Åland hälso- och sjukvårds verksamhetsplan 2018 Verksamheten och budget 2018 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Februari 2018
Innehåll INNEHÅLL... 1 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR I REGERINGSPROGRAMMET 2016-2019... 2 LANDSKAPSREGERINGENS BUDGETMÅL 2018... 3 ÅHS BUDGET OCH VERKSAMHET... 4 VERKSAMHETSPLAN ÅR 2018... 8 LINJEORGANISATIONEN... 13 AKUTKLINIKEN... 13 BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN... 15 BB-GYNEKOLOGKLINIKEN... 16 CHEFLÄKARENS ENHET... 18 KIRURGKLINIKEN... 20 LABORATORIEENHETEN... 22 MEDICINKLINIKEN... 23 OPERATIONS-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSKLINIKEN... 25 PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN... 27 PSYKIATRISKA KLINIKEN... 30 RADIOLOGISKA KLINIKEN... 32 SJUKHUSAPOTEKET... 33 TANDVÅRDEN... 34 ÖGONKLINIKEN... 35 ÖRON-, NÄS- OCH HALSKLINIKEN... 36 STABSORGANISATIONEN... 37 EKONOMIENHETEN... 37 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDIREKTÖRENS ENHET... 39 IT-ENHETEN... 41 PERSONALENHETEN... 43 SEKRETERARENHETEN... 45 STÄDENHETEN... 46 TEKNISKA ENHETEN... 47 UPPHANDLINGS- OCH FÖRSÖRJNINGSENHETEN... 49 VÅRDCHEFENS ENHET... 51 1
ÅLAND HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS VERKSAMHETSPLAN 2018 Övergripande målsättningar i regeringsprogrammet 2016-2019 Personal Landskapsregeringen vill stimulera intraprenörskap, drivkraft och initiativförmåga hos personalen. Möjlighet till distansarbete utvecklas. Kraftsamling: En särskild satsning görs på ledarskapet inom LR. Ett led i detta är att klargöra rollfördelningen mellan ledarskapets olika nivåer i avsikt att utveckla förvaltningen, främja ett tydligt ledarskap samt skapa en enhetlig och god personalpolitik. Ytterligare utförs en kompetenskartläggning och ett personalstrategiskt program tas fram. Jämställdhet Ansträngning görs för att förhindra våld i nära relationer och inom familjen. Kraftsamling: jämställda löner 2020 Hållbar vård och omsorg Var och en har rätt till jämlik, god vård och omsorg oavsett bakgrund, kön, ålder, ekonomi eller bostadsort. Landskapsregeringens arbete för en jämställd och jämlik vård och omsorg fokuserar särskilt på att motverka utvecklingen av omotiverade skillnader i bemötande. Familjepolitik, barn och unga För att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i beslutsfattandet. Landskapsregeringens familjepolitiska program förverkligas stegvis och den kunskap som har upparbetats tas tillvara under mandatperioden. Landskapsregeringen samordnar och skapar formella strukturer för att säkerställa tvärsektoriellt samarbete inom barn- och ungdomsområdet, med särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Äldreomsorg Äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. En god äldreomsorg är en rättighet för alla som behöver den. I samband med att en ny socialvårdslag införs, antas en äldreomsorgslag. I äldreomsorgslagen görs mätning av äldre kvinnors och mäns funktionsförmåga obligatorisk, för att säkerställa rätt vård på rätt nivå samt rätt serviceoch stödinsatser. Fokus sätts på seniorer, som står utanför yrkeslivet, och deras rätt till förebyggande hälso- och sjukvård. Ett samarbete med privata aktörer är en möjlighet. Resurskartläggning och samordning av äldreomsorg genomförs. Äldreomsorgen kan stärkas genom att institutionerna högre grad blir en stödfunktion för äldreomsorgen. Landskapsregeringen utreder hur framtidens äldreomsorg kan utvecklas och kvalitetssäkras. Hälso- och sjukvård Ett övergripande mål är att garantera en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan. I verksamheten bör fokus vara på patienten, samt på ett jämställt och gott bemötande. Möjligheter till ökad självfinansiering utreds. Nya verksamheter i samverkan med den privata och tredje sektorn utvecklas. Avgifterna vid ÅHS ses över under mandatperioden, med särskild hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungdomars tillgång till vård. Sjukvårdskostnaderna för den enskilde får inte bli avgörande för om man söker vård eller inte. Införande av ett låginkomsttak övervägs. Sjukkostnadsavdraget ses över, och möjligheten att införa ett friskvårdsavdrag eller andra friskvårdsstödjande åtgärder utreds. 2
Den digitala utvecklingen på vårdområdet är betydande, varför ett prioriterat område är förnyelsen av ÅHS vårdinformationssystem och övriga datasystem. I det fortsatta arbetet betonas särskilt fördelarna med en sammanhållen journal, som kan användas av aktörer i vårdkedjan. E-recept införs. Ett tandvårdsprogram tas fram. Under mandatperioden utreds servicesedlar också inom hälso- och sjukvården, exempelvis tandvårdssedlar. Psykisk hälsa för alla ska vara ett uttalat folkhälsomål, och nollvision vad gäller självmord ska råda. Barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras. Fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet så att man snabbt kan upptäcka barns och ungdomars psykiska ohälsa. Risk- och missbruk Det mest effektiva arbetet mot droger är främjande och förebyggande. Arbetet bör vara strukturerat och samordnat. Huvudmålsättningen är att minska alkohol- och tobakskonsumtionen, höja alkoholdebutåldern, få ett narkotikafritt samhälle och minska risk- och missbruk vid spel och doping. Vid uttalat missbruk ska god vård och bra behandlingsmetoder garanteras. Risk- och missbruksprogrammet revideras. Landskapsregeringens budgetmål 2018 År 2018 kartläggs åländska livstilsvanor för att kunna prioritera förebyggande åtgärder. Riskfaktorer leder inte omedelbart till sämre hälsa, men efter insjuknandet är ohälsan ett faktum. Folkhälsoarbetet handlar inte enbart om att må bra idag, det handlar om att må bättre i morgon och att lära sig ta bättre hand om sig. Barn och unga är självklara målgrupper, men ett givet mål är också de äldre. Nödvändigheten av att finna balansen är dels ekonomisk. Den tekniska utvecklingen inom vårdområdet och de senaste årens driftskostnadsökningar fordrar helt nya tankegångar kring hälsofrämjande och hur vården ska ordnas i framtiden. Målet att öka ÅHS:s självfinansieringsgrad har uppnåtts, delvis tack vare de höjda avgifter inom hälso- och sjukvården som trädde ikraft den 1.1.2017. En översyn av dess avgifter görs under år 2018. Under år 2017 arrangerade landskapsregeringen fyra seminarier med målet att garantera en vård för ålänningarna som är både god och ekonomiskt hållbar. Seminarierna utmynnade