DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (18) Mål nr KLAGANDE Fortum Sverige AB (Fortum Power and Heat AB vid Skatteverkets beslut) Ombud: Thomas Andersson Ombud: David Björne MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 maj 2017 i mål nr och , se bilaga A (här borttagen) SAKEN Inkomstbeskattning för beskattningsår 2013 Ersättning för kostnader KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Kammarrätten bifaller överklagandet delvis och beslutar att Fortum Sverige AB ska medges yrkat avdrag och att ersättning ska utgå för kostnader hos Skatteverket med kr exklusive mervärdesskatt. 2. Kammarrätten avslår Fortum Sverige AB:s yrkande om att ytterligare ersättning ska utgå för kostnader i förvaltningsrätten. 3. Kammarrätten beviljar ersättning för kostnader i kammarrätten med kr exklusive mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: 08:00 16:00 kammarrattenistockholm@dom.se se

2 DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. Fortum Sverige AB (Fortum Sverige) yrkar avdrag för räntekostnader i första hand enligt ingiven deklaration och i andra hand med ytterligare kr. Fortum Sverige yrkar vidare ersättning för kostnader hos Skatteverket och i förvaltningsrätten med där yrkade belopp. Fortum Sverige, Fortum Nordic AB, Fortum 1 AB, Fortum Sweden AB och Fortum Vind Norr AB ansöker om ersättning för kostnader i kammarrättens mål nr med sammanlagt kr. Skatteverket anser att överklagandet ska avslås men medger bifall till Fortum Sveriges andrahandsyrkande. Om kammarrätten anser att Fortum Sverige endast har skuldförhållande till Fortum Finance II BV (Fortum BV) anser Skatteverket dock att överklagandet ska avslås även i denna del. Skatteverket anser vidare att Fortumbolagens ansökan om ersättning för kostnader i kammarrätten ska avslås. Om kammarrätten anser att ersättning ska betalas ut godtar Skatteverket ersättning för ombuds- och biträdeskostnader med kr per bolag, dvs. sammanlagt med kr. MUNTLIG FÖRHANDLING Kammarrätten har hållit muntlig förhandling i mål nr den 5 september Vid den muntliga förhandlingen har AA och BB hörts som partsföreträdare för Fortumbolagen.

3 DOM Sida 3 DET SOM PARTERNA FÖR FRAM Fortum Sverige Företag som faktiskt har rätt till inkomsten Det går inte att dela upp Fortum Sveriges räntebetalningar till Fortum BV i en del (61 procent) som anses stanna i Fortum BV och andra delar (39 procent) som skattemässigt ska anses ha slussats till Fortum Luxembourg Sarl (Fortum Sarl), Fortum Finance Ireland Ltd. (Fortum Ltd.) och Fortum Project Finance NV (Fortum NV). Lagtexten är uttryckt i bestämd form singular, vilket innebär att varje skuld ska bedömas för sig som en helhet hos det företag som har rätt till ränteinkomsten, vilket är Fortum BV. Det finns inga avtal mellan Fortum BV och koncernens övriga internbanker om en förutbestämd slussning av ränteutgifterna. Det är inte heller fråga om identiskt speglade back-tobacklån. Om kammarrätten godtar att en del av räntan slussas vidare till de andra internbankerna måste i konsekvens med detta en del av den ränta som dessa i sin tur betalar vidare till moderbolaget Fortum Oyj anses ha slussats vidare dit. Detta motsvarar 4,8 procent av Fortum Sveriges totala ränta till Fortum BV. Räntan beskattas med 24,5 procent i Fortum Oyj. Beskattningsnivån Skatteverkets metod för beräkning av beskattningsnivån är principiellt felaktig då verket delar den faktiska skatt som erlagts på Fortum Sveriges nettoinkomster med en bruttoinkomst i form av bolagets ränteinkomster. Den skatt som belastar respektive bolag i intressegemenskapen baseras till viss del på andra intäkter och kostnader än från de svenska Fortumbolagen. När det gäller Fortum Oyj har Skatteverket uppmärksammat att denna metod är orimlig. I Fortum BV är 20 procent

