Tekniska nämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 14.

KALLELSE Tekniska nämnden 2018-02-16 Tekniska nämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 14. Tid och plats måndagen den 26 februari 2018 kl. 14:00 i A-salen Om du inte kan närvara var vänlig och meddela tekniska förvaltningen så att ersättare kan kallas. Ring tel. 414 06 eller skicka e-post till christin.holmberg@vaxjo.se Christin Holmberg nämndsekreterare Ledamöter Sofia Stynsberg (M), Ordf. Gunnar Storbjörk (S), 1:e v. ordf. Cheryl Jones Fur (MP), 2:e v.ordf. René Jaramillo (M) Björn Svensson (M) Claes Bromander (C) Åza Brennander (M) Jimmi Jonsson (L) Patrik Åkesson (KD) Anette Nerlie-Anderberg (S) Remi Jönsson (S) Martina Forsberg (S) Carina Rolfsson (S) Örjan Mossberg (V) Pontus Kindenäs (SD) Ersättare Ingemar Ljungcrantz (M) Svante Karlsson (S) Lars-Erik Carlsson (M) - Setareh Najafidigehsara (M) Anders Haggren (C) Jolanta Nässert (M) Anders Franzén (C) Kaj-Mikael Petersson (KD) Valentina Iskandar (S) Arijeta Reci (S) Fitim Krasniqi (S) Nicklas Bernthsson (S) Monica Tengius (V) Per Nilimaa (SD) Tjänstepersoner Förvaltningschef Maria Sundell Isling Nämndsekr. Christin Holmberg Trafikingenjör Magnus Nykvist Projektledare Anders Lundgren Kommunekolog Martin Unell Förvaltningsekonom Kristoffer Mårtensson 1 (2)

KALLELSE Tekniska nämnden 2018-02-16 Förteckning över tekniska nämndens ärenden 26 februari 2018 1. Justering av protokoll 2. Allmänhetens frågestund 3. Information från ledamöter och ersättare i tekniska nämnden och från tekniska förvaltningen 4. Information om arkivinspektion 2017 5. Medborgarförslag om belysning i hundrastgård vid Teknikum 6. Yttrande över motion om att införa datumparkering i Växjö 7. Affärsupplägg om Växjö återbruksbyn 8. Remiss av Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 9. Investeringsprojekt (huvudprojekt) 2017-2019 10. Årsrapport 2017 11. Personuppgiftsombud för tekniska nämnden i Växjö kommun 12. Redovisning av arbetsutskottets protokoll - februari 2018 13. Redovisning av delegationsbeslut till tekniska nämnden - januari 2018 14. Övrigt 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 19 Dnr 2017-00398 Medborgarförslag om belysning i hundrastgård vid Teknikum Arbetsutskottets förslag till beslut Tekniska nämnden tackar för medborgarförslaget. Tekniska nämnden ser positivt på förslaget att ljussätta hundrastgården vid Teknikum då den upplevs som otrygg och ger förvaltningschefen uppdraget att sätta upp två belysningspunkter i grönområdet. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om belysning på hundrastgård vid Teknikum, genom att utnyttja befintliga stolpar längs gångoch cykelbanan. Under den mörka årstiden ligger hundrastgården i mörker under morgnar och kvällar. Detta gör att hundrastgården inte utnyttjas på så sätt som är möjligt om den är belyst. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 16 januari 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Det finns platser inom kommunen som upplevs som mörka och otrygga. Grönområdet vid Teknikum är en sådan plats som av flera skäl behöver belysning. Förvaltningens förslag är att sätta upp två belysningsstolpar vilket skulle öka den upplevda tryggheten inte bara för hundägare utan för alla som rör sig i området. Totalkostnad beräknas till ca 60 000 kr och driftkostnaden ökar med 2 000 kr/år. 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2017-12-19 290 Dnr 2017-00098 Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: Medborgarförslag om spolning av skridskois på Öster överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om ändring av start för begränsad vistelsetid i förskola vid syskon i familjen överlämnas till utbildningsnämnden Medborgarförslag om belysning i hundrastgård vid Teknikum överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om att Kicki Danielsson ska vara ambassadör för Växjö överlämnas till kommunstyrelsen Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagsställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. Beslutet skickas till För åtgärd Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 20 Dnr 2017-00417 Yttrande över motion om att införa datumparkering i Växjö Arbetsutskottets förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att avslå förslaget om införande av datumparkering i Växjö. Bakgrund Motion har inkommit från Socialdemokraterna via Yusuf Isik om att införa datumparkering i Växjö för att underlätta för drift och underhåll av gatorna. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i skrivelse 26 januari 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Datumparkering innebär att parkering är förbjuden på gatusida med jämna husnummer under jämnt datum. Motsvarande gäller udda nummer under udda datum. Finns inga gatuadresser används väderstrecken som reglering. Datumparkering används oftast med vägmärket gällande för område/zon i infarterna till ett område eller stadsdel, vilket gör att osäkerheten är stor om vad som gäller och vilken sida man får parkera. Tillåten parkering kan skyltas upp inom en datumparkeringszon, men leder även det till en osäkerhet. I många fall kan det leda till onödiga parkeringsanmärkningar. Att använda en datumparkering generellt eller lokalt för ett område som växlar varje dag, försämrar tillgängligheten för boende och besökare. Vissa gator lämpar sig inte för uppställning (delar av, en sida eller i sin helhet) och detta regleras med exempelvis parkerings- eller stannandeförbud. Det är ett bättre sätt att utgå från respektive gatas förutsättningar, än att genomföra generella regleringar. Det är effektivare och ger tydligare signaler om vad som gäller. Beträffande löv- och sandsopning samt snöröjning sköts detta genom kontinuerlig drift och vid behov görs planerade och reglerade avstängningar, så att detta kan ske så effektivt och smidigt som möjligt. 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Tekniska nämnden besvarar motionen med att vissa gator lämpar sig inte för uppställning (delar av, en sida eller i sin helhet) och detta regleras med exempelvis parkerings- eller stannandeförbud. Det är ett bättre sätt att utgå från respektive gatas förutsättningar, än att genomföra generella regleringar. Sofia Stynsberg (M): Tekniska nämnden beslutar om att föreslå kommunfullmäktige att avslå förslaget om införande av datumparkering i Växjö. Beslutsordning Ordförande Sofia Stynsberg ställer yrkandena mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 22 Dnr 2016-00012 Affärsupplägg om Växjö återbruksbyn Arbetsutskottets förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att arbeta vidare med förslaget på affärsupplägg för Växjö återbruksby och tar med det i budgetberedningen inför 2019. Bakgrund Tekniska nämnden beslutade 9 november 2017 att skicka förslag på affärsupplägg för Växjö återbruksby på remiss till kommunstyrelsen och nämnden för arbete och välfärd. I affärsupplägget förslogs att återbruksbyn blir en arena för återbruk där kommunen skapar förutsättningar för privata initiativ att bedriva återbruk och företagsutveckling inom olika delar av cirkulär ekonomi. Inledningsvis föreslås verksamheten bedrivas till viss del i kommunal regi, men målsättningen är att få in fler privata aktörer kan som driva verksamheten. Ansvaret på drift och utveckling vilar på renhållningsavdelningen. En driftsbudget föreslogs i förslaget och grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden i ärendet. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 25 januari 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Nämnden för arbete och välfärd skriver i beslut daterat 2017-12-14 i 247 att nämnden inte har något att erinra mot tekniska nämndens förslag. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 4 januari 2018 redogjort för ärendet och föreslagit kommunstyrelsen att hänskjuta ärendet till budgetberedningen inför 2019 års budget eftersom det inte finns beslut om finansiering av driftkostnaderna för återbruksbyn än. 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 Kommunstyrelsen skriver i beslut daterat 2018-01-06 i 27 att man ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. En driftsbudget är framtagen som grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. Förslaget syftar till att kommunstyrelsen i ett inledande skede går in som garant för de delar av kostnaderna relaterade till fastigheten fr. o. m. 2019 som inte täcks av hyresintäkter. Målsättningen är att nivån på hyresintäkter på sikt kommer att öka för att finansiera fastighetskostnaderna. Tekniska nämnden ansvarar för att kommande hyreskostnader avrapporteras till kommunstyrelsen årligen inför beslut om internbudget. För mer information om ekonomiska konsekvenser och om driftbudget för återbruksbyn se förvaltningschefens skrivelse. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Tekniska nämnden beslutar att arbeta vidare med förslaget på affärsupplägg för Växjö återbruksby och tar med det i budgetberedningen inför 2019. Beslutsordning Ordförande Sofia Stynsberg frågar om yrkandet kan antas och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Gunnar Storbjörks yrkande. 2 (2)

ÄRENDE Dnr TN 2016-00012 2018-01-25 Anders Lundgren projektledare Tekniska nämnden Förslag på beslut om affärsupplägg för Växjö Återbruksby Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att anta förlaget på affärsupplägg för Växjö återbruksby och tar med det i budgetberedningen inför 2019. Bakgrund Tekniska nämnden beslutade 2017-11-09 att skicka förslag på affärsupplägg för Växjö återbruksby på remiss till kommunstyrelsen och nämnden för arbete och välfärd. I affärsupplägget förslogs att återbruksbyn blir en arena för återbruk där kommunen skapar förutsättningar för privata initiativ att bedriva återbruk och företagsutveckling inom olika delar av cirkulär ekonomi. Inledningsvis föreslås verksamheten bedrivas till viss del i kommunal regi, men målsättningen är att få in fler privata aktörer kan som driva verksamheten. Ansvaret på drift och utveckling vilar på renhållningsavdelningen. En driftsbudget föreslogs i förslaget och grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden i ärendet. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. Bedömning Nämnden för arbete och välfärd skriver i beslut daterat 2017-12-14 247 att nämnden inte har något att erinra mot tekniska nämndens förslag. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 4 januari 2018 redogjort för ärendet och föreslagit kommunstyrelsen att hänskjuta ärendet till budgetberedningen inför 2019 års budget eftersom det inte finns beslut om finansiering av driftkostnaderna för återbruksbyn än. Kommunstyrelsen skriver i beslut daterat 2018-01-06 27 att man ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. Tekniska förvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 E-post anders.lundgren@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr TN 2016-00012 2018-01-19 Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) Finansiering inom ram (ja/nej), ange det som saknar finansiering Påverkar följande nämnder/bolags kostnader 3,48 mkr Ja: beslut taget för finansiering av centrumledare motsvarande 0,744 Mkr Nej: Kostnader enligt nedan KS: 1,7 mkr minus hyresintäkter TN: 0,5 mkr NAV: 0,9 Till detta kommer intäkter i form av hyra och besparing i form av minskade förbränningskostnader. En driftsbudget är framtagen som grundar sig på de resonemang som förts mellan nämnden för arbete och välfärd och kommunalråden. Den tydliggör de kostnader som driften av en återbruksby kommer att innebära och ett förslag på kostnadsfördelning och ansvar för de olika posterna. Förslaget syftar till att kommunstyrelsen i ett inledande skede går in som garant för de delar av kostnaderna relaterade till fastigheten fr. o. m. 2019 som inte täcks av hyresintäkter. Målsättningen är att nivån på hyresintäkter på sikt kommer att öka för att finansiera fastighetskostnaderna. Tekniska nämnden ansvarar för att kommande hyreskostnader avrapporteras till kommunstyrelsen årligen inför beslut om internbudget. 2 (3)

ÄRENDE Dnr TN 2016-00012 2018-01-19 DRIFTSBUDGET mkr Ansvar Fastighet; driftkostnad/år 1,7 TN (garanti från KS) (kapital, underhåll) utifrån investering 14,2 mkr Centrumledare Vägunderhållning Marknadsföring 0,744 TN (enligt beslutad höjning renhållningstaxa 45 kr/hh och år) Arbetsledning 0 TN (Samordnas med 2 anställda m lönebidrag (250 tkr x 2) 6 arbetsmarknadsanställningar (150 tkr x 6) Sysselsättning utifrån auktorisationsmodellen Minskad förbränning (5% av 6000 ton, a 406 kr/ton +60 kr/ton transport ) Uppskattad hyresintäkt (500 kr/m2 och år), ¼ av ytan Totalt 3,48 ÅVC Norremark) 0,5 TN 0,9 NAV 0 NAV -0,140 Taxekollektivet -0,221 Privata aktörer (Te x Tempus, Human Bridge, Emmaus, Macken m fl) Maria Sundell Isling Teknisk chef Jessica Cedervall Renhållningschef 3 (3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-01-16 27 Dnr 2017-00684 Yttrande över remiss av förslag till affärsupplägg för Växjö återbruksby Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. Bakgrund Tekniska nämnden har lämnat förslag på affärsupplägg för Växjö kommuns återbruksby. Förslaget innebär att kommunstyrelsen i ett inledande skede står för kostnaderna relaterade till fastigheten från och med 2019 som inte täcks av hyresintäkter. Kostnaden är beräknad till 1,7 miljoner kronor minus hyresintäkter. På sikt är målsättningen att hyresintäkterna ska öka för att finansiera fastighetskostnaderna. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 43/2018 föreslagit att kommunstyrelsen ser positivt på möjlig lösning för Växjö återbruksby och bereder ärendet i budgetberedningen inför 2019 års budget. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 4 januari 2018 redogjort för ärendet och föreslagit kommunstyrelsen att hänskjuta ärendet till budgetberedningen inför 2019 års budget eftersom det inte finns beslut om finansiering av driftkostnaderna för återbruksbyn än. Yrkanden Oliver Rosengren (M) med instämmande av Sofia Stynsberg (M) och Cheryl Jones Fur (MP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Per Schöldberg (C) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För kännedom Tekniska nämnden Nämnden för arbete och välfärd Ekonomi och finanschef Budgetchef 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-08 605 Dnr 2015-00450 Växjö återbruksby - godkännande av fortsatt projektering Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ger tekniska nämnden i uppdrag att genomföra fortsatt projektering av återbruksbyn på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Bakgrund Renhållningsavdelningen har i uppdrag att etablera Växjö återbruksby och har redovisat lokalisering, utformning och budget samt beskrivit förutsättningar och osäkerheter i beslutsunderlag för projektkodkännande. Föreliggande förslag om utformning av återbruksbyn i dagens ÅVC-hall på Norremark har kommunicerats och föredragits för tekniska nämndens presidium vid ett flertal datum under juni och augusti, samt för kommunalrådsberedningen den 5 september. På tekniska nämndens arbetsutskott 8 september 2016 informerade renhållningsavdelningen om förslaget att anlägga återbruksbyn i dagens ÅVC-hall och har därefter arbetat vidare med förslaget. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 148/2016 beslutat följande: Tekniska nämnden begär hos kommunstyrelsens arbetsutskott att ge tekniska förvaltningen i uppdrag genomföra fortsatt projektering av återbruksby på Norremark samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift. Beslutet skickas till Tekniska nämnden 1 (1)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 23 Dnr 2017-00444 Remiss av Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 Arbetsutskottets förslag till beslut Tekniska nämnden ställer sig positiv till Länsstyrelsens förslag om Plan för skydd för värdefull natur i Kronobergs län 2018 2020. Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län har tagit fram ett förslag till Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 som nu är på remiss. Med skydd menas här naturreservat, biotopskyddsområden eller längre naturvårdsavtal. Planens syfte är att leva upp till internationella åtaganden om mer skyddad natur, att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper liksom att ge förutsättningar för friluftsliv och ekoturism. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 29 januari 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Tekniska nämnden delar Länsstyrelsen bild om att mer värdefull natur måste värnas för framtiden och lämnar följande kommentarer och motiveringar: Skydd av värdefull natur anses nödvändigt mot bakgrund av att vi genom det hårda brukandet av landskapen försatt oss i en svår situation där en mängd arter utrotats från många trakter. Utan en rik artmångfald blir ekosystem mindre stabila och vi har att vänta att ekosystemtjänsterna försvagas. Och med färre gratistjänster som naturen bjuder oss på ju större påverkan får det på vår välfärd. Bildande av naturreservat mm är ett bra sätt att hejda utrotningen. Planens mål är i linje med Växjö kommuns miljöprogram som beskriver värdet av den biologiska mångfalden: Biologisk mångfald är en naturresurs som är högt prioriterad. Biologiskt viktiga kärnområden och spridningskorridorer skyddas och vårdas genom medveten planering och skötsel. Särskilt värdefulla träd och trädmiljöer bevaras, vårdas och utvecklas medvetet. Växjö kommun ser positivt på naturreservat och andra skyddade områden som ett sätt för att bygga en attraktiv kommun med plats för rekreation, 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 motion, friluftsliv och ekoturism i vår vackra natur. Växjö kommun har sedan tidigare tagit många egna initiativ och har skyddat 13 % av vår egen skogsmark som naturreservat samtidigt som vi arbetar målmedvetet med t.ex. skötsel av ängar- och naturbetesmarker liksom sjörestaurering. I översiktsplanen för Växjö stad föreslås inrättande av ytterligare ett större naturreservat i norra delen av Växjö stad. Inrättande av naturreservat får positiva ekonomiska följder då kommunen har rätt till statsbidrag. Vi ser en god dialog med markägarna som en grundbult i arbetet med skydd av värdefull natur. KOMET-programmet är positivt komplement där initiativen kommer från den enskilde markägaren. För markägaren är det också positivt att extra ekonomiska resurser tillförs så att den som avsätter skog för det allmännas bästa får möjlighet att köpa annan skog som kan brukas istället. Det är viktigt att stat och andra samhällsinstitutioner är goda förebilder och tar ett större ansvar än den enskilde markägaren. Vi vet att många turister som söker sig till Småland vill uppleva sjöar, gammal skog och det småländska odlingslandskapet. Därför behöver mer natur värnas, även ur ett socialt perspektiv. Eftersom sambanden i landskapet är avgörande för arters spridning och fortlevnad behöver områden också kunna skyddas för sina höga landskapsvärden. Vi välkomnar att prioriteringsmodellen värderar områdens tätortsnära läge och håller med om att ädellövskog är den skogsnaturtyp som är viktigast att bevara. Däremot kan vi tycka att arealmålet för Kronobergs län, mot bakgrund skogens stora sociala värden samt artutrotning och avverkning av gammelskog, är för lågt. Det är i sammanhanget också viktigt att betona att mycket av den skyddsvärda naturen i Kronoberg är skötselkrävande, vilket kan ge en viss virkesproduktion men inte minst att extra resurser krävs till förvaltning av natur, kultur och friluftsvärden. 2 (2)

ÄRENDE Dnr TN 2017-00444 2018-02-01 Christin Holmberg förvaltningssekreterare Tel. 047041406 Tekniska nämnden Yttrande över remiss av Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 Förslag till beslut Tekniska nämnden ställer sig positiv till Länsstyrelsens förslag om Plan för skydd för värdefull natur i Kronobergs län 2018 2020. Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län har tagit fram ett förslag till Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 som nu är på remiss. Med skydd menas här naturreservat, biotopskyddsområden eller längre naturvårdsavtal. Planens syfte är att leva upp till internationella åtaganden om mer skyddad natur, att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper liksom att ge förutsättningar för friluftsliv och ekoturism. Bedömning Tekniska nämnden delar Länsstyrelsen bild om att mer värdefull natur måste värnas för framtiden och lämnar följande kommentarer och motiveringar: Skydd av värdefull natur anses nödvändigt mot bakgrund av att vi genom det hårda brukandet av landskapen försatt oss i en svår situation där en mängd arter utrotats från många trakter. Utan en rik artmångfald blir ekosystem mindre stabila och vi har att vänta att ekosystemtjänsterna försvagas. Och med färre gratistjänster som naturen bjuder oss på ju större påverkan får det på vår välfärd. Bildande av naturreservat mm är ett bra sätt att hejda utrotningen. Planens mål är i linje med Växjö kommuns miljöprogram som beskriver värdet av den biologiska mångfalden: Biologisk mångfald är en naturresurs som är högt prioriterad. Biologiskt viktiga kärnområden och spridningskorridorer skyddas och vårdas genom medveten planering och skötsel. Särskilt värdefulla träd och trädmiljöer bevaras, vårdas och utvecklas medvetet. Växjö kommun ser positivt på naturreservat och andra skyddade områden som ett sätt för att bygga en attraktiv kommun med plats för rekreation, motion, friluftsliv och ekoturism i vår vackra natur. Växjö kommun har Tekniska förvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 E www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr TN 2017-00444 2018-02-01 sedan tidigare tagit många egna initiativ och har skyddat 13 % av vår egen skogsmark som naturreservat samtidigt som vi arbetar målmedvetet med t.ex. skötsel av ängar- och naturbetesmarker liksom sjörestaurering. I översiktsplanen för Växjö stad föreslås inrättande av ytterligare ett större naturreservat i norra delen av Växjö stad. Inrättande av naturreservat får positiva ekonomiska följder då kommunen har rätt till statsbidrag. Vi ser en god dialog med markägarna som en grundbult i arbetet med skydd av värdefull natur. KOMET-programmet är positivt komplement där initiativen kommer från den enskilde markägaren. För markägaren är det också positivt att extra ekonomiska resurser tillförs så att den som avsätter skog för det allmännas bästa får möjlighet att köpa annan skog som kan brukas istället. Det är viktigt att stat och andra samhällsinstitutioner är goda förebilder och tar ett större ansvar än den enskilde markägaren. Vi vet att många turister som söker sig till Småland vill uppleva sjöar, gammal skog och det småländska odlingslandskapet. Därför behöver mer natur värnas, även ur ett socialt perspektiv. Eftersom sambanden i landskapet är avgörande för arters spridning och fortlevnad behöver områden också kunna skyddas för sina höga landskapsvärden. Vi välkomnar att prioriteringsmodellen värderar områdens tätortsnära läge och håller med om att ädellövskog är den skogsnaturtyp som är viktigast att bevara. Däremot kan vi tycka att arealmålet för Kronobergs län, mot bakgrund skogens stora sociala värden samt artutrotning och avverkning av gammelskog, är för lågt. Det är i sammanhanget också viktigt att betona att mycket av den skyddsvärda naturen i Kronoberg är skötselkrävande, vilket kan ge en viss virkesproduktion men inte minst att extra resurser krävs till förvaltning av natur, kultur och friluftsvärden Maria Sundell Isling Förvaltningschef Malin Engström Avdelningschef, planering 2 (2)

