Typisk oralmotorisk utveckling

Relevanta dokument
Normal oralmotorisk utveckling Ätutveckling hos barn

och behandling hos barn

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version NFH

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Cystinos Rapport från frågeformulär

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Tandhälsa för små barn

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Tandhälsa för små barn

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Viktigt att personer med FAS tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård och munhälsoinformation.

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Ramp -- svenska som andraspråk

MUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Vad är CHARGE. syndrom?

Margareta Hallner. anpassning av miljö och dryck. Barn med Downs Syndrom matproblematik,

PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från observationsschema

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Torunn Liljegren. Logopedimottagning barn och ungdom, DSBUS, Logopedkontakt Väst PROMPT teaching assistant

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Genomförandeplan. Min vilja

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Joubert syndrom. Synonym: Jouberts syndrom-liknande sjukdomar

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mitokondriell sjukdom

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter

Så gör djur - tre avsnitt

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

När barn sätter i halsen

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Bitbeteende Mun-H-Center

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Om autism information för föräldrar

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Nutrition & risk för undernäring

Fam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Retts syndrom. Beräknad förekomst: 10: flickor/kvinnor.

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

WHO = World Health Organization

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet Fria rörelser

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

Habiliteringsprogram vid svåra ätproblem

Hälsobesök 18 månader

Ätande och ätsvårigheter hos prematura barn jämfört med fullgångna barn - fram till 3 års ålder

Hälsobesök 18 månader

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika

UPPLEVELSEBOK FÖR ÄVENTYRAREN NAMN

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Allt i ett! Exempel: Introduktion av Inge Benn Thomsen ARTICULA Flicka 1 Hon ler lätt Läpparna dragna åt sidan och stängda

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. 22q11-deletionssyndromet

Transkript:

Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC 151203 Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När det inte går bra att äta; vad kan det bero på? Viktiga varningstecken 1

Oralmotorisk utveckling Sväljförmåga fr fostervecka 10-11. Utvecklade sugrörelser fr v 18-24. v 34; fysiologiska förutsättningar att koordinera andning, sugning och sväljning. Första levnadskvartalet (0-3 månader) Reflexer styr oralmotorik för att möjliggöra nutrition. Läppar, tunga och käke jobbar i ett block tillsammans med rytmiska rörelser under ätande. 2

Första levnadskvartalet (0-3 månader) Nutrition; suger mjölk från bröst eller flaska Ljudbildning; skrik, vokalisationer och gurgelljud Milstolpar; kontaktleende, huvudkontroll Orala reflexer hos spädbarn Sväljreflex (kvarstår) Sökreflex (3-6 mån) Sugreflex (6-12 mån) Tungreflex (protrusion 4-6 mån, transversellt 6-9 mån) Fasisk bitreflex (9-12 mån) Kräkreflex (kvarstår) 3

Andra kvartalet (4-6 månader) Andra anatomiska förutsättningar Ökad nackstabilitet Från 3-4 mån barnet moget för försiktig intro av purékost. Sväljer med framåt-bakåt rörelse med tungan. Andra kvartalet (4-6 månader) Nutrition; purékost, skedmatning Ljudbildning; vokaljoller och enstaka ljud som görs långt bak i munnen Milstolpar; griper om föremål 4

5-6 mån Tungan börjar frigöras från käke (då jollret utvecklas och smakportioner oftast introduceras) Bearbetning av föda med symmetriska vertikala tuggrörelser. Tungan börjar kunna röras i sidled/lateraliseringsrörelse viljemässigt. God stabilitet i nacke. Tredje kvartalet (7-9 månader) Ökad bålstabilitet Stabilisering av käkarna Mosad kost Vertikala tuggrörelser 5

Tredje kvartalet (7-9 månader) Nutrition; mosad kost Ljudbildning; stavelsejoller Milstolpar; sitter utan stöd Fjärde kvartalet (10-12 månader) Tuggmönster Sväljmönster Ljudbildning Bitar i maten Diagonala tuggrörelser Första tänderna Pincettgrepp 6