4 DOM Sida 4 av intäkterna och 25 procent av kostnaderna, inkluderande kostnaden för säkringsinstrumentet, inte hänförliga till de svenska bolagen. Vidare ingår Fortum BV i en s.k. fiscal unity med åtta andra nederländska bolag. Fortum Sveriges beräkning av skatten är inte hypotetisk. Skatteverket har vid beräkningen av den faktiska skatten i Fortum BV låtit ett avdrag för säkringsinstrument reducera detta bolags beskattningsbara inkomst väsentligt. Skatteverket har dock inte beaktat att säkringsinstrumenten gett upphov till en motsvarande skattepliktig intäkt hos Fortum Oyj, som är motpart i samtliga säkringsavtal. Det är huvudsakligen asymmetrin i Skatteverkets beräkningar vad gäller säkringsinstrumenten som har lett till att verket kommit fram till en väsentligt lägre sammanlagd beskattningsnivå än Fortum Sverige. Fortum Oyj hanterar samtliga valutarisker i koncernen dagligen och tecknar externa valutasäkringspositioner utifrån sammansättningen av portföljen av valutarisker. Det går inte att koppla vissa externa kostnader till ett visst säkringsavtal. Det är orimligt att fluktuationer på valutamarknaden ska påverka beskattningsnivån för ränteinkomsterna. Under förutsättning att säkringsinstrumentet hanteras konsekvent, dvs. beaktas på samma sätt i Fortum BV och Fortum Oyj är Fortum Sverige berett att ansluta sig till Skatteverkets beräkningsmetod för den sammanlagda beskattningsnivån för intressegemenskapen. Vid en konsekvent hantering av säkringsinstrumentet uppkommer en beskattningsnivå på 16,7 procent. Väsentlig skatteförmån Det finns ingen väsentlig skatteförmån till följd av skuldförhållandet mellan Fortum Sverige och Fortum BV. Avdraget i Sverige är värt 22 procent av nettovinsten och beskattning sker i Nederländerna med 25 procent. Det ska inte beaktas om andra skuldförhållanden mellan Fortum BV och andra internbanker ger upphov till skatteförmåner. Även om kammarrätten skulle komma fram till att Fortum BV:s

5 DOM Sida 5 skuldförhållanden ska beaktas föreligger det enligt Fortum Sveriges mening inte en väsentlig skatteförmån vid en sådan bedömning. Det finns inget lagstöd för att bortse ifrån den beskattning som sker i Fortum BV av de ränteintäkter som inte anses vidareslussade. Begreppet väsentlig motsvarar ungefär 40 procent i inkomstskattelagen (1999:1229), IL (prop. 1990/91:54 s. 192 och SN 2018 s. 160). För att en väsentlig skatteförmån ska anses föreligga krävs därmed en beskattningsnivå understigande 13,3 procent. Huvudsakligt skäl Det strider mot OECD:s riktlinjer för vad som utgör armlängdsmässiga förhållanden för Fortum Sverige att ha en för låg skuldsättningsgrad. Bolaget har förklarat att det finns behov av att ha ett skyddande flernivåsystem för att skydda moderbolaget Fortum Oyj:s balansräkning. Eftersom det bedrivs verksamhet i flera länder behövs det en gemensam finansieringsstruktur som hanterar alla länder och verksamheter och de politiska och finansiella risker som uppkommer. Svenska skatteregler är endast en mindre faktor att ta hänsyn till vid utformningen av finansieringsstrukturen. Eget kapital är dyrare och mer riskabelt än lånat kapital. Externa lån tas via Fortum Oyj som kan låna upp billigare. Koncernbankernas flernivåstruktur syftar till att skydda koncernen och moderbolaget mot finansiella risker. I den finansieringsstruktur som Skatteverket hänvisar till samlas alla risker i moderbolaget. Skatteverket Företag som faktiskt har rätt till inkomsten Det är Fortum Sarl, Fortum Ltd. och Fortum NV som har rätt till ränteinkomsterna som slussas genom Fortum BV till dessa bolag. Fortum Sverige har betalat ränta till Fortum BV. Detta bolag har finansierat

