Internationell skatteplanering, räntor och hybrider. Börje Noring Christina Hammarstrand

Internationell skatteplanering, räntor och hybrider Börje Noring Christina Hammarstrand 2015-04-23 1

Agenda 9.15 10.00 Internationell skatteplanering Bensträckare 10.05 11.10 Räntor Paus 11.25 12.00 Hybrider Frågor och diskussion 2

1. Internationell skatteplanering 3

Internationell skatteplanering Vad vill man uppnå? Resultatutjämning Minskad skattebas Skattearbitrage o Koncernbidrag/-avdrag o Internprissättning o Placering av tillgångar eller verksamhet o Skatteparadis o Räntesnurror o Hybrider 4

Internationell skatteplanering Resultatutjämning Målsättning: underskott och överskott tar ut varandra helst intäkter i lågskatteländer och utgifter i högskatteländer 6

Internationell skatteplanering 1. Koncernbidrag/-avdrag: Svensk intern rätt 35 kap IL, bidrag mellan svenska skattesubjekt 35 a kap IL, koncernavdrag 7

Internationell skatteplanering 2. Internprissättning: Armlängdsprincipen 14 kap. 19 IL Villkor mellan företag i ekonomisk intressegemenskap får inte avvika från vad oberoende företag sinsemellan hade avtalat Dvs. villkoren ska vara marknadsmässiga 8

Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts: X1 AB Tillverkning Fsg pris 22 KSV 10 Övr. kostnad 5 Vinst 7 Pris 22 Pris 30 X2 AB Försäljning Fsg pris 30 KSV 22 Övr. kostnad 5 Vinst 3 (Externt) Vinst som beskattas i Sverige 7+3 = 10 9

Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts: X1 AB Tillverkning Fsg pris 22 KSV 10 Övr. kostnad 5 Vinst 7 Pris 22 Pris 30 X2 GmbH Försäljning Fsg pris 30 KSV 22 Övr. kostnad 5 Vinst 3 (Externt) Vinst som beskattas i Sverige = 7 Vinst som beskattas i Tyskland = 3 10

Internationell skatteplanering 2. Internprissättning, forts.: Entreprenörer Komplexa funktioner/tjänster Äger IP / stor risk / stort kapital Motiverar hög ersättning Service Providers Enkla funktioner/tjänster Bär ej risker / litet kapital Motiverar låg ersättning 11

Internationell skatteplanering Minskad skattebas Målsättning: placera verksamhet och/eller tillgångar i länder där t.ex. utgifter är dubbelt avdragsgilla, fiktiva avdrag medges, inkomster är helt eller delvis undantagna från beskattning 13

Internationell skatteplanering Minskad skattebas Strategi: leta efter länder där det finns ett visst skattesystem, som har förmånliga interna regler avseende t.ex. källskatt och underkapitalisering, och som har förmånliga skatteavtal 14

Internationell skatteplanering Skattearbitrage Målsättning: Koncernen uppnår definitiv skattelättnad helt eller delvis Användning av olikheter i skattesystem, hybridföretag och hybridinstrument Transaktioner mellan två eller flera länder Reducering av bolagsskatt, källskatt m.m. 16

Internationell skatteplanering Skattearbitrage Olikheter i skattesystem: Bygger på utnyttjande av förmånlig lagstiftning T.ex. ränta i båda länderna, men intäkter är skattefria i mottagarlandet och utgifter avdragsgilla i betalarens land Hybrider: Bygger på olikheter i klassificering T.ex. ett finansiellt instrument eller ett företag klassificeras på olika sätt i olika länder (skuld/kapital resp. opak/transparent) 17

Internationell skatteplanering Vilka skatteplanerar? 1. Utlandsägda koncerner 2. Svenskägda koncerner 3. Dolt ägande Vilka länder används? 1. Länder med låg skattesats 2. Länder med skattesystem olika det svenska 3. Länder med klassificeringsmetoder olika de svenska 18

Internationell skatteplanering Utlandsägda koncerner Kan använda sig av bolag i lågskatteländer för att uppnå skatteeffektivitet Använder sig av bolag i jurisdiktioner som inte medför oönskade skattekonsekvenser alt. är skatteförmånliga i moderbolagets hemstat Svårt att överblicka utan internationella nätverk Är detta ett problem? 19