i nio utvecklingsområden. Alla bör kunna arbeta över kommun- och organisationsgränserna. Utbildningen av personalen ska stöda samverkan mellan social- samt hälso- och sjukvården. IT-strukturen bör motsvara behoven av utvecklade digitala tjänster inom hälso- och sjukvården. Verksamheten och kostnader i sin helhet bör kartläggas inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Alla processer inom vården bör effektiviseras för att kunna bemöta befolkningens åldrande. Parallellt med detta arbete måste kvaliteten utvecklas i hela vårdkedjan. Landskapet måste rekrytera så att det har samma kunskap och kompetens som i omgivningen. För år 2018 prioriteras vårdseminariernas mest konkreta slutsats. Först fordras en gemensam analys, tillsammans med ÅHS och andra aktörer, kring vilka tjänster som ska köpas utanför Åland och vilka som absolut bör produceras på Åland. Till detta hör, att man ska analysera vilka verksamheter som helt eller delvis kunde arrangeras av den privata sektorn enligt regeringsprogrammet. För att börja med ett begränsat område ska byrån tillsammans med ÅHS, föreningar och privata aktörer framställa vilka utvecklingsbehov det finns inom cancerscreening. Landskapsregeringen främjar förebyggande hälsoarbete med hjälp av olika projekt. För att åstadkomma detta genomförs studier, forskning och utredningar som ger grund för fortsatt planering 3
euro av folkhälsoarbetet. Målgrupper är särskilt unga kvinnor, vars mående undersöks, och flickor och pojkar, vars psykiska hälsa kartläggs. Den avgiftsfria provtagningen av könssjukdomen klamydia har visat sig vara framgångsrik och ingår i ÅHS:s ordinarie verksamhet. Telefonjoursverksamheten för depressiva patienter och utveckling av psykiatriska tjänster på distans fortsätter. Rökavvänjningskampanjen fortsätter. En utvärdering av sprut- och kanylbytesprogrammet genomförs. Rikets social- och hälsovårdsreform fortgår och fordrar en kontinuerlig uppföljning. ÅHS budget och verksamhet Budgetramen för år 2018 Bokslut 2016 Budgetram 2017 Budgetram 2018 Extern finansiering 2018 Budgetram totalt 2018 Intäkter 7 373 954 7 550 000 7 900 000 247 000 8 147 000 Driftkostnader 88 140 343 88 230 000 89 155 000 247 000 89 402 000 Nettokostnader 80 766 389 80 680 000 81 255 000 0 81 255 000 Nettokostnader exkl avskr 76 793 379 76 480 000 79 255 000 0 79 255 000 Investeringskostnad 2 696 472 6 700 000 5 400 000 0 5 400 000 Total budgetram, netto 83 462 861 87 380 000 86 655 000 0 86 655 000 ÅHS intäkter 2011-2018 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Budget 9 600 9 000 6 800 6 800 6 800 6 800 7 550 7 900 Bokslut 9 550 9 142 6 932 6 719 7 238 7 374 4
euro Miljontal ÅHS självfinansieringsgrad 2011-2018 9,0 % 8,8 % 8,6 % 8,4 % 8,2 % 8,0 % 7,8 % 7,6 % 7,4 % 7,2 % Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Självfinansieringsgrad 8,6 % 7,8 % 8,5 % 7,9 % 8,2 % 8,4 % 8,6 % 8,9 % Helikopteravtalet fördes över till ÅHS från år 2011 till en initial kostnad ca 1,5 milj vilket påverkar självfinanserings-graden negativt med - 0,2%. I jämförelsen ingår avskrivningar för samtliga år. Internhyra införs från år 2018. Exklusive externt finansierade intäkter 2018. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bokslut 2011 ÅHS bruttokostnader 2011-2018 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 efter TB Bokslut 2016 Budget 2017 efter TB 1 För åren 2015-2018 ingår avskrivningar i kostnaden på 4,1 milj, 3,9 milj resp 4,2 milj. Exklusive externt finansierade kostnader 2018. I Externvård ingår fr.o.m. 2018 endast externvård utanför Åland. Budgetramen Om man inte beaktar överföringen av besittningsrätten av fastigheterna till fastighetsverket är differensen i nettokostnaderna det vill säga budgetramen 2017 och 2018-2.000.000 euro. I driftkostnaderna ingår kostnaden för arbetsvärderingen på 700.000 euro. I tilläggsbudget 1/2017 sänktes kostnadsramen med 1.100.000 euro med hänvisning till förhandlingsresultatet rörande landskapets tjänstekollektivavtal och sänkt socialskyddsavgift. Inbesparingskravet för år 2018 är därmed 900.000 euro. Budget 2018 Kostnader totalt 76 950 428 79 800 907 77 663 811 80 805 711 88 051 907 88 600 000 88 140 343 87 130 000 89 155 000 Personalkostnad 47 502 068 50 754 702 49 267 904 49 467 882 51 739 547 53 497 000 52 550 429 52 110 000 51 636 000 Övr driftkostnader 20 508 833 19 820 331 19 534 354 20 275 417 27 257 641 25 983 000 26 387 035 25 900 000 29 079 000 Externvård 8 939 527 9 225 874 8 861 553 11 062 412 9 054 719 9 120 000 9 202 879 9 120 000 8 440 000 Kostnadsramen uppgår till 89.155.000 euro vilket inkluderar en ökning med 2.575.000 euro i och med att besittningsrätten för ÅHS fastigheter övergår från ÅHS till Landskapets fastighetsverk från 2018 och att internhyra därmed införs. Förändringen mellan grundbudget 2017 och budget 2018 innebär en ökning med 0,92 miljoner euro. Personalkostnaderna minskar med 1,7 miljoner euro och övriga driftkostnader (varav internhyra 6,3 miljoner euro) ökar med 4,8 miljoner euro jämfört med grundbudget 2017. I driftkostnaden ingår externvård utanför Åland vilken är budgeterad till 8,44 miljoner euro och det innebär en sänkning med 0,56 miljoner euro. Behovet av investeringar beräknas till 5,4 miljoner euro det vill säga en sänkning med 1 300.000 euro jämfört med investeringsanslaget år 2017. Från år 2018 ingår dock inte direkta bygginvesteringar i ÅHS budget. 5
ÅHS kan erhålla extern finansiering, utöver budgetramen, från landskapsförvaltningen i övrigt eller från andra finansiärer. Den externfinansierade budgeten uppgår till 247 000 euro och består av: - ersättning för projekt finansierade av social- och miljöavdelningen vid landskapsregeringen, totalt 147 000 euro. - Ersättning för köp av tjänster från Åda Ab alternativt för kostnader i samarbetsprojekt med Åda Ab, totalt beräknat till 100 000 euro. I vetskap om ÅHS driftreservering på 1 miljon har anslaget för externvård utanför Åland budgeterats på en nivå som motsvarar ca 94 % av de förväntade kostnaderna. Det förväntade budgetunderskottet för externvård utanför Åland är ca 600 000. Även personalkostnaderna som historiskt sett nästan alltid genererat ett budgetöverskott förväntas detta år gå jämnt upp. Investeringar Det totala investeringsbehovet beräknas till 5,4 miljoner euro. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar investeringsanslagets användning men kan delegera ansvaret till enskilda tjänstemän eller till en projektorganisation. IT-investeringar 4.700.000 euro Inom IT-området krävs investeringar i nya programvaror för t.ex. sjukhusapoteket, telemedicin och ny extern hemsida. Förutom att verksamhetsstödet är föråldrat eller icke existerande så har ny lagstiftning tillkommit på områdena i form av nya krav avseende läkemedelsförfalskningar, nätverks- och informationssäkerhet samt personuppgiftshantering. Detta i tillägg till den omfattande moderniseringen som påbörjats avseende IT-infrastruktur. Investeringskostnaderna för IT exklusive nytt vårdinformationssystem bedöms till 2,2 m. Byte av vårdinformationssystem (VIS) ÅHS fortsätter arbetet med upphandling och införande av ett nytt vårdinformationssystem där målet är att ha tecknat avtal och påbörjat införande av ett nytt system under år 2018. Avsikten är att skapa ett Ålands VIS. Redan i planeringsskedet inbjuds representanter för kommunerna att medverka för att bevaka sina behov. Likaså förs en dialog med landskapsregeringens socialvårdsbyrå för att garantera att aktuell socialvårdslagstiftning beaktas. När ÅHS tagit vårdinformationssystemet i bruk inbjuds kommunerna och kommunalförbunden att ansluta sig i fråga om sådan socialvårdsverksamhet som informationssystemet lämpar sig för och som det juridiskt, tekniskt, ekonomiskt och praktiskt finns förutsättningar för. Totalkostnaden för ett nytt vårdinformationssystem beräknas preliminärt till en investering runt 3,8 m, varav ca 2,5 m under 2018 och 1,3 m under 2019. Detta exklusive de indirekta kostnaderna för verksamhetsutveckling som uppstår på respektive klinik/enhet. Införandet av ett nytt system påverkar även driftskostnaderna vilka preliminärt bedöms öka med ca 1 m per år kopplat till det nya vårdinformationssystemet. Några av de huvudsakliga målen med införandet av ett nytt system är förutom en kraftigt ökad nivå av informationssäkerhet, att uppnå en ökad patientsäkerhet och effektiv samverkan med den sociala och privata sektorn där information effektivt, säkert och rättssäkert kan delas mellan organisationer. Övriga investeringar 700.000 euro 6
Inom övriga investeringar upptas äskanden om främst medicinsk teknisk utrustning. Den medicintekniska utrustningen förnyas i enlighet med krav i lagstiftning, innan utrustningen utgör en säkerhetsrisk, när reparation och underhåll inte längre är möjligt, när supporttjänster upphör, när ny teknik är motiverat för ny verksamhet, när ny teknik är motiverat av effektiviserings- eller andra verksamhetsskäl eller när vetenskap och beprövad praxis motiverar nya metoder för diagnostik, behandling och övervakning. Övriga investeringar som är aktuella är laboratorieutrustning, snabb PCR instrument för att diagnosticera eventuell förekomst av patogena mikroorganismer (81.000 ). Diskmaskin till instrumentvården behöver förnyas (50.000 ). Hjärtövervakningssystemet på medicinavdelningen behöver bytas (60.000 ). Vattenrening till dialysapparaterna måste införskaffas i samband med flytten från hyrmodulen (150.000 ). På BB-gynekologiska kliniken behöver ett antal ultraljudsapparater och CTG-apparater bytas ut (55.000 ). På avdelningar och mottagningar behöver patientalarmen förnyas. På operationsavdelningen behövs ett nytt larmsystem och till ögonkliniken äskas om OCT-angioutrustning (Optical Coherens Tomography) (93.000 ). Till tandvården anskaffas CAD/CAM-utrustning (110.000 ) vilket innebär att nya mer hållbara fyllningsmaterial kan tas i bruk vilket gör att antalet tandlagningar som måste göras om minskar. ÅHS behöver kontinuerligt förnya bilparken. Primärvårdskliniken är den verksamhet som har det största behovet av bilar på grund av verksamhetens karaktär främst inom hemsjukvården. 7
VERKSAMHETSPLAN ÅR 2018 ÅHS verksamhetsidé och vision ÅHS erbjuder varje enskild patient hälso- och sjukvård av hög kvalitet med egna och/eller samverkande resurser samt i samarbete med övriga samhällsfunktioner. Den aktuella inriktningen framgår av de årliga budgeterna och gällande lagstiftning. Visionen för verksamheten är att Ålands hälso- och sjukvård ska framstå som en förebild genom vårdkvalitet, patientbemötande och en för samhället god totalekonomi samt en arbetsplats där personalen känner sig motiverad i sina uppgifter. Då ekonomiska begränsningar gör det nödvändigt att prioritera ska Människovärdesprincipen, Behovs- och solidaritetsprincipen och Kostnadseffektivitetsprincipen beaktas samt de av landskapsregeringen fastställda prioriteringsgrupperna. ÅHS övergripande målsättningar Utvecklings och hållbarhetsagendan för Åland omfattar sju strategiska utvecklingsmål. 1) Välmående människor vars inneboende resurser växer 2) Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället 3) Allt vatten har god kvalitet 4) Ekosystem i balans och biologisk mångfald 5) Attraktionskraft för boende, besökare och företag 6) Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet 7) Hållbara och medvetna konsumtions- och produktions mönster I myndighetens verksamhet stöds uppnåendet av det första strategiska utvecklingsmålet som innebär bland annat välmående människor vars inneboende resurser växer, genom att individuellt behovsanpassa vården så att negativa spiraler kan brytas tidigt. Utvecklingen av välmående vuxna, som efter bästa förmåga tar ansvar för sin hälsa, stöds förutom genom förebyggande hälso- och sjukvård genom att förutsättningarna för digitala tjänster byggs ut och successivt tas i bruk. Utvecklingsmål två stöds genom att fortsatt utveckla en god servicenivå på hälso- och sjukvården som främjar jämställdhet och jämlikhet och syftar till tillgänglighet för alla. I detta syfte är målsättningen att utveckla samverkan med kommunerna särskilt den sociala sektorn samt tredje sektorn och den privata sektorn. Det tredje utvecklingsmålet stöds genom att under året inleda ett utvecklingsarbete rörande varuförsörjningskedjorna. Ett delmål i arbetet gäller avfall och syftar till att utveckla verksamheten så att avfallsmängderna kan minska, sorteringen öka, vatten används i så liten omfattning som möjligt och eventuella utsläpp till vatten av miljöpåverkande ämnen minimeras. Därtill ska upphandlingen i ännu högre grad stöda hållbarhetsmålen. Till det femte utvecklingsmålet bidrar hälso- och sjukvården genom att erbjuda kvalitativ och tillgänglig hälso- och sjukvård. ÅHS bidrar till integrationen av nyinflyttade genom att tillhandahålla basinformation om hur vården fungerar på ett flertal språk. Till det sjätte utvecklingsmålet kan ÅHS bidra genom att öka andelen energi från förnyelsebara källor t.ex. utreda möjligheten att installera solpaneler på taken och fortsatt energieffektivisera. Till det sjunde utvecklingsmålet bidrar ÅHS i hög grad genom att i ökad utsträckning styra upphandlingen av varor och tjänster mot hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 8
