pensionssnurran för att på liknande sätt illustrera vilken effekt sparande har på pensionen, och samtidigt involvera privatpersonerna i diskussionen. Genom att tillsammans med privatpersonerna fylla i uppgifterna och förklara dess innebörd, kunde vi diskutera utfallet samtidigt som privatpersonerna illustrativt kunde se resultatet i form av både diagram och numeriska värden. Samtliga privatpersoner uttryckte sig positivt angående pensionssnurran och dess sätt att kommunicera information. Privatpersonerna gav olika former av positiv feedback samtidigt som vissa gav förslag till hur pensionssnurran skulle kunna vidareutvecklas. P2 72

anser att det är ett effektivt sätt att nå personer som lever mer i nuet, för att de ska förstå vilken skillnad deras sparande gör i längden. P5 tycker att det var tydligt när han kunde se sin framtida månadsinkomst istället för att se en totalsumma vid pensionens start, eftersom han lätt upplever den klumpsumman som mer pengar än det egentligen är. P6 ger förslag på förbättringsmöjligheter [...] jag tror den är bra för att visualisera hur mycket man verkligen behöver. En kul grej att addera hade ju varit det där med ett gradvist sparande. Och även med pensionsinkomsten, den antar jag att man också kan gradvis kanske sänka sen. Att man kanske har mer pensionsinkomst i början av pensionen och sen när man blir gammal och kanske inte vill resa lika mycket så kan man ju gå ner i pensionsinkomst. Även P7 delar samma mening om att det hade varit bra att inkludera ett gradvis sparande eftersom han anser att han skulle kunna spara mer om några år. Utifrån detta kan vi tyda att privatpersonerna anser att denna typ av metod är ett bra sätt att förmedla komplex information eftersom det gör dem mer involverade. 7.1.3 Kunskap Nästan alla privatpersoner upplever sig ha låg kunskap om det svenska pensionssystemet. Detta är något som även bekräftats av företagsrepresentanterna, där samtliga nämner att deras kunder har en generellt låg kunskap om pensionen. Nordnet tror att detta beror på att det upplevs som tråkigt och förut förklarats på ett svårt sätt, och att människor därför inte vill sätta sig in i ämnet. Hon tror att det blir för mycket att hålla koll på med pensionens alla delar, vilket gör det jobbigt och komplicerat. Även Länsförsäkringar anser att deras kunder har låg kunskap om pensionen och han tror att det är den främsta anledningen till att folk inte pensionssparar. Han upplever att deras kunder vill ha det förklarat enkelt, vilket även Danske Bank instämmer med, eftersom de flesta av deras kunder inte är insatta i ämnet och därmed har svårt att förstå pensionen. De som anser sig ha relativt bra kunskap är de två privatpersoner som har en ekonomiskt inriktad utbildning. Dessa visar sig under intervjuerna också ha en medvetenhet gällande placeringar och avkastning på kapital. Både Nordnet och Danske Bank kan se ett samband mellan ekonomisk kunskap och benägenheten att spara privat till pensionen. Danske Bank upplever att det är lättare för de kunder som redan har placeringar att börja pensionsspara än för de som ännu inte har någon fonddepå eller liknande. Nordnet tror att majoriteten av deras kunder har en högre kunskapsnivå gällande det privata pensionssparandet än andra bankers, eftersom de gjort ett aktivt val att starta ett konto hos dem för att kunna investera. Hon beskriver vidare att Nordnet agerar som en investeringsbank och därmed inte erbjuder vanliga lönekonton, utan fokuserar enbart på investeringsmöjligheter. Utifrån det empiriska datat tolkar vi det som att de individer som besitter kunskap om placeringar därmed kan ha lättare att förstå vikten av att pensionsspara privat. Engström & Westerberg (2003, s. 243) har genom en studie utförd i Sverige sett att individer som sparar privat till pensionen ofta har tidigare erfarenheter från den finansiella marknaden. Detta stämmer överens med företagens påstående, men däremot saknar vi underlag för att i denna studies resultat bekräfta att en privatpersons kunskap om investeringar har ett samband med benägenheten att spara privat till pensionen. Endast en av respondenterna har ett aktivt pensionssparande idag och det är därför svårt att dra en slutsats kring hur beslutet att pensionsspara påverkas av investeringskunskaper. Enligt ambiguity effect undviker människor att göra saker som de har begränsad kunskap om (Convertize, 2018). P2 beskriver hennes kunskapsbrist gällande att starta ett pensionssparande [...] vart ska man börja, vilken är liksom den bästa vägen, alltså det 73