6 DOM Sida 6 utlåningen med långfristiga lån från Fortum Sarl, Fortum Ltd. och Fortum NV. Det är ränteinkomsterna från bl.a. Fortum Sverige som har gjort det möjligt för Fortum BV att betala sina räntekostnader till Fortum Sarl, Fortum Ltd. och Fortum NV. Eftersom det är Fortum Sverige som har bevisbördan för att undantaget från tioprocentsregeln inte är tillämpligt ankommer det på bolaget att visa hur stor del av räntan som stannar i Fortum BV där ingen väsentlig skatteförmån uppstår. Fortum BV:s verksamhet består till 86 procent av långfristig utlåning till svenska koncernbolag. Begreppet skuldförhållande omfattar inte endast en formell skuldförbindelse. I detta fall är det andra än den formella långivaren som har rätt till en stor del av ränteinkomsten från Fortum Sverige. Bedömningen enligt undantaget från tioprocentsregeln ska ske dels avseende den del där Fortum BV har rätt till inkomsten, dels den del där övriga internbanker har rätt till inkomsten. Beskattningsnivån Eftersom så stor del av koncernens finansieringsstruktur är uppbyggd för den koncerninterna utlåningen till de svenska koncernbolagen är det mest rättvisande att ställa de svenska bolagens räntebetalningar till Fortum BV i relation till motsvarande faktiskt uttagen inkomstskatt i de räntemottagande bolagen. Regelverkets grundläggande syfte, utgångspunkten att det är beskattningen hos den som har rätt till inkomsten som är relevant vid bedömningen av rätten till ränteavdrag, de formuleringar som finns i förarbetena om att en bedömning ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta omständigheter samt att bedömningen ska göras på intressegemenskapsnivå talar för att det skuldförhållande en gäldenär kan anses ha enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna kan skilja sig från den formella skuld som ligger till grund för den ränteutgift som ska bedömas. Det innebär att en gäldenär i vissa situationer, såsom i Fortum Sveriges fall, kan anses ha fler än ett skuldförhållande i regelverkets mening, trots att gäldenären

7 DOM Sida 7 bara har en formell skuld till ett företag inom intressegemenskapen. Fortum Sverige har en formell skuld till Fortum BV och betalar räntor till detta bolag. Enligt Skatteverkets mening slussas Fortum Sveriges räntebetalningar vidare till Fortum Sarl, Fortum Ltd. och Fortum NV. Detta medför att Fortum Sverige även har skuldförhållanden i ränteavdragsbegränsningsreglernas mening till dessa bolag. Bolagens beräkning utgår inte från faktiskt uttagen inkomstskatt hos respektive räntemottagande bolag och visar därför inte den totala beskattningen av respektive bolags räntebetalning till Fortum BV. Skatteverket anser inte heller att uppskjuten skatt ska tas med i beräkningen. Den skatt som faktiskt totalt har betalats på Fortum Sveriges räntebetalning till Fortum BV uppgår till 8,73 procent. För det fall kammarrätten inte instämmer i Skatteverkets bedömning att det är möjligt att dela upp ett bolags formella skuld i flera skuldförhållanden till de företag som faktiskt har rätt till inkomsten anser Skatteverket att Fortum Sveriges skuld till Fortum BV i sin helhet har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det är beskattningen av Fortum Sveriges räntebetalningar som ska beräknas. Eftersom säkringsinstrumenten inte är en del av Fortum Sveriges räntebetalning har Skatteverket inte tagit med intäkten avseende säkringsinstrumenten i Fortum Oyj i beräkningen. Skatteverket har utgått från den skatt som varje räntemottagande bolag har betalat. Bolagens beräkning är en mer hypotetisk beräkning. I Fortum Oyj bedrivs en omfattade verksamhet och detta bolag har betydligt mer inkomster och kostnader än ränteinkomster och räntekostnader. Det blir därför inte rättvisande att utgå från faktiskt uttagen inkomstskatt när det gäller Fortum Oyj. Om uppskjuten skatt inte inkluderas leder Fortum Sveriges beräkningssätt till en beskattningsnivå på 16,7 procent. I första hand anser Skatteverket att säkringsinstrumentet inte bör räknas med i Fortum Oyj eftersom det inte framgår om Fortum Oyj har en motsvarande

