Domstolsverket har ett regeringsuppdrag att verka för en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I uppdraget ingår också att öka kunskapen hos

Årsredovisning 2017

Domstolsverket har ett regeringsuppdrag att verka för en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I uppdraget ingår också att öka kunskapen hos allmänheten om vad nämndemannauppgiften innebär. Foto: till vänster Johanna Gustafsson, till höger Niklas Lindberg. Båda är nämndemän vid Eksjö tingsrätt. Foto: Per Carlsson

Producerad av Domstolsverket Tryckt av TMG Tabergs AB, Taberg, februari 2018 Diarienummer 1310-2017 OMSLAGSBILD Under året öppnade vi en ny kanal Domstolspodden. I den får du koll på allt från dagens bevisprövning och beslut i Högsta domstolen till medeltidens påföljdssystem och twittrande domare. Du hittar den där poddar finns. På bilden: Anders Hagsgård, lagman, Förvaltningsrätten i Göteborg, Mari Heidenborg, justitieråd, Högsta domstolen, Fredrik Wersäll, president, Svea hovrätt, Ylva Norling Jönsson, lagman, Helsingborgs tingsrätt och Jesper Nietsche, presskommunikatör, Domstolsverket. Foto: Per Carlsson Domstolsverket Postadress: 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 32 Telefon: 036-15 53 00 E-post: domstolsverket@dom.se Webb: www.domstol.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENERALDIREKTÖREN INLEDER 6 RESULTATREDOVISNING DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 8 Uppdrag och organisation 8 Ekonomisk översikt 9 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET 11 Verksamhetsmål och måluppfyllelse 11 Målutveckling 16 Produktivitetsutveckling 19 Tingsrätterna 21 Hovrätterna 26 Högsta domstolen 30 Förvaltningsrätterna 33 Kammarrätterna 41 Högsta förvaltningsdomstolen 47 Hyres- och arrendenämnderna 51 Rättshjälpsmyndigheten 55 Rättshjälpsnämnden 56 UTVECKLINGSINSATSER 57 Digitalisering 57 Kompetensförsörjning 60 Lokalförsörjning 66 Säkerhet 67 Förtroende och bemötande 68 INTERNATIONELL VERKSAMHET 73 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELLA DOKUMENT 75 Sammanställning över väsentliga uppgifter 75 Resultaträkning 76 Balansräkning 77 Finansieringsanalys 78 Anslagsredovisning 79 Tilläggsupplysningar och noter 82 Ersättningar till insynsrådet 96 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 97 Årsredovisningens undertecknande 98 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 99 Bilaga 1 Verksamhetsmål enskilda domstolars resultat 99 Bilaga 2 Styckkostnader 102 Bilaga 3 Verksamhetens kostnader och transfereringar 105 Bilaga 4 Personalstatistik 106 Bilaga 5 Sidhänvisning till återrapporteringskrav 111 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 5

GENERALDIREKTÖREN INLEDER GENERALDIREKTÖREN INLEDER Under 2017 vände måltillströmningen tydligt uppåt. Detta trendbrott var märkbart redan 2016, men det senaste året har antalet inkomna mål ökat ytterligare. Det gäller inte bara migrationsdomstolarna, där ökningen varit exceptionell, utan de flesta domstolsslag. Utvecklingen har lett till att balansläget totalt sett försämrats. Här vill jag betona att alla domstolar utfört ett imponerande arbete med stort engagemang under hög arbetsbelastning. Under 2017 avgjorde de fler mål, sett i förhållande till 2016, och de har effektiviserat sin verksamhet. Trots detta har måltillströmningen varit så stor att balanserna ökat och fortsätter att göra så. Trycket på migrationsdomstolarna har varit och är fortsatt väldigt högt. Det rådande läget har också påverkat andra domstolar som lånat ut personal från den egna domstolen för att underlätta migrationsdomstolarnas situation. Solidariteten i organisationen har visat sig vara stor, vilket är mycket glädjande att se. En viktig förutsättning för domstolarnas verksamhet handlar om att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Under året har ett arbete pågått som involverat samtliga myndighetschefer i Sveriges Domstolar. Det har lett fram till att alla domstolar gemensamt ställt sig bakom en framtida HR-inriktning. Ett gemensamt HR-forum har skapats och är nu igång. Två områden som vi aktivt arbetat med och fortsätter att göra är att stärka Sveriges Domstolars arbetsgivarvarumärke och att kommunicera vårt arbetsgivarerbjudande. Dels handlar det om att