finns ju så mycket olika företag som man kan spara vid, vilka är de bästa? [...] det blir mycket att greppa och så ska man liksom koppla ihop allting och det går som inte. P7 tror också att bristen på kunskap är en anledning till att folk väljer att inte pensionsspara Jag tror att folk inte har tillräckligt med kunskap om vad pension innebär. Under intervjuerna har det framkommit att alla privatpersoner utom en har ett aktivt månadssparande i någon form, men att det endast är en respondent som sparar månadsvis till sin pension. Detta visar på att privatpersonerna planerar långsiktigt inför framtiden, eftersom de är medvetna om att det kommer uppstå perioder då de kommer vara i mer behov av tillgångarna. Trots att de vet att de kommer behöva mer tillgångar vid pensionen är det ändå bara en person som månadssparar inför pensionen idag. Convertize (2018) förklarar att begränsad kunskap främst påverkar de långsiktiga besluten eftersom de är mer osäkra. De flesta respondenterna har angett tidsaspekten som en anledning till att de inte pensionssparar. Detta kan i kombination med bristen på kunskap tolkas som en anledning till att människor undviker att spara till pensionen, eftersom de anser att de inte har den kunskap eller information som krävs för att påbörja ett pensionssparande. Bristen på informations påverkan på beslut kan även liknas vid Ellsbergs Paradox, där individer undvek de alternativ där de ansåg sig ha för lite information (Ellsberg, 1961, s. 657). Länsförsäkringar upplever däremot att det blivit enklare att spara till pensionen eftersom människor kan starta sitt pensionssparande i ett ISK, istället för IPS där pengarna är låsta fram till pensionsåldern. Han uttrycker sig angående dagens sätt att pensionsspara [ ] Jag ser dem lätt, jag kan plocka ut dem när som helst. Förstår du hur jag menar? Jag tror folk har generellt lite större koll nu just för att det är betydligt enklare. Danske Bank upplever också att deras kunder har kunskap om ISK Många känner ju till att ISK är ett bra alternativ istället för IPS, men sen vet de ju inte hur mycket de behöver spara eller i vilka fonder de ska spara, men ISK är vad många refererar till när de vill starta ett pensionssparande". Trots att många känner till sparformen ISK är det många som med denna sparform har svårt att skilja sitt allmänna sparande från sitt pensionssparande. P3 säger att hon har ett sparande som hon tror är tänkt till pensionen men om det skulle dyka upp något roligare innan kommer hon använda pengarna till det. Hon berättar vidare Jag har ett automatiskt överförande på ett fondkonto varje månad och det skulle man ju kunna säga är ett pensionssparande, men grejen är ju att som nu när vi ska renovera köket, då är det ju därifrån jag tar när jag har slut pengar på mitt andra sparkonto. P8 har idag en större summa sparad och förklarar att om det finns pengar över där kommer de gå till pensionen, men hon räknar med att hon kommer använda en del av pengarna innan hon når pensionen. P6 beskriver också sitt sparande på liknande sätt, då hon enbart har ett sparande, vilket exempelvis skulle kunna användas till kontantinsats till ett hus, men eventuellt även till pensionen ifall det blir pengar över. Risken med ISK är således att människor inte kan hålla isär sitt pensionssparande från sitt övriga sparande och att de därmed spenderar pengarna innan de nått pensionsåldern. Länsförsäkringar brukar rekommendera sina kunder att öppna ett specifikt ISK-konto ämnat för pensionen, och ge rådet att benämna det Pension. Han förklarar att genom detta är det lätt att se vilket sparande som är ämnat till pensionen, eftersom det annars finns risk att pengarna går till en resa eller liknande. Danske Bank tror också att det är lätt att människor använder pengarna till annat än pensionen när de sparar i ett ISK Ja det är det nog eftersom de kan ta av pensionssparandet när de vill, om de sparar i ISK till exempel. Med IPS då var det ju låst så då känns det ju mer som att, det här är verkligen för pensionen. Både privatpersonerna och företagen upplever således det som svårt att ha endast ett sparande för flera syften. Trots att ISK anses som en enklare sparform ser vi 74

