Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH tn - måltid - komb - mix Hypertoni Livsstilsåtgärder, rökstopp Monoterapi ACE-i/ARB/BB/CBB/TD* Kombination Dyslipidemi Statin* Analogt basinsulin Meglitinider Akarbos Glitazoner Vidare utredning GLP-1 analoger DPP-4 hämmare * Läkemedelsval styrs av kontraindikation, njurfunktion, hjärtsjukdom, pris, TLV NR 2009: Prioriteringar vid typ 2-diabetes + SU/metformin 3 Basal + bolusinsulin 3 Mixinsulin 3 + annan p.o. 9 Rosiglitazon + annan p.o. 10 Exenatid + p.o. 10 DPP4-hämmare + p.o. 10 Prioritet för läkemedel vid typ 2-diabetes Nationella riktlinjer 2015 Läkemedel Prioritet Indikation Metformin 1 Monoterapi 3 Tillägg till metformin, repaglinid eller sulfonureider Repaglinid eller sulfonureider 4 Monoterapi 4 Tillägg till metformin GLP-1-receptoragonist 6 Tillägg till metformin DPP-4-hämmare 7 Tillägg till metformin Akarbos 9 10 SGLT-2-hämmare 10 Monoterapi eller tillägg till metformin Monoterapi eller tillägg till metformin Monoterapi eller tillägg till metformin
Diabetologia 2012:55:1577 96 ADA Diabetes Care 2017;40:Suppl 1 ADA Diabetes Care 2017;40:Suppl 1
Nationella riktlinjer är ett stöd för beslutsfattarna så att de kan fördela resurserna efter befolkningens behov och så att de gör största möjliga nytta. Därför baserar Socialstyrelsen beslutet att göra riktlinjer på att det finns ett stort behov av vägledning i vården och socialtjänsten. Riktlinjerna, som är framtagna utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och socialtjänst. Nationella riktlinjer är rekommendationer som bygger på kunskapsläget vid den tidpunkt då riktlinjerna har tagits fram. De utgör vägledning för vårdgivare och är inte bindande uttalanden om lämpliga behandlingsåtgärder eller rådgivning till patienter i enskilda fall. Det är alltid behandlande omsorgs- eller hälso- och sjukvårdspersonal som har ansvaret för att i det enskilda fallet baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet göra en bedömning av den individuella patientens behov så att denne får adekvat behandling.
Skriv ett citat här. Johnny Appleseed
Huvudbudskap Behandla nydiagnostiserad typ 2-diabetes intensivt (I/A). Intervention av levnadsvanor utgör grunden för behandling av typ 2-diabetes (I/A). Den glukossänkande läkemedelsbehandlingen ska vara individualiserad och hänsyn tas till patientens förutsättningar och samsjuklighet. Målet för glukoskontroll anpassas efter ålder, diabetesduration och eventuell samsjuklighet (I/A). Ett individualiserat målvärde för HbA1c sätts i samråd med patienten. Metformin utgör grunden vid farmakologisk behandling av typ 2-diabetes och bör i regel inledas i anslutning till diagnos (I/B), samt fortgå så länge kontraindikationer saknas. Barn och ungdomar med misstänkt diabetes, oavsett typ, ska remitteras till barnmedicinsk akutmottagning samma dag. Vid graviditetsutlöst diabetes och typ 2-diabetes under graviditet styr plasmaglukosvärdet mätt med egentester valet av behandling. Vid otillräcklig effekt trots intervention av levnadsvanor inleds behandling med metformin och/eller insulin. Huvudbudskap Behandla nydiagnostiserad typ 2-diabetes intensivt (I/A). Intervention av levnadsvanor utgör grunden för behandling av typ 2-diabetes (I/A). Den glukossänkande läkemedelsbehandlingen ska vara individualiserad och hänsyn tas till patientens förutsättningar och samsjuklighet. Målet för glukoskontroll anpassas efter ålder, diabetesduration och eventuell samsjuklighet (I/A). Ett individualiserat målvärde för HbA1c sätts i samråd med patienten. Metformin utgör grunden vid farmakologisk behandling av typ 2-diabetes och bör i regel inledas i anslutning till diagnos (I/B), samt fortgå så länge kontraindikationer saknas. Barn och ungdomar med misstänkt diabetes, oavsett typ, ska remitteras till barnmedicinsk akutmottagning samma dag. Vid graviditetsutlöst diabetes och typ 2-diabetes under graviditet styr plasmaglukosvärdet mätt med egentester valet av behandling. Vid otillräcklig effekt trots intervention av levnadsvanor inleds behandling med metformin och/eller insulin. ADA Diabetes Care 2017;40:Suppl 1