8 DOM Sida 8 extern kostnad. Det innebär att beskattningsnivån kan bestämmas till 8,73 procent. I andra hand anser Skatteverket att beskattningsnivån bör bestämmas till 16,7 procent. Väsentlig skatteförmån Det är endast relevant att bedöma frågan om det uppkommer en väsentlig skatteförmån för intressegemenskapen avseende den del av skuldförhållandet där Fortum BV har slussat vidare räntebetalningarna till lågbeskattade jurisdiktioner. Även en genomsnittlig beskattningsnivå på 16,7 procent understiger dock den svenska beskattningsnivån på 22 procent. Eftersom de svenska bolagens räntebetalningar utgör 82 procent av skattepliktiga ränteinkomster i Fortum BV beräknar Skatteverket att 82 procent av skatten på säkringsinstrumenten är hänförliga till de svenska bolagens räntebetalningar. Den totala skatteförmånen vid beaktande även av skattepliktig intäkt i Fortum Oyj uppgår därför till kr. Skatteverket vidhåller att helt koncerninterna transaktioner inte kan anses medföra att ett finansieringsbehov har uppkommit för koncernen. Det har inte förelegat något lånebehov för koncernen och inte medfört någon ökad skuldbelastning för koncernen. Koncerninterna lån för att finansiera koncerninterna transaktioner kan därför inte anses affärsmässigt motiverade. Huvudsakligt skäl Det finns inte skäl att ifrågasätta att det kan finnas vissa affärmässiga överväganden bakom den finansieringsstruktur som gjorts inom Fortumkoncernen. Det kan dock konstateras att finansieringsstrukturen har förändrats i takt med att skatteregler och rättspraxis har förändrats. Koncernen har genom finansieringsstrukturen uppenbart försökt att kringgå tioprocentsregeln vilket i sig visar att det huvudsakliga skälet till

9 DOM Sida 9 Fortum Sveriges skuldförhållande är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Vad målen rör och vilka frågor kammarrätten kommer att ta ställning till I mål nr är parterna ense om att Fortum Sverige under beskattningsåret 2013 ingick i en intressegemenskap tillsammans med bl.a. Fortum BV, att Fortum Sverige hade en skuld till Fortum BV för vilken utgick ränta som var på armlängds avstånd och att räntebetalningarna från bolaget hos mottagaren träffades av en beskattning som enligt det s.k. hypotetiska testet uppgick till minst 10 procent. Frågorna i målet är därmed om 1) skuldförhållandet gav upphov till en väsentlig skatteförmån och, om så var fallet, 2) den väsentliga skatteförmånen var det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet uppkommit. För att kunna besvara dessa frågor måste en bedömning göras av 1) om det finns skäl att anse att även andra företag inom intressegemenskapen än Fortum BV har faktisk rätt till någon del av den inkomst som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgift, 2) om Fortum Sverige i så fall ska anses ha skuldförhållande till fler företag inom intressegemenskapen än Fortum BV, samt 3) vilken beskattningsnivå den inkomst som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgift träffas av. Mål nr rör huruvida bolaget ska beviljas ersättning för kostnader hos Skatteverket. Denna fråga tar kammarrätten ställning till under rubrik ersättning för kostnader under vilken rubrik kammarrätten även tar