tendenser till att det försvårar sparandet till pensionen, eftersom pengarna blir lättare att ta ut i förtid samt att det blir svårt att hålla isär kortsiktigt och långsiktigt sparande. Tre av privatpersonerna har haft pensionssparande i IPS men har fått rådet av en finansiell rådgivare att avsluta kontot. Detta har samtliga tolkat som att det inte längre är förmånligt att pensionsspara. P5 beskriver Jag fick uppfattningen, för jag har pensionssparat privat förut, men sen fick jag liksom uppfattningen av min bankman för några år sedan att man inte skulle spara privat pensionssparande längre för att det inte var avdragsgillt eller någon sådan information. Så då slutade jag. P8 har likt P5 också fått uppfattningen om att det inte längre är gynnsamt att pensionsspara eftersom det inte längre går att göra avdrag. Hon har därför valt att sluta pensionsspara och istället försökt påverka sin pension på andra sätt [...] det är väl såna bitar också som bidrar till att man slutar pensionsspara på sånt sätt. Man tänker kanske annorlunda, men typ som jag tänker att man ska försöka att inte ha så mycket skulder och såna saker. P2 avslutade också sitt pensionssparande efter ett möte med en finansiell rådgivare Jo men jag har haft ett pensionssparande tidigare, tills det att man skulle byta från IPS. Efter det har det liksom inte blivit att jag kommit igång med det igen. Privatpersonerna har missuppfattat rådet att avsluta det individuella pensionssparandet, IPS, och tolkat det som att de ska sluta spara privat till pensionen. Det kan bero på att de inte förstår skillnaden mellan ett individuellt pensionssparande (IPS-konto) och ett privat pensionssparande, vilket är ett sparande som kan ske i vilken valfri form som helst. Nordnet upplever att de kunder som inte är insatta i ämnet vill att de helst ska sköta pensionen åt dem Det är väldigt olika. Vissa hatar ju det, dom bryr sig inte och vill helst bara att någon skulle göra det där åt dem och att de aldrig behöver se det. Men andra är ju helt insatta i det och vill veta allt. Danske Bank upplever också att de flesta kunderna har lite kunskap och därför vill få exakta riktlinjer för vad de ska göra, men utan att behöva veta varför. Utifrån vad de privatpersoner som avslutat sitt pensionssparande beskrivit, kan tydas att det finns risk att informationen missuppfattas när de inte förstår innebörden av den. Kundernas önskemål om att få direkta riktlinjer utan förklaring varför, verkar således inte vara ett optimalt tillvägagångssätt. Länsförsäkringar beskriver att de tror att den bästa metoden för att öka kunskapen och förståelsen är att få kunderna att tänka efter själva och förstå innebörden av varför de ska göra på ett visst sätt. Utifrån det empiriska datat kan vi tolka att orsaken till att människor vill få konkreta riktlinjer beror på att de uppfattar informationen som komplicerad då de inte har kunskap om ämnet. Metoden verkar dock lätt leda till missförstånd och det är därför viktigt att informationen förmedlas på ett sätt som mottagaren förstår. Detta går i linje med vad Engel et al. (1995, s. 144) beskriver, att det är viktigt att förstå nivån som målsegmentet besitter eftersom människor har olika kunskaper. Som Länsförsäkringar förklarade är det därför viktigt att individerna förstår innebörden av pensionssparandet, men att rådgivare samtidigt anpassar informationen utifrån kundernas kunskaper. 7.1.4 Attityd I den individuella beslutsprocessen beskrivs attityden som en övergripande utvärdering som består av två huvudfaktorer: åsikter och känslor (Engel et al., 1995, s 395). Attityden påverkar individens beteende och hur denne utvärderar de olika alternativ som finns (Engel et al., 1995, s. 144). Från vår empiriska data kan vi konstatera att sex av åtta privatpersoner inte reflekterar över pensionen, vilket kan bero på att den generella attityden privatpersonerna har är att de lever mer i nuet och har på så sätt svårt att relatera 75