REMISS 1 (1) Datum 2017-12-19 Ärendenummer 511-5968-17 Enligt sändlista PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2018-2020 Länsstyrelsen har sedan 1994 fastställt rullande planer för arbetet med formellt skydd. Med formellt skydd avses i detta fall främst naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Planen beskriver vilka områden som bör prioriteras i arbetet med skydd av värdefulla naturmiljöer. Mot bakgrund av det som anges i internationella konventioner, EU:s direktiv, de av riksdagen fastställda miljömålen, andra centrala direktiv och utifrån Länsstyrelsens bedömningar finns behov av formellt skydd för flera olika naturtyper i länet. Det gäller odlingslandskap, skog, våtmarker och vattenområden. Syftet med att upprätta en flerårsplan är att bidra till öppenhet, skapa framförhållning, göra nödvändiga prioriteringar och presentera hur aktuella miljömål ska kunna uppfyllas. Planen ska styra och underlätta arbetet men är inte rättsligt bindande. Förra planen antogs 2008 och innehöll 83 områden. Under perioden 2008-2017 har 37 områden fått nytt formellt skydd och i 19 områden pågår aktivt arbete. Under perioden har också 43 områden fått formellt skydd som kommit in som initiativ från fastighetsägare, s.k. Komet-anmälningar. I det nu presenterade förslaget finns 26 nya områden föreslagna varav de flesta är ädellövskogsområden. Utöver det förväntas många områden komma in som Komet-anmälningar. Ni lämnas tillfälle att yttra er över planen senast den 1 mars 2018. Elisabet Ardö Helene Pettersson Bilaga Förslag till Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00 010-223 72 20 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende Helene Pettersson

REMISS 1 (9) Datum 2017-12-19 511-5968-17 PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2018-2020 INLEDNING Myndigheter kan besluta om olika typer av områdesskydd enligt miljöbalken för att bevara, återställa eller nyskapa natur-, kultur- eller friluftsvärden inom ett visst geografiskt område. Utöver det kan överenskommelser göras om naturvårdsavtal (civilrättsliga avtal) mellan myndighet och fastighetsägare. Begreppet formellt skydd omfattar områdesskydd enligt miljöbalken och naturvårdsavtal. Formellt skydd av naturmiljöer bidrar till att miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv uppnås. Utöver formellt skydd spelar frivilliga avsättningar och generell hänsyn en viktig roll. Denna plan redovisar vilka områden Länsstyrelsen och kommunerna bör utreda för formellt skydd främst naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal under perioden 2018-2020. Syftet med planen är att bidra till öppenhet, skapa framförhållning, göra nödvändiga prioriteringar och presentera hur aktuella miljömål ska kunna nås. Planen ska styra och underlätta arbetet men är inte rättsligt bindande. Länsstyrelsen har kontinuerligt samarbete kring kunskapsunderlag, prioriteringar, m.m. med Skogsstyrelsen som också arbetar med formellt skydd av skog. UNDERLAG INTERNATIONELLT OCH INOM EU Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald som antogs under världstoppmötet i Rio de Janeiro 1992. Bland de riktlinjer som ingår i konventionen finns bestämmelser om inrättande av skyddade områden för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Därefter har Sverige och EU skrivit under Nagoyaprotokollet och en strategisk plan för biologisk mångfald under perioden 2011-2020. Denna plan innehåller 20 delmål som kallas Aichimålen varav mål nummer 11 handlar om skydd av områden. Sverige har även anslutit sig till andra internationella konventioner inom naturvård. De konventioner som berör skydd av naturområden är i första hand Ramsarkonventionen (våtmarker) och Bernkonventionen (skydd av europeiska vilda djur- och växtarter och deras naturliga miljöer, bl.a. betoning på flyttande arter). EU har beslutat om ett antal direktiv inom naturvårdens område. Två av dessa direktiv ligger till grund för arbetet med att bevara arter och livsmiljöer och kan Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00 010-223 72 20 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 2 (9) sägas vara EU:s sätt att på gemenskapsnivå uppfylla de internationella konventionerna. Det ena är direktivet om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och det andra är direktivet om bevarande av livsmiljöer (habitat) samt vilda djur och växter (habitatdirektivet). Varje land åläggs att bl.a. utpeka och skydda ett antal områden som innehåller dessa habitat eller arter. Dessa områden ingår i ett ekologiskt nätverk av naturområden, Natura 2000. I dagsläget finns i Kronobergs län 133 områden. Natura 2000-områdena har ett visst skydd genom den tillståndsplikt som gäller för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. Vissa områden behöver dock både ytterligare skydd och särskild skötsel. NATIONELLT En enig riksdag fastställde 1999 nationella miljökvalitetsmål för bl.a. Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Ytterligare ett miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv fastställdes 2005. Till miljökvalitetsmålen finns ett gemensamt generationsmål samt preciseringar och etappmål. Behovet av områdesskydd behandlas framförallt i Etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. I beslut den 7 februari 2000 har Naturvårdsverket angett vilka områden i länet som har sådana värden för naturvård att de ska klassas som riksintressen enligt 3 kap 6 miljöbalken. Områden av riksintresse för friluftsliv angavs i Naturvårdsverkets beslut den 19 januari 2017. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Naturvårdsverket har 2007 fastställt en Myrskyddsplan för Sverige som innebär en revidering av tidigare plan från 1994. Planen syftar till att ge ett representativt urval av landets allra mest värdefulla myrar ett långsiktigt skydd. I planen ingår 25 oskyddade myrar i vårt län varav 7 i dagsläget återstår att skydda. Naturvårdsverket har tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket under 2006 tagit fram en Nationell strategi för skydd av särskilt värdefulla sjöar och vattendrag. Den nationella strategin är framtagen för att underlätta bevarandet av nationellt särskilt värdefulla sötvattensmiljöer. Strategin omfattar naturmiljöer, kulturmiljöer och områden för fisk och fiske. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har 2017 fastställt en uppdaterad version av Nationell strategi för formellt skydd av skog. Strategin beskriver hur arbetet med områdesskydd i skog ska bedrivas för att nå uppsatt miljömål. Där anges att det är viktigt att arbetet sker i en anda av öppenhet och dialog. Strategin innehåller en prioriteringsmodell som bygger på en värdering av skogsområdenas kvaliteter när det gäller biologiska och andra värden. Dessutom värdesätts också om områdena ligger tätortsnära. Därutöver är ambitionen att ge fortsatt stor vikt åt att skydda ädellövskogar och att prioritera nyckelbiotoper på brukningsenheter som har stor andel nyckelbiotop. Arealmålet för Kronobergs län är att skydda ytterligare 2486 ha skog under perioden 2016-2020 varav Länsstyrelsen har ett ansvar att skydda ca 350 ha/år. Naturvårdsverket har fastställt nationella åtgärdsprogram för bl.a. läderbagge, vildbin, hotade arter i bokskog och särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 3 (9) Enligt regeringens regleringsbrev 2017 till länsstyrelserna ska skogar och marina områden prioriteras i arbetet med skydd av naturområden. För skogar ska arbete med skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden prioriteras. REGIONALT Länets kända naturvärden har bl.a. redovisats i naturvårdsprogrammet, Kronobergs natur (Länsstyrelsen 1989), och i olika naturtypsvisa inventeringar som Våtmarksinventeringen (Länsstyrelsen 1987), Ängs- och betesmarksinventeringen (Länsstyrelsen 2000-2017) och Nyckelbiotopsinventeringen (Skogsstyrelsen 1994-2000). Länsstyrelsen har 2005, på Naturvårdsverkets uppdrag, bedömt vilka skyddsvärda sjöar och vattendrag som finns i länet. Under 2007 påbörjades fördjupade naturvärdesbedömningar i flera av de utpekade områdena. För att få bättre kunskap om bokskogar har Länsstyrelsen 2006 genomfört en fördjupad artinventering i 71 nyckelbiotoper av bokskogar med tonvikt på västra delen av länet. När det gäller bokskogar har det konstaterats att kunskapen om hotade arter är särskilt dålig i denna del av länet samt att det finns relativt lite bokskog skyddad där. Länsstyrelsen har under 2000-talet genomfört inventeringar för att öka kunskapen om vissa hotade arter bland annat fladdermöss, salamandrar, mal, vildbin, hårklomossa och klockgentiana. Länsstyrelsen har också i vissa trakter inventerat skyddsvärda träd. Länsstyrelsen har sedan 1994 haft en rullande plan för skydd av värdefull natur. Den senaste fastställdes den 27 februari 2008, Plan för skydd av värdefull natur 2008 2010. Kompletteringar har efter det gjorts med 13 områden fördelat på fyra beslutstillfällen (2008-11-20, 2016-06-07, 2017-02-07 och 2017-06-20). Befintlig plan innehåller, inklusive komplettering, 83 områden. Av dessa har 37 områden idag formellt skydd. Aktivt arbete pågår i ytterligare 19 områden varav 7 områden är i slutskedet. Parallellt har inom Komet-programmet 43 områden fått formellt skydd (sedan 2010). BEHOV FÖR OLIKA NATURTYPER När det gäller odlingslandskapet är behovet av områdesskydd främst grundat på att artrika ängs- och betesmarker saknar hävd, främst i form av slåtter eller bete, i tillräcklig omfattning. I de flesta fall har inte markägaren själv möjlighet att sköta området och arrendator saknas. Det kan också handla om att områdena betas med olämpliga kreatur som utarmar växt- och djurlivet eller, vilket är ovanligt, eller att markägaren vill överföra området till skogsmark. I många av dessa områden är det också viktigt att bevara gamla och grova träd med rikt växtoch djurliv som är beroende av det gamla trädets strukturer (t.ex. multnande ved på levande träd, håligheter och grov bark) och att trädet är solbelyst. Det är också viktigt att sörja för att det finns yngre efterträdare till de gamla träden. För skogsmark är behovet av områdesskydd främst grundat på behovet av gamla och grova träd av olika trädslag på beståndsnivå, d.v.s. inte bara enstaka

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 4 (9) träd som sparas genom generell hänsyn i skogsbruket. Många hotade växter och djur kan enbart leva på och i gamla och grova träd eller på träd som dött och sakta bryts ner. Många av skogsområdena med stora naturvärden behöver också särskild skötsel som gynnar naturvärdena. I södra Sverige finns ett särskilt ansvar att bevara och restaurera artrika ädellövskogar, t.ex. med bok och ek. För sjöar och vattendrag grundar sig de nu föreslagna områdena främst på förekomster av mal och stormusslor. För myrar och andra våtmarker finns ofta ett behov av restaurering och ibland av skötsel, t.ex. igenläggning av diken. Kantskogar behöver bevaras som naturskogar som en del av helhetsmiljön. För friluftslivet finns behov av stigar och anläggningar som gör det enklare för människor i alla åldrar och med olika förutsättningar att ta sig ut i naturen. ALTERNATIVA SKYDDSFORMER Följande typer av formellt skydd och andra avsättningar finns. Nationalpark: Handläggs av Naturvårdsverket och beslutas av riksdagen. Naturvårdsverket har en egen flerårsplan för detta arbete. Naturreservat: Beslutas av Länsstyrelsen eller kommun. Biotopskyddsområde: Biotopskyddsområde används i mindre områden där det inte behövs föreskrifter och skötselplan. Skogsstyrelsen beslutar om biotopskyddsområde på skogsmark och länsstyrelsen i odlingslandskap och i vattenmiljöer. Kommun kan besluta om biotopskyddsområde i alla naturtyper. Naturminne: Används för att skydda enstaka naturföremål. Beslutas av Länsstyrelsen eller kommun. Djur- och växtskyddsområde: Används för skydd av djur- eller växtart inom ett visst område, vanligast för häckande fåglar eller säl. Beslutas av Länsstyrelsen eller kommun. Samrådsområde: Förordnande om samrådsplikt för särskilt angivna verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett visst område. Beslutas av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal: Civilrättslig överenskommelse angående naturvård inom ett visst område och under viss avtalstid. Skogsstyrelsen tecknar avtal på skogsmark. Länsstyrelsen och kommun kan teckna avtal i alla naturtyper. Frivillig avsättning: Markägaren åtar sig frivilligt att utan ersättning bevara områdets naturvärden. Samtliga skyddsformer utom naturvårdsavtal och frivillig avsättning är formella beslut enligt miljöbalken (7 kap. 2-11, 12 kap. 6 ). För många av objekten har inte myndigheten tagit ställning till vilken typ av skydd eller avsättning som är lämplig.

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 5 (9) KOMET - FÖRSLAG FRÅN FASTIGHETSÄGARE Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen uppmuntrar på olika sätt fastighetsägare att själva föreslå områden för formellt skydd. Detta arbete har först skett som ett försöksprojekt i 5 år där Kronobergs län var ett av 5 pilotlän. Idag är det ett vedertaget arbetssätt i hela landet. Sådana förslag kan resultera i alla de former av skydd som listas ovan. Myndigheterna arbetar parallellt med ärenden som initierats av myndighet och fastighetsägare. Länsstyrelsen räknar i denna plan med att löpande få in förslag från fastighetsägare och tar med detta i beräkningarna. AVVÄGNINGAR OCH INRIKTNING I planen finns dels geografiskt utpekade områden, dels ett antal kategorier av områden som generellt kan prioriteras när dessa aktualiseras. Områden som ingår i sistnämnda kategorier kan anses ingå i planen per definition och det behövs inget särskilt beslut om tillägg till planen av det enskilda området. INRIKTNING FÖR GEOGRAFISKT UTPEKADE OMRÅDEN (BILAGA 1) Kvarvarande områden från förra planen främst odlingslandskap, våtmarker, sjöar och vattendrag Stora kända värdekärnor av ädellövskog Utpekade områden i bokskogsinventering Ädellövskog inom (stärkt skydd), och skydd av ädellövskog i anslutning till, naturreservat Tätortsnära lövskogsområden och nyckelbiotop-rika fastigheter INRIKTNING FÖR VISSA KATEGORIER AV OMRÅDEN Natura 2000-områden Komet-områden som innehåller värdekärnor som bör prioriteras enligt Strategi för skydd av skog Värdekärnor som bör prioriteras enligt Strategi för skydd av skog på nyckelbiotop-rika fastigheter Områden som bjuds ut till försäljning och som innehåller värdekärnor som bör prioriteras enligt Strategi för skydd av skog Områden som bjuds ut till försäljning som innehåller värdekärnor eller utvecklingsmark med stor potential i direkt anslutning till befintliga områdesskydd Oskyddad skog inom befintliga naturreservat som anmäls för avverkning

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 6 (9) AVVÄGNINGAR SOM LIGGER TILL GRUND FÖR INRIKTNING Ett antal områden kvarstår från förra planen och dessa flyttas över till den nya planen. De flesta av dessa, ca 30 områden, är våtmarker/myrar, odlingslandskap eller vattenområden. När det gäller skog är det 11 områden kvar varav arbete pågår i 7 och av dessa är 2 områden i slutskedet. Denna plan fokuserar därför på att ta fram ett kompletterande urval av värdefulla skogsområden eftersom detta måste till för att uppnå etappmål för Levande skogar vilket också är den prioritering som anges i direktiv från regering och Naturvårdsverket. Inom skyddad skog i länet är endast 12% ädellövskog eller triviallövskog med ädellövskogsinslag. Mot denna bakgrund prioriteras dessa skogstyper. Urval har utgått från den kunskap om länets skogar som finns i dagsläget och skett genom en genomgång av de 100 största områdena av ädellövskog i nyckelbiotopsinventeringen. Bland dessa har utöver bedömning av naturvärden bland annat prioriterats ett antal tätortsnära områden, områden på fastigheter som har stor andel nyckelbiotop samt områden som gränsar till befintliga naturreservat med ädellövskog. Vidare har de områden tagits med som i bokskogsinventeringen 2006 pekades ut som de mest värdefulla. Några av områdena innehåller delområden som är utvecklingsmark med lägre naturvärde. I dessa fall är de artrika värdekärnorna små och behovet av utökning bedömts vara särskilt angeläget inom en nära framtid. De nya skogsområdena omfattar tillsammans ca 900 ha. Ett antal av dessa områden tillsammans med områdena i befintlig plan och ett förväntat antal Komet-områden m.m. bedöms kunna bidra till att målet för skydd av skog uppfylls till 2020 om tillräckliga handläggningsresurser finns. Länsstyrelsen kommer i samarbete med andra myndigheter fortsatt öka kunskapen om länets skogar och andra naturmiljöer, utreda behovet av restaurering och skydd i kombination med frivilliga avsättningar. Ytterligare objekt kan, efter sådan utredning, bli aktuella för områdesskydd även före 2020. Beslut i övrigt om avsteg och ändringar i planen kan t.ex. göras om områden med stora naturvärden är akut hotade. Hur mycket av arbetet som kan genomföras under planperioden beror på hur mycket resurser som avsätts för handläggning. Att alla områden skulle vara färdiga är dock osannolikt eftersom några områden kräver större och mer komplicerad utredning, t.ex. frågor om reglering av vattennivå. Avslutningsvis ska det betonas att detta är en plan för arbetet och att det inte i förväg går att förutse vilka områden som i slutänden blir föremål för formellt skydd eftersom detta beror av flera faktorer som klarläggs vid närmre utredning, vilka Komet-områden som kommer in, vilka områden som bjuds ut till försäljning, m.m.

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 7 (9) BEFINTLIGT FORMELLT SKYDD I LÄNET Följande områden med formellt skydd beslutade av Länsstyrelsen, kommuner och Skogsstyrelsen finns i länet idag: Naturreservat Kulturreservat Biotopskyddsområden Naturvårdsavtal Totalt 25 906 ha 46 ha 950 ha 1 227 ha 28 129 ha Areal består av: Skogsmark Sjöar Våtmark Odlingslandskap Övriga naturtyper 14 842 ha 7 400 ha 4 421 ha 1 069 ha 397 ha Utöver detta uppskattar Skogsstyrelsen de frivilliga avsättningarna av skog till 38 000 ha. LÄSANVISNING FÖR BILAGOR PLANTABELL I tabellen är totalt 64 objekt förtecknade. Av dessa bedöms kommunerna kunna ta ansvar för skyddet av drygt 5 områden. Ett av objekten ligger till största del i Skåne län och handläggs av Länsstyrelsen i Skåne län. GRUPPINDELNING Objekten i bilagan är ordnade gruppvis efter prioriteringsordning med undantag för Grupp Sjöar och vattendrag där inbördes prioritering inte har gjorts ännu. För dessa objekt håller det på att tas fram mer underlag. Grupp 1: Arbetet med intrångsersättning eller köp och handläggning i övrigt är påbörjad. Grupp 2: Kvarvarande områden i grupp 2 samt nya områden med ädellövskog i värdetrakter.

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 8 (9) Grupp 3: Denna grupp omfattar de ytterligare objekt, utöver objekten i grupperna 1 och 2, som skulle behöva skyddas före 2020 för att uppnå fastställda miljömål för Levande skogar och Myllrande våtmarker. Grupp Sjöar och vattendrag: Objekten har ingen inbördes prioritering. Mer underlag om dessa områden håller på att tas fram och innan detta är färdigt kan inte Länsstyrelsen slutföra prioriteringen. ÖVRIGA RUBRIKER Areal Noggrannheten varierar beroende på vilken kunskap det finns om området. Arealen omfattar även vattenområde. Naturtyp/Syfte Huvudsaklig naturtyp/er m.m. som är grunden för utpekandet anges. Flera än de angivna typerna kan därutöver förekomma inom området. Riksintresse Anges med fastställt nummer. För område av riksintresse för natur-vård anges beteckningen NRO07+löpnummer, riksintresse för friluftsliv FG + löpnummer och för områden av riksintresse för kulturmiljövård KG+löpnummer. Utöver det som redovisas i listan ingår dessutom flera objekt i Åsnen-Mienområdet som är geografiskt riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Vidare är hela Mörrumsåns, Bräkneåns, Fylleåns och Emåns avrinningsområden riksintresse enligt 4 kap. 6 miljöbalken. Natura 2000, MSP, NBI, NVP, SNUS Med kryss anges om objektet ingår i Natura 2000, Myrskyddsplan för Sverige (MSP), Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (NBI), Naturvårdsprogrammet Kronobergs natur (NVP) eller inventering av skyddsvärd skog på statlig mark den s.k. SNUS-inventeringen. Ägare Även andra markägarkategorier än de i tabellen angivna kan bli aktuella eftersom slutlig avgränsning inte gjorts. Handläggning Här anges vilken fas myndighetens arbete befinner sig i. Påbörjad innebär att handläggningen och kontakter med markägarna är inledda. Markåtkomst innebär att ersättning är utbetalad till fastigheter inom hela eller delar av området men inget annat arbete påbörjats.

