Språkdag i Göteborg 5 april 2017 Nätverk Språk-, läs- och skrivutveckling Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva Ewa Bergh Nestlog Institutionen för svenska språket
I skolan skriver elever för att: Tänka och utveckla förståelse tillsammans och individuellt Ø IN-TEXTER Kommunicera med andra Ø UT-TEXTER Lära sig skriva texter som fungerar i alla möjliga sammanhang Ø SKRIVUNDERVISNING GENOM HELA SKOLTIDEN
Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med in-texter och ut-texter? Hur ser ni på förslaget att tydligt skilja mellan in-texter och ut-texter?
Hur lär man sig att skriva och läsa? Ämnesspecifik literacy Undervisning? Allmän literacy Grundläggande literacy (Shanahan & Shanahan 2008)
Hur ser det ut på era skolor? I vilken utsträckning får eleverna undervisning i grundläggande, allmän och ämnesspecifik literacy?
Men hur tänker vi om skrivande och skrivundervisning?
Skrivdiskurser (Ivanič 2004:225, min översättning) Diskurser Synen på skrivande Synen på att lära sig skriva Skrivundervisning Bedömning Färdighetsdiskurs Skrivkunskaper handlar om relationen mellan ljud och tecken samt meningsbyggnad. Att lära sig skriva innebär att lära sig kopplingar mellan ljud och tecken samt mönster för meningsbyggnad. Explicit undervisning Färdigheter Fonologisk medvetenhet Precision Kreativitetsdiskurs Skrivande är en produkt av skribentens kreativitet. Man lär sig skriva genom att skriva om ämnen man är intresserad av. Implicit undervisning för kreativt självförverklig ande Intressant ämne och stil Skrivande består av skribentens tankeprocesser som uttrycks i texten. Att lära sig skriva innebär att lära sig tankeprocesser och skrivprocesser. Explicit undervisning Styra processerna? Processdiskurs (Fortsättning på nästa bild)
Diskurser Synen på skrivande Synen på att lära sig skriva Skrivundervisning Bedömning Genrediskurs Skrivande är en uppsättning av texttyper som skapas i sociala sammanhang. Att lära sig skriva innebär att lära sig vad som karaktäriserar olika genrer, vilka tjänar olika sociala syften i specifika sociala sammanhang. Explicit undervisning Genremönster Lämplighet Social praktikdiskurs Skrivande är kommunikation som drivs av syfte i sociala sammanhang. Man lär sig skriva genom att skriva i verkliga sammanhang med verkliga syften. Explicit undervisning med Textens syfte och funktionell kommunikation mellan skribent och läsare Effektivitet och syfte Sociopolitisk diskurs Skrivande är en sociopolitiskt skapad praktik som har konsekvenser för identiteter, och som är öppen för förhandling och Att lära sig skriva innebär att lära sig förstå varför olika genrer är som de är och att lära sig att välja innehåll och uttryckssätt i sina texter utifrån sin position och sitt syfte. Explicit undervisning Kritisk hållning: Critical literacy och Critical language awareness Socialt ansvar?
Resonera om hur ni ser på skrivdiskurser: Vilken skrivdiskurs känner ni er mest hemma i?
Dialogistisk syn på språk och texter den dubbla dialogen Interaktion Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten? VARFÖR? Språkbruk och röster VAD? Innehåll Konvention Interaktion i skolämnet Konvention Genrer Medier Hur brukar man uttrycka sig? Ska jag uttrycka mig enligt konventionen? HUR? Text- och språkstrukturer (jfr Bergh Nestlog 2009:19 med utgångspunkt i Halliday 1978; Evensen 2002; Smidt 2002)
Texttriangeln Skrivsituation (didaktisk funktion, syfte, tänkt läsare, genre) Innehåll och textstruktur HELA TEXTEN AVSNITT STYCKE MENING FRAS ORD TECKEN Varning för en för tidig nedglidning (Jfr Dysthe, Hertzberg & Hoel 2011; Bergh Nestlog 2012)
Tolkningsförsök (Jfr Ivanič 2004:225; Bergh Nestlog 2016)
Resonera vidare om hur ni ser på skrivdiskurser: Vad behöver utvecklas i skolan?