till pensionen. De anser även att det är tråkigt att spara, vilket gör att sparandet till pensionen som ligger långt fram i tiden prioriteras bort. Många av dem har heller inget ekonomiskt intresse och intresserar sig därför inte för pensionen. P4 uttrycker sig gällande om han reflekterar över pensionen Nej faktiskt inte, kanske sista typ två åren att det har blivit såhär oj det här kanske man måste, det här borde man ju ta tag i, men ändå gör man inte det, vilket tyder på att han förstår att det är viktigt men inte prioriterar det. Den generella uppfattningen företagen har angående deras kunders attityd till pensionen är att de ofta är ointresserade, de tycker att det är tråkigt och tänker att det löser sig senare. Nordnet anser ordet pension är negativt laddat, och att kunderna därför inte lyssnar eftersom de tycker att det är tråkigt. Danske Bank talar om deras kunders attityd och säger Ganska litet intresse skulle jag säga. Det är ju många som inte riktigt bryr sig, de tänker väl att det är så långt kvar, det löser sig. Även Länsförsäkringar upplever ett ointresse för pensionen men främst hos kunder i ung ålder. Samtliga företag upplever att de kan påverka kundernas attityder men att det generellt är svårt. Nordnet och Länsförsäkringar menar att det bästa sättet att påverka kunderna är att prata om hur de vill ha det i framtiden istället för att nämna ordet pension. Nordnet uttrycker sig Ja det är klart vi kan påverka, men jag tror att vi påverkar mer sparande över lag än vi påverkar pension. För det handlar igen om det här att har du intresse för pension då lyssnar du gärna, men har du inte intresset är det svårt att övertala någon. Hon fortsätter [...] att inte nämna ordet pension, och istället ställa frågan att vill du inte ha en bra framtida lön, en trygghet i framtiden? Och inte ens nämna ordet pension, så blir det en helt annan grej. Länsförsäkringar anser också att det är bra att prata om framtidsplaner Det är som sagt som jag sa, få dem att ifrågasätta sig själv och säga vad man har för framtidsplaner och så. Och förhoppningsvis kunna ändra attityden mot det bättre att vilja spara. Danske Bank upplever att det är svårt att påverka kundernas attityd eftersom de tycker att det är tråkigt. Hon märker att många som hör av sig och vill boka in ett möte helst skulle slippa det men känner att de måste, vilket ofta beror på att de hört från andra att det är viktigt att pensionsspara. Solomon et al. (2016, s. 298) beskriver att individers attityder ofta påverkas av åsikter från individer i deras närhet. När kunderna hör av sig för att boka in ett möte hos Danske Bank kan det bero på att människor i deras närhet påverkat deras attityd till att pensionsspara, och att individerna därför tagit beslutet att kontakta banken. Många av privatpersonerna uppger att de brukar be om råd av personer i sin omgivning innan de fattar ett beslut, men flera av dem säger att det inte gäller vid ekonomiska beslut. Hälften av dem berättar att de aldrig diskuterar pensionen i deras umgängeskrets, och de som brukar diskutera ämnet pratar främst om hur de äldre har det idag samt deras negativa inställning inför pensionen. Endast en privatperson brukar diskutera med sin omgivning om hur de faktiskt själva kan påverka pensionen. Privatpersonerna verkar påverkas av personer i deras omgivning när de ska fatta beslut, vilket går i linje med det Solomon et al. (2016, s. 298) beskriver om att individers åsikter påverkas av människor i deras närhet. Däremot kan vi inte se att det gäller deras val att pensionsspara, då de flesta privatpersoner överhuvudtaget inte diskuterar pensionssparandet med deras vänner eller familj. Det kan bero på att människor i deras omgivning har liknande attityd och besitter samma kunskap som dem själva. P4 berättar anledningen till varför han inte diskuterar pensionen med sin omgivning [...] jag tror de flesta är lite som jag. Så det blir ju att man pratar inte så mycket om det och då behöver man inte råd heller. Det blir lite samma svar överallt - ja men jag öppnar ju också bara mitt kuvert och liksom kollar i det och det som står där, står där. Samtliga privatpersoner tror dock att en finansiell rådgivare skulle kunna ändra deras attityd till pensionssparande. P7 tror att han skulle kunna påverkas av en finansiell 76