Under året utvecklas det interna hållbarhetsarbetet inom myndigheten. ÅHS kommer också i samverkan med landskapsregeringen att delta i arbetet att utveckla den sociala hållbarheten. Fokusområden Myndigheten har för verksamhetsåret tre fokusområden: 1) En hög vårdkvalitet och ett bra patientbemötande 2) En motiverad och kompetent personal 3) En ekonomi i balans Verksamhetsenheterna har getts frihet att prioritera vilket eller vilka fokusområden man arbetar med under verksamhetsåret. Övergripande målsättningar Patientavgifter I regeringsprogrammet fastlås målsättningar om att sjukvårdskostnaderna för den enskilde inte får bli avgörande om personen söker vård eller inte och att särskild hänsyn ska tas till de mest utsatta och till barn och ungdomars tillgång till vård. Utgående från dessa målsättningar följs under året effekterna av de förändrade avgifterna från 1.1.2017 och högkostnadsskydden upp för att ge underlag för eventuella mindre justeringar i avgiftssystemet inför år 2019. Verksamhetsstyrning Påbörjar diskussionen inför en kommande framtida översyn av reglementet för att dels uppdatera skrivningarna i reglementet och dels för att utvärdera den nuvarande organisationsstrukturen, ledningsstrukturen och ansvarsgränserna. Personaladministrativa arbetsprocesser och rutiner utvecklas i och med implementeringen av det nya löne- och personaladministrativa programmet samt intranätet. ÅHS jämställdhetsplan revideras. För verksamhetsstyrning kommer införandet av budgetprocesslösningen i den nya programvaran att fortsätta. Avsikten är att verksamhetsplanering och budgetering samt den ekonomiska uppföljningen ska ske samlat i verktyget. Verksamhetsstyrningen utvecklas även genom att utveckla rapporteringen av verksamhetsdata och avsikten är att automatisera där det är möjligt alternativt att användaren själv ska kunna köra de rapporter som behövs. En anpassning till EU:s allmänna dataskyddsförordning görs successivt tekniskt och rutiner och processer för informationssäkerhet och information till de registrerade utarbetas. Kompetensförsörjning En av de mest kritiska framgångsfaktorerna för att klara verksamhetsuppdraget är hur ÅHS lyckas med kompetensförsörjningen. En kontinuerligt bra kompetensförsörjning är grunden för verksamhetsutvecklingen på alla delområden inom såväl linje- som stabsorganisationen. Brister i kompetensförsörjningen får direkta och indirekta följdverkningar i myndighetens förmåga att leverera vård och är kostnadsdrivande. En bra kompetensförsörjning förutsätter en bra rekrytering så att tjänster som är vakanta kan fyllas, en samverkan och ett utbyte med samarbetspartners och bra möjligheter till utbildning och fortbildning. Under året revideras rekryteringsstrategin. Personal Myndigheten fortsätter arbetet för att öka arbetsvälbefinnandet. Resultatet av den arbetsvälmåendeenkät som genomförs under 2017 följs upp. Ett pilotprojekt i inleds för att testa och utvärdera den metod som är speciellt utvecklad för att följa upp resultaten av medarbetarenkäten. 9
Cirka 8-10 avdelningar ges möjlighet att delta i utvecklingsworkshoppar där man tillsammans tar fram konkreta åtgärder som bidrar till att utveckla arbetsvälbefinnandet. Fortbildningstillfällen i Chefs-körkortet i förnyad modulform erbjuds. Inrättade och tillfälliga tjänster, samt budgeterade årsarbeten 2013-2018 som bilaga. Vården I samarbete med landskapsregeringen utreds implementeringen av ÅFS 2015:28 om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga, som i oktober 2017 varit i kraft i två år. Utredningen syftar till att samla gjorda erfarenheter och problemområden samt föreslå lösningar på problemen. Arbetet med att införa ett nytt vårdinformationssystem innebär en omfattande verksamhetsutveckling som kommer att engagera stora delar av organisationen och kräva omfattande arbetsinsatser ifråga om förnyande av arbetsrutiner och -processer. Upplägget för sjukvårdsupplysningen utreds i syfte att utveckla denna. Magnetisk resonanstomografi i egen regi tas i bruk. Helikoptertransporter upphandlas. Ett elektroniskt register avseende uppföljning av vårdrelaterade infektioner upprättas i enlighet med den nya smittskyddslagen. Målsättningen att utveckla vården mot en mer jämställd vård fortsätter. Nya arbetsmetoder implementeras för att identifiera patienter som utsätts för våld i nära relationer. Vård och övriga stödåtgärder utvecklas organisationsinternt och i samarbete med andra samhällssektorer. Köpt vård Den högspecialiserade vården hör självfallet till de tjänster som måste köpas på annat håll. Våra främsta remissmottagare finns i nuläget i Åbo (år 2016 ca 4,36 m ), Uppsala (år 2016 ca 2,9 m ) och Helsingfors. Sedan en tid tillbaka ökar den finländska andelen på bekostnad av den svenska. Skäl till detta är ekonomin. Bilden av vård utom Åland kan snabbt förändras. ÅHS litenhet gör att vissa medicinska områden är sårbara. Med begränsade specialistresurser följer, att en längre tids sjukskrivning eller annan frånvaro av en nyckelperson kan resultera i, att medicinska åtgärder som annars kan göras hemmavid, måste sändas utanför Åland för åtgärd. Ett sannolikt växande problem i sammanhanget är dagens språkutveckling i Finland. Våra avtal med remissmottagande sjukvårdsorganisationer inkluderar krav från oss och löften från dem att vård till åländska patienter skall kunna ges på svenska. Brister finns dock i den svenskspråkiga servicen och ÅHS följer med utvecklingen på området. Ett annat osäkerhetsmoment är den både internationella och lokala trend som låter patienter i allt högre grad påverka den egna vården. Detta kommer antagligen att resultera i framtida ökade patientkrav på second opinion eller behandling på annat håll. Lagstiftningen om gränsöverskridande vård som bland annat reglerar ersättningsnivåerna är under revidering i riket. Under våren 2017 genomförde landskapsregeringen tre seminarier om morgondagens vård på Åland. Dessa utmynnade i åtta fokusområden, av vilka ett avser definiera vilka tjänster som ska köpas utanför Åland. Under verksamhetsåret utreds vilken vård som ska köpas utanför Åland i syfte att formulera en strategi för extern vård. Parallellt med detta kartläggs de verksamhetsområden som helt eller delvis kan handhas av den privata sektorn. Fastigheter Övergången av ansvaret för fastigheterna jämte underhållet till fastighetsverket vid årsskiftet vidareutvecklas i dialog med fastighetsverket så att gränsdragningen för ÅHS ansvar och fastighetsverkets ansvar nyanseras. En underhållsplan utgör grunden för planerade underhållsarbeten. Byggstart av geriatriprojektet. 10