10 DOM Sida 10 ställning till Fortum Sveriges yrkande om att ytterligare kostnader i förvaltningsrätten ska ersättas samt till om, och i så fall hur mycket, kostnadsersättning som ska utgå i anledning av kostnader i kammarrätten. Det/de företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten och dess konsekvenser i fråga om det föreligger ett eller flera skuldförhållanden Aktuell finansieringsstruktur består i att Fortum Sverige har upptagit lån från Fortum BV som i sin tur tagit upp lån från Fortum NV, Fortum Ltd. och Fortum Sarl. Fortum NV och Fortum Ltd. har i sin tur lån från Fortum Oyj. Underinstanserna har vid sin bedömning gjort en uppdelning av Fortum Sveriges formella skuld till Fortum BV och ansett att detta bolag har faktisk rätt till de 61 procent av ränteintäkterna som har stannat i Fortum BV medan koncernbolagen i Belgien, Irland och Luxemburg har haft faktisk rätt till de 39 procent av ränteinkomsterna som gått vidare dit. I kammarrätten har Fortum Sverige, om kammarrätten bedömer att slussning har skett, yrkat att Fortum Oyj ska anses vara det bolag som faktiskt har rätt till 4,8 procent av de ränteinkomster som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgifter och att detta ska reducera den andel som Fortum Ltd. och Fortum NV har rätt till med samma belopp. Skatteverket godtar, för det fall att kammarrätten anser att flera skuldförhållanden föreligger, att Fortum Sverige medges avdrag med de 4,8 procent som kan anses slussade till Finland. För det fall endast ett skuldförhållande ska anses föreligga så anser Skatteverket att Fortum Sverige inte ska medges avdrag för någon del av sina ränteutgifter till Fortum BV.

11 DOM Sida 11 Slussning? Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det bolag som ska anses vara det som faktiskt har rätt till inkomsten är det bolag som slutligen har fått den ekonomiska nyttan av ränteinkomsten och att begreppet den som har faktisk rätt till inkomsten bör läsas i ljuset av det huvudsakliga syftet med ränteavdragsbegränsningsreglerna, nämligen att förhindra omotiverad slussning och undandragande av beskattningsbara inkomster från Sverige (se prop. 2012/13:1 s. 253 f). Kammarrätten instämmer vidare i att detta synsätt leder till bedömningen att 39 procent av de ränteinkomster som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgifter har lämnat Fortum BV på sådant sätt att andra företag inom intressegemenskapen måste sägas ha faktisk rätt till dessa inkomster. Av vad som framkommit i målet följer enligt kammarrätten, med samma synsätt, att Fortum Oyj har faktisk rätt till 4,8 procent av Fortum Sveriges ränteutgifter till Fortum BV. Ett eller flera skuldförhållanden? Kammarrätten har ovan instämt i underinstansernas bedömning att s.k. slussning har skett. Kammarrätten kan emellertid inte ur förarbetsuttalanden som föregått förutvarande och nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler (prop. 2008/09:65 och prop. 2012/13:1) utläsa att detta skulle innebära att låneavtalet mellan Fortum Sverige och Fortum BV ska ges annat innehåll än dess ordalydelse och att det utöver detta avtal ska anses föreligga skuldförhållanden mellan å ena sidan Fortum Sverige och å andra sidan Fortum NV, Fortum Ltd, Fortum Sarl respektive Fortum Oyj som alla har faktisk rätt till någon del av Fortum Sveriges ränteutgifter. Inte heller har det i målet framkommit andra omständigheter som kan tas till intäkt för att den verkliga innebörden av det formella låneavtalet mellan Fortum Sverige och Fortum BV är en

12 DOM Sida 12 annan än vad avtalet utvisar. Att Fortum BV:s in- och utlåning är sammankopplad på så sätt att inlåningen från andra företag inom intressegemenskapen sannolikt varit en förutsättning för utlåningen till Fortum Sverige och att in- och utlåningen t.o.m. kan ha bestämts vid ett och samma tillfälle ändrar inte denna bedömning. Den omständigheten att slussning har skett innebär inte att det är fråga om flera skuldförhållanden. En annan bedömning hade också kunnat leda till att ett bolag inom en intressegemenskap endast får avdrag för en del av de ränteutgifter som det betalt inom en intressegemenskap, trots att den koncerninterna ränteutgiften som helhet inte gett upphov till någon skatteförmån. Det är därmed skuldförhållandet mellan Fortum Sverige och Fortum BV som ska bedömas i målet. Beskattningsnivån I målet aktualiseras flera länders skatteregler och det saknas gemenskapsrättsliga regler med stöd av vilka det går att på ett enhetligt sätt bestämma beskattningsunderlaget för den del av inkomsten som enligt kammarrättens ovan angivna bedömning har hamnat i Belgien, Irland, Luxemburg respektive i Finland. Beskattningsnivån måste därför bestämmas utifrån en uppskattning. Efter att kammarrätten i beslut den 10 april 2018 förelagt parterna att komma in med beräkningar av beskattningsnivån så är den enda skillnaden av någon betydelse hur det valutasäkringsavtal som ingåtts mellan Fortum BV och Fortum Oyj ska behandlas. Skatteverket har i sin beräkning beaktat effekterna av valutasäkringsavtalet hos Fortum BV men inte hos Fortum Oyj medan bolaget förordar reciprocitet vilket innebär att effekterna antingen ska beaktas hos såväl Fortum BV som hos Fortum Oyj eller inte hos någon.