Internationell skatteplanering Svenskägda koncerner Måste beakta bl.a. svensk CFC-lagstiftning samt begränsningar i avdrag för vissa räntor Använder sig antingen av länder med förmånliga skatteregler t.ex. låg beskattning av ränte-/royaltyintäkt eller länder där skattesystem/klassificeringsmetoder skiljer sig från de svenska, så att man uppnår skattearbitrageeffekter t.ex. avdragsgilla ränteutgifter som inte motsvaras av skattepliktiga ränteintäkter 20

Internationell skatteplanering Åtgärder? Lagstiftaren Domstolarna Skatteverket EU OECD Andra länder 21

OECD:s BEPS-projekt (Base Erosion and Profit Shifting) Urholkning av skattebasen är en allvarlig risk för skatteintäkter nationell suveränitet rättvisa skatter Då: undvika dubbelbeskattning Nu: Exploatering av dubbelbeskattningsavtal och nationella regler Fortsättning av OECD:s arbete med Aggressive Tax Planning (ATP) G20-länderna driver på Två huvudrapporter under 2013 + delrapporter 2014-2015 Handlingsplan i 15 punkter

OECD:s BEPS-projekt Nyckelområden Hybrider Digitala varor och tjänster var ska vinsten beskattas? koncerninterna finansiella transaktioner internprissättning flytt av risker och IP m.m. regelsystem för allmän skatteflykt, tunnkapitalisering, missbruk av dubbelbeskattningsavtal m.m. skadliga regimer (skatteparadis) Kräver bestämt internationellt agerande informationsutbyte ökad samverkan gemensamma regler (särskilt IP och digitala ekonomin) Full transparens i BEPS-arbetet

Att betala rimlig skatt EU genomför undersökningar i enskilda fall i Nederländerna, Irland och Luxemburg CSR socialt ansvarstagande 26

2. Lånestrukturer och räntor 27

16 kap. 1 Inkomstskattelagen Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.

Räntestrukturer Lånestrukturer, som byggs upp med avdrag men ingen beskattning, syftar normalt inte till att tillföra det svenska bolaget rörelsekapital som kan generera skattepliktiga inkomster, ex. utdelning aktieägartillskott köp av interna eller externa andelar vidareutlåning till koncernbolag som inte erlägger ränta pga. olika typer av vinstandelslån Ibland leder lånestrukturen till dubbla avdrag, bl.a. vid utnyttjande av filialer

Räntestrukturer - utlåning Enkla sätt att skapa skattearbitrage med interna lån där beskattning inte sker hos låntagaren Check-the- box (USA) PEC-instrument (Luxemburg) NID (Belgien) Skatteparadis Skattebefriade svenska skattesubjekt Lån Ltd Ränta Banklån påverkar också skatteunderlaget Bank Lån Ränta AB

Exempel Check-the-Box US Inc. Kapitaltillskott Holding Inc. väljer att se Holding AB som disregarded. Vid Holding Inc.:s beskattning ses lånet och räntebetalningarna som en företagsintern transaktion som det kan bortses ifrån. Holding Inc. Delaware Ingen beskattning Holding AB Ränteavdrag Lån Ränta Koncernbidrag Rörelsedrivande AB

Belgiska NID-bolag (Notional Interest Deduction) MB AB ägartillskott DB AB lån ränta BV (Belgien) Ränteinkomsten neutraliseras av en beräknad ränta på eget kapital Förvärvad koncern Ex. köp av bolag internt och externt

Dubbla avdrag - filial Lån AB AB svensk filial Ränta OY Ränteavdrag SVERIGE Koncernbidrag Neutralt resultat (avdrag + beskattning) FINLAND

Ltd beskattas med mindre än 10 % för ränteinkomsten MB Svenskt/ utländskt Internt andelsförvärv Ltd 2009 Lån Ränta Hold AB AB AB/Ltd koncernbidrag (från svenska bolag) AB/Ltd koncernbidrag Internt andelsförvärv

Ränteavdragsbegränsning 2009-2012 24 kap. 10 a)-e) IL Räntan beskattas med mindre än 10 % hos MB Förenklat exempel. Andelsöverlåtelsen måste inte ske från samma bolag. Det långivande bolaget kan också vara ett annat koncernbolag. avdrag medges inte för räntan Ränteutgifter som avser en skuld till ett företag i intressegemenskapen är inte avdragsgilla om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag i intressegemenskapen. Detta förutsätter att det långivande koncernbolaget beskattas med mindre än 10 %. Ränteavdrag kan ändå medges om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen (> 75 %) affärsmässigt motiverade