REMISS Datum 2017-12-19 511-5968-17 9 (9) Ansvarig Här anges om aktuellt ärende föreslås hanteras av Länsstyrelsen eller kommun. Karta För vissa områden är avgränsningen bara en grov avgränsning av utredningsområde medan för andra, där större utredning skett, är gränsen mer noggrann. På bifogad karta redovisas av befintligt formellt skydd endast naturreservaten av utrymmesskäl. Skogsstyrelsens biotopskyddsområden och naturvårdsavtal kan ses på Internet på Skogsstyrelsens hemsida under Skogens pärlor. Länsstyrelsens naturvårdsavtal kan ses på hemsidan Skyddad natur. Bilagor 1. Plantabell 2. Karta

Bilaga 1 Bilaga 1, PLANTABELL Ärende 511-5968-2017 Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020, remissversion 2017-12-19 Kvarvarande objekt Nytillkomna objekt GRUPP 1 Objekt Kommun Areal* Naturtyp/Syfte Riksintresse N 2000 MSP NBI NVP SNUS Ägare Handläggning Ansvarig Videsjön Lessebo, Tingsryd 367 Våtmark, skog NRO07063 x x Enskilda, NV* Påbörjad Lst Hakatorp Alvesta 18 Odlingslandskap NRO07035 x x x Enskilda Påbörjad Lst Hunnsbergsområdet* Ljungby 600 Myr, geologi NRO07004 x x x x Enskilda, NV Påbörjad Lst Gässhultsmyren Ljungby 220 Myr NRO07007 x x x Enskilda, NV Delvis markåtkomst Lst Tångarne Älmhult 71 Ädellöv NRO07011 x x Enskilda Delvis färdig Lst Spekelid/Lyåsa Alvesta 170 Odlingslandskap NRO07015,KG22 x x x Enskilda Påbörjad Lst Ljungsjömyren Ljungby 257 Myr NRO07056 x x x x Bolag Påbörjad Lst Fridafors Tingsryd 45 Ädellöv x x NV Påbörjad Lst Kronoberg - utökning Växjö 275 Ädellöv, blandskog x x x Fastighetsverket Påbörjad Lst Skäraskog - utökning Uppvidinge 60 Odlingslandskap NRO07042 x x Enskilda Påbörjad Lst Långhult Ljungby 177 Ädellöv NRO07009 x x Enskilda Påbörjad Lst Rotahult Tingsryd 49 Ädellöv NRO07024 x x NV Påbörjad Lst Lindholmen Tingsryd 11 Blandskog NRO07024 x NV Påbörjad Lst Nationalpark Åsnen Alvesta, Tingsryd 1870 Ädellöv, blandskog, myr, sjö NRO07024 x x x NV Påbörjad Lst Ulvö (biotopskyddsområde) Alvesta 7 Strandkärr NRO07024 x Enskilda Påbörjad Lst Ekhorva - Utökning Uppvidinge 11 Ädellöv Enskilda Påbörjad Lst * Avser delen öster och sydöst om * NV=Naturvårdsverket Hunnsberget (jämför nedan Lunnarna/ Hunnsbergsområdet GRUPP 2 Objekt Kommun Areal* Naturtyp/Syfte Riksintresse N 2000 MSP NBI NVP SNUS Ägare Handläggning Ansvarig Gässhult/Tykatorp Ljungby 20 Odl.landskap NRO07007 x x x Enskilda Lst Toftaån Ljungby 81 Ädellöv x x x Bolag Lst Merhultskärret Uppvidinge 5 Våtmark NRO07057 x x x Enskilda Lst Alstermoområdet Uppvidinge 50 Odl.landskap NRO07030 x x x Enskilda Lst Ålshult Tingsryd 16 Ädellöv NRO07024 x x Enskilda Lst Diö bokhult Älmhult 20 Ädellöv NRO07011,FG2 x x x Älmhults kommun Älmhults kommun Bräkentorp Ljungby 400 Friluftsliv x x Ljungby kommun Ljungby kommun Nöttja bokskog - utökning Ljungby 96 Ädellöv x x x Sveaskog, enskilda Lst Lunnabacken - utökning Tingsryd 6 Ädellöv NRO07024 x x Enskilda, Tingsryds kommun Lst/Tingsryds kommun Hannabadsåsen - stärkt skydd Ljungby 18 Ädellöv NRO07001 x x Enskilda Lst Starteberget Växjö 24 Ädellöv x x Enskilda Påbörjat Lst Gräskulla Tingsryd 23 Ädellöv NRO07024 x x Enskilda Lst Lindhult/Bergshult Markaryd 21 Ädellöv x Enskilda Lst Vrankunge Alvesta 29 Ädellöv NRO07024 x x Enskilda Lst Såganäs Älmhult 23 Ädellöv NRO07011 x x Älmhults kommun Älmhults kommun Huseby norra Alvesta 12 Ädellöv NRO07024 x x Fastighetsverket Lst Stenfors - utökning Tingsryd 90 Ädellöv x x Enskilda Lst * Avser delen öster och sydöst om * Inklusive * Del av området Hunnsberget (jämför nedan Lunnarna/ vatten Hunnsbergsområdet

GRUPP 3 Objekt Kommun Areal Naturtyp/Syfte Riksintresse N 2000 MSP NBI NVP SNUS Ägare Handläggning Ansvarig Silkesnäs Alvesta 38 Ädellöv NRO07024,FG3 x x Enskilda Lst Horshaga fly Uppvidinge 288 Myr x x Bolag, enskilda Påbörjat Lst Äskekärret Alvesta 16 Lövskog NRO07019 x x Enskilda Lst Kosta Lessebo 30 Barrskog x x Fortifikationsverket Lst Porssjömyren Markaryd 460 Myr NRO07058 x x x Enskilda Lst Kopparåsmyren Alvesta 94 Myr NRO07017 x x Enskilda Lst Lunnarna/Hunnsbergsomr.* Ljungby 700 Myr NRO07004 x x x x Skogssällskapet Lst Horssjön Älmhult 174 Våtmark NRO07012b x Enskilda Lst Myr norr om Boalt (huvuddel i Skåne län) Markaryd,Älmhult 30 Myr x Enskilda Lst M län Jättaberget - utökning Ljungby 173 Ädellöv x x x Bolag Lst Vithult - utökning Uppvidinge 20 Våtmark x x Enskilda Lst Spåningsrås Älmhult 12 Odl.landskap x Enskilda Lst Viggåsa Ljungby 34 Ädellöv x x Enskilda Lst/SKS Grönö Markaryd 17 Ädellöv x x Enskilda Lst/Markaryds kommun Husjönäs Älmhult 26 Ädellöv x x Enskilda Lst Stora Ryd Tingsryd 11 Ädellöv x Tingsryds kommun Tingsryds kommun Yttra Röshult Ljungby 23 Ädellöv x x Enskilda Lst Knaplet Markaryd 17 Ädellöv x Enskilda Lst Kornberga Älmhult 22 Ädellöv NRO07052 x x Enskilda Lst Hallaböke Älmhult 77 Ädellöv NRO07052 x x Enskilda Påbörjad Lst Lekarydsån Alvesta 40 Lövskog x x Alvesta kommun Kvänjarp Ljungby 86 Ädellöv x x Ljungby kommun, enskilda Lst/Ljungby kommun Hovgård Uppvidinge 17 Odl.landskap x Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun * Avser myrområden mellan Hallands- * Inklusive * Del av området * NV=Naturvårdsverket gränsen och Hunnsberget (jämför ovan vatten Hunnsbergsområdet i grupp 2) GRUPP Sjöar och vattendrag Objekt Kommun Areal Naturtyp/Syfte Riksintresse N 2000 MSP NBI NVP SNUS Ägare Handläggning Ansvarig Åsnens utlopp vid Blidingsholm (2)* Tingsryd 75 Vattendrag NRO07024,FG3 x x Ej utrett Lst Åsnens utlopp vid Trässhults kanal (3) Tingsryd 85 Vattendrag NRO07024,FG3 x Ej utrett Påbörjad Lst Agunnarydsån uppströms Ljungby 26 Vattendrag NRO07011,FG2 x Ej utrett Lst Agunnarydssjön (1) Lilla Helge å strax Ljungby 73 Vattendrag NRO07011,FG2 x Ej utrett Lst uppströms Möckeln (2) Helge å mellan Möckeln Ljungby, Älmhult 39 Vattendrag NRO07011,FG2 x x Ej utrett Lst och Tornasjön (3) Helge å mellan Tornasjön Älmhult 17 Vattendrag NRO07011,FG2 x x Ej utrett Lst och Skeppshultasjön (4) Helge å mellan Skeppshultssjön Älmhult 19 Vattendrag NRO07011,FG2 x x Ej utrett Lst och Bökönasjön (5) Helgeån mellan Bökönasjön och Delarymagasinet (6) Älmhult 145 Vattendrag NRO07011,FG2 x x Ej utrett Lst * Numrering på kartan * Del av området

Bilaga 2 Ärende 511-5968-17 Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018-2020 Remissversion 2017-12-19 Horshaga fly Kopparåsmyren Spekelid-Lyåsa Ekhorva Äskekärret Tängsjön-Träholmasjön Toftaån Hakatorp Gässhult/Tykatorp Gässhultsmyren Hovgård Alstermo-området Kronoberg Hemmesjö Yttra Röshult Kvänjarp Hunnsbergsområdet Viggåsa Lunnarna Starteberget Lekarydsån Jättaberget Ushult Skäraskog Ljungsjömyren Nöttja bokskog Knaplet Grönö Lindhult-Bergshult Porssjömyren Helge å, Bräkentorp Agunnarydsån (1) Lilla Helge å Helge (2) å (4) Helge Spåningsrås å (3) Helge å (5) Helge å (6) Kornberga Hallaböke Hannabadsåsen Myr norr om Boalt Merhultskärret Långhult Huseby Vrankunge Silkesnäs Djöveln Diö bokhult Såganäs Kosta Horssjön Videsjön Åsnens nationalpark Lindholmen Rotahult Lunnabacken Åsnens Ålshult Gräskulla utlopp (2) Husjönäs Åsnens utlopp (3) Stora Ryd Fridafors Bräkneån Teckenförklaring Förslag till nya områden Områden i gällande plan Befintliga naturreservat (Ej namnsatta på kartan)

Sändlista, Plan för skydd av värdefull natur, Remiss 2017-12-19 Organsation Naturvårdsverket Havs- och Vattenmyndigheten Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Region Kronoberg Trafikverket Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Tingsryds kommun Markaryds kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhults kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Hallands län Naturum Kronoberg Kulturparken Småland Naturskyddsföreningen Kronoberg Naturskyddsföreningen Alvesta Naturskyddsföreningen Lessebo Naturskyddsföreningen Linnébygden Naturskyddsföreningen Sunnerbo Naturskyddsföreningen Växjö Kronobergs ornitologiska förening Uppvidinge fågelklubb Tingsryds fågelklubb Ljungby fågelklubb Växjö fågelklubb Markaryds fågelklubb Friluftsfrämjandet Alvesta Friluftsfrämjandet Växjö Fältbiologerna Växjö Kronobergs Slåttergille Södra Kronobergs läns Fiskevattenägareförbund LRF sydost Småbrukarna i Kronoberg Smålands flora Smålands herpetologiska förening Sveriges lichenologiska förening Kronobergs Insektsförening Växjö mykologgrupp Kronobergs Läns Hembygdsförbund STF Värendskretsen Växjö scoutkår Växjö vandrarklubb E-post mikael.lindberg@naturvardsverket.se erik.tornblom@havochvatten.se fabian.mebus@raa.se jerker.bergdahl@skogsstyrelsen.se region@kronoberg.se bo.k.svensson@trafikverket.se klk@alvesta.se info@lessebo.se info@ljungby.se kommunen@tingsryd.se ks@markaryd.se ledningskontoret@uppvidinge.se info@vaxjo.se info@almhult.se Malin.Lund@lansstyrelsen.se anna.larsson@lansstyrelsen.se Markus.Forslund@lansstyrelsen.se Christer.Persson@lansstyrelsen.se Henrik.Martinsson@lansstyrelsen.se naturum@husebybruk.se info@kulturparkensmaland.se monikabivall@hotmail.se karin@toka-alvesta.se karlsson-sven@bredband.net sveng.nilsson@telia.com peter.rolfson57@gmail.com uno_p@hotmail.com info@kofnet.org uppvidingefagel@gmail.com peterbeson@hotmail.com 037212805@telia.com johannes-rydstrom@hotmail.com larserikandreasson@telia.com linda.svahn@allbohus.se klas.qvarnstrom@gmail.com vaxjo@faltbiologerna.se violruta88@gmail.com mats.blomberg@sodra.se b-g.birgersson@telia.com sven.bergman@lrf.se kennerth.f@telia.com margareta.edqvist@telia.com ordforande@smhf-herp.se emil.persson.420@hotmail.com entomologi@artkunskap.se annchristin.nystrom@spray.se kjell-e-gustafsson@swipnet.se stfvarend@stfturist.se sekreterare@vaxjoscoutkar.se kontakt@vaxjovandrarklubb.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 24 Dnr 2017-00033 Investeringsprojekt (huvudprojekt) 2017-2019 Tekniska nämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet lägger informationen till handlingarna. Bakgrund Fem av tekniska nämndens balansräkningsenheter (skattefinansierat, VA, renhållning, biogas och teknisk produktion) har sin egen ram för kapitalkostnadskonsekvenser som grund för nämndens löpande beslut om enskilda projekt under programtiden. Reviderade listor för huvudprojekt inom VA, skattefinansierad verksamhet och renhållning bifogas informationsärendet. 1 (1)

TEKNISKA NÄMNDEN Huvudprojekt investeringsbudget 2017-2019; renhållning TN 180226 HuvudprojektNBeskrivning/ProjektNamn Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostnad fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad 8700 NY ÅVC NY EFFEKTIV OCH MODERN ÅVC ANPASSAT FÖR DAGEN OCH FRAMTIDENS BEHOV (tom) Återvinningcentral Norremark (PD) (tom) 1650 83 Återvinningcentral Norremark (tom) 31350 2938 11 ÅVC Norremark utökning av ram (tom) 9700 Ej beslutat (tom) 0 0 8700 NY ÅVC Summa 42 700 3 021 11 NY ÅTERBRUKSBY FÖR ATT MINSKA AVFALL OCH ÖKA ÅTERBRUK SAMT ATT BIDRA TILL 8701 ÅBB KOMMUNENS MÅL AVSEENDE MILJÖ OCH AVFALLSPLAN (tom) Ej beslutat (tom) 14250 788 8701 ÅBB Summa 14 250 788 8702 FNI FASTIGHETNÄRA INSAMLING (tom) Ej beslutat (tom) 47050 3315 8702 FNI Summa 47 050 3 315 8703 UPPRU UPPRUSTNING AV HÄRINGETORP (tom) Kameraövervakningssystem brand 1705-1706 200 25 Bomsystem 1705-1706 300 38 Lakvatteninsamling upplagringsytor Häringetorp (PD) (tom) 400 10 Ej beslutat (tom) 5800 711 8703 UPPRUSTNING HÄRINGETORPS AVFALLANLÄGGNING Summa 6 700 783 8704 UPPRU UPPRUSTNING AV BEFINTLIGA ÅTERVINNINGSCENTRALER (tom) Lakvattendamm Norremark 1703-1712 2500 192 Utbyte containers Norremark 1705-1706 250 31 Betonglego Norremark 1703-1706 370 46 Ej beslutat (tom) 450 47 8704 UPPRUSTNING AV ÅVC:er Summa 3 570 317 8705 FORDO FORDON, MASKINER OCH INVENTARIER (tom) Luftare till lakvatten 1712-1804 150 19 Slamsläp 1801-1803 1200 150 EDP RH 1704-1812 925 116 376 Ej beslutat (tom) 8320 1159 8705 FORDON, MASKINER OCH INVENTARIER Summa 10 595 1 443 376 8706 KÄRL 2 KÄRL 2017-2019 (tom) Kärl 1703-1909 2510 314 8706 KÄRL 2017-2019 Summa 2 510 314 Totalsumma 127 375 9 981 387 PD=Projektdirektiv 1(1)

TEKNISKA NÄMNDEN Huvudprojekt investeringsbudget 2017-2019; skattefinansierad verksamhet Indikativ årlig Totalutgift kapkostnad fr o m HuvudprojektNBeskrivning Projekttid 2017-2019 år 2020 DIVERSE MINDRE TRAFIKSÄKERHETSPROJEKT VID TEX SKOLOR OCH ANDRA MINDRE 8250 TRAFI ÅTGÄRDER (tom) Trafiksäkerhet 1701-1712 2400 220 8250 TRAFIKSÄKERHET Summa 2 400 220 BLAND ANNAT BUSSKÖRFÄLT PÅ LIEDBERGSGATAN, SANDSBROVÄGEN OCH STORGATAN OCH ETT FLERTAL MINDRE ÅTGÄRDER MED FOKUS PÅ 8251 GENO KOLLEKTIVTRAFIKSATSNINGAR (tom) Kollektivtrafikkörfält Liedbergsgatan 1703-1712 3550 231 Hållplatspaketet 1706-1812 2000 183 Storgatan (PD) (tom) 400 Sandsbrovägen (PD) (tom) 300 Signalprioritet Norra Esplanaden- Kungsgatan (PD) (tom) 40 Ej beslutat (tom) 17913 1181 8251 GENOMFÖRANDE STADSMILJÖAVTALET TRAFIK Summa 24 203 1 595 NYINVESTERINGAR OCH OMBYGGNATIONER FÖR ATT FÖRBÄTTRA OCH 8252 ÅTGÄR KOMPLETTERA GC-VÄGNÄTET (tom) TN180226 Indikativ årlig driftkostnad GC Söderleden 1703-1807 4000 207 Rottne centrum, Löpanäsvägen 1704-1712 3500 288 GC Liedbergsgatan 1708-1806 1965 119 GC Ulriksbergspromenaden 1710-1803 1700 114 Åtgärda brister enl cykelinventeringen (tom) 1500 138 10 GC Bergsnäs 1706-1712 765 79 Gångväg Linnéparken 1706-1710 330 30 GC Linnégatan/Sandsbrovägen (PD) (tom) 300 GC Storgatan/Vaktvägen (PD) (tom) 300 Cykelparkering Växjö stad 1711-1812 2250 206 Utökad ram budget 2018 (tom) 2000 117 Ej beslutat (tom) 8590 495 8252 ÅTGÄRDER GÅNG OCH CYKEL Summa 27 200 1 793 10 INVESTERINGAR I OMBYGGNATIONER AV VÄGAR OCH KORSNINGAR FÖR ATT ÖKA 8253 OMBY TRAFIKSÄKERHET OCH FRAMKOMLIGHET I EN VÄXANDE STAD (tom) Övergångsställen Hejareg-Smedjeg 1708-1712 600 55 Cpl Kungsgårdsv-Pomonav-Björsätrav (PD) (tom) 500 Södra Järnvägsgatan (PD) (tom) 400 Gångväg Vallviksvägen (PD) (tom) 200 Utökad ram budget 2018 (tom) 3000 175 Ej beslutat (tom) 4300 251 8253 OMBYGGNAD AV GATOR OCH PARKERING Summa 9 000 481 PD=Projektdirektiv 1(4)

HuvudprojektNBeskrivning Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostnad fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad OMBYGGNATION AV BEFINTLIGA INFILTRATIONSSYSTEM FÖR ATT FÖRBÄTTRA 8254 DAGV DAGVATTENHANTERING SAMT NYA REGNBÄDDAR FÖR DAGVATTEN FRÅN VÄGARNA (tom) Regnbäddar Västra Mark 1802-1810 1500 188 Viktor Rydbergsgatan m fl (PD) (tom) 200 Ej beslutat (tom) 1800 165 8254 DAGVATTENÅTGÄRDER GATA Summa 3 500 353 8255 SKYLTP MINDRE KOMPLETTERINGAR/BYTE AV SKYLTAR (tom) Skyltprogram 1701-1912 900 83 8255 SKYLTPROGRAM Summa 900 83 8256 OFFENT OFFENTLIGA TOALETTER (tom) Ej beslutat (tom) 1000 92 8256 OFFENTLIGA TOALETTER Summa 1 000 92 PRIORITERADE OMBYGGNADER AV SIGNALANLÄGGNINGAR FÖR ATT SÄKRA 8257 OMBY FUNKTIONEN (tom) Ombyggn signalanläggningar 1701-1912 3000 243 8257 OMBYGGNAD SIGNALANLÄGGNINGAR Summa 3 000 243 8258 OM- O PRIORITERADE MINDRE ÅTGÄRDER (tom) Om- och nybyggnad av busshållplatser 1701-1912 1000 92 8258 OM- O NYBYGGNAD AV BUSSHÅLLPLATSER Summa 1 000 92 8259 PARKE PARKERINGSAUTOMATER (tom) Parkeringsautomater 1701-1912 1000 225 8259 PARKERINGSAUTOMATER Summa 1 000 225 INVESTERINGAR I STADSMILJÖN SOM TEX OMBYGGNATION VID OXTORGET FÖR ATT 8260 GENO FÖRBÄTTRA IN-/UTFARTEN (tom) Vattentorget etapp 2 1710-1805 3500 306 Ej beslutat (tom) 500 43 8260 GENOMFÖRANDE AV STADSMILJÖÅTGÄRDER STAD/LAND Summa 4 000 349 8261 PARKE INVESTERINGAR FÖR ATT UTVECKLA KOMMUNENS OFFENTLIGA RUM (tom) Östrabo ekobacke 1703-1712 1460 192 Linnéparken temalekplats 1701-1710 3800 432 Lammhults stationspark (PD) (tom) 500 Kraftledningsg etapp 2 (PD) (tom) 200 Utökad ram budget 2018 (tom) 500 46 Ej beslutat (tom) 7000 698 8261 PARKER OCH GRÖNYTOR I VÄXJÖ O TÄTORTERNA Summa 13 460 1 367 8262 TRÄD NYPLANTERINGAR OCH INVESTERINGAR I BEFINTLIGA STADSTRÄD FÖR ATT BEVARA OCH FÖRNYA SAMORDNAS DÄR DET ÄR MÖJLIGT MED ANDRA PLANERADE PROJEKT (tom) Trädinvesteringar 1701-1912 1500 88 Utökad ram budget 2018 (tom) 500 46 8262 TRÄD OCH PLANTERINGAR Summa 2 000 133 PD=Projektdirektiv 2(4)

Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostnad fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad HuvudprojektNBeskrivning Projekttid INVESTERINGAR FÖR ATT UTVECKLA KOMMUNENS LEKPLATSER VAD GÄLLER 8263 LEKPL BEFINTLIGA CH NYA LEKPLATSER (tom) Lekplatser 2017-2019 (tom) 3000 345 8263 LEKPLATSER (förnyelse, komplettering och nyinvestering) Summa 3 000 345 8264 TRUMM Trummen Landart 1710-1805 4000 367 70 (tom) 0 0 8264 TRUMMEN LANDART Summa 4 000 367 70 8265 MASKI MASKINER OCH UTRUSTNING ELPRODUKTION (tom) Ej beslutat (tom) 300 23 8265 MASKINER OCH UTRUSTNING ELPRODUKTION Summa 300 23 8266 NATUR NATURVÅRD/FRILUFTSLIV (tom) Ej beslutat (tom) 5700 459 8266 NATURVÅRD/FRILUFTSLIV Summa 5 700 459 8267 VATTEN VATTENVÅRDANDE ÅTGÄRDER I VÄXJÖSJÖARNA (tom) Bottenbehandling Växjösjön 1802-2112 5200 1170 Ej beslutat (tom) 1000 150 8267 VATTENVÅRDANDE ÅTGÄRDER I VÄXJÖSJÖARNA Summa 6 200 1 320 8268 ÅTGÄR ÅTGÄRDSSTRATEGI DAMMAR (tom) Hanefors (PD) (tom) 400 Torsjön, Ingelstad (PD) (tom) 250 Åby vattenkraftverk (PD) (tom) 500 Årydsjöns reglering (PD) (tom) 250 Ej beslutat (tom) 1100 64 8268 ÅTGÄRDSSTRATEGI DAMMAR Summa 2 500 64 8269 UPPRU UPPRUSTNING AV BEF SJÖREGLERINGSANORDNINGAR (tom) Ej beslutat (tom) 900 68 8269 UPPRUSTNING AV BEF SJÖREGLERINGSANORDNINGAR Summa 900 68 8270 REINV REINVESTERING AV BEFINTLIGA GC TUNNLAR OCH BROAR ENLIGT PRIORITERINGSLISTA (tom) Ej beslutat (tom) 2400 140 8270 REINVESTERING BROAR O GC-TUNNLAR Summa 2 400 140 8271 BELÄGG BELÄGGNINGSARBETEN ENLIGT FRAMTAGEN PRIORITERINGSLISTA (tom) Beläggningsprogram 1701-1912 37000 4847 8271 BELÄGGNINGSPROGRAM Summa 37 000 4 847 REINVESTERING OCH KOMPLETTERING FÖR ATT SÄKRA FUNKTION, MILJÖ OCH 8272 OM- O KOSTNADSEFFEKTIVITET (tom) Gatubelysning 1701-1712 9000 675 600 Utökad ram budget 2018 (tom) 1500 122 8272 OM- O TILLBYGGN AV OFFENTLIG BELYSNING Summa 10 500 797 600 8273 OMBYG OMBYGGNATION AV DISTRIKTSFÖRRÅD (tom) Parkförråd väster 1704-1712 1700 82 150 Ej beslutat (tom) 700 PD=Projektdirektiv 3(4)