13 DOM Sida 13 Kammarrätten uppfattar att Skatteverkets beräkningssätt av effekten av säkringsinstrumentet kan innebära stora fluktuationer i beskattningsutfallet i procent mellan åren. Skatteverket har också godtagit att de ränteinkomster som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgifter under beskattningsåret 2015, till följd av valutasäkringsavtalet, fått en beskattning som med Skatteverkets beräkningssätt i procent vida överstiger den som Skatteverket beräknat för Detta har inte hindrat Skatteverket från att i aktuellt mål argumentera för att den väsentliga skatteförmånen under beskattningsåret 2013 uppstår under flera följande beskattningsår. Ett sådant beräkningssätt gör det dock omöjligt att förutse en framtida eventuell skatteförmån eftersom den är beroende av utvecklingen av valutakurserna. Det finns inte ens några garantier mot att vad som under ett beskattningsår bedöms vara en väsentlig skatteförmån vid ett senare beskattningsår kan komma att leda till en skattenackdel. Undantaget från tioprocentsregeln är med lagrådets terminologi en ren skatteflyktsregel (lagrådets yttrande prop. 2012/13:1 bilaga 6 s.19). För att en sådan ska få avsedd effekt får det enligt kammarrättens mening till viss del accepteras att dess tillämplighet inte fullt ut kan avgöras på förhand. Med av Skatteverket tillämpad beräkningsmetod blir det emellertid, beroende på valutakursfluktuationer, mycket svårförutsebart vilken beskattningsnivå ett räntemottagande bolag inom en intressegemenskap kan komma att träffas av. En sådan ordning är enligt kammarrättens mening inte förenlig med legalitetsprincipen. Kammarrätten har ovan bedömt att Fortum Sverige endast har ett skuldförhållande till Fortum BV, att 39 procent av Fortum BV:s ränteinkomster har slussats till Belgien, Irland, Luxemburg och Finland samt att valutasäkringsavtalet mellan Fortum BV och Fortum Oyj antingen ska beaktas hos båda avtalsparterna eller inte alls. Vid dessa förhållanden är parterna eniga om att bedömningen av om det uppkommit en väsentlig skatteförmån och huruvida denna i så fall har utgjort det huvudsakliga skälet

14 DOM Sida 14 för skuldförhållandets uppkomst kan göras utifrån en beskattningsnivå på den inkomst som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgift med 16,7 procent. Kammarrätten gör ingen annan bedömning än parterna. Väsentlig skatteförmån? Fortum Sveriges yrkade avdrag kan sägas vara värt 22 procent av yrkat avdragsbelopp medan motsvarande belopp beskattas med i genomsnitt ca 16,7 procent i de räntemottagande företagens hemländer. Detta innebär att intressegemenskapen vid bifall till avdragsyrkandet får en skatteförmån. I fråga om väsentlighetsrekvisitet anges i förarbetena till ränteavdragsbegränsningsreglerna ingenting om huruvida skatteförmånen ska bedömas i förhållande till omfattningen av den skattskyldiges ekonomiska verksamhet eller om bedömningen ska ske i förhållande till något absolut tal. Rekvisitet finns sedan tidigare i 2 1 lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen). I förarbetena till skatteflyktslagen anges bl.a. följande. Med hänsyn till bl.a. förändringar av penningvärdet bör vad som avses med väsentlig skatteförmån inte uttryckas i ett bestämt belopp. Det är inte heller lämpligt att relatera förmånens storlek till den taxerade inkomsten e.d. i det enskilda fallet (prop. 1996/97:170 s. 45). Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att ett godtagande av det yrkade avdraget med kr ger upphov till en väsentlig skatteförmån för intressegemenskapen. Är den väsentliga skatteförmånen det huvudsakliga skälet för skuldförhållandets uppkomst? Av vad som framkommit av utredningen i målet är det enligt kammarrättens mening klart att Fortumkoncernen har anpassat sin finansieringsstruktur