attrahera nya medarbetare med den kompetens vi identifierat behov av, dels om att behålla och utveckla den gedigna kompetens vi redan har inom Sveriges Domstolar. Som ett led i effektiviseringen av domstolarnas verksamhet har Domstolsverket, i nära samverkan med domstolarna, intensifierat den digitala utvecklingen. Den har direkt koppling till domstolarnas digitaliseringsbehov och medborgarnas ökade krav på hög digital tillgänglighet. Bland annat handlar det om insatser inom digitalisering av brottmålshantering (DBM), e-arkiv och realisering av e-tjänster. En omställning pågår från en pappersbaserad till en helt och hållet digitaliserad hantering av handlingar. Samhällets ökade digitalisering har öppnat upp för nya kommunikationsmöjligheter och sociala medier har fått allt större betydelse i medborgarkontakten. Under året har Domstolsverket stöttat enskilda domstolars profilering på webben och i sociala nätverk. Förberedelser för att ta fram en ny extern webbplats för Sveriges Domstolar gjordes också. Den nya webbplatsen lanseras runt årsskiftet 2018/2019. Under hösten ägde årets Chefsdagar rum. Temat var Hur skapar vi en god domstolskultur? En viktig del av detta handlar om att vara en jämställd arbetsplats. Domstolsverket är en så kallad JiMmyndighet, det vill säga en av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering så att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Ett viktigt förberedande jämställdhetsarbete utfördes under året på sex pilotdomstolar i vår organisation. Deras erfarenheter och metoder ska nu spridas till övriga domstolar. En framgångsfaktor i pilotdomstolarnas arbete har visat sig vara att integrera jämställdhetsaspekten i domstolens redan pågående arbeten inom andra områden. Det handlar bland annat om bemötandeaspekter samt om attityder och normer i verksamheten. Uppropen med #metoo och #medvilkenrätt visar att ingen myndighet kan luta sig tillbaka och säga nu är vi klara med vårt jämställdhetsarbete det finns alltid förbättringsmöjligheter. I samverkan med andra myndigheter i rättsväsendet gick Sveriges Domstolar under hösten offentligt ut och markerade mot sexuella trakasserier. Även fortsättningsvis kommer aktörer i rättsväsendet att uppdatera varandra om det fortskridande arbetet och utbyta erfarenheter i frågan. 6 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

GENERALDIREKTÖREN INLEDER Ur omvärldsperspektiv har trycket på rättsväsendet ökat. I Sverige ser vi idag en ökad polarisering och segregering, och den organiserade brottsligheten har fått fäste. Det har bland annat medfört att sprängningar mot lokaler i rättsväsendet sker och att betydligt fler vapen är i omlopp. Denna utveckling ställer höga krav på en trygg och säker arbetsmiljö för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar, liksom för parter, vittnen och besökare på domstol. De senaste åren har säkerhetsmedvetandet höjts och fast säkerhetskontroll införts på allt fler domstolar. Det arbetet fortsätter. Jag vill avslutningsvis rikta blicken framåt mot kommande utmaningar. De närmaste åren väntas måltillströmningen vara kraftig i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Detta kan leda till längre handläggningstider och få en negativ inverkan på rättssäkerheten och samhällsekonomin, liksom på medborgarnas förtroende för domstolarna. Det är med andra ord av största vikt att denna utveckling bryts i ett tidigt skede. En framgångsfaktor i arbetet med att utveckla verksamheten är en fortsatt nära dialog och samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna. Vår organisation utgörs av ett 80-tal domstolar, nämnder och andra myndigheter, var och en självständig men samtidigt delar av den helhet som vi bildar tillsammans. Jag är övertygad om att det är som helhet, som Sveriges Domstolar, vi bäst kan möta de utmaningar vi står inför. Martin Holmgren SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 7

DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Uppdrag och organisation Sveriges Domstolar består av ett 80-tal olika myndigheter och nämnder och har drygt 7 000 anställda, som varje dag arbetar för att alla mål och ärenden ska handläggas rättsäkert och effektivt. Tillsammans med övriga delar av rättsväsendet har Sveriges Domstolar ett gemensamt mål att säkra den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Domstolarnas oberoende och självständighet i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter är inskrivet i svensk grundlag. De allmänna domstolarna består av tre instanser; tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Här handläggs bland annat brottmål, familjerelaterade mål och tvistemål mellan företag eller enskilda individer. De allmänna förvaltningsdomstolarna består även de av tre instanser; förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. De avgör tvister, främst mellan enskilda och myndigheter. Det kan t.ex. gälla skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål (migrationsdomstolarna), tvister med Försäkringskassan eller kommunen. Hyres- och arrendenämnderna medlar i tvister som rör bland annat hyres- och bostadsrätter, samt arrendetvister. Nämnderna fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. rättsregler i enskilda fall. Utöver uppdraget att ge administrativt stöd och service till domstolar och allmänhet har Domstolsverket i uppdrag att driva och stödja utvecklings- och kvalitetsarbete inom domstolarna samt leda och samordna domstolarna exempelvis när det gäller resursfördelning och utfärdande av föreskrifter. Domstolsverket ska också arbeta för god tillgänglighet och information om verksamheten samt verka för god samverkan mellan domstolarna och andra myndigheter. Östersund Sundsvall Härnösand Hudiksvall Lycksele Gällivare Umeå Haparanda Luleå Skellefteå Tingsrätt (48 st) Hovrätt (6 st) Högsta domstolen Förvaltningsrätt (12 st) Kammarrätt (4 st) Högsta förvaltningsdomstolen Rättshjälpsmyndigheten är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor som rör rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. Besluten kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket lyder under regeringen och fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet med en mängd uppgifter som bidrar till en rättsäker och effektiv verksamhet i domstolarna och övriga myndigheter inom Sveriges Domstolar. Uppdraget ska genomföras med respekt för domstolarnas självständighet i dömandet och tillämpning av Uddevalla Vänersborg Göteborg Varberg Halmstad Karlstad Skövde Mora Alingsås Jönköping Borås Eksjö Lund Malmö Ystad Falun Gävle Uppsala Västerås Eskilstuna Örebro Södertälje Nyköping Norrköping Linköping Växjö Kalmar Hässleholm Karlskrona Helsingborg Kristianstad Norrtälje Visby Stockholm Sollentuna Solna Nacka Huddinge Hyres- och arrendenämnd (8 st) Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsnämnden Domstolsverket 8 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Ekonomisk översikt Sveriges Domstolars disponibla medel uppgick 2017 till 9 578 mnkr. Sveriges Domstolars totala utgifter uppgick 2017 till 9 247 mnkr. Ingående överföringsbelopp var -122 mnkr och utgående överföringsbelopp blev 330 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 289 mnkr Transfereringarna ökade med 67 mnkr. Sveriges Domstolar finansieras i allt väsentligt av anslag (99,5 %). Det sker genom sju olika anslag inom fyra utgiftsområden. Totalt tilldelades Sveriges Domstolar 9 728 mnkr i anslag för 2017. Den resterande finansieringen sker genom viss uthyrning av lokaler, personal m.m. och bidrag, t.ex. från SIDA för att finansiera deltagande i internationella projekt. Tabell 1 Verksamhetens omfattning (tkr och åa) 2015 2016 2017 Intäkter av anslag 6 286 862 6 496 359 6 780 752 Övriga intäkter 1 27 969 25 446 30 088 Verksamhetens kostnader 2-6 314 831-6 521 497-6 810 840 Transfereringar 3-2 232 690-2 399 578-2 466 476 Uppbörd 4 196 693 192 450 190 965 Antal årsarbetskrafter 5 808 5 840 6 089 1 Intäkter av avgifter och bidrag som Sveriges Domstolar får disponera. 2 Kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 3 Avser rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m. 4 Intäkter som myndigheten inte disponerar. Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt återkrav i brottmål. De totalt disponibla anslagsbeloppen 2017 uppgick till 9 578 mnkr, vilket är 804 mnkr högre än 2016. Ökningen berodde främst på att anslagen för migrationsverksamheten ökat kraftigt med anledning av målökningen. Det positiva utgående överföringsbeloppet berodde främst på att utfallet för rättsliga biträden var lägre 2017 än 2016, samt att utgifterna för migrationsverksamheten var lägre än tilldelade medel. Trots omfattande rekryteringar och förtida generationsväxling var det inte möjligt att rekrytera den personalstyrka som planerats i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 6 811 mnkr under 2017, en ökning med knappt 300 mnkr jämfört med 2016. Diagram 1 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 13% 2017 13% 0% 3% Kostnader för personal, som andelsmässigt är den största kostnaden för Sveriges Domstolar, ökade med ca 300 mnkr. Det berodde till största delen på den kraftiga målökningen i migrationsverksamheten som krävde en större organisation. Antalet årsarbetskrafter ökade med 249, varav 225 var i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen. De ökade personalkostnaderna berodde också på 2017 års lönerevision samt att det nyrekryterades personal i samband med införandet av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen i september 2016 vilket påverkade kostnaderna med helårseffekt 2017. Kostnader för lokaler ökade med 33 mnkr och var en följd av ett större behov av lokalytor i framförallt migrationsdomstolarna. Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet ökade med 24 mnkr, främst beroende på högre kostnader för IT, resor till utbildning och bevakning. Övriga driftkostnader i mål minskade med närmare 60 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen var störst avseende konkursförvaltararvoden, som minskat med 51 mnkr vilket främst berodde på färre avslutade konkurser. Ersättning för tilltalad minskade med 27 mnkr och berodde på att det under 2016 utgått ersättningar till tilltalade i ett större mål avseende ekonomisk brottslighet. Kostnad för tolk och översättare ökade med cirka 13 mnkr jämfört med 2016 och berodde på fler avlägsnande- och familjemål. Verksamhetens kostnader uppdelat per kostnadsslag 2015 2017 redovisas i bilaga 3. 71% SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 9

DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 1 666 543 1 212 321 390 081 79 422 Diagram 2 Kostnader per domstolsslag 1 2017 (tkr) 98 232 3 613 2017 657 633 69 917 2 633 079 Högsta domstolen Hovrätter Tingsrätter Hyresnämnder Rättshjälpsmyndigheten Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätter Förvaltningsrätter Gemensamma kostnader inkl Domstolsverket 1 I gemensamma kostnader ingår kostnader som lokalhyror, ITtjänster, avskrivningar m.m. samt Domstolsverket. Tingsrätterna stod för ca 39 procent av verksamhetens kostnader 2017, en marginell ökning jämfört med föregående år med knappt 6 mnkr. Kostnaderna ökade mest i förvaltningsrätterna, med 175 mnkr. Förändringen kan direkt kopplas till migrationsdomstolarnas ökade verksamhet. Även i kammarrätterna ökade kostnaderna, med 39 mnkr. Det berodde dels på fler mål i Migrationsöverdomstolen, dels på särskilda insatser för att avarbeta balanser av s.k. hyperhidrosmål. Kostnaderna ökade även i hovrätterna där det främst berodde på helårseffekt av införandet av Patent- och marknadsöverdomstolen i september 2016. Kostnader per domstolsslag 2015 2017 redovisas i bilaga 3. Transfereringar Transfereringar avser ersättning till offentlig försvarare m.fl. och påverkas av timkostnadsnormens utveckling, antalet förordnanden och debiterad tid per förordnande. Mellan 2016 och 2017 ökade timkostnadsnormen med 1,44 procent, vilket var en lägre ökning än de närmast föregående åren. Tabell 2 Transfereringar (tkr) 2015 2016 2017 Offentlig försvarare 1 356 658 1 439 611 1 414 280 Offentligt biträde 252 673 316 258 432 016 Målsägandebiträde 302 697 333 986 322 245 Rättshjälpsbiträde 272 099 262 087 249 930 Särskild företrädare för barn 47 908 46 781 47 164 Övrigt 656 855 841 Summa 2 232 690 2 399 578 2 466 476 Utgifter för offentligt försvar minskade 2017 jämfört med 2016 med 25 mnkr. Minskningen berodde främst på att debiterade timmar per förordnande minskat med nästan fem procent mellan 2016 och 2017. Utgifter för offentligt biträde ökade med 116 mnkr eller med 37 procent. Huvuddelen var hänförligt till migrationsmål i migrationsdomstolarna. Utgifter för rättshjälpsbiträde sjönk under 2017 jämfört med 2016, bl.a. till följd