HuvudprojektNBeskrivning Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostnad fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad 8273 OMBYGGNATION AV DISTRIKTSFÖRRÅD Summa 2 400 82 150 8274 IT-UTR IT-UTRUSTNING (tom) Kraftdatorer 1704-1705 210 75 8274 IT-UTRUSTNING Summa 210 75 8275 EXPLOA EXPLOATERING ALLMÄN PLATSMARK (tom) Telestadshöjden (PD) (tom) 0 Bäckaslöv (PD) (tom) 0 8275 EXPLOATERING ALLMÄN PLATSMARK Summa 0 8276 TILLVÄ TILLVÄXTINVESTERINGAR FINANSIERADE (tom) 0 Bredvik, cykeltunnlar (ingår i ram budget 2018) 1701-1712 4155 187 Utökad ram budget 2018 (tom) 8700 698 8276 TILLVÄXTINVESTERINGAR FINANSIERADE Summa 12 855 884 Totalsumma 180 628 16 495 830 PD=Projektdirektiv 4(4)

TEKNISKA NÄMNDEN Huvudprojekt investeringsbudget 2017-2019; vatten- och avloppshantering TN180226 HuvudprojektNBeskrivning/ProjektNamn Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostn fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad VA-UTBYGGNAD I BEFINTLIG RANDBEBYGGELSE TILL BEF VERKSAMHETSOMRÅDE 8600 VA-PLA ELLER NYA SOLITÄRA VERKSAMHETSOMRÅDE ANLÄGGNINGSAVG TÄCKER EJ FULLT UT (tom) Utbyggnad av VA i Norra Öjaby 1703-1705 750 28 8 För beslut TN17??; Dädesjö utökat Vo 1711-1805 4990 187 20 Ej beslutat (tom) 260 20 8600 VA-PLAN Summa 6 000 235 28 8601 EXPLO VA-UTBYGGNAD I EXPLOATERINGSOMRÅDEN DÄR ANLÄGGNINGSAVG TÄCKER UTBYGGNADSKOSTNAD UTBYGGNAD AV LEDNINGAR SOM EJ KAN FINANSIERAS I EXPLOATERING MEN SOM KRÄVS FÖR ATT EXPLOATERING SKALL KUNNA SKE (tom) N:a Järnvägsgatan, omläggn ledn 1709-1807 2700 101 5 N:a Stationsomr, omläggn dgvldn 1709-1803 3800 143 5 Telestadshöjden (PD) (tom) 2000 0 Till KS Bäckaslövsområdet utbyggnad (PD) (tom) 1800 0 Delegationsbeslut; Lansiärvägen, Ingelstad 1801-1806 0 0 2 Ej beslutat (tom) 1700 64 8601 EXPLOATERING Summa 12 000 308 12 8602 TILLVÄX LEDNINGAR OCH SERVISER INOM VERKSAMHETSOMRÅDEN VID FÖRTÄTNINGAR ETC (tom) Serviser, mindre huvudledn samt anläggnavgifter 1701-1912 1500 56 9 Serviser, Torsås 1:21 mfl samt Ingelstad 1710-1809 460 17 2 Bergaåsen skyddsrör 1711-1802 0 0 Bredvik utbyggnad (PD) (tom) 300 Till KS; Ekeberg industriområde 1712-1812 -13000-488 50 Delegationsbeslut; Pinnmovägen 1802-1803 1500 66 Ej beslutat (tom) 17740 665 8602 TILLVÄXTLEDNINGAR Summa 8 500 317 61 8603 FÖRNY UTBYTE OCH RENOVERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR (tom) Gökvägen 1708-1711 2400 90 1 Högstorpsvägen 1703-1707 5200 195 Betongbrunnar 1710-1805 500 24 Serviser o mindre ledningssträckor 1701-1912 1980 74 Självfallsledningar 1710-1805 2000 96 Kulladalsgatan 1710-1812 4500 169 5 Sandsbro, ny dricksvattenledning 1703-1707 2300 86 Grevaryd, Lammhult sanering 1809-1812 2050 77 10 Masugnsvägen (PD) (tom) 500 Vinterstavägen (PD) (tom) 200 Furumovägen mfl Sandsbro (PD) (tom) 200 PD=Projektdirektiv 1(3)

HuvudprojektNBeskrivning/ProjektNamn Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostn fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad 8603 FÖRNY Öjaby, förstärkn och förnyelse (PD) (tom) 500 Delegationsbeslut; Kungsmadskolan, dagvattenldn (PD) (tom) 100 Ej beslutat (tom) 67570 2534 8603 FÖRNYELSE BEF LEDNINGAR Summa 90 000 3 345 16 8604 DAGVA DAGVATTENRENING, FÖRDRÖJNINGSÅTGÄRDER OCH AVLEDNINGSÅTGÄRDER ETC (tom) Strandbjörket, Lagunerna dgv anläggn 1706-1712 1950 73 0 Västra Mark indomr utjämnmag (PD) (tom) 250 Ej beslutat (tom) 19800 1511 8604 DAGVATTENÅTGÄRDER Summa 22 000 1 584 0 8605 SJÖREN VA:S DEL I VÄXJÖSJÖARNAS RENING ENLIGT BUDGET 2017 (tom) Till KF; Bottenbehandling av Sa Bergundasjön 1901-2312 8000 1800 8605 SJÖRENING Summa 8 000 1 800 8606 UTRUST KOMPLETTERING OCH BYTE AV UTRUSTNING I VATTENVERK (tom) Ej beslutat (tom) 4500 343 8606 UTRUSTNING VATTENPRODUKTION Summa 4 500 343 ÅTGÄRDER FÖR NY VATTENFÖRSÖRJNING AV BRAÅS/ROTTNE TILLKOMMER EFTER 8607 BRAÅS PERIODEN (tom) Ej beslutat (tom) 43000 3282 8607 BRAÅS/ROTTNE FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJN Summa 43 000 3 282 8608 NY VAT OMBYGGNAD AV VATTENVERK TILL TRYCKSTEGRINGSSTATION (tom) Åby; ledning 1701-1712 6030 226 113 Åby; ombyggnad 1710-1802 1590 146 Ej beslutat (tom) 5380 411 8608 NY VATTENFÖRSÖRJNING ÅBY Summa 13 000 782 113 PÅ SIKT BEHÖVER NUVARANDE KAPACITET ÖKAS PGA VÄXANDE ANTAL OM 8609 KAPAC FÖRSÖRJS FRÅN BERGAÅSEN (tom) Ej beslutat (tom) 9000 687 8609 KAPACITETSHÖJNING BERGAÅSEN Summa 9 000 687 FÖR ATT SUCCESSIVT HÖJA LEVERANSSÄKERHETEN AV DRICKSVATTEN BEHÖVS 8610 LEVER VATTENSKYDD OCH RESERVMÖJLIGHETER FÖRBÄTTRAS (tom) Ej beslutat (tom) 17000 1298 8610 LEVERANSSÄKERHET DRICKSVATTEN Summa 17 000 1 298 8611 UTRUST FÖRNYELSE OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER I AVLOPPSVERK OCH PUMPSTSTIONER (tom) Ej beslutat (tom) 23000 1755 8611 UTRUSTNING AVLOPPSRENING/PUMPSTATIONER Summa 23 000 1 755 GENOM INSTALLATION AV DEN TERMISKA HYDROLYSEN FINNS BEHOV AV KONTINUERLIG ÅNGPRODUKTION EFTER NÅGRA ÅRS DRIGFT KRÄVS STÖRRE ÖVERSYN AV PANNAN EN KOMBINERAD RESERVMÖJLIGHET FÖR ÅNGPANNA OCH 8612 FÖRHÖ HETVATTENPANNAN FÖR GASRENINGEN HÖJER LEVERANSÄKERHETEN (tom) Sundet reservpanna 1709-1804 4030 474 100 Ej beslutat (tom) 970 74 PD=Projektdirektiv 2(3)

HuvudprojektNBeskrivning/ProjektNamn Projekttid Totalutgift 2017-2019 Indikativ årlig kapkostn fr o m år 2020 Indikativ årlig driftkostnad 8612 FÖRHÖJD DRIFTSÄKERHET Summa 5 000 548 100 TILLKOMMANDE PUMPSTATIONER I BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT FÖR ATT MÖJLIGGÖRA FÖRTÄTNING OCH BORTLEDANDE AV ÖKANDE AVLOPPSMÄNGDER I BEFINTLIGT 8613 TILLVÄ SYSTEM (tom) Ej beslutat (tom) 12000 916 8613 TILLVÄXTPUMPSTATIONER Summa 12 000 916 FÖRBÄTTRINGAR AV PROCESSER I AVLOPPSVATTENRENING FÖR ATT KLARA ÖKAD 8614 AVLOP BELASTNING OCH MODERNISERA RENINGSPROCESSER (tom) Sundet ny slamavvattning 1704-1712 9702 682 1390 Sundet, Hybas Linje 5 1705-1708 1500 120 Braås avr (PD) (tom) 500 Ej beslutat (tom) 18298 1397 8614 AVLOPPSRENING PROCESSUTVECKLING Summa 30 000 2 198 1 390 OMKLÄDNINGSUTRYMMENA PÅ SUNDET ÄR FULLT UTNYTTJADE FÖR ATT KLARA MÅL OM JÄMNARE KÖNSFÖRDELNING INOM BÅDE VATTEN OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN 8615 LOKAL KRÄVS UTÖKADE LOKALER (tom) Sundet tillbyggnad omklädn mm (PD) (tom) 50 Sundet, kontorsmodul (PD) (tom) 100 Ej beslutat (tom) 4850 279 8615 LOKALER Summa 5 000 279 8616 DIVERS DIVERSE MINDRE MASKINER, UTRUSTNING (tom) EDP VA 1704-1812 555 65 229 Ej beslutat (tom) 945 72 8616 DIVERSE UTRUSTNING Summa 1 500 137 229 8617 FORDO UTBYTE AV BILAR (tom) Skoda Octavia Ambition 1,4 TSI 1706-1710 242 39 15 Ford Ranger 1710-1710 295 47 20 Iveco transportbil 1710-1712 356 42 20 Ej beslutat (tom) 3107 676 8617 FORDON Summa 4 000 804 55 8618 EXPLOA EXPLOATERING ÖVERTAGNA (tom) Till KS för godkännande; Nylanda, Öjaby 1801-1812 7911 397 8618 EXPLOATERING ÖVERTAGNA Summa 7 911 397 Totalsumma 321 411 21 015 2 004 Totalsumma exkl 8618 EXPLOATERING ÖVERTAGNA 313 500 PD=Projektdirektiv 3(3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämndens arbetsutskott 2018-02-08 25 Dnr 2018-00030 Årsrapport 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner bifogad årsrapport och överlämnar den till kommunstyrelsen. Bakgrund Årsrapporten är avsedd att utgöra underlag för kommunens gemensamma årsredovisning för 2017 och kommer att redovisas för kommunledning och revisorer. Den kommer även att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Utformning och disposition är i enlighet med gällande bokslutsanvisningar. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 7 februari 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)

ÄRENDE Dnr TN 2018-00030 2018-02-07 Christin Holmberg förvaltningssekreterare Tel. 047041406 Tekniska nämnden Årsrapport 2017 Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner bifogad årsrapport och överlämnar den till kommunstyrelsen. Bakgrund Årsrapporten är avsedd att utgöra underlag för kommunens gemensamma årsredovisning för 2017 och kommer att redovisas för kommunledning och revisorer. Den kommer även att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Utformning och disposition är i enlighet med gällande bokslutsanvisningar. Maria Sundell Isling Förvaltningschefen Tekniska förvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 E-post christin.holmberg@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÅRSRAPPORT 2017 för tekniska nämnden 2017 Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 1 (73)

Årsrapport 2017 Tekniska nämnden Innehåll Innehåll... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Ekonomisk redovisning... 6 3. Personalredovisning... 20 4. Arbete och företag... 26 6. Bygga och bo... 28 7. Demokrati och mångfald... 33 8. Miljö, energi och trafik... 37 9. Trygghet och säkerhet... 49 10. Uppleva och göra... 50 11. Verksamhetsuppföljning... 54 Bilaga 1: Intern kontroll... 58 Bilaga 2: Hyres- leasingavtal... 63 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 64 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 64 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 65 Måluppfyllelse slutsats Bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen. Målet är uppfyllt Samtliga indikatorers/nyckeltals utfall går åt rätt håll Målet är delvis uppfyllt Vissa indikatorer/nyckeltal går åt rätt håll Oförändrad måluppfyllelse Indikatorerna/nyckeltalen har samma utfall/resultat som tidigare år Målet är ej uppfyllt Indikatorernas/nyckeltalens utfall går åt fel håll Riktning/Målutveckling Sammantagen bedömning av indikatorernas/nyckeltalens utveckling de senaste tre till fem åren. Positiv utveckling De senaste tre till fem åren visar sammantaget en god utveckling på utfallet. Utfallen har övervägande gått åt rätt håll. Oförändrad eller spretig utveckling De senaste tre till fem åren visar sammantaget en oförändrad eller spretig utveckling. Negativ utveckling De senaste tre till fem åren visar sammantaget en negativ utveckling. Utfallet har mestadels gått åt fel håll. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 2 (73)

1. Sammanfattning Ständiga förbättringar Under året har förvaltningen flyttat en stor del av sina verksamhetslokaler från Söderleden till Stinavägen i norra delen av Växjö tätort. Flytten innebar att vi lämnade gamla slitna och ineffektiva lokaler till nya mer yteffektiva lokaler. Även om kostnaden för flytten blev högre än budgeterat kommer denna lösning på sikt att vara kostnadseffektiv. Förvaltningen har under 2017 lagt grunderna för ett helt nytt sätt att arbeta med våra investeringsprojekt. En projektmodell och en projekthandbok som liksom övriga kommunen följer en väletablerad projektmodell Praktisk Projektstyrning kallad PPS har tagits fram. Modellen innebär att det nu är klart och tydligt att alla projekt ska följa samma process med för politiken transparenta beslut om projektdirektiv och projektplan. Projektmodellen lades fast under våren och sommaren i en första pilotutbildning för 15 av förvaltningens medarbetare. I början av 2018 kommer projekthandboken att antas som ett stödjande verktyg för att alla medarbetare som arbetar i förvaltningens investeringsprojekt. Tekniska nämnden uppnådde målet för koldioxidutsläppen redan 2016 genom att förvaltningens fordon till övervägande del tankar med HVO (hydrerad vegetabilisk olja). För att ytterligare minska tekniska nämndens koldioxidutsläpp har fokus under 2017 lagts på arbetet med att minska utsläppen från entreprenader. En ny upphandling är klar vad gälle maskiner, här ställs nu krav på HVO enligt samma modell som för förvaltningens egna motorflotta. Få fler att åka buss, cykla och gå Inom ramen för det s.k. Stadsmiljöavtalet har tekniska nämnden beviljats hälften finansiering för satsningar vad gäller kollektivtrafik och cykel. För att det ska bli snabbare för dem som väljer att åka buss kommer kollektivtrafikkörfält att byggas på tre av huvudlederna in mot Växjö centrum. Den första delen av detta är kollektivtrafikkörfält och nya cykelvägar utmed Liedbergsgatan som färdigställdes under 2017. Året har även inneburit planeringen för motsvarande satsningar på Storgatan och Sandsbrovägen. Under vintern 2016/2017 genomfördes en satsning på sopsaltning av två av stadens huvudcykelvägar som en del i arbetet för att få fler att cykla även vintertid. Försöket blev mycket uppskattat och kommer därför att fortsätta under vintern 2017/2018 för att sedan utvärderas. Tack vare att asfaltbeläggningar kan ses som en investering har en tredubblerad satsning på asfaltbeläggningar blivit möjlig att genomföra under den innevarande treårsperioden. Ett särskilt fokus har under året lagts på trottoarer i villaområden där dålig asfaltbeläggning nu ger en bättre framkomlighet inte minst när det gäller den äldre befolkningen. Under det första halvåret har trottoarer som ligger i anslutning till huvudleder som asfalterats rustats upp samt trottoarer som i inventeringen har bedömts som sämst. Tekniska nämnden har beslutat att öka takten på utbyte av belysningsarmaturer från högtrycksnatrium till moderna LED. Den lägre energikostnaden för LED-armaturer betalar kapitalkostnaderna för investeringen vilket möjliggör en snabbare utbytestakt vilket kommer att innebära att alla gamla armaturer kan vara utbytta under inom en 10-årsperiod. LED armaturen är förutom att vara energisnåla även bättre ur en trygghetssynpunkt inte minst för de oskyddade trafikanterna. Attraktiva offentliga miljöer Temalekplatsen Linnés värld i Linnéparken invigdes på nationaldagen när kungaparet var på besök. Lekplatsen tillsammans med det upprustade Vattentorget har blivit ett mycket uppskattat resmål för såväl växjöbor som mer långväga gäster. Etapp två på Vattentorget men trätrappa ner mot sjön Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 3 (73)

inleddes i slutet av året. Det särskilda uppdraget med att utveckla Östrabo ekobacke som mötesplats har haft stor betydelse då den resursförstärkning som årets budget innebar har gjort det möjligt att genomföra flera viktiga investeringar som permanenta byggnader med förråd, toalett, personallokal och växthus. Arbetet med att minska den hårdgjorda ytan på Västra marks industriområde har pågått under 2017 och är nu klart. Etapp ett har genomförts i ett LONA-projekt och resulterat i olika biotoper, sittplatser och cykelstråk har utformats i den gamla kraftledningsgatan. Under 2017 har också planeringen fortsatt för sjöstråken i Växjö. Kopplingen mellan Bredvik och Bäckslöv redovisades under augusti i en förstudie för Bäckslövsskogens rekreationsområde. Här visas olika friluftssatsningar som är möjliga i området intill Bäckaslöv, likaså en möjlighet för ett kompletterande sportfält. Vatten i fokus Ny vattenförsörjning till Åby blev klar under hösten 2017. Sjöledningen i Helgasjön har lagt på plats på sjöbotten och en uppgradering av pumpstationen har gjorts innan vattnet kopplas på. Utredningar kring framtida vattenförsörjning i Braås/Rottne pågår och även förstudier för framtida kapacitetsökning av Bergaåsen har startats. Det senare för att i god tid kunna möta förväntad befolkningstillväxt i Växjö-området. Sjöreningen genomförs enligt fastlagd åtgärdsplan. Stora framsteg har skett tack vara en positiv effekt av utfiskning av vitfisk. Mark- och miljödomsten har gett klartecken till aluminiumbehandling av bottensedimenten i Södra Bergundasjön vilket med all sannolikhet kommer att ge stora effekter. Förberedelser för genomförande pågår och förväntas starta våren 2018. En insats för att ytterligare öka den ekologiska statusen i sjöarna är reningen av dagvattnet. Stora delar av centrala Växjös dagvatten rinner till Växjösjön via Strandbjörkslagunen. Under 2017 har lagunen rensats, kalkat, utfiskats och en översilningsvall byggts för att förbättra reningen av dagvattnet. Minska mängden avfall Ett intensivt arbete pågår tillsammans med fem kommuner i länet i att lägga grunderna för ett kommunövergripande avfallsbolag. Det formella beslutet fattades i januari 2018 av tekniska nämnden och förväntas antas av kommunfullmäktige i februari. En ny upphandling av sopinsamling med fastighetsnära insamling för villor genomfördes i slutet av året tillsammans som en del av det kommande länssamarbetet. Entreprenör är anlitad för bygge av en ny återvinningscentral på Norremark. Bygget startar i början av 2018 och anläggningen kommer att stå klar i slutet av året. Förberedelser pågår också i detta sammanhang för etablering av en återbruksby i den gamla återvinningshallen på Norremark. Summering av ekonomi Generellt visar nämnden ett bättre resultat än budgeterat med undantag för teknisk produktion samt skog och natur som, i enlighet med oktoberprognosen, redovisar ett resultat under budget för helåret. Totalt visar tekniska nämnden en positiv avvikelse mot budget med 18 800 tkr. Genom det goda utfallet för 2017 bidrar nämnden till måluppfyllelse avseende såväl de övergripande målen avseende ekonomi och effektivitet som verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning. Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 14 159 tkr. Avvikelsen mot budget förklaras huvudsakligen med outnyttjade kapitaltjänster samt vakanser och tjänstledigheter som medför personalkostnader under budgeterad nivå. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 4 (73)

Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett mindre överskott jämfört med budget, 163 tkr. Verksamheten redovisar ökade taxeintäkter knutet till den växande staden. Personalkostnader för året är lägre än budgeterat knutet till vakanser och avgångar. Driften av vattenverk redovisar lägre kostnader än budgeterat knutet till framskjutna insatser. Samtidigt ökar kostnaderna för driften av avloppsverk samt rörnästunderhåll jämfört med budget. Kostnadsökningarna beror på ombyggnadsarbete i Sundets, ökade löpande driftkostnader samt en förändring i redovisningsprinciper. Renhållningsverksamheten särredovisas för 2017 resultaträkningen uppdelat på taxe- respektive marknadsverksamhet. Den taxefinansierade verksamheten redovisar ett positivt resultat på 437 tkr. Verksamheten uppvisar ökade taxe- och skrotintäkter för året samtidigt som ökade avfallsmängder och behandlingskostnader har inneburit kostnadsökningar jämfört med budget. För marknadsverksamheten redovisas ett överskott på 1 284 tkr, huvudsakligen knutet till att större mängder industriavfall inkommit till avfallsanläggningen. Biogasverksamheten redovisar för 2017 ett underskott på 200 tkr vilket är betydligt bättre än det budgeterade underskottet på 3 200 tkr. Gasförsäljningen går något över budget samtidigt som reparations- och underhållskostnader är lägre än budgeterat. Verksamheterna inom teknisk produktion redovisar ett underskott på 2 400 tkr. Under 2017 har avdelningen flyttat till nya lokaler. Vid flytten har merkostnader för att ändamålanpassa och utrusta de nya lokalerna uppkommit. Flytten av verksamheten har inneburit att avdelningens fordonsverkstad har haft begränsad kapacitet under delar av året. Det har inneburit ett intäktsbortfall och en negativ budgetavvikelse. Verksamheten inom skogsvård och natur uppvisar ett underskott på 2 550 tkr, vilket ger en sammanlagd budgetavvikelse på 450 tkr. Avvikelsen är knuten till lägre intäkter vilket har orsakats av lägre avverkningsmöjligheter. Maria Sundell Isling ------------------------------------------- Förvaltningschef Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 5 (73)

2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 1 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Tekniska nämndens mål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 1 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Tekniska förvaltningen ska vara en kostnadseffektiv förvaltning med effektiv intern administration. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET God ekonomisk hushållning För att bedöma om tekniska förvaltningen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning, måste resurserna ställas mot verksamhetens resultat. Resultatet i sin tur behöver vara kopplat till verksamhetens övergripande mål. En sammanvägning av måluppfyllelsen och förvaltningens finansiella mål, resulterar i bedömningen att tekniska förvaltningen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Kostnadseffektiv förvaltning Under 2017 har tekniska förvaltningen bedrivit en effektiv verksamhet eftersom måluppfyllelsen i relation till förbrukade resurser är god. Det finns flera faktorer som bidragit starkt till de goda resultaten under 2017. Särskilda satsningar har bland annat genomförts inom områden för chefskommunikation, projektledning och systematiskt förbättringsarbete med verksamhetsstyrning. År 2017 har präglats av förbättringsinsatser i syfte att förstärka kommunikationen hos förvaltningens chefer. Genom ett gott ledarskap tydliggörs uppdraget och fokus läggs på rätt saker. Under året har behov identifierats avseende en förbättrad intern kommunikation. För att nå full utväxling i styrning och ledning krävs god lednings-, stabs- och chefskommunikation. Under året har 15 personer på tekniska förvaltningen gått en projektutbildning samtidigt som förvaltningen tagit fram en projekthandbok som tydliggör hur förvaltningen ska arbeta med projekt framöver. Handboken är anpassad efter kommunens övergripande projekthantering PPS och ska fungera både vid typiska infrastrukturprojekt, men även för andra typer av projekt. Stort fokus under 2017 har varit att definiera ansvar och roller så att det för varje projektdeltagare ska vara tydligt vem som ansvarar för vad och vad som förväntas av respektive roll. En utvärdering av projektutbildningen är gjord vilket ligger till grund för 2018 års satsningar på en ny utbildning samtidigt som arbetet med att implementera projekthanteringen till hela förvaltningen ska göras. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 6 (73)

Det systematiska förbättringsarbetet med verksamhetsstyrning ska ses i ett långsiktigt perspektiv där det tydliga ledarskapet är en förutsättning för framgång. Under 2017 har fokus legat på ledningsgruppernas uppföljning och analys i syfte att koppla ekonomiskt utfall till förbättrings-åtgärder i den operativa verksamheten. Genom att tydliggöra budgetansvaret och dess innebörd samt att löpande stödja verksamhetsansvariga i ekonomistyrning förbättras möjligheterna till god ekonomisk hushållning. 2.2 ANALYS AV UTFALL 2017 Nedan följer drift- och kapitalkostnadsredovisning för nämndens samtliga balansräkningsenheter jämte investeringsredovisning på huvudprojektnivå. Då redovisningsprinciper har förändrats innebär det att bokslutet innehåller justerade jämförelsesiffror för 2016. Läs mer under avsnitt 2.2.1. 2.2.1 Förändringar i redovisningspraxis De förändrade redovisningsprinciper som presenteras i detta avsnitt har inneburit att bokslutet innehåller justerade jämförelsesiffror för 2016. Justeringarna har utförts för att möjliggöra en relevant jämförelse mellan åren. Justeringarna är gjorda för skattefinansierad verksamhet, vatten och avlopp samt för renhållningsverksamheten och berör driftredovisningstabellen samt balans- och resultaträkning. Driftredovisningen och resultaträkningen för marknadsverksamheten inom renhållningsavdelningen saknar jämförelsesiffror för 2016. Detta beror på att det redovisningsmässiga underlaget från 2016 inte möjliggör en resultatuppdelning mellan taxe- och marknadsverksamheten. Detta innebär att 2016 års jämförelsesiffror för renhållningens taxa verksamhet även innehåller marknadsverksamhetens resultat. Balansräkningen särredovisas inte mellan taxe- och marknadsverksamhet för renhållningsverksamheten. Överuttag i den avgiftsfinansierade verksamheten Enligt redovisningspraxis ska överuttag eller vinst inom den avgiftsfinansierade verksamheten (VA och renhållning) redovisas som en skuld till abonnenterna. Detta gäller inte för överskott genererat genom omhändertagande av industriavfall då detta är en konkurrensutsatt verksamhet. För vatten och avlopp innebär den nya redovisningshanteringen att verksamheten inte längre redovisar ett eget kapital. Redovisat eget kapital inom renhållningen är knutet till ett positivt resultat inom marknadsverksamheten. Från och med den 1 januari 2017 hanteras överuttag från taxekollektivet som en skuld till abonnenterna (den nya redovisningen slår igenom i bokslutet per 2017-12-31). Ett eventuellt överuttag ska regleras mot taxekollektivet. Om detta blir aktuellt görs enligt praxis ingen reell återbetalning till taxekollektivet utan reglering görs genom ett framtida underuttag av taxan. Vid övergången till det nya redovisningsupplägget har VA och renhållningsverksamheten valt att avsätta medel från tidigare ackumulerade vinster för nya investeringar. Medlen är avsedda och beräknade för att möta delar av de kapitalkostnader som de nya investeringarna genererar. Genom denna hanteringen finansieras definierade kommande stora investeringar delvis via ett tidigare överuttag istället för motsvarande framtida taxehöjningar. De aktuella investeringarna kommer öka tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i verksamheternas tjänster gentemot taxekollektivet. Komponentavskrivning Förvaltningen har sedan 2014 systematiskt gått igenom anläggningstyper, komponenter och aktuella nyttjandeperioder för praktisk hantering av komponentavskrivning. Arbetet inleddes med att definiera Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 7 (73)

anläggningstyper och komponenter inom VA-verksamheten. Därefter har en genomgång av verksamheterna avseende gator, vägar och parkering samt fysisk och teknisk planering utförts. I samråd med kommunens revisorer har förvaltningen under 2017 justerat väsentliga anläggningar retroaktivt från och med 2003. Pga. 2002 års byte av ekonomisystem kan anläggningar aktiverade före 2003 inte spåras bakåt och därmed inte indelas i komponenter. Verksamhetsområden som påverkas av den retroaktiva justeringen är VA samt gator och vägar inom skattefinansierad verksamhet. För 2017 blir resultateffekterna av justeringen för de båda verksamheterna marginell. För perioden 2003-2016 innebär justeringen ökade avskrivningskostnader inom de båda verksamheterna. Dessa kostnader belastar för skattefinansierad verksamhet eget kapital. För VAverksamheten bokförs kostnaderna som en justering av skulden till taxekollektivet. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 8 (73)

2.2.2 Driftsredovisning Tabell: Driftredovisning, tkr Budget 2017 Utfall 201712 Budgetavvikelser Verksamhet Netto Intäkt Kostnad Netto 2017 Netto 2016 Netto SKATTEFINANSIERAT -2 513 250 127-235 968 14 159 16 672 3 737 Politisk verksamhet -1 859-1 744-1 744 115-180 Teknisk planering -19 427 10 852-25 137-14 285 5 142 2 572 Näringslivsbefrämjande åtgärder -1 800-1 572-1 572 228-177 Gator o vägar samt parkering -80 267 62 502-139 444-76 942 3 326 801 Parker -40 194 10 942-49 672-38 731 1 463 584 Miljö-, hälsoskydd m m -7 023 3 411-7 990-4 580 2 444 284 Gemensamma verksamheter -265-186 -186 79 77 Kommersiell verksamhet 484 9 296-8 586 710 226 148 Elförsörjning -425 560-1 177-617 -192-312 Cykel- och tjänstebilpool -34 400-459 -59-24 -58 Kapitaltjänster 2017-2019 -3 865 0 0 0 3 865 Kommunbidrag 152 164 152 164 0 152 164 0 0 VATTEN & AVLOPP 0 186 848-186 685 163 163 10 725 RENHÅLLNING, taxa 0 85 429-84 942 487 487-2 022 RENHÅLLNING, marknad 0 18 113-16 829 1 285 1 285 BIOGAS -3 205 28 260-28 452-192 3 013 1 877 TEKNISK PRODUKTION 0 162 492-164 894-2 403-2 403 968 SKOGSVÅRD OCH NATUR -2 100 6 815-9 362-2 548-448 1 239 PARKERINGSKÖP 0 0 0 0 0 240 TOTALT -7 818 738 084-727 131 10 953 18 771 16 765 Förvaltningen som helhet Generellt visar nämnden ett bättre resultat än budgeterat med undantag för teknisk produktion samt skog och natur som, i enlighet med oktoberprognosen, redovisar ett resultat över budget för helåret. Genomgående i samtliga verksamheter har kostnadsbesparingar noterats genom lägre drift- och underhållskostnader knutna till bland annat låga energipriser och ett effektivt hushållande av resurser. Budgetavvikelser rörande kapitalkostnadsredovisningen redovisas i avsnitt 2.3 Kapitalkostnadsredovisning. Avvikelser förekommer gentemot budget i både positiv som negativ riktning i samtliga ekonomier. Skattefinansierad verksamhet Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett överskott på 14 159 tkr. Drygt hälften av verksamhetens överskott förklaras med outnyttjade kapitaltjänster, se avsnitt 2.3 Kapitalkostnadsredovisning. Sett till hela verksamheten redovisas även personalkostnaderna för året under budget, 5 200 tkr. Detta är knutet till vakanser som inte har kunnat tillsättas under året samt tjänstledigheter. Kalkningsinsatser för vattendrag och sjöar har genererat lägre kostnader än beräknat, 400 tkr. Avvikelsen är dels knuten till lägre behov av reparationsinsatser än beräknat vilket delvis beror på att det över året har varit mindre flöden i vattendragen vilket minskat behoven av kalkning samt Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 9 (73)

efterföljande provtagningar. De låga vattenflödena har samtidigt inneburit minskade intäkter inom vattenkraften, 300 tkr. Detta trots markant ökade nivåer under slutet av året. Under året har ett betydande arbete knutet till planering och tillstånd gällande åtgärder inom vattenvård utförts. En effekt av arbetet har varit att den ramökning som tilldelats vattenvårdsplanering inte förbrukats i sin helhet 2017. Verksamheten uppvisar därför en positiv budgetavvikelse på 1 900 tkr. Som följd av att staden expanderar etableras fler arbetsområden i samband med att ombyggnationer. Detta har resulterat i ökade intäkter för yta avseende offentlig plats, 500 tkr. En korrigering av hyrorna för WTC väger upp lägre parkeringsintäkter och har inneburit att verksamheten har en positiv nettoavvikelse mot budget, 400 tkr. Parkeringsövervakningen generellt redovisar högre intäkter än budgeterat motsvarande 2 100 tkr. Intäktsökningen är knuten till intensivare parkeringsövervakning vilket genererat något högre kostnader för verksamheten, 260 tkr. Liksom inom andra delar av förvaltningens verksamhet har lägre elpriser bidragit till en kostnadsbesparing motsvarande 500 tkr. Under 2017 har ett stort arbete utförts för att förbereda upphandling av parkeringsövervakning som sker under 2018. Stora ansträngningar har även gjorts för att färdigställa Trafikplan Växjö 2030 samt för att genomföra övriga trafikutredningar avseende stadens trafikapparat, exempelvis cirkulationsplatser vid Storgatan/Smedjegatan och Storgatan/Arabygatan. Sammantaget genererar insatserna en negativ budgetavvikelse på 500 tkr. Inom projekteringsavdelning redovisas lägre intäkter än budgeterat, 280 tkr. Budgetavvikelsen är knuten till personalomsättning inom enheten. Då projekteringsenhetens intäkter kommer från debiterbar tid i projekt så får det ett stort genomslag om erfarna medarbetar ersätts av en nyare och mer oerfaren som behöver mer intern till för att sätta sig in i arbetet och verksamheten. Vatten- och avloppsverksamhet Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett mindre överskott jämfört med budget, 163 tkr. Taxeintäkterna är något högre än budgeterat, 2 800 tkr. Ökningen är knuten till att något fler fastigheter har tillkommit än vad som beräknades vid budgetering. Mängden försålt vatten är däremot oförändrat mot 2016. För avdelningen som helhet är personalkostnaderna lägre än budgeterat, 3 500 tkr. Det beror på vakanser och avgångar, vid slutet av 2017 var 6 tjänster obesatta. Generellt uppvisar avdelningen även lägre avskrivnings- och räntekostnader relaterat till lägre omsättning av lån och förskjutning i investeringsaktivering. Driften av vattenverk visar en positiv budgetavvikelse, 2 500 tkr. Avvikelsen beror på lägre kostnader avseende insatser knutna till dagvatten och rengöring av vattenledningar inom Bergaåsens täktområde, vilka skjutits fram till 2018. 2017 innebär samtidigt en negativ budgetavvikelse på 1 500 tkr för driften av avloppsverk. Den huvudsakliga förklaringen är ökade kostnader knutna till extra arbeten i samband med ombyggnad av processen på Sundet för att säkra kvävevillkoret. På ledningsnätssidan överskrids de budgeterade kostnaderna för rörnätsunderhåll med 5 500 tkr. Avvikelsen förklaras delvis av förändrade rutiner, avseende redovisningen av tidiga utredningar och förstudier. De redovisas numera i större utsträckning som en driftkostnad. Det är en konsekvens av en Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 10 (73)

bättre strukturerad investeringsprocess som införts på förvaltningen. Även direkta driftkostnader har överstigit budget för året. Även kostnaderna för partiskt rörnätsunderhåll har överskridits. Bakgrunden är ett prioriterat arbete med att lokalisera och laga läckor på vattenledningssystemet samt att den höga byggaktiviteten i staden med ingrepp på ledningsnätet genererar underhållsarbete. Pågående insatser avseende vattenledningssystem och utbyte av vattenmätarbyten till fjärravlästa mätare ger över tid en minskad ren -vatten produktion samt minskade hanteringskostnader för mätaravläsning och fakturering. Renhållningsverksamhet För 2017 särredovisas avdelningens resultat fördelat på taxe- respektive marknadsverksamhet. Den taxefinansierade verksamheten uppvisar för året ett positivt resultat på 487 tkr. För marknadsverksamheten redovisas ett överskott på 1 284 tkr, i resultatet ingår en osäker fordran på 587 tkr. För den taxefinansierade verksamheten redovisas för året högre intäkter än budgeterat. Taxeintäkterna ökar, liksom inom VA-verksamheten, till följd av en växande stad samt knutet till en lägre övergångsgrad till matavfallssorteringen än beräknat. Sammantaget rör det sig om en ökning motsvarande 1 800 tkr, en ökning jämfört med budget med knappt 3 procent. Även driften av återvinningscentralerna uppvisar ökade intäkter, 1 400 tkr. Avvikelsen mot budget är knuten till en ökad försäljning av ÅVC-kort samt större mängder skrot kombinerat med bättre priser. Förbehandlingsanläggningen har under året mottagit något större mängder matavfall än tidigare och redovisar en intäkt på 270 tkr över budget. Renhållningen i Växjö har varit drivande i det förberedande arbetet inför ett regionalt samarbete. Som följd har delar av avdelningens personalkostnader fakturerats ut till övriga kommuner. Sammantaget rör det sig om en intäkt på 1 000 tkr som inte varit budgeterad för året. En betydande avvikelse på kostnadssidan uppväger till stor del verksamhetens ökade intäkter. Ökad mottagning av avfallsmängder samt ökade behandlingskostnader för vissa fraktioner under 2017 ger en negativ avvikelse på 4 800 tkr. Förändringar avseende tidsplan för investeringssatsningar har inneburit att avdelningens kapitalkostnader för året hamnar 590 tkr under budget. För marknadsverksamheten är det positiva resultat huvudsakligen knutet till att större mängder industriavfall inkommit till avfallsanläggningen, 1 000 tkr. Liksom för taxa verksamheten blir kapitalkostnaderna för 2017 lägre än budgeterat, 250 tkr. Biogas Biogasverksamheten redovisar för 2017 ett underskott på 200 tkr. Detta är betydligt bättre än det budgeterade underskottet på 3 200 tkr. Gasförsäljningen går något över budget delvis tack vare en viss ökning i fråga om producerad mängd samt att prisindex gått upp något under andra halvan av året. Samtidigt har driftskostnaderna kunnat hållas nere genom att få reparationer av utrustning har behövts utföras under året. Sökt återbetalning av energiskatt är inräknat i årets resultat. Teknisk produktion Verksamheterna inom teknisk produktion redovisar ett underskott på 2 400 tkr. Liksom övriga delar av förvaltningen, påverkas verksamheterna inom avdelningen av stadens ökade tillväxt, vilket Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 11 (73)

genererar stora efterfrågan avseende anläggningsverksamheten. För 2017 genereras intäkter över budget motsvarande 730 tkr. Med ökad beläggning har även anläggningsenheten belastats med högre kostnader än budgeterat, 200 tkr. Även för avdelningens uthyrningsverksamhet har byggtakten i staden tillsammans med en mild vinter inneburit att överskott. Med ökade uthyrningsintäkter uppnår verksamheten ett överskott på 960 tkr för 2017. Intäkterna för grus- och matjordshantering överstiger budget. Samtidigt har en mild vinter inneburit att kostnaderna knutna till verksamheten inte kunnat fördelas ut vilket ger en negativ nettoavvikelse på 670 tkr. Under 2017 har avdelningen flyttat till nya lokaler. Vid flytten har merkostnader för att ändamålanpassa och utrusta de nya lokalerna uppkommit. Sammantaget uppkommer en negativ budgetavvikelse på 2 600 tkr knutet till fastighetskostnader av engångskaraktär. Flytten av verksamheten har inneburit att avdelningens fordonsverkstad har haft begränsad kapacitet under delar av året. Det har inneburit ett intäktsbortfall och en negativ budgetavvikelse för verksamheten motsvarande 1 200 tkr. Avdelningens samordningsansvar för delar av kommunkoncernens fordonsflotta har under året växt. Ytterligare förvaltningar och bolag har under året nyttjat de tjänster som erbjuds inom ramen för fordonsleasingsverksamheten. Det har medfört en högre omsättning för verksamheten under 2017 än budgeterat. Skogsvård och natur Verksamheten uppvisar ett underskott på 2 550 tkr vilket ger en sammanlagd budgetavvikelse på 450 tkr. Enheten består av två delar; dels av de produktiva skogarna där det bedöms att denna del ska även fortsättningsvis kunna finansieras genom intäkter från skogsråvara dels av en naturvårdsdel där budgeten succesivt behöver byggs upp fram till 2020 då Gudrunpengarna beräknas vara förbrukade. Avvikelsen är knuten till lägre intäkter vilket har orsakats av lägre avverkningsmöjligheter. Parkeringsköp Inga transaktioner har redovisats inom verksamheten för perioden. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 12 (73)

2.3 Kapitalkostnadsredovisning Tabell: Kapitalkostnadsredovisning, tkr Budget 2017 Utfall 201712 Differens Verksamhet Netto Netto Netto SKATTEFINANSIERAT -44 397-36 703 7 694 Avskrivningar -34 737-28 223 6 514 Ränta -9 660-8 480 1 180 VATTEN & AVLOPP -64 142-60 827 3 315 Avskrivningar -43 142-43 004 137 Ränta -21 000-17 823 3 177 RENHÅLLNING, taxa -3 835-3 249 586 Avskrivningar -3 635-3 126 509 Ränta -200-124 76 RENHÅLLNING, marknad -2 452-2 207 245 Avskrivningar -2 452-2 207 245 Ränta 0 0 0 BIOGAS -7 791-6 725 1 066 Avskrivningar -5 691-4 840 851 Ränta -2 100-1 885 215 TEKNISK PRODUKTION -4 029-2 927 1 102 Avskrivningar -3 529-2 781 748 Ränta -500-146 354 SKOGSVÅRD OCH NATUR 0 0 0 Avskrivningar 0 0 0 Ränta 0 0 0 PARKERINGSKÖP 0 0 0 Avskrivningar 0 0 0 Ränta 0 0 0 Avskrivningar -93 185-84 181 9 004 Ränta -33 460-28 457 5 003 Kapitalkostnader -126 645-112 638 14 007 Inklusive kostnader för utrangeringar Nämndens totala kapitalkostnadsbudget för 2017 är 126 mkr (123 mkr för 2016). I summan ingår kapitaltjänstkostnader för programperioden 2014 2016, delar av programperioden 2017 2019 samt kapitaltjänster kopplade till tidigare genomförda investeringar. I beloppet för skattefinansierad verksamhet ingår även den beslutade reserveringen på 1,6 procent av den skattefinansierade verksamhetens budget uppgående till 2 200 tkr. På grund av förskjutningar i tidplanen senareläggs många gånger den planerade tidpunkten för aktivering av anläggningar. Därmed uppstår den budgeterade kapitaltjänstkostnaden senare än planerat. Det leder till överskott i kapitalkostnadsredovisningen och därmed också i driftredovisningen som helhet. Denna trend noteras även i detta bokslut. Försiktighetsprincipen tillämpas i bedömningen av kapitalkostnadens nivå i samband med såväl budgetläggning som prognosarbete. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 13 (73)