IT-utvecklingen Förnyelse av IT-program sker enligt IT-plan. ÅHS fortsätter arbetet med upphandling och införande av ett nytt vårdinformationssystem där målet är att ha tecknat avtal och påbörjat införande av ett nytt system under år 2018. Nya programvaror för t.ex. sjukhusapoteket, telemedicin och ny extern hemsida är aktuella. Ett nytt löne- och personaladministrativt system tas i bruk vilket kommer att förenhetliga och digitalisera ett antal personaladministrativa processer. Detta i tillägg till den omfattande upprustningen som fortsätter avseende IT-infrastrukturen. Arbete och anpassningar till EU:s allmänna dataskyddsförordning samt NIS-direktivet genomförs. Organisationsscheman Övergripande organisation Stabsorganisation 11
Linjeorganisation 12
LINJEORGANISATIONEN AKUTKLINIKEN VERKSAMHETENS ANSVARSOMRÅDE Kliniken arbetar för att garantera akutsjukvård av hög och jämn kvalitet under dygnets alla timmar, året om. Detta innefattar snabb stabilisering av vitalfunktionerna hos akut sjuka och skadade patienter, att minimera tiden från problemidentifiering till definitiv behandling, samt att prioritera och styra patienterna till rätt vårdnivå. Kliniken har ca 10 000 besök/år och de två vårdplatser bemannas av samma personal. Mottagningen är odelad och omfattar alla medicinska specialiteter. Den stora bredden är en utmaning, och för att uppnå kvalitetsmålen krävs strukturerad introduktion och fortbildning av AT-läkare och andra jourläkare, samt prioritering av vårdpersonalens fortbildning och kompetensutveckling. Kliniken har det medicinska ansvaret för den prehospitala sjukvården. Tillsammans med Mariehamns stads räddningsverk pågår ett kontinuerligt arbete, för att utveckla omhändertagandet på skadeplats och erbjuda säkra patienttransporter. De senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete skett inom det prehospitala fältet i enlighet med landskapsförordningen om prehospital sjukvård (2015) samt ÅHS prehospitala utredning (2014). ÅHS har nu också det medicinska ledningsansvaret för Landskapsalarmcentralen. Tillsammans med den prehospitala sjukvårdens kombinerade ambulanssjukskötare/fältchef, planeras det prehospitala nätverkets riktlinjer och utveckling. Genom avtal och gemensamma utbildningsinsatser ingår även förstainsats-grupper inom ramen för kommunernas frivilligverksamhet i nätverket. Akutkliniken är medicinskt ansvarig för helikopterverksamheten. Detta innefattar sekundärtransporter, med helikoptersjukskötare från ÅHS som följeslagare, samt via räddningsverket primärtransporter med ambulanssjukvårdare med HEMS-kompetens som följeslagare. Kostnadsansvaret för luftburna sjuktransporter i övrigt har flyttats från klinikerna till chefläkaren enhet. FOKUSOMRÅDE Kompetensutveckling; Kvalitetssäkring, arbetsglädje och motivation genom en satsning på personalens kliniska fortbildning och övning av kliniska färdigheter. Nulägesanalys: Akutens personal verkar inom ett extremt brett medicinskt område. Som enda verksamhetspunkt inom ÅHS med mottagning dygnet runt konfronteras man med frågeställningar sorterande under alla medicinska specialiteter. Akutens personal har ett brett kunnande, och många har sina egna intresseområden. Det kan dock vara en utmaning att organisera internutbildningar så kunskapen når all personal och kommer alla patienter till nytta. De senaste åren har det från organisationens sida också ställts mycket krav på personalutbildningar av icke-klinisk karaktär, varför det finns en beställning på konkreta akutmedicinska utbildningar. Mål: Att under året göra en genomgång av behovet av interna utbildningar samt fastställa en löpande fortbildningsplan för akutpersonalen. Delområden, med ansvarspersoner inom personalen, bestäms. Tidtabell för återkommande genomgångar bör fastställas. En plan för att garantera att all personal tar del av fortbildningsinsatserna bör formuleras. Därtill är en genomgång av vårdprogram, kliniska manualer samt formalisering av övningsverksamheten är i linje med strävan mot en kvalitetssäkrad akutsjukvård, samt en trygg och motiverad personal. Aktiviteter: En arbetsgrupp fastställer behovet av kontinuerliga utbildnings-/fortbildningsinsatser (ämnesområden, övningsinsatser). Ansvarspersoner för olika delområden utses. En långsiktig plan 13
med ett rullande schema fastställs. En inventering av behovet av lokala vårdprogram och manualer görs. En uppdatering av befintliga vårdprogram samt en plan för kontinuerlig uppdatering görs. Behovet av övning på enskilda praktiska moment inventeras. Möjligheten att koppla simuleringsaktiviteter till det kliniska träningscenter som är under diskussion utreds. Mätetal: Arbetsgruppen presenterar behovet av återkommande personalutbildningar som ett antal rubriker, samt hur ofta dessa genomgångar bör göras. Behovet av uppdaterade vårdprogram och manualer presenteras som en lista. Antal personer i personalen som har uppdaterad genomgång avseende varje enskild rubrik kan följas över tid. Målsättningen är givetvis att listan blir mer komplett för varje år. Utredning av möjligheten till kliniskt träningscenter inom ÅHS Nulägesanalys: En odelad akutmottagning med skyndsamt omhändertagande av potentiellt instabila patienter, sorterande under alla medicinska specialiteter, kräver en bred medicinsk kompetens och beredskap för omhändertagande av akuta situationer, även sådana som förekommer med låg frekvens. Variation på bakjoursnivå samt stor omsättning personal, framför allt på jourläkarsidan (då mestadels AT-läkare som står för jourinsatserna) men även på sjukskötarsidan, bidrar till behovet av kontinuerlig och högkvalitativ fortbildning med simuleringsövningar för all personal. HLRverksamheten är ett gott