rådgivare eftersom de besitter mer kunskap Absolut. Jag skulle lyssna på deras råd eftersom de i sammanhanget är erfarna och utbildade. Utifrån privatpersonernas svar kan vi tolka det som att deras beslut att pensionsspara inte påverkas av att diskutera med närstående. Däremot tror samtliga privatpersoner att de skulle kunna påverkas av en finansiell rådgivare om de vore i kontakt med en sådan. Den generella uppfattningen är att privatpersonerna har relativt låga förväntningar inför pensionen. Flertalet respondenter har inställningen att de kommer få leva med en låg inkomst som pensionär samtidigt som det är många som förväntar sig att de kommer få arbeta tills de uppnår en betydligt äldre pensionsålder än de flesta gör idag. Attityden inför pensionen är således negativ hos de flesta respondenter. P3 pratar om sina förväntningar Nä, men jag tror typ ändå att, det kanske är lite dumt att tänka så, men jag tänker typ ändå att man har lite pengar när man är pensionär. [ ] Det är som livets gång tänker jag, det suger emellanåt, haha. P2 berättar också Så det är mycket diskussion om det, liksom hur man kommer klara sig. Så det är väl mest sådana diskussioner och att man tror att pensionsåldern kommer att höjas som tusan tills man själv går i pension. Nordnet berättar att när de gör inlägg på Facebook om pensionen reagerar människor ofta starkt. Hon ger exempel på vilken respons ett inlägg kan ge Pensionen.. Vi kommer ju ändå inte få någonting så är det lönt för mig att spara? eller Regeringen tar ju ändå allt, så varför ska jag spara? Danske Bank beskriver att människor förväntar sig en högre pension än de faktiskt kommer få [...] jag tror att många förvånas över hur lite pension de kommer att få i framtiden. När man gör en utredning för vad de kommer få, så blir nog många chockade över hur lite pension det faktiskt är. Länsförsäkringar har liknande åsikt Ja det är klart, nu kanske man hårdrar det men folk som har jobbat mycket och har höga positioner med en högre lön, klart att de förväntar ju sig en högre pension. Men jag tänker också att det kan vara folk som inte är så intresserade som förväntar sig mer av den statliga pensionen, snarare än vad man får. Att oj var det sådär lite, det hade jag inte räknat med. Privatpersonerna har visat sig ha låga förväntningar inför pensionen, vilket Nordnet också sett tendenser till. Länsförsäkringar och Danske Bank upplever däremot att de kunder som inte har någon kunskap om pensionen ofta har högre förväntningar angående pensionsinkomsten, och därmed blir förvånade när de får veta vilken inkomstnivå de kan komma att vänta sig. Enligt statistik från SCB (2018a) visar det sig att benägenheten till att spara privat till pensionen påverkas av individers inkomstnivå. Bland individer med en högre inkomst är det en större andel som sparar än bland individer med en lägre inkomst. Då endast en privatperson har ett aktivt sparande till pensionen idag kan vi inte dra några slutsatser om detta i denna studie. Däremot skulle alla privatpersoner utom en vid en löneökning välja att spara hela eller delar av den ökade inkomsten. Detta val grundar sig i den inkomst och levnadsstandard respondenterna har idag, vilket kan påverka hur de utnyttjar sina tillgångar. Enligt Kahneman & Tversky (1979, s. 274) påverkas individers beslut av deras referenspunkt, vilket kan vara deras ursprungliga förmögenhet innan beslutet. Utifrån respondenternas svar kan tolkas att de som upplever sig ha en lägre förmögenhet anses behöva använda hela eller delar av inkomstökningen till konsumtion, medan de som kan tänka sig att spara allt istället upplever sig ha en högre förmögenhet och ser inget behov av att konsumera pengarna direkt. Detta tyder på att statistiken från SCB (2018a) stämmer överens med privatpersonernas attityd till sparande. Hälften av privatpersonerna nämner också att de troligtvis skulle anpassa sig efter sin nya referenspunkt och börja konsumera mer. P6 uttrycker sig Till en början, spara hela. Eventuellt gå över till att konsumera mer eftersom, om man byter sitt levnadsmönster, börjar köpa lite dyrare varor och P3 77