För verksamhetsåret 2017 har de budgeterade kapitalkostnaderna inte nyttjats fullt ut. Vid bokslutet redovisas en budgetavvikelse på 14 000 tkr. Inom den skattefinansierade verksamheten är budgetavvikelsen dels beroende av att förvaltningens reservering räknas med i utfallet. Dels knuten till att programmet som kapitaltjänstbudgeten öronmärkts för som under programperioden 2017 2019 är i sitt uppstartsskede. Senareläggning av investeringar under året är knutet till att stora personella resurser har krävts för stadsutvecklingsprojekt och andra exploateringsprojekt. Kapitalkostnadsbudgeten för verksamheten är lagd för att hantera de totala årliga kapitalkostnaderna för samtliga investeringar inom huvudprojekten i investeringsprogrammet 2017 2019. Under året har medel satts av från budgetposten till specifika insatser inom prioriterade områden i driften. Aktuella insatser finns dokumenterade med beräknad kostnad per insatsområde. Budgetavvikelser inom vatten och avlopp, avfallshanteringen samt teknisk produktion, är knutna till förskjutning i investeringsinsatser. Inom den skattefinansierade verksamheten, VA-verksamheten samt teknisk produktion har i samband med bokslutet utrangeringar till ett mindre värde utförts. Utrangeringarna är knutet till äldre poster i anläggningsregistret som inte går att härleda till fysiska anläggningar. Kostnader för aktuella nedskrivningar ingår i tabellen ovan och har belastat resultatet. 2.4 Investeringsredovisning I följande tabell visas budgeterad totalutgift och utfall per 2017-12-31 per balanskräkningsenhet. Därefter följer en sammanfattande lägesbeskrivning av ett urval av de väsentliga aktiviteter som genomförts inom respektive program. I bilaga 6: Investeringsredovisning redovisas budget samt ekonomiskt utfall per beslutat huvudprojekt. I bilagan framgår även beslutade förändringar i totalutgift per projekt. Ett antal projekt från portföljen 2014 2016 avslutades inte i samband med bokslut 2016. Dessa avslutades under första kvartalet 2017 och slutredovisades i samband med delårsbokslutet i april. Från och med 1 januari 2017 går förvaltningen in i en ny programperiod för investeringar som löper under perioden 1 januari 2017 till 31 december 2019. Tabell: Kapitalkostnadsredovisning, tkr Verksamhet Totalbudget 2017-2019 Budget beslutad 2017-2019 Utfall t o m 201712 Diff mot totalbudget Netto Netto Netto Netto SKATTEFINANSIERAT -160 273-106 525-44 293-115 980 VATTEN & AVLOPP -313 500-48 140-31 788-281 712 RENHÅLLNING -117 675-10 705-4 529-113 146 BIOGAS -16 000 0 0-16 000 TEKNISK PRODUKTION -9 000-9 000 0-9 000 TOTALT -616 448-174 370-80 610-535 838 Sammanfattande redogörelse av utveckling och resultat i projekten Skattefinansierad verksamhet Ett antal större projekt inom den nya investeringsportföljen har påbörjats 2017. De flesta projekt är pågående vid bokslutet 2017 och kommer att färdigställas under återstående del av innevarande investeringsperiod 2017 2019. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 14 (73)

Inom stadsmiljöavtalet har ett kollektivkörfält har byggts på Liedbergsgatan. Insatsen är utförd för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken och utgör den första färdigställda etappen under året. I samband med byggnationen har ett större grepp tagits kring gatan vilket har inneburit ett utbyte av belysning, plantering av nya träd samt förbättrad dagvattenhantering. Investeringsinsatser har genomförts i form av åtgärder för öka tillgänglighet och säkerhet för gångoch cykeltrafikanter. En första utbyggnadsetapp av gång- och cykelvägen utmed Söderleden har gjorts för att enkelt kunna cykla från västra delen av Teleborg mot Västra Mark med omnejd. Cykelvägen anläggs i samband med att Växjö Energi AB bygger ut fjärrvärmenätet vilket medfört lägre kostnader. Bergsnäsvägens östra sida har kompletterats med GCM-stöd för att förbättra trafiksäkerheten till den nya skolan på Bredvik. Även flera mindre åtgärder har utförts för att förbättra och säkra framkomligheten för cyklisterna. Ett betydande arbete har utförts under året avseende succesivt utbyte av äldre gatubelysningspunkter. Drygt 2300 armaturer har bytts ut under året och vilket ligger i linje med den planerade årliga investeringstakten för programperioden 2017 2019. Utbytet av befintliga högtrycksnatriumarmaturer mot led-armaturer syftar till att sänka löpande underhållskostnader knutet till stadens belysning. Samtidigt innebär nya armaturer en kraftig minskning av energiförbrukning. För arbetet med stadens parker och grönytor har investeringen på Östrabo Ekobacke, med nya personalutrymmen och växthus, blivit klar under året. Innan sommaren färdigställdes och invigdes temalekplatsen i Linnéparken, arbete har även gjorts på ett flertal andra lekplatser i staden för att utveckla dessa och samtidigt öka säkerheten. Vatten och avlopp Av den budgeterad investeringsramen för perioden 2017 2019 har vid årets bokslut cirka 15 procent upparbetats. Under året har ett flertal investeringar inom det nya investeringsprogrammet påbörjats, storleken och komplexiteten på investeringar inom programmet innebär att dock att få är avslutade så att de kan slutredovisas vid bokslutet. Investeringar i VA-plansområden ligger vid bokslutet före budget och om inte omfördelning av medel sker kommer takten i arbetet att behöva minskas kommande år. Samtidigt ser verksamheten att investeringstakten avseende förnyelse av ledningar ligger på en lägre nivå än planerat. Detta beror på att projektupplägg inte funnits färdigställda samt en hög belastning på förvaltningens utförarorganisation vilket medfört att tidskritiska projekt prioriterats för en effektiv allokering av resurser. Ny vattenförsörjning till Åby, med en säkrare dricksvattenförsörjning, är ett av de projekt som kommit långt. Den avslutande etappen för projektet med ombyggnadsarbeten i det gamla vattenverket pågår. På avloppsreningsverket Sundet kommer investeringssatsningen för ny slamavvattning att avslutas inom kort. Investeringen syftar till att öka driftsäkerheten och minska hanterings-kostnaderna för verksamheten. Utredning av den framtida vattenförsörjningen till Braås/Rottne har pågått under året och ett underlag för inriktningsbeslut förväntas vara klart under våren 2018. För Braås avloppsverk pågår tillståndsprövning och ombyggnad beräknas starta våren 2018. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 15 (73)

Renhållnings verksamhet Under året har arbete utförts för att förbereda inför investeringsbeslutet avseende byggnationen av en ny återvinningscentral på Norremark. Investeringen syftar till att möta det ökade trycket från en växande stad samt skapa en mer trafiksäker miljö för medarbetare och besökare. Knutet till en ny återvinningscentral har arbetet med en återbruksby fortsatt och sedan hösten 2017 finns möjlighet till återbruk i anslutning till återvinningscentralen på Norremark. Byggandet av den nya återvinningscentralen kommer att kräva att del av lakvattendammen på Norremark fylls igen. Med anledning av detta har förberedande arbete pågått för att säkerställa behandlingsanläggningens fortsatta funktion. Systemet ska säkerställa bästa möjliga reningsfunktion för lakvatten och dagvatten. Utredningsarbete har även utförts för att förbättra lakvattensystemet vid Häringetorps avfallsanläggning ytterligare. Insatsen förväntas även leda till en mer energieffektiv drift. Upprustningsarbetet kring avdelningens anläggningar har under året fortsatt. Bland annat sker ett arbete med att montera nya stolpar och armaturer för LED-belysning. Insatsen syftar till att förbättra arbetsmiljön för personalen och tillgängligheten för besökare på anläggningarna. Teknisk produktion Avdelningen ansvarar för fordon och entreprenadmaskiner knutet till förvaltningens utförarorganisation. Under 2017 har de sista fordonsinvesteringar från programperioden 2014-2016 avslutats. Investeringssatsningar som inom verksamheten syftar till att förnya existerande fordonsoch maskinuppsättning. Detta för att säkerställa produktionskapacitet, säkerhet samt att kommunkoncernens miljömål eftersträvas. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 16 (73)

2.2.1 Osäkra fordringar och tvister Ett ärende har lämnats in till Kronofogden avseende utebliven betalning för lämnade avfallsmängder vid Häringetorps avfallsanläggning. Fordran uppgår till 587 tkr och är knuten till renhållningsavdelningens marknadsverksamhet. Tekniska nämnden har i övrigt inga osäkra fordringar eller tvister noterade per 2017-12-31. 2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Marknad/verksamhet Omfattning 2016, tkr Kommentar Elproduktion 550 Försäljning av el från kommunens vattenkraftverk. VA; laboratorium 90 VA-avdelningen utför mikrobiologiska analyser för Alvesta kommun (gemensam vattenförsörjning). VA; driftdatorsystem 125 VA-avdelningen sköter driftdatorsystemet för Alvesta kommun (gemensam vattenförsörjning). VA; drift vattenverk 300 VA-avdelningen ansvarar för driften av kommunens vattenkraftverk (tekniska förvaltningens skattefinansierade verksamhet). Vattenkraftverkens styr- och övervakningssystem är integrerat med VA-avdelningens driftdatorsystem. Teknisk produktion; anläggning 79 500 Bygg- och anläggningsverksamhet. Teknisk produktion; förråd 7 200 Förrådsförsäljning av material samt uthyrning av maskiner och avstängningsmaterial. Teknisk produktion; verkstad 6 900 Reparation och service av fordon och mindre maskiner. Teknisk produktion; rörnätsunderhåll 18 500 Underhåll av kommunens rörnät. Teknisk produktion; fordonsleasing 16 400 Samordnad skötsel av tekniska förvaltningens och omsorgsförvaltningens samt delar av utbildningsförvaltningens fordon. Renhållning; omhändertagande av avfall för deponering/förbränning som ej ingår i den taxefinansierade verksamheten 9 400 Avfall för deponering, osorterat avfall till förbränning, träavfall, schaktmassor i form av sluttäckningsmassor, förorenad och oljeskadad jord mm. Renhållning; återvinning företag 1 359 Företag med återvinningskort lämnar avfall på ÅVC. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 17 (73)

2.4 FRAMTID Växjö växer och har ett mål att bli 100 000 invånare i centralorten och den växande staden kräver resurser. Det ställer höga krav på tekniska nämnden som både planerar, bygger och förvaltar delar av infrastrukturen i kommunen. Samhällsbyggandet ska vara både smart och hållbart och möjliggöra fortsatt utveckling och expansion. Att växla om från en mindre stad till en större kräver inte bara utbyggnad av nya områden och förtätning avseende bostäder. Förtätning ställer också krav på att de offentliga rummen är av bra kvalitet. Behov av parker och andra offentliga platser ökar då fler medborgare inte har egna trädgårdar att vara i utan hänvisas till de offentliga rummen. Att bygga stadsmässigt kräver inte sällan ombyggnation av befintliga anläggningar för att möta framtidens krav och utmaningar. Fler trafikanter av olika slag kräver exempelvis tydlig infrastruktur som främjar de hållbara trafikslagen så som gång, cykel och kollektivtrafik liksom smarta effektiva lösningar gällande parkering av både bilar och cyklar. Exploatering av nya områden medför stora investeringar i infrastrukturen som inte enbart belastar exploatören utan också finansieras av tekniska nämnden. Utbyggnad och förtätning kräver också en sammanlänkande infrastruktur som knyter ihop staden. Denna typ av investeringar ökar successivt i och med att staden växer. Genom ett högre invånarantal ökar också slitaget på gator, vägar och andra anläggningar och underhålls-kostnaderna ökar. Ett ökat användande kan också ställa krav på ombyggnation och ny utformning av redan befintliga anläggningar ur exempelvis miljösynpunkt. En allmän bedömning är att vatten- och avloppsverkens tekniska standard är god och att det arbete med förnyelse och underhåll som gjorts har lönat sig. Det gäller dock att bibehålla standarden genom att kontinuerligt göra förbättringar och säkerställa förnyelse så att ett framtida underhållsberg inte byggs upp. För ledningsnätet finns ett stort kontinuerligt förnyelsebehov. Det krävs också ett strategiskt arbete för att uppfylla nya högre krav på kapaciteter i dagvatten-systemen. Detta i kombination med förväntade ökande flöden till följd av klimatförändringarna är en stor utmaning. Den trend till minskad mängd tillskottsvatten som de senaste årens statistik visar kan tas som kvitto på att det långsiktiga förnyelsearbetet. VA-verksamhetens långsiktiga ekonomiska hållbarhet förutsätter att investeringsmedel används till åtgärder som är strategiskt prioriterade för VA:s kärnverksamhet och att försiktighet tillämpas för åtgärder som är mer tveksamma om de tillhör VA-verksamhetens ansvar. Från och med 2018 föreslås tekniska nämnden att äga de anläggningar som byggs inom ett exploateringsprojekt redan från byggstart. Detta förslag kommer att innebära en volymökning i nämndens totala kapitaltjänstbudget från och med 2018. Finansieringen av investeringar i gata och park säkerställs av kommunstyrelsen medan VA-investeringarna finansieras genom anslutningsavgifter. Växjö har haft en ökande befolkningsmängd många år i rad och invånarantalet ökar alltjämt. Denna befolkningsökning tillsammans med de nationella målen för återvinning skapar ett ökat tryck på återvinningscentralerna i kommunen idag jämfört med då de byggdes. ÅVC:n som planeras byggas under 2018 kommer att ha en högre kapacitet och bättre logistik än vad nuvarande anläggningar erbjuder. Kommunen har satt ett ambitiöst mål om 90 procent anslutningsgrad till insamlingssystemet för matavfall år 2020. Genom att erbjuda villaägare fastighetsnära insamling av förpackningar kommer en ökning av källsorteringen av matavfall att bidra till minskade kostnader för behandling av Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 18 (73)

brännbart avfall samt ett bättre utfall i förbehandlingsanläggningen för matavfall och i biogasproduktionen vid Sundets reningsverk. Europakommissionen har antagit ett ambitiöst paket om cirkulär ekonomi för att stimulera Europas övergång till en mer hållbar ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs. Förslaget ska bidra till att sluta kretsloppet i produkters livscykel genom ökad återvinning och återanvändning. Svenska regeringen har tillsatt en utredning om hur handel med begagnat, samt reparationer och uppgradering av olika produkter kan öka. Målet är att nå en mer resurseffektiv ekonomi och att minska miljöpåverkan. Renhållningsavdelningen bildar ett kommunalt aktiebolag tillsammans med fyra andra kommuner som därmed lämnar över uppdraget att sköta avfallshanteringen. Dock har alltid kommunerna kvar huvudansvaret för renhållningen i och med att kommunfullmäktige i respektive kommun ska besluta om renhållningsordning (avfallsplan och föreskrifter) samt renhållningstaxa. Bolaget styrs också helt av kommunerna via bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv och tillsatt styrelse som avses består av en ledamot per kommun. Kommunerna står inför stora utmaningar för att kunna uppfylla nationella miljömål kring avfall. Samtliga kommuner arbetar för att införa fastighetsnära insamling. För att kunna göra det behövs den samverkan som ett bildande av ett regionalt bolag innebär. Vi kan samarbeta mer genom att hjälpa varandra med personella resurser, få bättre priser på t ex upphandlingar och genom att göra en gemensam upphandling för FNI så blir det ungefär samma insamlingssystem i våra fem kommuner. Syftet med att bilda avfallsbolag främst är att bidra till en god miljö genom att utveckla en hållbar verksamhet. Den ökade digitaliseringen påverkar oss alla. Förutom alla verksamhetssystem, som på olika sätt förbättrar och förenklar våra administrativa rutiner och ökar kontakten med våra medborgare, sker några mycket intressanta företeelser som inte direkt men indirekt kommer att påverka staden. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 19 (73)

3. Personalredovisning Inriktningsmål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. En samlad personalpolitik, kvalitetssäkrad rekrytering, god ledarförsörjning, aktivt hälsoarbete och en stor delaktighet bidrar till god arbetsmiljö och hög attraktivitet. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING För att nå tekniska nämndens inriktningsmål inom personalområdet krävs långsiktighet och uthållighet. Arbetet är en naturlig del i det ständiga förbättringsarbetet och erfarenheten visar att chefsforum, utbildningsdagar, gemensamma informationstillfällen och välplanerade arbetsplatsträffar öppnar för såväl dialog som kunskapshöjning. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Måluppfyllelsen för tekniska nämndens verksamhetsmål är god i sin helhet. Däremot nås inte målen att minska den totala sjukfrånvaron och långtidsjukfrånvaron i procent av arbetad tid. Förvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat med nästan en procentenhet. I jämförelse med hela Växjö kommun ligger nämnden 1,5 procentenheter lägre. Genom att avdelningsvis planera arbetsmiljöaktiviteter har förvaltningen hittat en samsyn i arbetsmiljöfrågorna. Förvaltningens ledningsgrupp har fattat beslut om de arbetsmiljöområden som har varit aktuella att fokusera på under året. En strategi för att återkommande följa upp händelser och aktiviteter kopplade till arbetsmiljö och säkerhet finns framtagen. Respektive avdelning har tillsammans med arbetsmiljöspecialist avdelningsspecifika planer. Produktionsavdelningen har tagit del av hur trafikenheten ser på TA-planer och avstängningar för att säkerställa säkerheten både för medborgare och medarbetare. Arbetsmiljöspecialist gick igenom resultat av skyddsronder ute på arbetsplatser, samt vikten av att anmäla händelser (tillbud och skador) i systemet Lisa. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med revidering av arbetsmiljöplan och arbetssätt kring byggarbetsmiljöansvaret för att säkerställa att förvaltningen följer AFS 1999:3. Samtliga chefer bjöds under 2017 in till en heldag för att diskutera sjukfrånvaro och rehabilitering. En fråga som aktualiserades var hur man kan utveckla processen för sjukanmälan så att medarbetaren återgår i arbete så fort som möjligt. Genom att ha en god uppföljning av chef kan en eventuell rehabiliteringsprocess startas i ett tidigare skede, vilket både medarbetare och organisation gynnas av. Ledningsgruppen kommer fortsättningsvis följa utvecklingen av sjuktalen och säkerställa att direkta insatser vidtas för att motverka den negativa trenden. En fördjupad analys av sjukfrånvaro på enskilda enheter kommer också att möjliggöra riktade insatser till exempelvis särskilda yrkesgrupper eller organisatoriska enheter. En uppföljningsmodell håller på att utvecklas. Kompetensutveckling 2017 har varit projektets år. Förvaltningen har satsat på en gemensam projektutbildning för de som är med och leder olika projekt i verksamheten. Alla har varit eniga om att konceptet och utbildningsinsatsen varit rätt och nödvändig. Satsningen kräver såväl kompetenshöjning som uthållighet i alla led. En särskild utmaning ser tekniska nämnden i att behålla kompetent personal och strategiskt säkerställa ny kompetens till organisationen. Under ett av årets chefsforum diskuterades kompetensförsörjningsprocessen och hur förvaltningen kan arbeta med ett strategiskt förbättringsarbete i frågan. Inom de tekniska yrkena pågår ett generationsskifte och det finns en stor Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 20 (73)

efterfrågan på utbildad och erfaren personal. Utbildning av chefer i rekryterings- och urvalsprocessen kommer att öka kunskaperna inom området samt bidra till diskussioner om hur vi kan rekrytera fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Värdegrund och hälsoarbete Arbetet med att implementera och förankra värdegrunden i vår verksamhet på alla nivåer har fortsatt under 2017. Hela förvaltningen bjöds i maj in till två halvdagstillfällen kring mångfald där Ann- Christine Ruuth föreläste om hur det är att vara transperson och hur genusfokuserat vårt samhälle är. Dessa dagar mottogs av de anställda mycket positivt och detta är ett led i arbetet med att främja mångfald. Förvaltningen har under året tagit fram ett direktiv för arbetet med hälsoplan. Detta innebär att varje enhet uppmuntras att arbeta med insatser som handlar om motion och rekreation och att ge ökad kunskap vad gäller hälsa alternativt gemensamma upplevelser av kultur. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Växjö kommun ska ha friska Värde 2016: 3,72 % medarbetare. Sjukfrånvaron i procent Utfall 2017: 4,67 % av arbetad tid ska minska. Sjukfrånvaro, dagar per snittanställd: Värde 2016: 14,6 dagar Utfall 2017: 17,2 dagar Analys och kommentar: Vi ser en negativ trend med en ökad sjukfrånvaro på främst två av förvaltningens avdelningar. Den ökade sjukfrånvaron innebär en viss ökning av korttidsjukfrånvaron och en tydlig ökning av långtidsjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvaron är både arbetsrelaterad och icke arbetsrelaterad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron kan delvis kopplas till förslitningsskador och psykisk ohälsa, vilka kan antas ha en koppling till förhållanden på arbetsplatsen. Flera fall av långtidssjukfrånvaro är föranledda av planerade sjukskrivningar som inte kan anses ha ett direkt samband med förhållanden på arbetsplatsen. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Långtidssjukfrånvaron i procent av Värde 2016: 43,74 % arbetad tid ska minska. Utfall 2017: 42,13 % Analys och kommentar: Insatser för rehabilitering sker i enlighet med kommunövergripande riktlinjer och praxis. Gällande metoder och hantering av sjukfall ser vi ett förbättringsområde. Sjuktalen kan sannolikt minskas genom att ytterligare tydliggöra rutiner vid exempelvis sjukanmälan. Genom att snabbt inleda samtal om medarbetarens eventuella förmåga att utföra visst arbete vid förväntad långtidsjukfrånvaro kan sjukfrånvaron förkortas. Förvaltningen kommer under 2018 fortsätta att analysera sjukfrånvaron på enhetsnivå och försöka hitta metoder och åtgärder i syfte att minska sjukfrånvarons negativa effekter för både arbetstagare och arbetsgivare. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Växjö kommuns anställda ska spegla befolkningen när det gäller kön och utrikes födda. Andel anställda i tekniska förvaltningen är 234 st varav 64 är kvinnor och 170 är män. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 21 (73)