Slussning Faktiskt har rätt till 24 kap. 10 d IL A/S Lån Ränta Ltd Ingen beskattning beneficial owner Ränta Lån AB AB 1 Internt förvärv av andelar

MB Exempel på kringgående av 2009 års räntelag byte av långivare Lån Ltd Ingen beskattning AB Ränta Flyttning av lånefordran Internt förvärv av AB 1 Räntebet. efter flytt av lånefordran CY BE LUX AB 1 Bolagsskatt 10 % Delavstående av NIDavdrag Underskott

Välfärdssektorn Uppdrag 2012 + 2015 att kartlägga välfärdssektorn

Pivate Equity Fond A Försäljning av vårdkoncern från en riskkapitalgrupp till en annan. Nybildat förvärvsbolag i Luxemburg LUX Sarl Netto ingen beskattning i Luxemburg Pivate Equity Fond B Lån Ränta 15 % Nybildat svenskt förvärvsbolag Hold AB Ränta Bank LUX Invest Sarl Lån Koncernbidrag Vårdkoncern Förvärv av vårdkoncern Vårdkoncernen betalar ingen bolagsskatt Vårdkoncern

Skatteverkets ränterapporter Ränteupplägg slutrapport, 2008-01-31, Storföretagsskattekontoret Ränteavdrag i företagssektorn, 2009-12-14 Ränteavdrag i företagssektorn fortsatt kartläggning, 2011-03-14 Ränteavdrag i företagssektorn fortsatt kartläggning, 2011-12-19 Delrapport - skatteplanering med ränteavdrag i företag inom välfärdssektorn, 2012-04-27 Delrapport skatteplanering hos svenska juridiska personer som inte beskattas för inkomst, 2012-08-24 Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn externa lån.., 2014-01-20 Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn externa lån och en påbörjad undersökning av 2013 års regler.., 2015-01-15

Ränteavdragsbegränsningsregler Prop. 2012/13:1 Omfattar ränteavdrag på alla interna lån oavsett vad pengarna används till Interna eller externa andelsförvärv Utdelning eller ägartillskott Lån för verksamheten

Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 a Intressegemenskap om väsentligt inflytande (ca 40 % ägarandel eller andra omständigheter) 24 kap. 10 b Gäller ränteutgifter avseende alla skuldförhållanden inom intressegemenskapen 24 kap 10 c och f Back-to-back, begränsning endast om avser förvärv av delägarrätt (internt; alla förvärv, externt; överstigande 40%) Ej avdrag om huvudsakligen skattedrivet

Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 d 10 %-regeln Den som faktiskt har rätt till inkomsten Ränteinkomsten ska beskattas med minst 10 % 24 kap. 10 d 3 st. Undantag från 10 %-regeln Om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet är att intressegemenskapen ska uppnå skatteförmån Dvs. >25 % affärsmässighet

Ränteavdragsbegränsningsregler 24 kap. 10 e Ventilen Avdragsrätt om skuldförhållandet samt även förvärvet, om förvärv av delägarrätt är huvudsakligen affärsmässigt motiverat Dvs. >75 % affärsmässighet Mottagaren inom EES eller skatteavtalsland Möjlighet att istället lämna tillskott ska särskilt beaktas

Ränteavdragsbegränsningsregler Skatteverkets ställningstaganden Stapel av bolag 2013-01-22; Dnr. 131-8239-13/111 Tillämpningsfrågor I 2013-02-25; Dnr. 131-117306-13/111 Tillämpningsfrågor II 2013-02-25; Dnr. 131-117310-13/111 ersatt av 2014-03-10; Dnr. 131-125056-14/111 Skärpning avseende tillskottssituationer

Uppdrag till företagsbeskattningskommittén 2011 Neutralitet mellan eget och lånat kapital Skydda den svenska bolagsskattebasen i en allt mer globaliserad värld Generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen Särskilt studera externa lån Slutbetänkande i juni 2014 Huvudförslag: 1. Kvittning av ränteutgifter mot ränteinkomster (koncernnivå), därutöver inget ränteavdrag 2. Finansieringsavdrag med 25 % av skattemässig vinst 3. Halvering av tidigare underskott 4. Schablonskatt för finansiella institut Alternativt förslag: Begränsning av ränteavdrag genom EBIT-regel. Sänkning av skatt med 3,5 %. Nuvarande regler behålls.