säger Jag tänker att jag skulle spara lite och använda lite. Att om jag får en högre lön så vill jag kunna unna mig någonting mer än vad jag brukar göra, känna att jag är förtjänt av en högre lön. Länsförsäkringar har sett tendenser till att konsumtionen ökar mer än sparandet vid en löneökning, medan de andra två företagen tror att det beror mer på individens vilja att spara. Enligt livscykelhypotesen leder en ökning av tillgångar till en proportionell ökning av konsumtion genom samtliga faser i livet (Deaton, 2005, s. 95). Teorin stämmer således överens med vad dessa privatpersoner uttryckt, men den stämmer däremot inte överens med vad resterande respondenter sagt. Hälften av privatpersonerna uppger att de skulle öka sitt sparande mer än de skulle öka sin konsumtion, vilket går emot Deatons påstående om att konsumtionen går i linje med inkomsten. 7.1.5 Irrationellt beteende Kahneman & Tversky (1979, s. 279) beskriver genom prospektteorin att människan inte alltid är rationell och värderar vinster och förluster olika. De menar att en vinst upplevs mindre om individen får den totala summan direkt än om individen skulle få vinstsumman utbetald vid ett flertal tillfällen (Kahneman & Tversky, 1979, s. 278). Vid en förlust upplever individen istället att den totala summan känns större om den betalas direkt än om individen drabbas av flera förluster som tillsammans motsvarar samma summa (Kahneman & Tversky, 1979, s. 278). Privatpersonernas svar tyder däremot på att de inte värderar vinster och förluster olika, vilket illustreras i Tabell 4. De som skulle föredra att få en vinst utbetald periodvis ansåg att en skuld upplevs större om även den skulle betalas periodvis, varpå de hellre skulle betala av hela skulden direkt. De som istället såg mer värde i att få hela vinsten utbetald direkt ansåg däremot att skulden upplevdes större som en totalsumma, och skulle därmed hellre betala av den periodvis. Tabell 4. Hur privatpersonerna upplever vinster och förluster Privatperson/ Påstående Vinst upplevs större om den utbetalas: Förlust upplevs större om den utbetalas: P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 Periodvis Periodvis Direkt Periodvis Direkt Direkt Direkt Periodvis Direkt Direkt Periodvis Direkt Direkt Periodvis Periodvis Direkt Enligt Hamberg (2004, s. 128) är individen irrationell och bedömer förluster som mer oattraktiva än vad vinster är attraktiva. Utifrån det empiriska datat kan vi dock utläsa att privatpersonerna inte är irrationella i det anseendet eftersom de tycks bedöma vinster och förluster på samma sätt. Kahneman & Tversky (1979, s. 274) beskriver att två individer kan fatta olika beslut trots att de står inför samma val, då deras individuella referenser påverkar deras beslut. Detta resultat kan bero på att privatpersonerna har olika referenspunkter att utgå från, eftersom de svarar utifrån sin egna ekonomiska situation. Den ekonomiska situationen verkar också påverka hur privatpersonerna skulle vilja konstruera sitt pensionssparande, där nästan alla anser att de skulle vilja spara månadsvis istället för att avsätta en större summa efter några år, eftersom det skulle påverka deras ekonomi mindre. Exempelvis uttrycker sig P6 angående varför hon hellre månadssparar För att det påverkar min dagliga ekonomi mindre. De flesta privatpersonerna resonerar således mer subjektivt kring varför de hellre vill spara månadsvis, vilket främst beror på att de upplever det som en mindre förlust. Det var även ett fåtal privatpersoner som resonerade mer objektivt och ansåg att ett månadssparande skulle möjliggöra en högre avkastning. P7 är en av dem som var mer rationella i sina resonemang och förklarade 78

varför han väljer att månadsspara Absolut 500 kr per månad, för då skulle jag ju kunna få avkastning på pengarna. Sen känns det ju bättre att ha ett månadsvis sparande men det är ju framförallt på grund av avkastning och möjligheten att öka kapitalet. Deras mer objektiva beteende anses därför innehålla en högre grad av rationalitet eftersom de analyserar vilken metod som skulle ge det mest ekonomiskt gynnsamma utfallet. Det kan tolkas som att privatpersonerna inte alltid är rationella i sina ekonomiska beslut utan utgår från sina individuella referenspunkter. Detta går i linje med vad Kahneman & Tversky (1979, s. 274) beskriver med prospektteorin, att individer bedömer vinster och förluster i förhållande till sin referenspunkt och att individerna därmed agerar irrationellt. Vi upplever att privatpersonerna tar beslut som inte alltid är objektivt bäst utan som de själva upplever som bäst, vilket gör att de istället blir mer subjektiva i sina beslut. Detta är något som kan påverka beslutet att pensionsspara, speciellt när det gäller mängden sparande, då det påverkar privatpersonernas disponibla inkomst och levnadsstandard. 79