av lägre utgifter för biträden i mål som rör vårdnad om barn. Det totala antalet inkomna rättshjälpsärenden under 2017 minskade kraftigt, huvudsakligen beroende på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol fortsatte att minska. Transfereringar per domstolsslag 2015 2017 redovisas i bilaga 3. Uppbörd Tabell 3 Uppbörd fördelat per avgiftstyp (tkr) 2015 2016 2017 Ansökningsavgifter 107 866 105 085 108 860 Miljöskyddsavgifter 10 828 9 582 13 745 Efterbevakningsoch 22 860 19 345 16 951 tillsynsavgifter Kungörandeavgifter 8 672 8 098 6 967 Övriga inkomster av statens verksamhet 46 467 50 340 44 442 Summa 196 693 192 450 190 965 Uppbörden minskade något mellan 2016 och 2017. Huvuddelen av ansökningsavgifterna kan hänföras till övriga tvistemål och har, sedan höjningen den 1 juli 2014, legat på en relativt konstant nivå. Den rådande konjunkturen, med minskat antal konkurser, har sannolikt bidragit till att uppbörden rörande efterbevaknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter har minskat. 10 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Verksamhetsmål och måluppfyllelse Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Såväl kvalitet som effektivitet kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda mål. För dessa har verksamhetsmål satts upp av regeringen. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen för 2017 på följande sätt. Huvuddelen (75 procent) av brottmålen, exklusive förtursmål, ska inte ta längre tid än fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska huvuddelen inte ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt. För tvistemål i hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i huvuddelen av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska huvuddelen av målen ta högst tio månader att avgöra från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten. För målen i förvaltningsoch kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska huvuddelen inte ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. För migrationsmålen ska merparten (90 procent) av avlägsnandemålen för ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska merparten ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska merparten ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska merparten ta högst fem månader att avgöra. För migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska 90 procent inte ta längre tid att avgöra än två månader. För den beslutande och rättsvårdande verksamheten ska huvuddelen (75 procent) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Domstolarna, även Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, samt hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta egna verksamhetsmål för det närmaste året. Tabell 4 Omloppstider i månader för regeringens verksamhetsmål 90 percentilen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål Mål 2015 2016 2017 Tingsrätter Brottmål exkl. förtursmål 5,0 4,5 4,3 4,2 Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 7,0 6,7 6,4 Hovrätter Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,1 6,5 6,1 - Tvistemål fram till PT beslut 2,0 1,9 1,9 1,6 Tvistemål där PT beviljats 10,0 11,7 11,5 10,7 Förvaltningsrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 6,0 5,8 6,5 Kammarrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 7,9 7,4 11,3 Hyres- och arrendenämnder Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 4,0 5,7 7,0 11,2 Migrationsdomstolar Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2,0 2,8 2,7 4,0 - Övriga avlägsnandemål 4,0 7,3 5,8 9,5 Verkställighetsmål 1,0 0,7 0,8 0,9 Övriga migrationsmål 5,0 4,8 4,0 6,3 Migrationsöverdomstolen Migrationsmål, totalt 2,0 2,1 1,9 1,5 I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden har minskat. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden har ökat. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en röd pil indikerar att verksamhetsmålet inte uppnås. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 11