Fjärde kvartalet (10-12 månader) Nutrition; bitar i maten, dricker ur glas Ljudbildning; stavelsejoller- konsonantljud som görs långt fram i munnen och med läppar dominerar Milstolpar; kryper, pincettgrepp Andra levnadsåret (1-2 år) Rotatoriska rörelser i käkleder (och handleder!) utvecklas Vid ca 2 år Rotatoriska tuggrörelser 7

Andra levnadsåret (1-2 år) Nutrition; kan till viss del äta och dricka själv, biter av med kraft Ljudbildning; från ca 6 till 10-20 konsonantljud. Utveckling från upprepade stavelser (da-da-da) mot mer komplexa sammansättningar Milstolpar; går Tredje levnadsåret (2-3 år) Oralmotorik väl utvecklad; barnet kan äta det mesta. Nutrition; Svårtuggad mat måste skäras i mindre bitar Ljudbildning; Fortf svårt med vissa ljud och ljudkombinationer Milstolpar; springer och hoppar 8

Varför så viktigt att tugga? Underlättar matsmältning Viktigt för att känna mättnad och äta lagom mycket Ger starkare tuggmuskler och en bättre käkposition Säkert ätande Vad innebär god tuggförmåga? Välfungerande bett Rotatoriskt tuggmönster kräver koordinerade samordnade rörelser Kunna blanda tuggan med saliven Förmåga att föra tuggan mellan kindtänderna och forma en tugga Tunga och kinder samarbetar för att föra tuggan bakåt Kunna anpassa tuggmönstret efter konsistensen En ovilja att äta viss mat kan bero på bristande förmåga att hantera konsistensen 9

Varför är det så viktigt med sensoriken? Syn Lukt Smak Känsel Hörsel (proprioception) Hur gör barn när de äter? Instinktivt de första månaderna, sen lära in Mer avancerat att äta än att gå eller tala Kräver alla organ och sinnen En enkel sväljning kräver involvering av 26 muskler och 6 kranialnerver Andas, postural kontroll/stabilitet, äta 10

När det inte går bra att äta; vad kan det bero på? Kända funktionshinder Att äta är ett inlärt beteende, inget som bara sker Barn vägrar inte äta utan anledning Medicinska problem Sensoriska svårigheter Psykologi och samspel Ofta flera bakomliggande orsaker/riskfaktorer Motoriska ätsvårigheter Avvikande sensorik Medfödd sårbarhet hos barnet Bristande hunger/aptit Ätovilja på grund 11

Viktiga varningstecken! Vikt och längd Oro och stress inför barnets ätande Äter bara flytande eller kommer inte vidare med bitar och blandade konsistenser. - Alltså vad är det för mat och vilken konsistens går barnet upp på!?!? Sätter i halsen, kväljer sig (mer än vad som är vanligt) Måltidslängd Forts viktiga varningstecken Tjat och kamp Avledning Hur sitter barnet när det äter? - Stabilt sittande - Ligger ner? Stort observandum!! Tvångsmatning 12

Att växa på den mat som barnet klarar av att hantera i de mängder att de kan växa på det. Alltså där barnet är i sin ätutveckling. Att träna på den konsistens och livsmedel som barnet tränar sig på att klara av att hantera. Alltså den mat som barnet tränar på för att komma vidare i sin ätutveckling. Steg i att närma sig nya livsmedel och konsistenser 1. Titta på 2. Interagera med 3. Lukta 4. Beröra 5. Smaka 6. Äta TACK! Frågor, funderingar, klurigheter? AnnaKarin Larsson, tfn 0700-82 37 62 Epost: annakarin.larsson@vgregion.se Eva Sandberg, tfn 0703-66 17 90 Epost: eva.sandberg@vgregion.se 13