Unga asylsökande och suicid

Relevanta dokument
Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma,

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Kulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Nyanlända och specialistpsykiatri

Att möta den som inte orkar leva

KULTURELLA ASPEKTER AV MÖTET MED ÄLDRE MIGRANTER I PRIMÄRVÅRDEN. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Att arbeta med suicidnära patienter

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Bemötande aspekter för nyanlända.

Självmordsriskbedömning

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Temadag om suicidprevention

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

TRAUMA OCH MIGRATIONSRELATERAD STRESS. Luleå

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Psykiskt status

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Ensamkommande men inte ensamma

Uppdragpsykiskhälsa.se

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Psykiatrin i praktiken

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Sverige är väldigt vackert.

Bilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar

Ensamkommande barn De mest utsatta!

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Flyktingbarnteamet Göteborg

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Vad är psykisk ohälsa?

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Att möta den som inte orkar leva

Ett utbildningsmaterial om. självskadebeteende

Om självskadebeteende och bemötande

Hur orkar vi ge hopp till papperslösa?

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

När någon i familjen fått cancer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Nyanlända barn. Lena Bolander Distriktssköterska Transkulturellt Centrum

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Underlag för psykiatrisk bedömning

Självmord - barn och ungdom. Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

På flykt och försvunnen Barnen som inte syns och deras röster. 25 april 2017

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Interkulturell kommunikation. Joakim Lindqvist, specialist i allmänmedicin

Mortalitet hos personer med AST

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Suicidriskprevention genom forskning

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Ensamkommande flyktingbarn

RÅD OM LÄKARINTYG FÖR PAPPERSLÖSA PERSONER

-man slutar bara att leva

Att möta den som inte orkar leva

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Transkript:

Unga asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater, TC Flykt, exil och trauma 180419 Gilda Perna

Upplägg Mustafa och Faheme Utmaningar att bedöma i migrationssituationen Vad mer finns det att fånga upp? Vad händer om vi inte förstår? Hur kan det bli bättre? Mustafa och Faheme igen

Utmaningar att bedöma i asylsituation

Utmaningar med att bedöma suicidrisk hos en asylsökande person 1. Normal reaktion på onormala förhållanden?

Om det är en normal reaktion på onormala förhållanden? Ett rop på hjälp? Om det är ett rop på hjälp är det lindrigare då?

Ett annat sätt att se Sociala riskfaktorer i hög grad bestämmande för suicidalitet i allmänhet Flyktingar ökad risk för psykisk ohälsa. Asylsökande lever i en särskilt utsatt situation nära till tidigare trauman + ovisshet. Ökad risk för suicidförsök och suicid i flera studier. Samband med stress relaterad till asylsituationen. Suicidalitet ibland relaterad till avslag. Goosen m fl, 2011; Staehr & Munk- Andersen, 2006; Sundvall m fl, 2015

Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga Rapport från KI på uppdrag av Socialstyrelsen januari 2018 Svårt kartlägga ej personnummer. Från olika aktörer 12 suicid i gruppen ensamkommande asylsökande barn och unga under 2017 motsvarar 51,2 per 100 000 personer. Samtliga pojkar. Överrepresentation från Afghanistan. Flest hängning. För jämnåriga födda i Sverige 5,2 per 100 000. Ökning antal fall av självskada och suicidförsök 2015-2017. Tydligt högre tal för ensamkommande än för barn som kommit till Sverige med vårdnadshavare. Hagström, Hollander, Mittendorfer-Rutz, 2018

Utmaningar med att bedöma suicidrisk hos en asylsökande person 1. Normal reaktion på onormala förhållanden? 2. Kris eller depression?

Kris eller depression? en andra utmaning Kris eller depression? två fällor Tidigare forskning betonade att 90 procent av alla suicid hängde samman med psykisk sjukdom (Mann, 2002). Visat sig inte gälla överallt i världen. Enligt WHO:s senaste rapport är det inte hela sanningen någonstans Diagnostik fortfarande viktigt. Men andra fällan: vad man missar om man bara tänker på diagnostik Suicidal behaviour indicates deep unhappiness but not necessarily mental disorder. Many people living with mental disorders are not affected by suicidal behaviour, and not all people who take their own lives have a mental disorder. WHO, Preventing suicide, 2014

Utmaningar med att bedöma suicidrisk hos en asylsökande person 1. Normal reaktion på onormala förhållanden? 2. Kris eller depression? 3. Relationen till patienten påverkas av asylprocessen?

Relationen till patienten påverkas Hur kan man lita på den som - Desperat söker efter hjälp för sitt mående och därför kanske överdriver? - Informerats av andra att läkarintyg är avgörande för att få stanna i Sverige och att det fordrar kraftiga symtom? Tankar att pröva när man känner en begriplig misstro: - Vilken är min roll? - Om jag inte frigör mitt tänkande från en låst motöverföring får jag svårare att vara till hjälp för patienten - Så hur kan jag gå vidare: patientens perspektiv - Motverka etiska glidningar. Nya teorier tenderar att skapas i pressade situationer.

Om jag kan hantera de utmaningar asylsituationen kan innebära - Vad mer kan det finnas att upptäcka? - Vad mer skulle kunna påverka Mustafas och Fahemes självmordsbenägenhet?