Formativ undervisning och bedömningsdimensioner 1. Kommunikation 2. Innehåll 3. Textstruktur 4. Språkbruk 5. Stavning 6. Interpunktion (Skar & Berge 2016)
Skrivhjulet Resurser i skrivandet: Modaliteter Skrivverktyg Textstruktur Ord och grammatik (Se Berge & Thygesen 2014; Berge & Skar 2016)
Bedömning av elevers texter God formativ bedömning fyra kännetecken 1. Läraren bedömer elevers skrivförmågor på ett relevant sätt. 2. Lärarens bedömning är pålitlig. 3. Lärarens bedömning leder till goda konsekvenser. 4. Läraren tar ändamålsenliga beslut. (Skar & Berge 2016)
Relevanta tolkningar Läraren drar slutsatser om vad elever kan och vad de behöver träna vidare på. En elevtexter är en representation av elevens skrivförmåga. När vi bedömer en text måste vi veta hur förmågan kommer till uttryck i en text. Vi kan ta stöd i ü Bedömningsdimensionerna och texttriangeln ü Skrivhjulet ü Professionella erfarenheter och insikter ü Kursplaner och bedömningsstöd, t.ex. Nya språket lyfter och Språket på väg (Skar & Berge 2016; Borgström 2012)
Pålitlig bedömning Bedömningen ett uttryck för lärares tolkningsgemenskap. Bedömningen är konsistent: Ø Inte bedöma det som är irrelevant (t.ex. irriterad på eleven) Ø Olika lärare gör samma bedömning Ø Samma lärare gör samma bedömning av texten vid olika tillfällen Ø Likartade texter som skrivits inom likartad undervisning får samma bedömning (Skar & Berge 2016)
Goda konsekvenser All bedömning har konsekvenser Den viktigaste indikatorn på god bedömning är goda konsekvenser. Individnivå: Ø Bedömningen leder till att eleven utvecklar sina kunskaper och texten blir bättre. Samhällsnivå: Ø Bedömningen leder till ett visst betyg. Rättvist sorteringsinstrument? (Skar & Berge 2016 Bachman & Palmer 2010)
Ändamålsenliga beslut Syftet med lärarens beslut om elevers texter är förbättrad skrivförmåga. Formativ bedömning av elevtexter styr den kommande undervisningen. Responsen ska ges under skrivprocessen inte efter. Responsen ska vara selektiv. Responsen ska ges i dialog mellan lärare och elev: Ø Vilka delar av texten är du nöjd med? Ø Vad har du försökt få till här? Ø Vilka delar av texten är du inte nöjd med? Ø Eleven äger texten läraren är en konstruktiv samtalspartner. Responsen ska vara motiverande, förståelig och utvecklande. (Skar & Berge 2016; Black & Wiliam 2009; Kvithyld & Aasen 2011)
Kvaliteter i elevtexter Formativ undervisning? Förväntningsnormer Kommunikativa kvaliteter Stilistisk utformning Textuppbyggnad Ämnesinnehåll Källanvändning Didaktiska beslut Textuppbyggnad ( att disponera och strukturera text ) Källanvändning Kommunikativa kvaliteter (Blomqvist, Lindberg & Skar 2016)
Vilka tankar har ni om: Skrivhjulet Kännetecken på god bedömning och formativ skrivundervisning
Låt oss återvända till den mest komplexa skrivdiskursen.
Vi har enligt läroplanen både ett demokrati- och identitetsuppdrag och ett kunskapsuppdrag. Samtidigt uttrycker läroplanen ett språkutvecklingsuppdrag. För den undervisande läraren blir utmaningen att hålla samman dessa som ett och samma uppdrag. Läraren kan välja att arbeta med ett innehåll som samtidigt gynnar alla uppdragen. Förutom att det innebär att uppdragen hålls samman, så ökar elevernas engagemang och motivation när undervisningen har ett innehåll som är relevant för dem (Jönsson & Jennfors 2016).
Kritiska frågor till texter några exempel Vems röst är det som talar i texten? Finns någon röst i texten som är den viktigaste? Vem får inte göra sin röst hörd? Vem bestämmer över andra? Med vilka värderingar skrivs/görs den här texten? Vilka ord, begrepp, bilder, etc. används i texten i syfte att påverka mig? Vilka röster och intressen finns det i texten? Vem syns i bild och vem syns inte? Vilka värderingar och attityder speglas i bilderna? (jfr Jönsson & Jennfors 2016; Bergöö & Svarvell 2016)
Kritiskt textarbete med koppling till skrivhandlingar/ texttyper Vems berättelse? Vems perspektiv? Vad beskrivs? Varför just det? Vems perspektiv utgår beskrivningen från? Vem instruerar till vad? Varför ska just det genomföras? Varför just det materialet? Vem har publicerat receptet? Varför just de ingredienserna? (t.ex. Arla) Vem argumenterar och vill påverka? Vilken åsikt framförs? Vilka är argumenten? Vilka motargument finns? Vem gagnar åsikten? Vilken människosyn ligger bakom? Varför lyfts just det problemet eller den frågan? Vilka värderingar kan ligga bakom frågan? Hur förklaras det? Vem förklarar? Varför just så? Kan det finnas en annan förklaring?
