SIDAN 1 Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd i Rinkeby Kista FORSA 1 oktober 2012
Den här presentationen kommer att innehålla: 1. Rinkeby-Kista när projektet inleddes 2. Om projektet 3. Aktiviteter och metoder 4. Stötestenar och felaktiga antaganden 5. Utmaningar 6. Uppföljning 7. Slutsatser och resultat SIDAN 2
1. Rinkeby-Kista när projektet inleddes 2007 tjänade 47,5 % av befolkningen mindre än 120 000 kr/år, jämfört med 28,2 % i hela Stockholms stad. 15,4 % uppbar försörjningsstöd, i hela staden 5,2 % 29,3 % var 19 år eller yngre, i hela staden 21,1 % 75,5 % hade utländsk bakgrund, i hela staden 27,6 % 1996-2001 halverades barnfattigdomen totalt i storstäderna, men för barn med utländsk bakgrund var den i stort sett oförändrad. I Rinkeby uppgick barnfattigdomen till totalt 54,8 %. SIDAN 3
2. Om projektet Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barns rättigheter. 1990 antog Sverige barnkonventionen, som ett av de första länderna. 2003 kom Socialstyrelsen och Länsstyrelsernas rapport Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. SIDAN 4
Barnperspektiv vårt uppdrag När åtgärder rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver... (3 kap. 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (3 kap. 5 SoL) I regeringens proposition 1994/97:124 står också att: Ett stärkt barnperspektiv inom socialtjänsten innebär också det omvända förhållandet. Det betyder att även barnens situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen. SIDAN 5
Vid långvarigt ekonomiskt bistånd ( ) uppmärksamma barnets behov och situation ( ). Vid behov ( ) göra hembesök för att bedöma vilket bistånd som behövs med hänsyn till barnets behov. Vid behov ( ) tala med barnet. Bedöma barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i bl.a. riktlinjer och barnkonventionen ( ). Upprätta arbetsplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. Dokumentera hur barnets behov beaktats ( ) SIDAN 6
Granskningar som gjorts Riksrevisionen konstaterade år 2004 att varken regering, myndigheter eller kommuner fullt ut levt upp till barnkonventionen. Ingen kommun gjorde barnkonsekvensanalyser i enlighet med Barnombudsmannens definition. Nio kommuner hade checklistor, som flera av dem var tveksamma till om de hade någon effekt. SIDAN 7
Granskningar som gjorts, forts Få kommuner som uppger att de använder ett systematiskt arbetssätt för att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser (BO 2008) Det finns oklarheter kring arbetet med barnkonsekvensanalyser, när den ska göras, hur omfattande den ska vara och vad den ska innehålla SIDAN 8
Rinkebys och Kistas tidigare arbete 2001 genomförde ekonomiskt bistånd i Kista Tvärgrupp Barnfamilj i syfte att bli bättre på att beakta barnperspektivet i vardagen. I arbetet ingick bland annat en föreläsningsdag. Resultatet blev en bok med exempel från vardagen. 2003 genomfördes samma arbete i Rinkeby. SIDAN 9
Perspektiven som kom bort Omorganisationer/ förändringar gjorde att barnperspektivet inte kom in i vardagen som det var tänkt. Frågan tappades lätt när man enbart arbetade inom befintliga strukturer. För att gå vidare behövdes en ny satsning och fördjupning.. Det behövdes extra resurser för att bygga en struktur och skapa mål som är mätbara och kan följas upp. En projektledare anställdes under ett år augusti 2008 maj 2009 SIDAN 10
Projektets mål Det gemensamma förhållningssättet ska utvecklas för att bäst tillvarata barns intressen. Barn ska bli mer synliga i utredningar som rör ekonomiskt bistånd. Hur man tagit ställning till barnets situation ska tydligt redovisas i ärenden som rör långvarigt ekonomiskt bistånd. I särskilt svåra ärenden ska barnkonsekvensanalyser finnas. SIDAN 11