8. SLUTSATS I kapitlets inledning presenterar vi de slutsatser vi kommit fram till utifrån den analys och diskussion som presenterats i föregående kapitel, samt en presentation av den utvecklade konceptuella modellen. Vidare redovisas det teoretiska och praktiska bidrag som studien har tillfört. Slutligen diskuteras de praktiska rekommendationer som uppdagats, begränsningar som studien haft samt förslag på vidare forskning inom ämnet. 8.1 Besvarande av forskningsfrågor Studiens primära forskningsfråga utformades efter en djupare inblick i ämnesområdet samt ett uppmärksammande av ett forskningsgap: Vad påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen? För att ha möjlighet att besvara denna fråga kompletterades den med en delfråga som skulle underlätta besvarandet av den primära forskningsfrågan, samtidigt som delfrågan har ett mer praktiskt fokus. Den tidigare presenterade delfrågan som framställdes för att besvara studiens syfte är: Hur kan förmedlandet av finansiell information förenklas? Den generella uppfattningen om den information som finns om pensionen är att den är komplicerad och tråkig. De flesta individer anser att deras kunskap är för låg för att förstå informationen samtidigt som de inte har något intresse av att sätta sig in i ämnet, vilket gör att de bortser den information som finns tillgänglig. Informationen om pensionen bör därför förmedlas på ett enkelt och tydligt sätt samt endast innehålla de mest relevanta uppgifterna, för att alla individer, med eller utan ekonomisk kunskap, ska kunna ta till sig informationen. Benägenheten att ta till sig information påverkas av attityden till den framtida pensionen, där individer till synes har en negativ inställning till pensionen och upplever att den är svår att påverka till det bättre. Informationen bör därför förmedlas ur en mer positiv synvinkel och betona hur individer faktiskt kan påverka sin pension istället för att förmedla hur den framtida levnadsstandarden drastiskt kommer försämras. När informationen förmedlas genom en finansiell rådgivare är det viktigt att de anpassar den utifrån kundernas kunskapsnivåer för att de ska förstå innebörden av informationen. För att individer ska förstå vikten av att spara privat till pensionen är det viktigt att de förstår varför de sparar och på vilket sätt det kommer påverka dem. Informationen som rådgivarna förmedlar till sina kunder bör även utgå ifrån individens egna ekonomiska förutsättningar, för att på så sätt lättare kunna visa på relevansen av ett sparande, oavsett vilken utgångspunkt individen har. Rådgivare kan även påverka individens mottaglighet för information genom att involvera individen i samtalet och prata om dennes framtid och visioner, istället för att fokusera på just pensionen. Genom att få individen att själv reflektera över sina mål är det lättare för individen att förstå nyttan av att spara till pensionen, vilket på så sätt kan påverka beslutet att spara privat till pensionen. När finansiell information förmedlas genom att involvera individen och anpassa samtalet utifrån dennes individuella förutsättningar, ökar det möjligheten för individen att förstå mer komplex information. Detta har även konstaterats genom den pensionssnurra som konstruerats i denna studie. Resultatet pensionssnurran visar utgår från individens ekonomiska situation och har framställts genom en diskussion med individen gällande både livssituationen idag och visioner inför framtiden, vilket underlättat för individerna 80

att förstå hur de själva kan påverka sin framtida pension. Vår slutsats är därför att pensionssnurran fungerar som ett bra verktyg för att förmedla finansiell information. Den primära forskningsfrågan är: Vad påverkar unga individers beslut att spara privat till pensionen? Individers beslut att spara påverkas inte av att diskutera med närstående, men däremot kan de påverkas av att samtala med en finansiell rådgivare. Studiens resultat visar att anledningen till att individer undviker att fatta beslut att pensionsspara främst beror på att de inte har någon kunskap och information om hur de ska gå tillväga och anser därför att en finansiell rådgivare som besitter högre kunskap om ämnet skulle kunna påverka dem. Brist på kunskap och information är således en av de huvudsakliga orsakerna till att individer inte sparar privat till pensionen. Däremot visar sig individerna ha större benägenhet att spara till pensionen om de sparar en liten summa varje månad, eftersom det upplevs påverka den personliga ekonomin mindre. Främsta