Andel anställda med utländsk bakgrund är 6,8 % (kvinnor 4,7 % och män 7,6 %). Analys och kommentar: Av tekniska förvaltningens 234 tillsvidareanställda är fördelningen 27,4 procent kvinnor och 72,6 procent män. Andelen kvinnor har ökat. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund (personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) har ökat med 0,3 procentenheter jämfört med 2016, totalt 6,8 procent (kvinnor 4,7 och män 7,6 procent). På en tioårsperiod är ökningen för tekniska förvaltningen 1,9 procent. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund totalt i kommunkoncernen är 16,6 procent. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Växjö kommun ska ha en bra arbetskultur. Temperaturmätarens resultat för tekniska förvaltningen ligger mellan 3,8 och 5,4 på en sexgradig skala, medelvärde 4,5 (oktober 2017). Analys och kommentar: Första temperaturmätaren genomfördes i oktober 2017. Svarsfrekvensen blev 77,9 procent för tekniska förvaltningen. Svarsfrekvensen för hela Växjö kommun var 70,1 procent. Oktoberresultatet för tekniska förvaltningen inom de olika frågeområdena ligger mellan 3,8 och 5,4 på en skala från 1 till 6, där ett lågt värde innebär lägre instämmande. Förvaltningens totala medelvärde var 4,5. Lägsta värdet 3,8 gavs frågeområdet "Jag får återkoppling på arbetet jag utför" och högsta värdet 5,4 gavs för frågeområdet "Jag agerar professionellt i min arbetsroll". Nästa resultat förväntas i början av 2018. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget ska i ett första steg uppgå till 50 procent. 2017: 48,0 % 2016: 37 % Analys och kommentar: Genom ett aktivt hälsoplansarbete vill förvaltningen uppmuntra personalen till god hälsa och en förhoppning är att nyttjandet av friskvårdsbidraget ska öka genom aktiva hälsoinsatser. Andelen medarbetare i tekniska förvaltningen som har nyttjat möjligheten till friskvårdsbidrag är något högre än tidigare år. Under 2016 utnyttjade 37 procent av våra medarbetare bidraget. Detta har nu ökat för 2017 till 48 procent. Under 2018 bör ytterligare strategier tas fram för att locka våra medarbetare att nyttja förmånen och därigenom främja möjligheterna till bättre välmående. Tekniska förvaltningen har en aktiv hälsogrupp som består av avdelningarnas hälsorepresentanter. Genom denna samverkan har det blivit ett tydligare fokus på hälsofrågor och ett sätt att stärka sammanhållningen över avdelningsgränserna. Hälsogruppen organiserar numera aktiviteter på sommarfesten, vilket blivit ett uppskattat inslag. Under 2017 initierade och arrangerade hälsogruppen aktiviteten Kommunstafetten. Den 27 september 2017 var det dags för den första upplagan av Kommunstafetten. Över 50 deltagare från hela tekniska förvaltningen gick, cyklade, simmade och sprang genom hela Växjö kommun från Lammhult i norr till kommungränsen i söder. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 22 (73)

Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Tekniska förvaltningens ledarskap ska kännetecknas av tydlighet och lyhördhet för att utveckla förvaltningens arbetssätt och styrning. Se måluppföljning 3.1 Analys och kommentar: Målet är delvis uppfyllt och har en positiv riktning. Förvaltningens chefer har deltagit vid de tillfällen förvaltningen och/eller Växjö kommun kallat till information, utbildning och föreläsning, som riktats till gruppen. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Tekniska förvaltningens medarbetare Se måluppföljning 3.1 ska ha en hög medvetenhet om de arbetsmiljörisker som finns i verksamheten. Chefer och medarbetare ska också ha en god kunskap i hur arbetsmiljörisker ska hanteras. Analys och kommentar: Förvaltningen har under året blivit bättre på att följa upp och analysera tillbud och skador. Alla medarbetare uppmanas att anmäla när något sker. Genom att fånga upp små incidenter kan förebyggande åtgärder sättas in för att undvika stora och allvarliga olyckor. Rapportering av tillbud och skador har under året ökat och därmed har chefer på ett bättre sätt fått inblick i vad som sker ute på arbetsplatser och även fått chans att följa upp händelser. Under hösten har förvaltningen tagit fram tydliga rutiner för vad som gäller om ett allvarligare tillbud eller olycka sker. Arbetet med att skapa en god säkerhetskultur och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att fortgå under kommande år. 3.2 FRAMTID Personalen och dess kompetens är en grundförutsättning för att på ett hållbart sätt kunna planera, bygga och förvalta staden även i framtiden. Inom de tekniska yrkena pågår ett generationsskifte och det finns en stor efterfrågan på utbildad och erfaren personal. Tekniska nämnden har en utmaning i att behålla sin kompetenta personal och att strategiskt sörja för att ny kompetens tillförs organisationen. Ett strategiskt förhållningssätt till den långsiktiga kompetensförsörjningen är nödvändig och därför kommer modellen för detta ses över och förbättras under 2018. Förvaltningen deltar på arbetsmarknadsdagar och utbildningsmässor på bland annat universitet. Förvaltningen har välkomnat både praktikanter och personer från Tekniksprång och Jobbsprång. Successionsplanering för chefer påbörjas som pilot under 2018. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 23 (73)

3.3 NYCKELTAL Tekniska Bokslut 2016 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Kvinnor Bokslut 2017 Bokslut 2016 Män Bokslut 2017 Förändring Förändring Förändring Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda 232 234 2 61 64 3 171 170-1 Omräknade heltider 232,6 232,9 0,3 61,8 63,8 2,0 170,8 169,1-1,7 Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 99,1% 98,3% -0,8% 98,4% 98,4% 0,0% 99,4% 98,2% -1,2% Genomsnittslig ssgr 100,3% 99,5% -0,7% 101,3% 99,7% -1,6% 99,9% 99,5% -0,4% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 20 17-3 5 4-1 15 13-2 30-39 38 41 3 18 17-1 20 24 4 40-49 55 53-2 21 23 2 34 30-4 50-59 80 82 2 11 13 2 69 69 0 60-39 41 2 6 7 1 33 34 1 Medelålder 47,9 48,2 0,3 44,0 45,2 1,2 49,3 49,4 0,1 Nyckeltal 4 Personalomsättning 6,1% 9,5% 3,4% 1,7% 9,9% 8,2% 7,6% 9,4% 1,8% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro - 14 dgr 990 1 075 85 267 265-2 723 810 87-59 dgr 293 408 115 126 118-8 167 290 123 60 - dgr 2 106 2 558 452 446 479 33 1 660 2 079 419 Totalt antal dagar 3 389 4 041 652 839 862 23 2 550 3 179 629 Sjukdagar/ snittanställd 14,6 17,2 2,61 13,8 13,3-0,5 14,9 18,7 3,8 Ej sjukfrånvarande 38,5% 42,3% 3,8% 28,1% 40,0% 11,9% 42,1% 43,2% 1,1% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 7 298 7 280-18 494 559 65 6 804 6 721-83 Belopp 2 427 939 2 354 843-73 096 74 182 75 877 1 695 2 353 757 2 278 966-74 791 Antalet tillsvidareanställda i förvaltningen är på en relativt konstant nivå i jämförelse med föregående år och har endast ökat marginellt. Personalstyrkan uppgår vid bokslutet till 234 personer varav 64 är kvinnor (27 procent) och 170 är män (73 procent). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har minskat från 100,3 procent till 99,5 procent och för kvinnor är den 99,7 procent och för män 99,5 procent (anledningen till att sysselsättningsgraden kan överstiga 100 procent beror på att någon anställd har fler än en anställning i kommunorganisationen). Andelen tillsvidareanställda medarbetare med 100 procent sysselsättningsgrad uppgår till 98,3 procent, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter (jämför Växjö kommun 89,0 procent). Medelåldern har ökat med 0,3 år till 48,2 år (jämför Växjö kommun 45,4 år). Personalomsättningen har ökat med 3,4 procent till 9,5 procent i jämförelse med föregående år (jämför Växjö kommun 14,3 procent). Ökningen är störst bland kvinnor där vi ökat från 1,7 Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 24 (73)

procent till 9,9 procent (totalt 8,2 procent). Rörligheten har skett både inom förvaltningen, kommunkoncernen och till andra arbetsgivare. Antalet sjukdagar per snittanställd har ökat från 14,6 dagar (2016) till 17,2 dagar (2017). Analysen av förvaltningens statistik över sjukfrånvaro visar att orsaken till ökad sjukfrånvaro är främst att långtidsjukfrånvaron (15-59 dagar och 60- dagar) har ökat. Sjukdagar för kvinnor har minskat med 0,5 dagar medan männens sjukfrånvaro ökat med 3,8 sjukdagar per snittanställd. Andel anställda som inte haft någon registrerad sjukfrånvaro under det senaste året har ökat med 3,8 procent motsvarande 10 anställda (dvs från 90 till 100 anställda). Antalet övertidstimmar sjunker något sedan föregående år och det följer av såväl milda vintermånader med mindre snöröjning och halkbekämpning som en generellt sett bättre planering och uppföljning av arbetet i förvaltningen som helhet. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund (personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) har ökat med 0,3 procentenheter jämfört med 2016, totalt 6,8 procent (kvinnor 4,7 och män 7,6 procent). På en tioårsperiod är ökningen för tekniska förvaltningen 1,9 procent. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund totalt i kommunkoncernen är 16,6 procent. Andelen medarbetare i tekniska förvaltningen som har nyttjat möjligheten till friskvårdsbidrag är något högre än tidigare år. Under 2016 utnyttjade 37 procent av våra medarbetare bidraget. Detta har nu ökat för 2017 till 48 procent. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 25 (73)

4. Arbete och företag Inriktningsmål Växjö ska ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt region- och kunskapcentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål Förvärvsfrekvensen efter fyra års vistelsetid i Sverige ska vara minst 35 procent.* Företagsklimatet ska rankas bland de tre bästa i kommungruppen större städer. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service, bemötande och kvalitet till företagen ska öka. 4.1 MÅLUPPFÖLJNING Analys och kommentar: För att öka attraktiviteten för tekniska yrken så fortsätter medarbetare från tekniska förvaltningen att delta som föreläsare på utbildningar som t ex Byggnadsutformning på Linnéuniversitetet. Förvaltningen är även representerade i Branschrådet, vilket gör det möjligt att påverka utformningen av ingenjörsprogrammet. Vidare har även kommunekologen hållit föreläsningar och exkursioner om skogsbruk, naturvård och friluftsliv på kurser genom Linnéuniversitetet. Förvaltningens verksamheter fortsätter att ta emot feriearbetande skolungdomar. Det är även ett sätt att visa upp och öka kunskapen hos ungdomar om hur det är att arbeta inom tekniska områden. Vidare ordnas det med studiebesök och visningar av t ex avloppsverket Sundet, återvinningscentraler och förbehandlingsanläggningen Häringetorp. Det möjliggör även för att skapa större förståelse för hur verksamheten fungerar. Medarbetare bjuds även in som föreläsare på olika seminarier runt om i Sverige. I samband med Earth Week så höll personal i föreläsningar om träd, blomsterprogram och sjömiljö på stadsbiblioteket i Växjö. Under hösten 2017 har antalet medarbetare på tekniska förvaltningen utökats med fyra extratjänster. Syftet med extratjänster är att långtidsarbetslösa och nyanlända ska få ett arbete. Regeringen ger möjlighet för arbetsgivare som anställer med extratjänst att få ekonomiskt stöd motsvarande lönekostnader i upp till 12 månader, ett stöd som kan förlängas med ytterligare 12 månader. 4.2 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Huvudregeln för att verksamheten ska betraktas som entreprenad är att följande fyra villkor uppfylls: Avtal eller liknande överenskommelse med extern producent finns. Verksamheten eller delverksamheten är av större omfattning. Kommunen har huvudansvaret för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 26 (73)

Entreprenaden avseende sophämtning kommer att förnyas genom ny konkurrensutsättning under 2018. Ett nytt avtal för entreprenaden börjar att gälla under 209. Upphandlingen sker i samarbete med Lessebos och Tingsryds kommun med krav på insamling i fyrfackssystem. Under 2018 kommer även upphandling av parkeringsövervakning att ske. Vad gäller mätarhantering sker detta i nära samarbete med VöfAB i en gemensam entreprenad som handlas upp externt. Tjänster som avser transport och omhändertagande av rötrester/slam handlas även de upp av externt. Förvaltningens rörverkstad bedrivs i intern entreprenad. Övriga tjänster och varor som behövs i verksamheten, där förvaltningens behov i fråga om maskiner för anläggningsarbete och vinterväghållning utgör en betydande andel, handlas upp externt genom ramavtal varifrån avrop sker. Verksamhet Skattefinansierad verksamhet Gatudrift: Underhållsbeläggning Återställning gata Vinterväghållning Tömning av dagvattenbrunnar Gatubelysning: Drift och underhåll (exklusive el) Parkering: Parkeringsövervakning Utfall Mkr 11,2 6,8 6,9 1,4 13,7 2,9 Vatten- och avloppshantering Vattenmätarhantering 4,4 Renhållning Insamling av hushållsavfall Förbränning av hushållsavfall Transport av hushållsavfall 18,4 10,6 1,6 TOTALT 77,9 4.3 FRAMTID Konkurrensen om teknisk personal med erfarenhet är fortfarande hög. En strategi är därför att anställa yngre nyutbildad personal för att ge dem erfarenhet i yrket på arbetsplatsen. Det är viktigt att kunna erbjuda personlig utveckling i yrkesrollen för att kompensera de sämre ekonomiska villkoren, då högre löner ofta erbjuds på den privata marknaden. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 27 (73)

5. Bygga och bo Inriktningsmål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjor och inflyttning. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på cirka 1 100 personer och som motsvarar en produktion på cirka 500 bostäder i olika upplåtelseformer. Växjö kommuns offentliga rum ska ha en stark identitet och attraktivitet. Verksamhetsmål Växjö kommun ska vara topp tio bland de större städerna i undersökningen Här är det bäst att bo. Boendesegregationsindex ska minska. Andel medborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Växjö kommun ska öka. 5.1 MÅLUPPFÖLJNING Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Växjö kommun ska leverera dricksvatten av god kvalitet, i tillräcklig mängd och utan oplanerade avbrott. - Underhåll av ledningsnätet - Se nyckeltal i tabell. Analys och kommentar: Vattenverkens renvattenleverans har uppfyllt målet och varit helt avbrottsfri och utan kvalitetsanmärkning med konsekvens. Trots mycket låga yt- och grundvattennivåer har inga begränsningsåtgärder i vattenleveranserna behövts. Under 2017 har arbete med att spåra upp och åtgärda läckage på ledningsnätet varit intensivt. Det har resulterat i mindre utläckande vatten. Detta tillsammans med att förbrukningen per person minskat har lett till att renvattenproduktionen inte behövt ökas trots att ytterligare 1 500 personer försörjs. Dricksvattenkvaliteten är fortsatt mycket god med få klagomål och få anmärkningar vid provtagning. Av nästan 500 prover har 11 prov någon form av mikrobiologisk eller kemisk anmärkning. Inget prov har varit otjänligt. Under 2017 har Åby fått ny vattenförsörjning från Bergaåsen via Växjö. Därmed har Åby en kvalitetsmässigt bättre försörjning och med mindre risk för yttre förorening av råvattnet. Utredningar kring framtida vattenförsörjning i Braås/Rottne pågår och även förstudier för framtida kapacitetsökning av Bergaåsen har startats. Det senare för att i god tid kunna möta förväntad befolkningstillväxt i Växjö-området. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 28 (73)

Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer* Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2017 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Antal mikrobiologiska anmärkningar på dricksvattnet. 11 8 10 26 14 16 Antal klagomål på dricksvattnet 5 14 11 19 19 26 Antal rörbrott/vattenläckor på ledningsnätet Antal stopp på spillvattenförande ledningar 16 26 13 15 14 8 12 4 15 6 22 7 Antal källaröversvämningar 9 4 1 10 2 5 Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Växjö kommun ska utan avbrott ta emot och rena avloppsvatten från anslutna abonnenter på ett säkert och miljömässigt sätt. - Kontinuerlig underhållsspoling av ledningar - Uppfyllda utsläppsvillkor för avloppsverken Analys och kommentar: Samtliga avloppsreningsverk uppfyller sina utsläppsvillkor med god marginal. Inkommande spillvattenmängd är mycket beroende av nederbörd. Då hösten varit nederbördsrik är mängden så kallat ovidkommande vatten tillbaka på en högre nivå (44 procent) i jämförelse med förra året då det var nere på 35 procent. Den svaga förbättringstrenden vad gäller ovidkommande vatten i förhållande till årsnederbörden håller dock i sig. Problem med avloppsstopp och igensättande pumpar p.g.a. trasor, svårupplöst papper och fett kvarstår. Detta trots information och kampanjer som gett uppmärksamhet i media genomförts. Dessutom har samarbetet med skolor resulterat i att drygt 1 000 personer varit på reningsverken och fått information. Under året har nya utsläppsvillkor för kväve fastställts. Utsläppsvillkoren är utformade så att de gynnar närrecipienten Norra Bergundasjön. På dagvattensidan har som en del av åtgärdsprogrammet för Växjösjöarna kompletterande rening i Strandbjörkslagunen anordnats genom att anlägga översilningsvallar som ska förbättra fosforreningen. Utbyte och förnyelse av ledningsnät och anläggningar är viktiga för att minska avbrott i VAförsörjningen. Detta arbete pågår kontinuerligt. Organisationen har förstärkts med projektledare och ytterligare planeringsresurser kommer att rekryteras för att kunna hinna med att både byta gammalt och bygga nytt i takt med att kommunen växer. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 29 (73)

Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning I tekniska förvaltningens arbete - Restaurering av betesmark ska hänsyn tas till samspelet - Insatser för att minska mellan stadsutveckling, biologisk hårdgjord yta på Västra Mark mångfald och de gröna värdena. - Utredningsarbete för underlag till detaljplaner, mark- och bygglov Analys och kommentar: Naturmarken bidrar till den attraktiva staden som en arena för rekreation, friluftsliv och motion. I planprocessen bidrar tekniska förvaltningen med kompetens för att anpassa stadsutvecklingsprojekten för att kunna bevara, utveckla och skapa gröna värden. Men också att utveckla och tillgängliggöra befintliga naturområden och parker. Tekniska förvaltningen har under året varit med och bevakat så att god boendemiljö kan skapas i de nya stadsutvecklingsområdena Telestadshöjden, Öjaby norra, Torparängen, Vikaholm, Bäckaslöv m.fl. Det gäller att det finns tillgängliga friluftsområden, parker, gator och torg för att tillgodose behoven i den växande staden. För trafikplats Fagrabäck har det tagits fram beslutsunderlag med kompensationsåtgärder för att kunna upphäva delar av Fylleryds naturreservat där ny väg ska dras. Beslutet togs av kommunstyrelsen i april 2017. Frågan om den fridlysta mossan i den planerade trafikplatsen har lösts genom att få förslaget om flytt och skadebegränsande åtgärder godkänt av Länsstyrelsen. I Hovshaga och Hagavik har tekniska förvaltningen, i dialog med Länsstyrelsen, tagit fram planer för hur de skyddade större vattensalamandern respektive backsvalan ska kunna leva kvar trots det nya villaområden och skola. Förvaltningen har också i många projekt hjälpt till för att hitta lösningar på biotopskyddade alléer, belysning vid en skyddsvärd fladdermuskoloni och vid hantering av exploatering vid tillståndspliktig markavvattning. Minskad hårdgjord yta Arbetet med att minska den hårdgjorda ytan på Västra marks industriområde har pågått under 2017. Etapp ett har genomförts i ett LONA-projekt och resulterat i olika biotoper, sittplatser och cykelstråk har utformats i den gamla kraftledningsgatan. I projektet har mycket skrot och byggrester som lämnats i området plockats bort och ett nytt öppet stråk skilt från bullrande trafik erbjuds de som arbetar i verksamhetsområdet. Nästa etapp 2017-2018 kommer även att inrymma dagvattenhantering. Etapp två norr om Sjöuddevägen påbörjades under 2017 med röjning och huggning. Tillgänglig park- eller naturområde Under 2017 har planering fortsatt för sjöstråken i Växjö. Kopplingen mellan Bredvik och Bäckslöv redovisas under augusti i en förstudie för Bäckslövsskogens rekreationsområde. Här visas olika friluftssatsningar som är möjliga i området intill Bäckaslöv, likaså en möjlighet för ett kompletterande sportfält. Tekniska förvaltningen arbetar med skötsel och restaurering av betesmarker och ängar samt bidrar till att den kommunala marken som betas eller slås inte minskar, trots att en del mark tas i anspråk för exploatering. Under 2017 frigjordes nya resurser till friluftsliv och naturvård, vilket gjorde att förvaltningen fick tillfälle att öka värdena i befintliga betesmarker samt genomfört eller påbörjat åtgärder på Söder, Öjaby, Vikaholm, Fylleryd, Bokhultet, Bergunda och Jonsboda. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 30 (73)