exempel på hur en kontinuerlig träningsverksamhet kan organiseras för att garantera bred specialkunskap i organisationen, samt en kontinuitet över tid. År 2017 hade akuten som ett fokusområde att utreda möjligheten till ett kliniskt träningscenter inom ÅHS. En arbetsgrupp har arbetat med frågan och konstaterar: Det finns ett stort behov av fortbildning, träning och simulationsövningar inom ett antal akutmedicinska områden. ÅHS är inte unikt i sitt behov av utbildnings-/träningsverksamhet, det finns en marknad utanför Åland för välplanerade utbildningar. Träningsverksamhet är på kort sikt kostsamt, framför allt avseende åtgång av arbetstid för kursansvariga men även i arbetstidsbortfall för kursdeltagarna. Vinsten är givetvis ökad kompetens och motivation hos personalen, allmännyttan sekundärt till ett tryggt och kvalitetssäkrat akutomhändertagande. En del av de utbildningar som kunde erbjudas är redan välfungerande inom ÅHS: HLR-utbildningar på olika nivå inklusive instruktörsutbildningar, Barn-HLR, ATSS. I Finland saknas exempelvis den organiserade HLRutbildningsorganisation som vi jobbar efter. ATLS-utbildningen är ännu inte förankrad i Finland. Det finns redan åtminstone 1 ATLS instruktör i organisationen, samt kontaktnät för att utvidga denna verksamhet. Akutsjukvård är relativt ny specialitet i både Finland och Sverige, och det finns efterfrågan på välorganiserade kurser och simuleringsövningar i handgrepp som ingår i akutläkarnas repertoar, men som man på kliniken exponeras för relativt sällan. ÅHS bekostar AT-läkarnas ATLS-kurser. Eventuellt kunde ÅHS bli självförsörjande i detta avseende. Det nära samarbetet med räddningsverket öppnar möjlighet för samverkansövningar i prehospital miljö. Mål: Att under 2018 ta fram underlag och rapport kring möjligheten att tillgodose behoven av ett kliniskt träningscenter för ÅHS. Underlaget bör innehålla en omvärldsanalys, inventering av tänkbara kurspaket samt en tidsuppskattning över när och hur kurserna kan erbjudas. Vidare bör rapporten innehålla en realistisk ekonomisk bedömning av investerings- och driftskostnader samt en utredning av tilltänkta samarbetsparter. Aktiviteter: Studiebesök till Arcada och eventuellt till annat träningscenter. Mätetal: En rapport, inkluderande möjligheten att starta upp kliniskt träningscenter inom ÅHS, presenterad som 1-, 5- och 10-års plan, med ekonomisk analys och detaljerad beskrivning av behovet av lokaler, utrustning och intern eller inköpt personal för kursverksamhet och samordning, ska presenteras för ledningen under 2018. 14
BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN VERKSAMHETENS ANSVARSOMRÅDE Barn och ungdomskliniken ansvarar för att tillhandahålla somatisk öppen-, och slutenvård, psykiatrisk öppenvård och habilitering för barn och ungdomar under 18 år samt ätstörningsvård för barn och ungdomar till 25 års ålder (TREAT). Vi strävar att tillhandahålla en modern, effektiv och högkvalitativ, specialiserad sjukvård för de patientkategorier som allra mest behöver vårdas på hemorten med hänsyn till den sjuka individens och familjens behov och tillgängliga resurser samt iakttagande ett rättvist och jämlikt bemötande. Vården innefattar koordinering av insatser och samarbete med högspecialiserade samarbetsparter utanför Åland när resurserna på hemorten inte räcker till. Stor vikt läggs vid personalens kompetensutveckling och ett dynamiskt förhållningsperspektiv avseende individens och gruppens uppgifter och ansvar. Effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser och samarbete mellan olika kliniker eftersträvas för att optimera vårdkvaliteten, bemötandet och en målstyrd utveckling av processerna. Kliniken ska delta i arbetet med att se över resurserna inom barn- och ungas psykiska hälsa i samarbete med landskapsregeringen och övriga parter. FOKUSOMRÅDE En motiverad och kompetent personal; Sammanslagning av barn- och ungdomskliniken och barnoch ungdomspsykiatriska mottagningen Nulägesanalys: Barn- och ungdomsavdelningen har 50 % beläggning och vårdpersonalen är i en generationsväxling. Beslut om sammanslagning av barn- och ungdomskliniken och barn- och ungdomspsykiatrin togs den 19.5 och verkställdes den 1.9.2017. Mål: Bättre vård för åländska familjer. Effektivare vård för åländska familjer. En motiverad och kompetent personal. Aktiviteter: Operativ arbetsgrupp tillsätts med ansvar att driva processen med sammanslagningen och rapportera till klinikledningen. Projektfokuserad utveckling mot teambaserad öppenvård. Aktiv tidig intervention vid sjukskrivning. Fortbildningstillfällen. Mätetal: Antal fortbildningstillfällen, gemensamma sammankomster Antal team och träffar Sjukskrivningsstatistiken. Antal fortbildningstillfällen. 15
BB-GYNEKOLOGKLINIKEN VERKSAMHETENS ANSVARSOMRÅDE Verksamhetsområdet omfattar BB- och förlossningsverksamhet, mödra- och gynekologisk vård. Den reproduktiva hälsan innefattar infertilitetsproblematik, graviditet, förlossning och den nyföddas vård samt diagnostik och vård av underlivssjukdomar. Kliniken erbjuder samma nivå av specialistvård som de omkringliggande områdena antingen via egna eller köpta tjänster. Vi försöker också använda oss av våra vikariers specialkompetens. Personalen erbjuds utbildning och fortbildning i form av möjlighet för personalen, både läkare och vårdpersonal, att hospitera på andra kliniker med större patientunderlag. Kliniken strävar till ett gott samarbete över klinikgränserna inom organisationen med kliniker inom samma kompetensområde eller med gemensamma patienter t.ex. primärvårdens mödra-, papa-och preventivmottagningar samt barn och ungdomskliniken. Barnmorskor från kliniken bistår vid papaoch preventivmottagningen med att ta papa-prov (screening för livmoderhalscancer) kvällstid enligt ett förutbestämt schemalagt samarbete. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Fler ingrepp som krävt både operationsteam och att patienten varit inskriven på vårdavdelning t.ex. konisering, hysteroskopi och manuell vacumexceres, kommer att utföras polikliniskt på gynekologiska mottagningen. Vissa av dessa kräver införskaffande av utrustning men beräknas spara både patientens tid och vårdresurser. Auroramottagning för förlossningsrädda gravida kvinnor på BB-avdelningen har startat upp under 2017 och fortsätter under 2018. Auroramottagningens barnmorskor kan motivera kvinnan till en vaginal förlossning i stället för kejsarsnitt genom att hon känner sig trygg, sedd och hörd. Detta kräver förutom fortbildning för personal som arbetar med dessa frågor även ett tätt samarbete med primärvårdens mottagningar, primärvårdens psykologmottagning och mödrarådgivningarna. Auroramottagningen beräknas frigöra tider hos primärvårdens psykologmottagning, bidra till ekonomiska inbesparingar, snabbare mobilisering samt minska lidande och oro hos kvinnan och hennes familj. FOKUSOMRÅDE En motiverad och kompetent personal Nulägesanalys: Kliniken har engagerad, flexibel och kunnig personal med god och bred kompetens. Detta kräver att personal håller sig à jour med obstetrisk och gynekologisk vård, utvecklingen inom dessa områden och med patienthandläggningen. Personalen ska kunna hantera allt från akuta situationer till planerad vård. Litenheten innebär en viss sårbarhet men den kan även ses som en styrka. Man får möjligheten att arbeta brett med många olika arbetsuppgifter och hålla sig uppdaterad inom kunskapsområdet. Mål: Kompetent och motiverad personal. Ta tillvara personalens kunskap och intresse genom viss profilering. Kunskapsnivån och kompetens hålls hög bland personalen. Arbetstidsautonomi, personalen har möjlighet att påverka sin egen planerade arbetstid och ges möjlighet till deltid. Aktiviteter: Alternativa utbildnings- och fortbildningsmöjligheter för personalen. Hospiteringsmöjlighet på universitetscentralsjukhuset i Åbo och/eller Uppsala Akademiska sjukhus alternativt andra samarbetssjukhus. Interna utbildningar t.ex. ALSO (advanced life support in obstetrics), bäckenbottenutbildning, HLR (både vuxen och nyfödd), CTG webutbildning, amningscirkel och LOVE-säker läkemedelshantering Personalens delaktighet i utvecklingsfrågor tas tillvara och medarbetarsamtal hålls. 16
Mätetal: Avstämning vid medarbetarsamtal Checklistor t.ex. HLR för nyfödda, krav på att delta minst 4ggr/år/perso CTG-tolkning med test årligen Genomförda ALSO-utbildningar Ekonomi i balans; Utföra fler ingrepp polikliniskt Nulägesanalys: I dagsläget utförs flera ingrepp dagkirurgiskt som skulle kunna utföras polikliniskt. För att kunna utföra fler ingrepp polikliniskt behöver utrustning uppdateras och personal utbildas. Vid polikliniska ingrepp kan operationsavdelningens resurser frigöras för större ingrepp. Mål: Övergå till fler polikliniska ingrepp på kliniken och öka andelen dagkirurgiska ingrepp totalt. Aktiviteter: Fortbilda befintlig personal och utföra fler ingrepp polikliniskt, införskaffa behövlig utrustning, t.ex. laparoskopisimulator. Snabb mobilisering av operationspatienter, ex välja mindre invasiva ingrepp, kolhydratuppladdning inför större operationer. Restriktivitet vid användandet av profylaktisk antibiotika i samband med operation och kontinuerlig översyn av laboratorieprover och förhandsvalda menyer i laboratorieremisser. Mätetal: Verksamheten inom budget, kontinuerlig uppföljning Utvärdering 17
CHEFLÄKARENS ENHET VERKSAMHETENS ANSVARSOMRÅDE - Övergripande medicinsk lednings- och planeringsfunktion. - Patientsäkerhetsarbete och avvikelsehantering - Kvalitetsutveckling - Ansvar för journalsystemet, andra vårdrelaterade IT system - Katastrofplanering - Styrning av AT- och ST-läkarverksamheten samt psykologpraktikanter och läkarstuderande. - Budgetansvar för köpt vård utom Åland och den luftburna beställningstrafiken (helikopteravtal mm) - Hantering av patientklagomålsärenden och patientskadeförsäkringsärenden - Ansvara för fortbildningsanslaget för läkare, psykologer, socialkuratorer, talterapeuter - Se till att kontinuerlig medicinsk fortbildning erbjuds och att det samordnas i möjligaste mån med vårdpersonalen - Hygien-infektion-smittskyddsarbete (HIS-verksamhet) är en övergripande verksamhet för hela ÅHS och därför har man valt att organisera verksamheten under chefläkarens enhet. Andelen vårdrelaterade infektioner ska hållas på låg nivå. Klinisk mottagning av infektionspatienter samt konsultationer av inneliggande och öppenvårdspatienter ingår i uppdraget. Förebyggande av infektioner i vården och i samhället ingår och det görs bland annat via utbildning, riktlinjer och hygienronder. Verksamheten ansvarar för övervakning av epidemier och antibiotikaresistenser samt tar fram styrdokument angående multiresistenta bakterier och antibiotikaresistenser. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Administrativa processer standardiseras, effektiviseras och sköts i nära samarbete med vårdchefens enhet i gemensamma utrymmen. Chefläkaren är projektägare till införande av nytt vårdinformationssystem. FOKUSOMRÅDE Ingå ett nytt avtal gällande helikopterburna sjuktransporter Nulägesanalys: Det nuvarande avtalet med SHT går ut 31.1 2019 Mål: Nytt helikopteravtal klart under 2018 Aktiviteter: Upphandlingen ska vara gjord och anbuden genomgångna så att ett nytt avtal med leverantör kan undertecknas. Mätetal: Avtalet klart Vårdinformationssystem Nulägesanalys: ÅHS nuvarande journalsystem lever inte upp till dagens krav på vårdinformationssystem. Revisionsrapport och förstudie har rekommenderat att journalsystemet byts ut. Kostnadskalkyl har tagits fram. Marknadsundersökning pågår inför en kommande upphandling. Mål: Klargöra de ekonomiska förutsättningarna. Skaffa fram personresurser. Aktiviteter: Arbeta fram upphandlingsunderlaget. Rekrytera personresurser till projektet. Mätetal: Hur långt upphandlingsprocessen genomförts. 18
Hygien-infektion-smittskydd Nulägesanalys: HIS-verksamheten behöver utvecklas och ha flera medarbetare med förankring i den kliniska verksamheten. Ett nätverk med hygienombud har därför skapats. Mål: Fortsätta utvecklingen av nätverk med hygienombud på alla kliniker. Förbättra kommunikationen och återkopplingen mellan klinikerna och HIS. Befrämja implementeringen av hygienrutiner i hela organisationen. Minska antalet vårdrelaterade infektioner och därmed kostnader och utbrott. Aktiviteter: Regelbunden internutbildning för hygienombuden. Följsamhetsmätningar införs för att konkretisera hygienrutiner inom de olika verksamheterna. Vaccinering av personal i enlighet med kraven i lagen om smittosamma sjukdomar. Mätetal: Resultatet av följsamhetsmätningarna Andelen vaccinerad personal Vårdrelaterade infektioner (VRI) Nulägesanalys: Enligt den nya smittskyddslagen ska regionala register över VRI föras avseende uppföljning och bekämpning av infektionerna. Inom ÅHS finns inget databaserat system för registrering av VRI. Däremot finns riktlinjer för bekämpning av VRI i form av olika hygiendirektiv. VRI innebär lidande för den enskilde patienten, ökade vårdbehov och behandlingskostnader samt risk för förlängd sjukhusvistelse. Mål: Följa och analysera förekomsten av VRI för olika diagnosgrupper (t.ex., urinvägsinfektioner, ortopediska infektioner, positiva blododlingar, Clostridium difficile). Aktiviteter: Upprätta register avseende VRI. Ett elektroniskt system är nödvändigt. Uppdatera riktlinjer för bekämpning av VRI. Regelbunden utbildning/internutbildning samt nära samarbete med hygienombuden samt med sjukhushygien i Åbo. Mätetal: VRI-register upprättat (ja/nej) VRI-riktlinjer uppdaterade (ja/nej) 19