Målvärden för glukoskontroll Patientgrupper/situationer där särskilda överväganden bör göras vid val av glukossänkande läkemedel Metformin är förstahandsval och utgör basbehandling om inte kontraindikation föreligger, till exempel gravt nedsatt njurfunktion eller katabola tillstånd Typ 2-diabetes och samtidigt: Lämpligt Läkemedel som kan läkemedelsval som övervägas som tillägg eller alternativ tillägg eller alternativ till metformin till metformin Tveksamt/olämpligt läkemedelsval Kommentar Symtomgivande hyperglykemi Omprövas när stabil, god glykemisk kontroll uppnåtts Manifest kardiovaskulär sjukdom Empagliflozin Kanagliflozin Liraglutid DPP-4-hämmare Empagliflozin, kanagliflozin, liraglutid och pioglitazon har i studier visat kardiovaskulär fördel över placebo. För pioglitazon dock i ett sekundärt effektmått, varför resultatet ska tolkas med försiktighet. är kontraindicerat vid hjärtsvikt. DPP-4- hämmare och GLP-1-receptoragonisten lixisenatid är kardiovaskulärt neutrala. Hjärtsvikt Empagliflozin Kanagliflozin Samtliga läkemedel, förutom pioglitazon och saxagliptin. Saxagliptin Diuretisk effekt gemensam för klassen SGLT-2-hämmare. Vid behandling med SGLT-2- hämmare, försiktighet hos patient med risk för fotgangrän. Patientgrupper/situationer där särskilda överväganden bör göras vid val av glukossänkande läkemedel Patientgrupper/situationer där särskilda överväganden bör göras vid val av glukossänkande läkemedel Typ 2-diabetes och samtidigt: Lämpligt Läkemedel som kan läkemedelsval som övervägas som tillägg eller alternativ tillägg eller alternativ till metformin till metformin Tveksamt/olämpligt läkemedelsval Kommentar Typ 2-diabetes och samtidigt: Lämpligt Läkemedel som kan läkemedelsval som övervägas som tillägg eller alternativ tillägg eller alternativ till metformin till metformin Tveksamt/olämpligt läkemedelsval Kommentar Bristande insulinproduktion med ogynnsam viktnedgång och höga P- glukosvärden Uttalad fetma Oproportionerligt höga doser insulin i förhållande till BMI GLP-1-RA SGLT-2-hämmare Akarbos Behov av att ta Samtliga utom insulin, särskild hänsyn till risk SU och meglitinider för hypoglykemi DPP-4-hämmare DPP-4-hämmare GLP-1-RA Övriga SU Meglitinid SU Meglitinid Överväg annan diagnos (typ 1, pankreasinsufficiens av annat skäl). Kontroll av stimulerad C- peptid kan ge vägledning. Vid katabola tillstånd bör insulin användas som basbehandling. lämpligt för patienter med insulinresistens utan fetma om inga kontraindikationer finns för detta preparat. Nedsatt njurfunktion (GFR < 60 ml/min) Steroidbehandling i dos som påverkar blodsockret Behandling med antipsykotiska läkemedel DPP-4-hämmare Läkemedel med viktreducerande eller viktneutrala egenskaper (separat tabell) Meglitinid Övriga SU Se annan tabell. Försiktighet med pioglitazon vid gravt nedsatt njurfunktion pga risken för vätsekretention och hjärtsvikt. Används vid symtomgivande hyperglykemi när dosökning av ordinerad glukossänkare är otillräcklig. Antipsykotiska läkemedel ensamt, i synnerhet om det är kombinerat med ohälsosamma levnadsvanor, kan medföra en ogynnsam metabol situation. Viktneutrala eller viktreducerande läkemedel är att föredra. Veckoberedning av GLP-1-RA kan ge ökad följsamhet till behandling.
Dokumenterad effekt och egenskaper för glukossänkande läkemedel Metforminbehandling och bedömning av njurfunktionen * I PROACTIVE-studien var icke-dödlig hjärtinfarkt, stroke och totalmortalitet sekundära utfallsmått (HR 0,84; 95 % KI 0,72 0,98; p = 0,027). ** Vid hög kardiovaskulär risk har empagliozin visats ge lägre risk för kardiovaskulär död och totalmortalitet samt kunna ha njurskyddande effekt. Kanagliozin har hos patienter med hög kardiovaskulär risk visats minska risken för det sammansatta utfallsmåttet död i kardiovaskulär sjukdom, icke-dödlig stroke och icke-dödlig hjärtinfarkt samt kunna ha skyddande effekt på njurarna. typer och deras effektduration Val och dosering av glukossänkande läkemedel vid nedsatt njurfunktion * Data baseras på tillgängliga studier samt på konsensus i expertgruppen då det saknas direkta jämförelser mellan alla olika typer av insuliner. * ** Enligt klinisk erfarenhet i expertgruppen. Enligt produktresumé effektduration upp till 24 timmar. *** Exakt duration och maxeffekt anges som ungefärliga då de varierar i olika studier. I klinisk praxis är det ingen skillnad mellan de olika läkemedlen. # aspart med tillsats av nikotinamid: Fiasp godkändes i hela EU januari 2017. Jämförande studier med vanligt aspartinsulin (NovoRapid) visar något snabbare tid till maxeffekt och kortare effektduration för Fiasp. Betydelsen av detta i klinisk praxis är ännu oklar.
Val och dosering av glukossänkande läkemedel vid nedsatt njurfunktion