anledningen till att individer sparar i allmänhet är för att ha en buffert inför oförutsedda händelser som kan uppstå i framtiden. Däremot visar sig individer ha svårt att se värdet i att spara långsiktigt och väljer därför hellre att spara till mer kortsiktiga mål eller att konsumera sina tillgångar idag. Generellt upplevs individer ha svårt att kompromissa mellan långsiktig och kortsiktig nytta, vilket påverkar deras beslut att pensionsspara. Tidshorisonten är således en viktig aspekt i individers sparandebeslut och påverkas främst av åldern samt vilket stadie i livet de befinner sig i. Förutsättningarna att spara varierar under livet och individer tar till synes inte alltid rationella beslut när det gäller sitt sparande utan utgår mer från vad de själva upplever är bäst för stunden. Bland individer i ung ålder verkar tidsaspekten spela extra stor roll, då pensionen är svår att relatera till eftersom den är långt bort. Prioriteringarna ser ofta annorlunda ut för yngre människor vilket gör det svårt att se nyttan av att pensionsspara eftersom de ofta har andra delmål som prioriteras före. Däremot framgår det att individer, oavsett ålder, som besitter kunskap om placeringar kan ha lättare att förstå vikten av att spara privat till pensionen. Vi kan dock inte dra någon slutsats för hur detta påverkar beslutet att börja pensionsspara. Sammanfattningsvis har vi funnit att förmedlandet av information är en essentiell del för hur individer uppfattar pensionen men även vid deras beslut att pensionsspara. Individer tycks anse att sparande är viktigt för att ha en trygghet i framtiden, men anledningen till att de inte sparar till pensionen är för att de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap och information. Genom att konkretisera pensionen och förmedla information på innovativt och positivt sätt, samtidigt som informationen är enkel och lätt att ta till sig, kan det öka intresset hos individer eftersom de ser nya möjligheter att påverka sin framtid på. Pensionen behöver därför bli förmedlad på ett nytt tillvägagångssätt för att få individer att bli mer engagerade. Det är essentiellt att informationen förmedlas på ett sätt där unga individer förstår vilken effekt ett litet sparande kan ge i längden och att det därför är viktigt att ta beslutet att spara privat till pensionen. Genom att involvera individer i finansiella samtal och praktiska övningar där individerna själva kan skapa en förståelse för vilken effekt ett sparande ger, kan kunskapen om hur pensionen fungerar öka, men även skapa förståelse för hur de med små medel kan påverka den framtida levnadsstandarden. Om informationen som når individerna upplevs som mer attraktiv kan det ha en positiv inverkan på individerna och således påverka beslutet att börja spara privat till pensionen. 81

8.2 Utvecklad konceptuell modell Den konceptuella modellen nedan i Figur 12 visar den process som studien haft samt hur de olika stegen avslutningsvis är sammanlänkade. Huvudämnet som studerats berör individers beslutsfattande vid privat pensionssparande. För att undersöka det ämnet valdes fyra teorier med syftet att besvara studiens forskningsfråga samt mer praktiska delfråga. Dessa utvalda teorier är livscykelhypotesen, prospektteorin, ambiguity effect och individuella beslutsprocessen. De fyra teorierna fokuserar på individers beslutsfattande men berör området från olika aspekter, vilket bidrar till ett bredare perspektiv i studien. Vidare under studiens process har det empiriska datat kategoriserats i olika tematiska områden vid analysen, vilka är: Livsfaser, Irrationellt beteende, Information & Kommunikation, Kunskap och Attityd. Dessa teman har legat till grund för analysen men också besvarandet av delfrågan, vilket gjort det möjligt att även besvara studiens huvudsakliga forskningsfråga. Avslutningsvis har svaren på dessa forskningsfrågor sammanställts till en övergripande slutsats. 8.3 Forskningsbidrag 8.3.1 Teoretiskt bidrag Figur 12. Utvecklad konceptuell modell Det finns en mängd tidigare studier om pensionssparande i olika kontexter, men det saknas studier som undersöker vad som faktiskt påverkar individers beslut att spara privat till pensionen och hur vi kan öka engagemanget för det privata pensionssparandet. I Sverige har det privata pensionssparandet främst studerats i form av individers kunskap 82