KIRURGKLINIKEN VERKSAMHETENS ANSVAROMRÅDE Kirurgkliniken ansvarar för såväl akut som planerad behandling och vård av kirurgiska, ortopediska och urologiska åkommor. Vårdavdelningen vårdar även öron-, näs- och halspatienter samt käkkirurgiska patienter. Vidare vårdar kliniken patienter som genomgått högspecialiserad behandling på sjukhus utanför Åland. Kirurgkliniken består av en mottagning och en vårdavdelning med 20 vårdplatser. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Tvåveckorskontrollen av de patienter som fått knä- och höftledsproteser slopas efter diskussioner med Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Förändringen styrs av att infektionsrisken reduceras genom att inte öppna förbandet. Tidigare har ett förbandsbyte gjorts efter två veckor och agrafftagning efter tre. Med detta sparas cirka etthundra årliga sköterskebesök in på mottagningen. Dessa besök kan då tillfalla andra patientgrupper. Detta motsvarar cirka 3% av sköterskebesöken och cirka 1% av sjukskötar- och läkarbesöken tillsammans. Under 2018 kommer kirurgkliniken att intensifiera nutritionsscreeningen enligt NRS-2002. Uppföljning kommer att ske i maj och november 2018, med målsättning, att alla inskrivna patienterna skall ha screenats inom 48 timmar. FOKUSOMRÅDE Vårdkvalitet Nulägesanalys: Systematisk kvalitetsuppföljning saknas. Mål: Införa någon form av kvalitetsregister Aktiviteter: Analysera om det är meningsfullt att införa ett register i nuvarande journalsystem, eller om det är rimligare att invänta det nya journalsystemet. Mätetal: Kvalitetsregister upprättat (ja/nej) En motiverad och kompetent personal Nulägesanalys: Det finns behov av en nysatsning i första hand för personalen på vårdavdelningen. Bl a har bytet av avloppsstammar under 2016-2017 då avdelningen var splittrad inneburit en tung period. Mål: Höjd kompetens och självkänsla i arbetsgruppen. Aktiviteter: Kirurgiutbildning 30 studiepoäng för sköterskor, två terminer, med början vt 2018, ä Även 5 sjukskötare från mottagningen bereds plats. Mätetal: Antal som slutför utbildningen. Ekonomi i balans Nulägesanalys: Kirurgkliniken har planerat större grundbemanning på avdelningen än vad som är budgeterad i personalbudget. Detta förorsakar överskrivning av budget. Budgetuppföljningen för november 2017 visar att årets personalbudget för vårdpersonal var förbrukat (101 %). Samtidigt upplever personalen att den budgeterade personalresursen som otillräcklig utgående från patientsäkerhetsperspektivet. Mål: Budgeterad vårdpersonalresurs kvalitét och kvantitet motsvarar behovet i patientvården. Aktiviteter: Fr.o.m. januari 2018 bemannas kirurgavdelningen under nattetid av två sjukskötare istället för två sjukskötare och en närvårdare. Ett gränsöverskridande samarbete införs med intensivvårdsavdelningen för att täcka det behovet som finns under nätterna. Genomgång av arbetssätt (informationsflödet mellan personal, befintliga rutiner, m.m.) i syfte att sätta resurs på värdeskapande aktiviteter görs. Kartläggning av hur antal budgeterade tjänster motsvarar det verkliga behovet görs under våren 2018 20
Mätetal: Utredning av arbetssätt genomfört (ja/nej) Utvärdering av gränsöverskridande resursanvändning gällande nattpersonalresurs (ja/nej) 21
LABORATORIEENHETEN VERKSAMHETENS ANSVARSOMRÅDE Laboratoriet erbjuder den laboratorieservice som behövs för att kunna ge högkvalitativ hälso- och sjukvård till varje enskild ålänning. Verksamheten består huvudsakligen av provtagning, provhantering, analysarbete inkl upphandling av analystjänster samt administration. VERKSAMHETSFÖRÄNRINGAR Laboratoriet tar från 2018 över ansvaret för provtagningen i Godby. FOKUSOMRÅDE En hög vårdkvalitet och ett bra bemötande Nulägesanalys: I dagsläget har laboratoriet väldigt få klagomål från patienter, men det finns ingen direkt uppfattning om hur patienter som besöker laboratoriet verkligen upplever sina besök. Den polikliniska mottagningen för provtagning är på förmiddagarna välbesökt och kan stundvis resultera i långa väntetider. Under 2018 kommer vi att utreda hur patienterna upplever laboratoriets service samt bemötande. Mål: Laboratoriet vill ge så bra service som möjligt och att alla ska känna att de fått ett bra bemötande. Målsättningen är att laboratoriet inte får några klagomål. Aktiviteter: Laboratoriet försöker optimera olika arbetsrutiner för att undvika stressiga situationer så långt det är möjligt och tydligt arbeta enligt den värdegrund som gjordes 2016. Under 2017 startades möjligheten för patienterna att boka tid till den polikliniska provtagningen via internet. Det kommer fortsättningsvis att vara möjligt att komma till provtagningen utan att ha bokad tid. Vi kommer med en enkät fråga patienterna hur de upplever laboratoriets service och då också utvärdera hur det fungerar med att boka tid till provtagningen Mätetal: Med den enkät som görs bland patienterna så utreder vi hur patienterna upplever provtagningen och betydelsen av att kunna boka tid till provtagningen. Minska kostnaderna för transport av prov till externa laboratorier Nulägesanalys: Cirka 10 procent av de analyser som beställs av laboratoriet skickas till externa laboratorier. En del av dessa är prov för bakterieodlingar som måste skickas direkt efter provtagningen. Prov för bakterieodling som tas fredagar måste då skickas med dyr specialtransport för att nå fram följande dag. Mål: Målet är att kraftigt minska antalet dyra transporter Aktiviteter: För de prov som tas på fredagar och borde skickas med dyr specialtransport så påbörjar laboratoriet istället odlingarna och skickar provet med vanlig post på måndagen. Mätetal: Kostnadsuppföljning 22