Beställare Vo-chef Styrgrupp Samtliga enhetschefer VO-chef (Beslutande) Projektledare (Driver processen och sammanställer material) Referentgrupp 1 Samtliga medarbetare inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder Projektgrupp/ Arbetsgrupp (idag) 8 socialsekreterare 1 enhetschef (Genomför projektets aktiviteter, ex. intervjuer och föreläsningar, tar fram förslag och slutmaterial) Referentgrupp 2 Representanter från enheter och organisationer vi ofta samarbetar med, t.ex. förskola, barnenheten m.fl. SIDAN 12
3. Aktiviteter och metoder Intervjuer med nio barnfamiljer som långvarigt uppburit försörjningsstöd Studiebesök hos andra förvaltningar och kommuner Samarbete med Barnombudsmannen i framtagandet av barnkonsekvensanalyser Två föreläsningar, en av Anne Harju, Växjö universitet och en av Elisabeth Näsman, Uppsala universitet. Olika typer av temadagar för hela verksamhetsområdet. Interna processer, t.ex. medverkan vid ärendedragningar SIDAN 13
Resultat från intervjuer med barnfamiljer Flera av familjerna anser att vi behöver fråga mer om hur man har det hemma. Man upplever att vi inte frågat något om barnen och att vi borde göra det. Fritidsaktiviteter upplevs som en viktigt fråga. Både barn och föräldrar är rädda för att barnen ska bli utanför på grund av att materiella saker saknas. Flera beskriver att föräldrarnas (ekonomiska) oro smittar av sig på barnen. Barnen beskriver olika strategier för att hantera bristen på pengar, anpassning och att skydda föräldrarna eller att ställa kraftfulla krav för att utöka sitt ekonomiska handlingsutrymme. Nästan alla barn uttrycker förhoppningar och planer inför framtiden, om jobb och utbildning. SIDAN 14
Att inte ha tillräckligt med pengar Fråga hur barnen mår utifrån ekonomiska synvinkeln. Ta reda på hur barnen känner det. Mamma Man ska ställa frågor gällande skolan, hur man mår, hur bostadslösheten kan påverka barnen och deras skolgång och relationen med kompisar Pojke Tråkigt att andra har så mycket mera möjligheter att göra livet roligare, Flicka barnen märker att det finns en skillnad mellan dem och andra barn som inte får försörjningsstöd. Pappa ibland känner man sig som en tiggare när man ansöker om socialbidrag. Mamma Kan inte göra roliga saker tillsammans med (sonen) eftersom pengarna inte räcker för båda två. Mamma slutat fråga efter saker och pengar från föräldrarna eftersom de blir ledsna när de måste säga nej Flicka SIDAN 15
Projektet har utvecklat metoder som har sammanställts i en handbok Handboken innehåller: checklista mall för barnkonsekvensanalyser mall för beslutsformuleringar ställningstaganden rörande hembesök samtal med barn vad bör finnas i ett barns hem m.m. Handboken ingår i introduktionsmaterialet för nyanställda. SIDAN 16
Barnkonsekvensanalyser När ska en barnkonsekvensanalys göras? När ett beslut får påtagliga konsekvenser för ett barn. Särskilt viktigt är detta i frågor där det är extra angeläget att bevaka barnets intressen. Exempel: barns boende, hälsa, fritid och umgänge med en förälder Analysen ska dokumenteras! SIDAN 17
Hur ska en barnkonsekvensanalys göras? Barnets behov måste beaktas Det måste finnas en tydlig motivering till varför just detta beslut gynnar barnet. Socialsekreteraren måste dokumentera hur En bra metod är att först redovisa möjliga ställningstaganden Sedan jämförs dessa med beslut med FN:s konvention om barns rättigheter Vilket beslut påverkas barnets rättigheter mest positivt eller negativt av? SIDAN 18
Mall för barnkonsekvensanalyser Det här exemplet gäller en ansökan om bistånd till en cykel Vilka rättigheter påverkas? Beslut 1 T.ex. att bevilja bistånd till cykel Beslut 2 T.ex. att avslå bistånd till cykel Beslut 3 osv. T.ex. barns rätt till fritid. Förbättras barnets fritid med hjälp av cykeln? Försämras fritiden om framställan avslås? T.ex. föräldrars huvudansvar Åsidosätts föräldrarnas ansvar om cykeln beviljas? Har föräldrarna möjlighet att ta sitt ansvar: att avsätta pengar till detta ur fritidsposten i normen? T.ex. barns rätt till skolgång. SIDAN 19