Skatteverket har i rapport till regeringen ansett att externa lån vid debt-pushdown strukturer kan vara ett hot mot den svenska bolagsskattebasen Kommitténs båda förslag begränsar rätten till ränteavdrag på externa lån Internationellt finns olika lösningar OECD kommer med en BEPS-slutrapport om räntestrukturer hösten 2015 48

3. Hybrider 49

Hybrider Definitioner Hybridbolag: Ett bolag som behandlas som skattemässigt transparent i ett land men inte i det andra landet T.ex. valmöjlighet för bolag/fasta driftställen/partnership att välja skattemässig status (t.ex. check-the-box ) Hybridinstrument: Ett finansiellt instrument som betraktas som lån i ett land men som kapital i ett annat land T.ex. Luxemburg PEC/CPEC 50

Hybrider Definitioner Hybridtransfer: Utnyttjar länders olikheter i vem som anses vara ägare av en tillgång (ofta skuldebrev eller aktie) eller mottagare av betalning T.ex. avräkningsgeneratorer 51

Hybrider Vad kan man uppnå? Dubbla avdrag ( DD ) Avdrag som inte motsvaras av inkomst i annat land ( D/NI ) Upplägg som utnyttjar avräkningsregler ( FTCG ) 52

Hybrider Exempel, klassificeringsproblem instrument Hur ska avtalsvillkor värderas? T.ex: Ovillkorlig återbetalning av kapitalbeloppet (inom viss tid) Företrädesrätt före stamaktier Ingen residualrätt i det egna kapitalet Registrerat aktiekapital Kan omstämplas till annat aktieslag Kapitalbeloppet förfaller inte till betalning inom viss tid Hur påverkar klassificeringssäkerhet skatteplaneringen? 53

Hybridexempel 1: Obligatorisk konvertibel US Inc. I USA betraktas räntan som ej skattepliktig utdelning Löpande konvertering till aktier (IRC 305) Lån (15 år, 5 %) Ränta Ränta såväl som amortering av lån konverteras löpande till aktier Holding AB Verklig innebörd? 54

Hybridexempel 2: Mandatory Redeemable Preference Shares (PESC?) Emission av Mandatory Redeemable Preference Shares AB AB benämner instrumenten Preference shares i ÅR. 1,5 miljard SEK per år ses som skattefri utdelning. 25 miljarder SEK Lux Finance Sarl Lux Sarl - Del av registrerat aktiekapital - Rösträtt Luxemburgbolagen årsredovisningar: According to the tax ruling dated the Preferred Shares issued by the company are considered as a debt under a fiscal point of view and the revenue relative to these Preferred Shares is deductible. 55

Hybridexempel 3: Avräkningsgenerator

Hybrider, internationellt OECD BEPS action 2 EU 2 diskussionsdokument (hybridregler+skatteavtal) 2014-03-19 Kommentarer sammanställda maj 2014 Rapport 2014-09-16 http://www.oecd.org/tax/neutralising-the-effects-of-hybrid-mismatcharrangements-9789264218819-en.htm Ändring av moder-dotterbolagsdirektivet 2014-07-08 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin /143709.pdf 57

Hybrider, BEPS action 2 58

Hybrider, Sverige Utmaningar för Skatteverket Hitta Förekomst, omfattning Förstå Tekniskt, rättsligt Åtgärda Skatteflykt / verklig innebörd? Specialregler? Internationellt samarbete 59

Hybrider, Sverige Skatteverkets rapport 2012-04-23 http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skrivelser/2012/skrivelser 2012/131183077121211.5.71004e4c133e23bf6db800075496.html 60

Hybrider, Sverige Ränteavdragsbegränsningsreglerna kan även träffa hybridsituationer Test av affärsmässiga skäl inkluderar beaktande av hybrider (prop. 2012/13:1, s. 257) Exempel på omständigheter som kan tala för att affärsmässiga skäl inte föreligger: Om hybridinstrument eller hybridbolag används för att uppnå skattemässiga fördelar 61

Hybrider, Sverige Definitioner av hybrider i prop.en: Hybridinstrument instrument där ersättningen behandlas som utdelning i ett land men som ränta i ett annat land Hybridbolag bolag som är transparent i ett land men icke-transparent i ett annat land 62