Diskutera hur ni uppfattar den mest komplexa diskursen, den sociopolitiska diskursen. Gör ni något idag som kan sägas ligga inom den diskursen? I så fall vad? Vad skulle ni kunna utveckla i riktning mot den diskursen? Hur ska det gå till?
Vill du ha boken? Hur många ex.? Skolverket och Linnéuniversitetet bjuder. ewa.bergh.nestlog@lnu.se
Referenser Bachman, L. F., & Palmer, A. S. (2010). Language assessment in practice: developing language assessments and justifying their use in the real world. Oxford: Oxford University Press. Berge, Kjell Lars & Skar, Gustaf (2016). Del 1: Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen. I Modulen: Skriva i alla ämnen, åk 7 9. Läs- & skrivportalen. Stockholm: Skolverket. Berge, Kjell Lars & Thygesen, Ragnar (2014). Skrivande som grundläggande färdighet: förståelse, bedömning och undervisning. I: Gustaf Skar & Michael Tengberg (red.) Bedömning i svenskämnet. S. 63-86. Stockholm: Natur & Kultur. Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet. Institutionen för humaniora. Bergh Nestlog, Ewa, (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a562114&dswid=-562. Bergh Nestlog, Ewa, (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Ewa Bergh Nestlog & Desirée Fristedt (red.). Språk i alla ämnen för alla elever forskning och beprövad erfarenhet. S. 21 41.Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press. Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1022230/fulltext01.pdf
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2016). Del 1:Kritisk literacy ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. I: Modulen: Kritiskt textarbete. Att läsa, samtala och skriva (om) världen, åk 7 9, Läs- & skrivportalen. Stockholm: Skolverket. Kvithyld, T., & Aasen, A. J. (2011). Fem teser om funksjonell respons på elevtekster. Viden Om Læsning, (9), 10 16. Luke, Alan and Freebody, Peter (1999). A map of possible practice: Further notes on the four resources model. Practically Primary, 4. Shanahan, T. & Shanahan, C. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content-Area Literacy. Harvard Educational Review: April 2008, Vol. 78, No. 1, s. 40-59. Skar, Gustaf & Berge, Kjell Lars (2016). Del 7: Skrivrespons och bedömning av texter. I Modulen: Skriva i alla ämnen, åk 7 9. Läs- & skrivportalen. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). Modulen: Kritiskt textarbete. Att läsa, samtala och skriva (om) världen, åk 7 9, Läs- & skrivportalen. Stockholm: Skolverket. Smidt, Jon (2002). Double Histories in Multivocal Classrooms. Notes Towards an Ecological Account of Writing. I: Written communication. A quartely journal of research, theory and applications 19(3). S. 414 443.
Bergöö, Kerstin & Svarvell, Louise (2016). Del 3: Kritiskt textarbete att förstå sig själv och världen. I: Modulen: Kritiskt textarbete. Att läsa, samtala och skriva (om) världen, åk 1 6 Läs- & skrivportalen. Stockholm: Skolverket. Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 5 31. http:// doi.org/10.1007/s11092-008- 9068-5 Blomqvist, Per, Lindberg, Viveca & Skar, Gustaf B. (2016). Vad behöver eleverna i undervisningen för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. I: Acta Didaktica Norge 10(1). S. Art. 9. Borgström, E. (2012). Skrivförmåga på prov. I G. Skar & M. Tengberg (Eds.), Svenskämnet i går, i dag, i morgon (pp. 209 223). Stockholm: Svensklärarföreningen. Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Evensen, Lars Sigfred (2002). Conventions From Below. Negotiating Interaction and Cultural in Argumentative Writing. I: Written Communication. A quartely journal of research, theory and applications 19(3). S. 382 413. Halliday, Michael A.K. (1978). Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and MeaningLondon: Edward Arnold. Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and Education 18 (3). S. 220 246.