Utredning med barnperspektiv Att en utredning ska ha barnperspektiv innebär inte att vi ska göra en barnavårdsutredning. Utredningen ska ha en tydlig koppling till den ekonomiska situationen. Socialtjänsten ska ta reda på både om det finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. SIDAN 20
Utredning med barnperspektiv, forts Viktiga frågeområden: Barnomsorg saknas detta kan det försvåra för föräldrarna att få försörjning. Socialt nätverk särskilt viktigt att ta med umgängesbarn Var och hur bor barnet barnets skäliga levnadsnivå Barnets hälsa funktionsnedsättning eller sjukdom kan vara fördyrande. Det kan också försvåra för föräldrarna att delta i arbetsmarknadsinsatser. Fritidsaktiviteter viktigt att vara uppmärksam på om barnet har behov av särskilda aktiviteter. SIDAN 21
Exempel från checklistan På ärendedragningen ska handläggarna alltid fundera över om en fråga berör ett barn. Det ska kontrolleras att särskilt viktiga frågor rörande barnet blivit belysta i utredningen (barnomsorg, hälsa, boende, fritidsaktiviteter). Har familjen fått information om vilka gratis fritidsaktiviteter som finns? Har familjen erbjudits hembesök? Behöver barnets synpunkter komma fram? SIDAN 22
4. Stötestenar och felaktiga antaganden Vi utgick från att man efter de tidigare projekten hade en gemensam värdegrund I diskussionerna framkom stora skillnader i värderingar; Bl.a. hade man olika uppfattningar om: Är det överhuvudtaget berättigat att prata med föräldrarna om barnen? Är inte i princip alla frågor om barnen en barnavårdsutredning? Kan vi fråga om barnen har fritidsaktiviteter eller är det kränkande? När är ett hem för torftigt? Vilka möbler m.m. är nödvändiga och kränker man föräldrarnas fria val om man ställer frågor? SIDAN 23
Vi trodde att vi kunde få vägledning av Länsstyrelsen eller Socialstyrelsen. Ingen därifrån ville träffa oss, prata med oss eller svara på mejl (mer än att frågan är inte prioriterad det här året ). Frågetecken kring riktlinjer och prioriteringar T.ex. gällande arbetslinjen och barns rätt till fritid. Vad innebär begreppet låginkomsttagare? Hur hanterar vi att en ensamstående klient blir inneboende hos trångbodd familj? Kan vi ge avslag med hänvisning till hur den ickeaktuella familjens barn påverkas? SIDAN 24
Projektgruppen hade svårt att avsätta tid till projektarbetet i den utsträckning som det var planerat. Detta trots att det gjorts noggranna beräkningar av tidsåtgång innan projektet startade Det innebar att färre än beräknat kunde vara med på aktiviteterna (ex. intervjuer) SIDAN 25
5. Utmaningar Ekonomiska resurser kontra barnperspektiv Om vi nu ska vara generösare mot barnfamiljer; hur mycket kostar det bara att ge 1000 kronor extra per barn och år i fritidskostnader? Hur hanterar vi att vi är skyldiga informera föräldrarna om att de kan ansöka om bistånd över norm till barnen, när vi vet att vi ändå egentligen inte har råd att bevilja något? SIDAN 26
6. Uppföljningar halvårsvis Uppföljningar 2009-2010 Barnkonsekvensanalyser i ärenden som rör hyresskulder/avhysning eller upprepade matpengar Barnperspektiv i nya grundutredningar Fler hembesök och fler samtal med föräldrar om barnen Handboken ska gås igenom med nyanställda Stickprovskontroller av dokumentationen SIDAN 27
Uppföljning Hösten 2011 - Uppföljningsintervjuer och enkäter besvarades av socialsekreterare ang. implementering av handboken. - Intervjuer med bitr. enhetschefer om introduktion av handboken för nyanställda socialsekreterare - Socialsekreterare genomförde kollegiegranskning av dokumentationen av barnens situation i två ärenden (slumpmässigt utvalda) Våren 2012 - Affischer i A3 format sätts upp i våra lokaler som ska påminna om barnperspektivet - Ytterligare kollegiegranskning av dokumentationen av barnens situation planeras - Vid varje tertialrapportering redovisas tillämpning av handboken Barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd. SIDAN 28