15 DOM Sida 15 efter svenska skatteregler. Det är också klart att åtminstone delar av den slussning som förekommit skett i syfte att sänka beskattningen på de ränteinkomster som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgifter. Den i målet aktuella lagstiftningen innebär emellertid inget förbud mot att så sker så länge inte prövningen, efter en allsidig bedömning av de omständigheter som kan antas ha påverkat valet av finansieringsstruktur, utmynnar i att valet huvudsakligen har skett för att intressegemenskapen ska få den väsentliga skatteförmån som kammarrätten ovan har gjort bedömningen att intressegemenskapen har fått. Det är inte möjligt att med någon högre grad av precision fastslå vad ledningen för intressegemenskapen rent faktiskt haft för bevekelsegrunder när skuldförhållandet mellan Fortum Sverige och Fortum BV respektive skuldförhållandena mellan Fortum BV å ena sidan och Fortum Ltd., Fortum NV samt Fortum Sarl å andra sidan har ingåtts. Enligt kammarrättens mening måste därför bedömningen till viss del baseras på en presumtion med innebörd att ju högre skattesats den inkomst som motsvarar Fortum Sveriges ränteutgifter träffas av desto mindre sannolikt att den väsentliga skatteförmånen utgör det huvudsakliga skälet för vald finansieringsstruktur. Fortum Sveriges huvudargument för affärsmässighet är att strukturen med flera koncerninterna finansiärer mellan de rörelsedrivande bolagen inom koncernen och koncernmodern medverkar till att skydda koncernmoderns balansräkning vilket i sin tur varit ägnat att möjliggöra den långsiktiga utdelningsstrategi som koncernmodern sedan länge tillämpar. Mot detta har Skatteverket invänt att internationell redovisningsstandard omöjliggör sådant skydd. Skatteverket har härutöver invänt att bolaget inte haft ett lånebehov vilket kammarrätten inte anser sig kunna uppfatta på annat sätt än att Skatteverket anser att finansieringen kunnat ske genom tillskott från intressegemenskapen i övrigt.

16 DOM Sida 16 Enligt kammarrättens mening är det uppenbart att de affärsmässiga risker som finns i finansieringsstrukturen, för det fall de realiseras, förr eller senare kommer att slå igenom i koncernmoderns balansräkning. Det är dock inte utan betydelse om så sker direkt eller med fördröjning. De möjligheter som Fortum Sverige har pekat på ifråga om utjämnings- och fördröjningseffekter måste enligt kammarrätten tillmätas betydelse. Samtliga relevanta omständigheter som har samband med skuldförhållandet ska beaktas, vilket innebär att en allsidig bedömning ska göras av kringliggande omständigheter som kan antas ha påverkat det valda förfarandet (prop. 2012/13:1 s. 253). Kammarrätten bedömer att Fortum Sverige genom vad som framkommit har gjort sannolikt att det huvudsakliga skälet för skuldförhållandets uppkomst inte har varit att få den väsentliga skatteförmån som skuldförhållandet har gett upphov till. Kammarrätten har härvidlag fäst stor vikt vid att beskattningsnivån på de ränteinkomster som motsvarar yrkat ränteavdrag ligger närmre den svenska bolagsskattesatsen än den tioprocentiga beskattning som lagstiftaren satt som gräns för att avdrag överhudtaget ska kunna bli aktuellt för ränteutgifter inom en intressegemenskap utan tillämpning av den s.k. ventilen i 24 kap. 10 e IL. Kammarrätten har också tillmätt det flernivåsystem som bolaget uppgivit vara det huvudsakliga skälet för finansieringsstrukturen viss betydelse om än avsevärt mindre än den bolaget har argumenterat för. Att det varit möjligt att ersätta aktuell finansieringsstruktur med tillskott inom intressegemenskapen ändrar inte kammarrättens bedömning och detta av följande skäl. Av 24 kap. 10 e tredje stycket IL framgår att det vid bedömning av affärsmässighet vid tillämpning av den. s.k. ventilen särskilt ska beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag

17 DOM Sida 17 som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget. Någon motsvarande bestämmelse finns inte vad gäller tillämpningen av undantaget från tioprocentsregeln. Däremot ansåg regeringen i förarbetena att frågan om tillskott hade kunnat lämnas eller inte kan vara en sådan omständighet som ska beaktas även vid tillämpningen av undantaget från tioprocentsregeln tillsammans med övriga relevanta omständigheter (prop. 2012/13 s. 253). Ett företag får i normalfallet avdrag för alla sina ränteutgifter oavsett vad de bakomliggande lånen har använts till (16 kap. 1 IL). Detta gäller oavsett vilken finansieringsstruktur som har gett upphov till företagets ränteutgifter. Det fr.o.m. beskattningsåret 2013 gällande undantaget från tioprocentsregeln är en lagstiftningsåtgärd för att motverka att svensk skattebas eroderas till följd av mer eller mindre konstlade koncerninterna arrangemang där det huvudsakliga skälet för vald finansieringsstuktur varit att få en väsentlig skatteförmån. I den nu aktuella finansieringsstrukturen finns inslag som typiskt sett kan sägas tala emot lånebehov. Exempelvis har nu aktuellt bolag delat ut eget kapital för att sedan ta upp lån från bl.a. Fortum BV. Detta talar för att något lånebehov inte funnits eftersom utdelningen inte har skett av några legalt tvingande skäl. Vilket förhållande som ska gälla mellan eget och lånat kapital i de företag som ingår i en intressegemenskap är exklusivt en fråga för ledningen av intressegemenskapen att bestämma. Dock kan förhållandet, inte minst förändringar i förhållandet, påverka huruvida undantaget från tioprocentsregeln blir tillämpligt. Det har i detta fall inte kommit fram att förhållandet mellan lånat och eget kapital skulle avvika från vad som är brukligt i den bransch där bolaget är verksamt. Kammarrätten anser inte att den aktuella situationen där koncerninternt lån till viss del ersatt eget kapital är en omständighet som ändrar bedömningen att det huvudsakliga skälet för skuldförhållandets uppkomst inte varit den väsentliga skatteförmånen.

18 DOM Sida 18 Sammanfattningsvis innebär kammarrättens ställningstaganden att bolaget har rätt till avdrag i enlighet med deklarationen. Överklagandet ska således bifallas i denna del. Ersättning för kostnader Fortum Sverige har vunnit helt bifall till sitt överklagande i fråga om ränteavdrag och är på den grunden berättigat till skälig ersättning för sina kostnader. Mot bakgrund av målets omfång och komplexitet anser kammarrätten att yrkad ersättning är skälig. Fortum Sverige har yrkat ersättning med kr exklusive mervärdesskatt för sina kostnader i detta mål och kammarrättens övriga mål avseende bolag inom Fortumkoncernen som avser inkomstbeskattningen för Kammarrätten anser att ersättning ska utgå med lika belopp för alla bolagen. Detta innebär att ersättning för kostnader i kammarrätten ska utgå med kr ( /12) i nu aktuella mål. Enligt kammarrätten saknas det skäl för ersättning för kostnader i förvaltningsrätten utöver vad förvaltningsrätten har medgivit. Mot bakgrund av bifall ska ersättning för kostnader hos Skatteverket utgå med skäliga kr exklusive mervärdesskatt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3). Marie Jönsson Magnus Mathiasson Emil Boqvist lagman kammarrättsråd assessor ordförande referent Henrik Dahlén föredragande jurist