För att nå målet på 400 ha krävs dock att fler marker där hävden helt upphört restaureras, vilket kräver mer resurser. När Växjö stad växer och förtätas uppstår konflikter i områden med rik biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar därför tillsammans med enheten Mark och exploatering för att hitta lösningar där vi kan bygga, men ända värna naturvärdena. Det största projektet av det slaget är detaljplanen för Bäckaslöv där marken som tas i anspråk kompenseras genom att återskapa betesmark och äng, introducera ängsblommor på marker med trivial flora och tillskapa spridningskorridorer så att fjärilar och bin kan röra sig i större landskap. Tekniska förvaltningen har under 2017 utrett översiktsplanens mål om ökad areal skyddad värdefull natur. Förvaltningen har också genomfört en rad åtgärder som tillgängliggör naturen och vårdar den så att den biologiska mångfalden gynnas och utvecklas. 5.2 FRAMTID Att uppnå en avbrottsfri VA-försörjning är ett långsiktigt arbete där många åtgärder och arbetssätt tillsammans leder till att avbrott minimeras. Avbrott i vattenförsörjning förekommer och då främst på grund av ledningsbrott. Reparations- och underhållsarbeten förorsakar även oundvikliga avbrott. Ett fortsatt fokus på att minimera leveransavbrott kommer på sikt att lyfta hela VA-verksamheten och kundnöjdheten. Den övergång till tätare fakturering av VA-avgifter utifrån verklig förbrukning som kan ske när utbytet till fjärravlästa mätare är klart 2020 kommer också att förbättra kundnöjdheten. Med dagens preliminärdebitering blir fakturor svårlästa för kunden och de skapar även administrativt arbete då förbrukningarna förändras. De låga grundvattennivåerna 2016-2017 ger att planering för förstärkning av Bergaåsens kapacitet behövs inom snar framtid. Arbete med att välja försörjning för Braås /Rottne kommer också att fortgå parallellt. Med nya förutsättningar för kväveutsläppet från Sundet kommer en anpassning av processen att behövas. Utveckling av reningsmetoder för s.k. mikroföroreningar (läkemedelsrester, mikroplaster m.m.) pågår runt om i landet och en utredning hur detta kan ske på Sundet planeras. I framtiden fortsätter även utbyggnad av VA i samlad bebyggelse på landsbygden. De ekonomiska förutsättningarna är dock oftast kostsamma och alternativ till kommunalt VA bör alltid utredas. Vattenverkens renvattenleverans har uppfyllt målet och varit helt avbrottsfri och utan kvalitetsanmärkning med konsekvens. Trots mycket låga yt- och grundvattennivåer har inga begränsningsåtgärder i vattenleveranserna behövts. Kraftigt regn har förorsakat några källaröversvämningar varför målet om avbrottsfri avloppsförsörjning inte till fullo uppfyllts. Avloppsverkens reningsresultat har över lag varit mycket goda. Arbetet med att byta och renovera det sämsta ledningsnätet beräknas fortgå, med en högre takt, under kommande år. På sikt behöver takten ökas ytterligare då andelen av ledningsnätet som av åldersskäl är moget för åtgärd hela tiden ökar. Förvaltningen har bidragit till att minska hårdgjorda ytor på Västra mark, men kan inte på egen hand verka för att målet uppnås. Fler förvaltningar måste också arbeta målmedvetet med detta som t ex planeringskontoret och stadsbyggnadskontoret för att säkerställa så att inte gröna ytor försvinner och exploateras med nya byggnader. Kommunstyrelsen har gett planeringskontoret uppdraget att ta fram ett planprogram för området där såväl möjlig exploatering som behov av friytor ska presenteras. Detta är ett positivt steg i rätt riktning. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 31 (73)

Att nå målet med att öka ytor för kommunal mark som betas, slås eller odlas fortgår, men arbetet är komplext och kräver stora arbetsinsatser. Med dagens resurser kommer inte målet 400 hektar att vara möjligt att infrias. Tekniska förvaltningen har under 2017 deltagit i arbetet tillsammans med kommunledningsförvaltningen med att utveckla ett arbetssätt för att identifiera och värna de livsviktiga ekosystemtjänsterna. Arbetet fortsätter under 2018 med målet ett mer hållbart samhällsbyggande. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 32 (73)

6. Demokrati och mångfald Inriktningsmål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller öppenhet och mångfald. Växjö kommun vill skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund och bidra till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet, där alla ska vara delaktiga och medansvariga. Växjö kommun ska motverka alla former av främlingsfientlighet, diskriminering och rasism. Växjö kommun ska säkerställa att alla får ett bra bemötande, en rättssäker och jämlik kommunal service. Växjö kommun ska ha ett gott bemötande och en hög tillgänglighet för dom vi är till för medborgarna. Verksamhetsmål Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet ska öka. Växjö kommun ska behålla sin höga ranking i RFSL:s HBTQ-rankning. Andel växjöbor som upplever att de utsätts för diskriminering ska minska. 6.1 MÅLUPPFÖLJNING Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Andelen medborgare som upplever - Deltagande på direktmöten god service och gott bemötande ska öka. - Stort fokus på kommunikation både externt och internt Analys och kommentar: Under 2017 har tekniska förvaltningen fortsatt att prioritera den externa kommunikationen till kommuninvånarna. Kommunikationsfrågor är en självklar del i förvaltningens projekt- och driftverksamhet, inom vilka riktlinjer och rutiner för information till invånarna, media, näringsliv med flera efterlevs. En utbildning inom projektkommunikation har även hållits för ett 15-tal medarbetare. Detta som en del i den projektutbildning som förvaltningen genomfört under året. Ett stort engagemang har lagts på att utveckla förvaltningens internkommunikation i samarbete med förvaltningsledning och chefer. Under året har förvaltningsledningen identifierat och arbetat med interna aktiviteter som är viktiga för medarbetarna på ett eller annat sätt. Förvaltningens verksamhetsdag i december var ett sådant exempel där förvaltningsledningen la extra kraft på att skapa vi-känsla, aha-upplevelser och stolthet inom förvaltningen. Förvaltningens samtliga chefer har även deltagit i en heldagsworkshop och föreläsning om kommunikativt ledarskap. Arbetet med det kommunikativa ledarskapet fortsätter även under 2018 och har fått ringar på vattnet inom kommunkoncernen som också ser behovet av att med kommunikation och dialog som verktyg skapa stolta och engagerade medarbetare. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 33 (73)

Under 2017 har förvaltningen satsat på att producera egna filmer från verksamheten. Dessa har bland annat handlat om sandsopning, cykelgallring och planteringar och har lagts ut på Facebook med gott gehör från både invånare och medarbetare. Tekniska förvaltningens inlägg skapar engagemang, delningar och positiva kommenterar, men också frågor och synpunkter som är viktiga att bemöta. Totalt reg. frågor Varav besvarade av KC Besvarade % Ledtid (dagar) Tekniska förvaltningen 15 435 8 067 52,26% 2,58 Totalt Växjö kommun 63 771 27 099 42,5% 2,89 Tabellen ovan visar frågor som inkommit till kommunens kontaktcenter och registrerats i Flexite från januari till och med december 2017. Det politiska målet är att 60 procent av frågorna ska besvaras i första hand av kontaktcenter. När det gäller frågor som berör tekniska förvaltningens verksamhet besvarades i första hand 52 procent av kontaktcenter. Vanligaste frågorna som berör tekniska förvaltningen är ägarbyte, tömning av sopor, gästparkering och parkeringstillstånd funktionsvariation. Kommunikationsarbetet utgör en viktig del i samband med bildande av ett regionalt avfallsbolag, införandet av fastighetsnära insamling, byggnationen av en ny återvinningscentral samt en återbruksby. Det är stora framtida investeringar och därför extra viktigt att informationen kring projekten blir så tydlig och bra som möjligt. Fokus har även legat på att säkerställa förvaltningens information på den nya externa webben som lanserades efter sommaren. Här har kommunikatörerna på förvaltningen gjort en stor insats. Under 2018 ska sidorna utvecklas och utvärderas, bland annat med hjälp av externa mätningar av användarupplevelsen och tillgängligheten på webben. Utöver utvecklingen av den nya externa webben finns förvaltningen representerad i arbetsgrupper som rör utvecklingen av hela kommunkoncernens kommunikation. Det rör bland annat varumärkesarbete, intern kommunikation, webb och sociala medier. Direktmöten Under 2017 har politiker från tekniska nämnden och tjänstpersoner från förvaltningen medverkat i direktmöten. Mötena syftar till att förbättra dialogen med invånarna och möjliggör diskussioner om det som pågår i närområdet. Ett av dessa hölls den 29 mars 2017 på IOGT-NTO, då fokus var på tillgänglighet. Tekniska förvaltningen var representerad och frågor som togs upp var t ex: Alla som lever i en kommun ska känna att den service som kommunen erbjuder är tillgänglig för dem och att de kan vara delaktiga i det som sker. Är det enkelt att ta sig fram på Växjös gator och in i Växjös byggnader? Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 34 (73)

Analys och kommentar: Tekniska förvaltningen arbetar med att antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. Idag finns möjlighet att t ex ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad, ansöka om grävningstillstånd, avläsning av vattenmätare via E-tjänst. Det finns även E-tjänster kopplade till sophantering (abonnemangsändringar, beställningar av extra tömningar etc.). Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Tekniska förvaltningens medarbetare ska på ett professionellt sätt ge ett gott bemötande och säkerställa att den service och de tjänster som erbjuds är fria från diskriminering. - Utbildningsinsatser (Det goda samtalet) - Fortsatt implementering av Växjö kommunkoncerns värdegrund - Personaldag med fokus på värdegrunden Vi möter alla med respekt Analys och kommentar: Under våren 2017 har trafikenheten gått utbildningen Det goda samtalet. Syftet har varit på ett bra bemötande vid kontakt med invånare Under 2016 påbörjades implementeringen av Växjö kommunkoncerns värdegrund, vilken består av fyra värderingar: vi möter alla med respekt, vi kan jobbet, vi gör verksamheten bättre och vi skapar en hållbar framtid. Detta utgör en del i arbetet med mångfaldsfrågor, vilket är viktigt att bejaka att alla människor har ett lika värde med olika behov och förutsättningar. För att mångfaldsfrågor ska utgöra en tydligare del i utvecklings- och planeringsarbetet, så bildades en arbetsgrupp med fokus på mångfald på förvaltningen. Till gruppen har även kommunens verksamhetsutvecklare från hållbarhetsgruppen knutits för ökat erfarenhetsutbyte och samverkan. Mångfaldsgruppen var med och arrangerade personaldagen i maj för hela tekniska förvaltningen. Temat för dagen utgjordes av värdegrunden Vi möter alla med respekt. Föreläsare var Ann- Christine Ruuth som pratade om kön, identitet och att kunna vara sig själv. Med humor och värme berättade hon om vägen till Ann-Christin, vad som menas med en transperson och om normer som styr våra liv. Vidare har även representanter från mångfaldsgruppen deltagit på föreläsningar och paraden under Prideveckan i Växjö. Förvaltningsledningen har diskuterar Me too-kampanjen och hur den berör oss. Förvaltningsledningen är överens om att det är viktigt att chefer ser till så att frågan lyfts ute på avdelningarna och klargör att vår ståndpunkt som arbetsgivare är att medarbetare ska anmäla den här typen av händelser om de inträffar och att vi aldrig accepterar kränkningar och trakasserier. Förvaltningschefen har även lyft frågan i kommunkoncernledningen, varpå resonemang kring värdegrund och rutiner vid sexuella trakasserier nu äger rum. Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Tekniska förvaltningens Temperaturmätaren visar på medarbetare ska ha goda höga värden när gäller hur kunskaper om mångfald och ta förvaltningens medarbetare initiativ till att bryta normer och anser att vi behandlar varandra oönskade könsmönster. med respekt Se målet ovan. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 35 (73)

6.2 FRAMTID Kommunikationsfrågor utgör en viktig strategisk fråga på förvaltningsledningsnivå. För utveckla kommunikationsarbetet har många insatser gjorts, vilket gör att målprognosen ser bra ut. Förvaltningens ambitionsnivå är hög gällande att vara lyhörd inför växjobornas synpunkter och åsikter, men det är även viktigt med att vara kundorienterad och ge god service. För att motverka diskriminering utgör både Växjö kommunkoncerns värdegrund och mångfaldsprogrammet bra och viktiga redskap. Det gäller både i personalens möte med kunder och kommuninvånare, men även hur medarbetare behandlar varandra. Det är också viktigt att tillvarata befintlig kompetens hos personalen, för att skapa en attraktiv arbetsplats. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 36 (73)

7. Miljö, energi och trafik Inriktningsmål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Växjö kommun ska motverka klimatförändringar, men också vara förberedd på konsekvenserna av ett varmare klimat. Verksamhetsmål Se bilaga till budget 2017 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Andelen medborgare som är nöjda - Sopsaltning av cykelbanor med skötsel av parker, gator, - Införande av Trädprogram gång- och cykelvägar samt snöröjning i Växjö kommun ska öka. Analys och kommentar: Trädprogrammet för Växjö kommun lanserades under våren 2017. Det är en utmaning att kunna leva upp till intentionerna i trädprogrammet i en stad som förtätas och där gröna värden hela tiden ställs mot målet att bygga nya bostäder och bereda plats för nya verksamheter. För att vidmakthålla trädvolymerna i staden behövs en tydlig koppling till kompensationsåtgärder i bygglovskedet. Tekniska förvaltningen har utfört markupprustning i den sista etappen av lindarna utmed Västra Esplanaden. Vissa svagväxande träd i allén har bytts ut mot nya träd, tyvärr var det omöjligt att flytta stora träd från Norra Järnvägsgatan. Ny teknik för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor ska provas under 2018. Den bygger på en teknik med hett vatten som dödar ogräset och ett isolerande skum som förlänger verkningstiden för hetvattnet. Det kommer också att prövas en teknik med wireborste för ogräsbekämpning. Inom verksamheterna park och gata kommer användningen av digitala hjälpmedel att utvecklas under 2018. Det förväntas effektivisera kommunikation och dokumentation i verksamheten. Sopsaltning av cykelbanor För att få fler att cykla året runt testades att vintern 2016/2017 sopsalta fem huvudcykelstråk i staden. Sopsaltning innebär att en maskin först sopar bort snön och sedan sprider ut en mild saltlösning i stället för sand eller grus. Behandlingen fungerar i temperaturer ned till cirka 7 minusgrader. Många positiva synpunkter från cyklister har inkommit till förvaltningen om hur saltsopningen har fungerat. Saltsopningen fortsätter under vintern 2017/2018 i samma omfattning med en viss justering vad gäller val av cykelstråk. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 37 (73)

Cykelinventering År 2014 gjordes en cykelinventering i Växjö, vilket resulterade i en lista med åtgärder som syftade till att förbättra framkomligheten och höja säkerheten på stadens cykelvägar. Många av åtgärderna genomfördes under 2016 och ytterligare arbete har pågått under hela 2017 för att erhålla trafiksäkra och gena cykelstråk. Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Andelen hushåll och verksamheter Mål 2017: 90 % som sorterar ut sitt matavfall ska Utfall 2017: 88 % öka och uppgå till 90 procent år Utfall 2016: 86 % 2020. Analys och kommentar: Andelen hushåll och verksamheter som sorterar sitt matavfall fortsätter stadigt att öka och det tycks vara fullt möjligt att nå målet i avfallsplanen på 90 procent anslutningsgrad till 2020. Under året har insatser gjorts för att få fler livsmedelsaffärer att sortera sitt matavfall i så kallade matboxar, där butikerna kan lämna både förpackat och oförpackat matavfall. Arbetet har resulterat i en mindre ökning för antalet anslutna verksamheter. Samtidigt blir det fler villahushåll som ansluter sig, en effekt av den höjda miljöstyrande taxan. Hushåll med matavfallssortering: Augusti 2017 December 2017 Villahushåll 86 % 87 % Lägenhetshushåll 89 % 91 % Verksamheter 47 % 49 % Fritidshushåll 56 % 56 % Total anslutningsgrad 86, 5 % 88 % Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Mängden hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska och högst uppgå till 180 kg/invånare och år 2020. Mål 2017: 184 kg/person Utfall 2017: 185 kg/person Utfall 2016: 188 kg/person Analys och kommentar: Mängden hushållsavfall som skickas till förbränning fortsätter att minska. Även om målet inte är helt uppfyllt för 2017 är arbetet på god väg. Under 2017 har framförallt ökade mängder utsorterat matavfall gjort att mindre hushållsavfall har skickats till förbränning. Samtidigt visar plockanalyser att det slängs stora mängder förpackningar och tidningar i hushållsavfallet. Införandet av fastighetsnära insamling blir en viktig åtgärd för att komma åt problemet. Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Mängden avfall från återvinningscentralerna som skickas till förbränning ska minska och högst uppgå till 85 kg/invånare och år 2020, 93 kg är Mål 2017: 93 kg/person Utfall 2017: 92 kg/person Utfall 2016: 93 kg/person utgångsvärdet år 2013. Analys och kommentar: Målet för år 2017 är uppnått. Trots det finns fortsatt arbete kvar att göra för att nå målet till 2020. Precis som resten av landet kämpar Växjö mot en trend av ökande mängder grovavfall. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 38 (73)

Under 2017 påbörjades införande av textilinsamling på samtliga av kommunens återvinningscentraler. Istället för att textilier skickas till förbränning går de nu till antingen bistånd utomlands, second handförsäljning eller återvinning av textilfibrer. I november lanserades även ett miniåterbruk på återvinningscentralen Norremark. Miniåterbruket är första steget mot en återbruksby i full skala. Återbruket drivs i samarbete med Emmaus, Human Bridge och Tempus, vilka samlar in möbler, prylar och cyklar för återbruk samt försäljning. På återvinningscentralen Norremark har en sorteringsyta rustats upp med asfaltering och nya fack i betonglego. På så vis har sorteringen av kompostmaterial, stammar och grenar samt jord och grus, sten och betong förbättrats. Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Mörrumsåns huvudfåra, - Upphandling för bottenbehandling med aluminium Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra - Reduktionsfisk i Trummen, Bergundasjön och Aggaån ska ha Växjösjön och Södra Bergundasjön god ekologisk status med - Se nyckeltal för fosforhalt i avseende på fosforhalten senast år Växjsjöarna 2020. Analys och kommentar: Genom framför allt reduktionsfiske har god status uppnåtts avseende på siktdjup och fosfor i Trummen under 2016 2017 och Växjösjön är nära att också uppfylla målen. I Södra Bergundasjön har fisket i sig gått lika bra, men som väntat innebär det stora fosforförrådet i sjöbotten att Södra Bergundasjön fortfarande inte är i närheten av mål om fosforhalter och siktdjup. Tekniska förvaltningen har dock i juni 2017 erhållit tillstånd för att genomföra bottenbehandling av Växjösjön (planeras 2018) och Södra Bergundasjön (2019-2020). Därefter bedöms alla dessa sjöar uppnå god status avseende siktdjup och fosfor. Upphandlingen av entreprenad för bottenhandling samt bidragsansökan är klar i början av 2018. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 39 (73)

I diagrammet visas både långsiktig förändring (3-års medelvärde) och snabb respons på åtgärden för reduktionsfiske (ettårs-medelvärde, år 2016 och 2017). Diagrammet stärker bilder av att det krävs mer omfattande åtgärder i Växjösjön för att göra resultatet av fisket långsiktigt. Åtgärderna har haft önskvärd effekt och skiljer sig från de andra sjöarna under år 2016 och 2017. De enda tydliga resultaten är att framför allt Trummen, men även Växjösjön och sannolikt även Bergundasjöarna har minskade fosforhalter sedan reduktionsfisket, som i huvudsak gjordes i början av 2016. I och i anslutning till övriga sjöar och vattendrag pågår inga så kraftfulla åtgärder så att de kan antas påverka fosforhalterna tydligt. Vid en närmare analys av månadsvisa provtagningar syns de positiva effekterna i Växjösjön och Bergundasjöarna tydligare, med klar förbättring under försommar, men mindre eller ingen förbättring under sensommaren. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Dagvattenreningen med avseende på fosfor i Växjö ska förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön senast år 2020. - Dagvattenåtgärder i Lagunerna Analys och kommentar: Stora delar av central Växjös dagvatten rinner till Växjösjön via Strandbjörkslagunen. Utloppets tillförsel av näringsämnen behöver minskas för att målen ska kunna uppnås. Därför har kompletterande åtgärder i lagunerna utförts med vissa ändringar jämfört med ursprunglig plan. Inget kalkfilter installerades, vilket var ursprunglig plan. Enorma tätheter av vitfisk har tagits ur lagunerna (mer än 1,8 ton) och det är inte omöjligt att det visar sig att åtgärdande av detta, tidigare okända problem, kan leda till stora förbättringar. Vidare har kalkning gjorts under våren 2017 för att öka fosforfastläggningen. Sedimentationsbassänger har anlagts i dammarna för att möjliggöra effektivare underhållsarbeten. Det är svårt att redan nu bedöma effekt av de åtgärder som genomförs. Åtgärder för dagvattenrening har även planerats in i nya bostadsområden. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att - Ansökan till Mark-och miljödomstol för fiskvandring möjliggörs senast år restaureringsåtgärder, 2020. Hanefors Analys och kommentar: Växjö kommun har tre dammar i Aggaån som ska åtgärdas med avseende på fiskvandring och översvämningsrisker i Hanefors, Ingelstad och Åryd. Ansökan till Mark- och miljödomstolen lämnas har lämnats in avseende restaureringsåtgärder i Hanefors. Beträffande Ingelstad och Åryd har tekniska utredningar genomförts. Samråd kommer att hållas under våren 2018 och ansökan planeras att lämnas in avseende båda dessa dammar i slutet av 2018. Arbetet följer därmed den tidplan som är överenskommen med Länsstyrelsen, att lämna in en ansökan om året till Markoch Miljödomstolen Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 40 (73)

Tekniska nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Kommunkoncernens koldioxidutsläpp ska minska. Se nyckeltal för CO2-utsläpp Analys och kommentar: Tekniska nämnden uppnådde målet för koldioxidutsläppen 2016. Resultatet för år 2016 blev 1 235,1 ton jämfört mot år 2015 då resultatet blev 1956,7 ton. Sedan 2016 tankas förvaltningens fordonhar i övervägande del med HVO (hydrerad vegetabilisk olja) och därmed har användningen av bränsle så som diesel och ecopar minskat. HVO framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter från t ex slaktavfall. HVO är kemiskt likt fossil diesel och kan därför användas i dieselmotorer. För att ytterligare minska tekniska nämndens koldioxidutsläpp har fokus under 2017 lagts på arbetet med att minska utsläppen från entreprenader. En ny upphandling är klar vad gälle maskiner, här ställs nu krav på HVO enligt samma modell som för förvaltningens egna motorflotta. Statistik för CO2-utsläpp för år 2017 publiceras först under våren 2018. Ambitionen att få till ett maskinavtal där bränslet ska vara HVO istället för diesel har gett resultat. Alla inhyrda maskiner på de vanligast förekommande fordonen och maskinerna drivs nu med HVO. Tekniska förvaltningen använder nu fossilt bränsle endast till småmaskiner. Under 2018 kommer förvaltningen att identifiera återstående fossilbränsleanvändning och upprätta en plan för utbyte av maskiner som endast kan drivas med fossilt bränsle. Årsrapport 2017 - Tekniska nämnden 41 (73)