Forts. Uppföljning Hösten 2012 -Tips och råd vid dokumentationen av barnkonsekvensanalys samt tips och råd i samtal med familjen om barnen har tagits fram - Implementering av Tips och råd pågår. SIDAN 29
Tips och råd vid dokumentation av barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys innebär att man utreder och dokumenterar vilka konsekvenser ett beslut får för barn. En barnkonsekvensanalys ska göras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för ett barn. Särskilt viktigt är detta i frågor där det kan anses vara extra angeläget att bevaka barnets intressen. (Källa: Handbok Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd) 2012-0-17 SIDAN 30
Nedan ges ett exempel på utformningen av en barnkonsekvensanalys Ansökan om cykel till barn Rubrik: fördelar med att bevilja Möjliggöra en aktiv fritid, socialt umgänge samt god hälsa. FN:s Barnkonvention, artikel 31. Rubrik: nackdelar med att bevilja Föräldrarna/föräldern fråntas ansvaret att spara till en cykel, då de kan prioritera att spara inom fritidsposten. FN:s Barnkonvention, artikel 27:2. Rubrik: fördelar med att avslå Föräldrarna/föräldern stärks i sin roll genom att själva kunna spara till en cykel. FN:s Barnkonvention, artikel 27:2. Rubrik: nackdelar med att avslå Kan leda till isolering och utslagning samt en begränsad fritid. FN:s Barnkonvention, artikel 31. 2012-09-17 SIDAN 31
Hyresskuld I ärenden som gäller hyresskuld samt hyresskuld med risk för avhysning ska barnkonsekvensanalys göras. FN:s barnkonvention, artikel 27: 1, 3 2012-09-17 SIDAN 32
Tips och råd i samtal med familjen om barnen Förslag; känn av situationen om det passar sig att ställa frågor ur checklistan i handboken vid besöket Inom socialtjänsten arbetar vi bl. a. utifrån ett barnperspektiv vilket innebär; att jag skulle behöva ställa några frågor kring dina/era barn utifrån checklistan. Om klienten inte är mottaglig att svara på frågorna - ställs frågorna från checklistan vid nästa besök 2012-09-17 SIDAN 33
7. Slutsatser och resultat Vi är övertygande om att det är framgångsrikt att använda dessa metoder, trots att det även finns svårigheter. Det finns nu praktiska verktyg som gör det möjligt för handläggarna att göra barnen synliga i utredningar och beslut. Handläggarna för diskussioner om barns rättigheter och vi har tagit fram Tips och råd. SIDAN 34
Forts. Slutsatser och resultat I uppföljningarna har vi kunnat se att antalet barnkonsekvensanalyser och belysningsgraden gällande barnens situation i dokumentationen har ökat. SIDAN 35
Barnens situation belyst i den totala dokumentationen 2011 (nov, dec), 2009 (feb) och 2008 (aug) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Totalt 2009 Totalt 2008 Totalt 2011 30% 20% 10% 0% Belyst** Något belyst* Ej belyst BK Totalt antal barn 2011 = 125 Totalt antal barn 2009 = 179 Totalt antal barn 2008 = 175 2012-09-17 SIDAN 36
Sammanfattning Om projektet Projektets huvuduppdrag var att ta fram verktyg för att göra barnen synliga i det sociala arbetet med ekonomiskt bistånd. Metoder De metoder som projektet utvecklat har sammanställts i en handbok. De viktigaste delarna är checklistan och modellen för barnkonsekvensanalyser. Utmaningar Budget kontra barnperspektiv hur mycket kommer det att kosta? För att nå framgång är det nödvändigt med en effektiv organisation som hanterar implementeringen och kontinuerlig uppföljning samt utveckling. SIDAN 37
Tack! zahra.haghpanah@stockholm.se asa.hansson@stockholm.se yasmine.ekman-munir@stockholm.se SIDAN 38