Vad mer finns att upptäcka? Kulturella aspekter som påverkar bedömningen av suicidalitet Trauma och suicid

Kultur och suicid

Kulturella aspekter som skulle kunna påverka vår bedömning av om patienten är suicidal Uttryck för psykiskt lidande Språkliga uttryck Tolkningar av psykisk sjukdom Stigma, okunskap, rädsla för diskriminering Andra skyddsfaktorer

Hur suicidalitet kan uttryckas, exempel från syriska flyktingar - Jag önskar att jag kunde somna och inte vakna upp. Hen kan också uttrycka en önskan att Gud ska ta hens liv. Kliniker får rådet att först bygga upp en förtroendefull relation och närma sig ämnet med öppnare frågor: - Önskar du ibland att Gud skulle låta dig dö? I sådana situationer har det ibland hänt att människor tänker på att ta sitt eget liv har det hänt dig? UNHCR, 2015

Religion och suicid Att vara religiös är ett skydd mot suicid. Fatumeh, 35 år, muslimsk kvinna från Irak: - Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. Hur skulle du tänka om du mötte Fatumeh?

Religion och suicid Att vara religiös är ett skydd mot suicid. Fatumeh, 35 år, muslimsk kvinna från Irak: - - Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. - Men nu orkar jag inte längre. TILLSKRIV ALDRIG NÅGON EN UPPFATTNING PÅ GRUND AV RELIGION ELLER KULTUR

Religion och suicid Att vara religiös är ett skydd mot suicid. Fatumeh, 35 år, muslimsk kvinna från Irak: - - Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. - Men nu orkar jag inte längre. Är det annorlunda med asylsökande ungdomar?

Trauma och suicid

Att tolka ovanliga beteenden och symtom från en journalstudie Kvinnor som faller omkull på golvet, slår huvudet i väggen, stönar, sitter och vaggar, växlar mellan mutism och intensiv motorisk oro, skriker okontrollerat. En kvinna med yrsel, dubbelseende, illamående och huvudvärk. Ändrade medvetandetillstånd, dramatiska förändringar i stämningsläge och minne, hotfulla syner, impulsivitet, kraftig huvudvärk. Sundvall m fl, 2018

Att förstå ovanliga livsomständigheter En ung kvinna som hade varit utsatt för sexuella övergrepp och nu fått avslag på asylansökan gjorde upprepade självmordsförsök. Hon hävdade att hon skulle dödas om hon återvände till hemlandet och att familjen förskjutit henne. Personalen övertalade henne till ett telefonmöte med fadern i hemlandet. Denne förklarade att hon var död för honom och att alla som hade kontakt med henne skulle drabbas av social skam. Kvinnan tappade tilltron till vården som utsatt henne för denna förödmjukelse.

Att utforska trauma och förstå vad det betyder En kvinnas beskrivning av vad som drev henne att göra självmordsförsök: Att bli av med giftet inombords. Risk att trauma försvann ur berättelsen när kvinnan blev inlagd. (Tillsammans med öppenvården.) Trauma en känd riskfaktor för suicidalt beteende. Angeläget att fånga upp tidigt. Ändå fick inte traumat plats i suicidbedömningen. Omedelbara, traumarelaterade suicidala impulser till skillnad från långsamt ackumulerad hopplöshet

Vad händer om vi inte förstår?

Personalens reaktioner Svårt att uthärda beskrivningar av outhärdliga verkligheter Risk att tolkar ovanliga uttryck så här: Samarbetar inte? Utagerande? Hysteri? Protest? Kan uppleva stark maktlöshet vilket kan yttra sig som distansering.

Risk för en sorglig berättelse om två perspektiv som aldrig möts? Patientens Berättelse Livssituation, helt socialt sammanhang Väntar sig förståelse, stöd och hjälp med hela situationen Besvikelse och maktlöshet när situation inte förbättras Sundvall m fl 2018 Vårdpersonalens Checklista Symtom, diagnoskriterier Föreslår medicinska åtgärder Besvikelse och maktlöshet när åtgärder inte lyckas Kan vi få perspektiven att gå ihop bättre?

Hur kan det bli bättre?

Vidga tunnelseendet Självmordsbenägenhet har beskrivits som en kognitiv inskränkning där synfältet blir snävare och snävare oacceptabel plåga eller döden. Shneidman 1993 Att vidga tunnelseendet hur? Bryta isolering fysisk, personlig kontakt, samtal, samvaro, god relation. Att vara där. Uppgift från stund till stund. Att använda de sociala nätverk som finns. Att fånga inifrånperspektivet

Att bedöma suicidalitet: att använda ett inifrånperspektiv Psykiska störningar och tidigare suicidförsök är viktiga riskfaktorer för fullbordat suicid, men den psykiatriska sjukdomsmodellen är inte en teori om suicidalitet. Ett växande intresse för inifrånperspektivet och suicidalitetens psykologi. Börja med patientens egen berättelse.

Kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 16 frågor om -beskrivning av problemet och syn på orsaker -sammanhang, stressor och stöd, coping -kulturell identitet -tidigare hjälpsökande, hinder -förväntningar, relationen yrkesperson-patient Finns på svenska på www.pilgrimpress.se Laddas ned gratis

www.transkulturelltcentrum.se