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET För de av regeringen uppsatta verksamhetsmålen skedde en fortsatt positiv utveckling vid de allmänna domstolarna under 2017, då omloppstiden för samtliga fem verksamhetsmål minskat. Vid hyres- och arrendenämnderna, förvaltningsdomstolarna, migrationsdomstolarna ökade dock samtliga omloppstider. Vid Migrationsöverdomstolen förbättrades däremot omloppstiden. Under året förbättrades resultatet för sex och försämrades för sju av totalt tretton verksamhetsmål. Fem av regeringens verksamhetsmål uppnåddes och det var tingsrätterna som uppnådde målen för brottmål och tvistemål, hovrätterna som uppnådde målet för tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd, migrationsdomstolarna som uppnådde verksamhetsmålet för verkställighetsmål samt Migrationsöverdomstolen som uppnådde sitt verksamhetsmål. Övriga åtta verksamhetsmål uppnåddes inte. Vid tingsrätterna förbättrades såväl resultatet för brottmål som för tvistemål under det senaste året. I hovrätterna förbättrades resultatet för brottmål. Likaså förbättrades resultatet för såväl tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd som tvistemål där prövningstillstånd beviljats. I förvaltningsrätterna förlängdes omloppstiderna och resultatet försämrades. I kammarrätterna försämrades omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål. I hyres- och arrendenämnderna försämrades omloppstiderna tydligt i förhållande till 2016. Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna försämrades under 2017 för samtliga fyra verksamhetsmål. Försämringen för verkställighetsmål var marginell och, som tidigare nämnts, uppnåddes regeringens verksamhetsmål. Det skedde en förbättring av omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen. Regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån omloppstiden för den 75 percentilen (90 percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 75 procent av de avgjorda målen har en kortare omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I regeringens verksamhetsmål är dessutom förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att omloppstiderna beräknas på mål som normalt sett tar längre tid att handlägga. Diagram 3 Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår regeringens verksamhetsmål Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet 2107 Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet 2017 100% 90% 80% 70% 60% 6 5 2 4 6 2 6 1 2 0 50% 40% 30% 20% 10% 42 43 6 4 2 6 2 2 4 4 3 2 1 0% 0 0 0 12 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Även om ett domstolsslag som helhet inte uppnår regeringens verksamhetsmål finns det flera domstolar och nämnder som uppnår dem. På motsvarande sätt finns det domstolar och nämnder som inte uppnår verksamhetsmålet även om domstolsslaget som helhet uppnår dem. Totalt sett är det en förbättring när det gäller antalet domstolar och nämnder som uppnådde verksamhetsmålen. De enskilda domstolarnas resultat återfinns i bilaga 1. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering och måluppfyllelsen följs upp löpande under året. Arbetet med resultatdialoger, som inleddes 2012, fortsatte under 2017. Under året genomfördes sådana dialoger med samtliga domstolar och nämnder, bl.a. med avsikten att uppnå en fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen. När det gäller spridningen i resultat mellan olika domstolar inom samma domstolsslag finns inte några entydiga förklaringar. Orsaken till att det skiljer sig åt i måluppfyllelse mellan olika domstolar kan förklaras av en mängd olika faktorer. Inom varje domstolsslag finns domstolar av olika storlek och med skiftande förutsättningar. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till domstolarna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att domstolarna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen betonar många domstolar internt utvecklingsarbete i olika former t.ex. beredning, specialisering och effektiviseringsåtgärder. En effektivare ledning och styrning av verksamheten framhålls också. Erfarenhetsutbyte, såväl internt vid den egna domstolen som externt med andra domstolar eller andra intressenter förs också fram. Flera domstolar pekar också på ett bra internt samarbete och att medarbetarna är kompetenta och lojala. När det gäller försvårande omständigheter framhålls den ökande måltillströmningen. Framför allt gäller detta migrationsmålen men även målökningen inom andra målkategorier framhålls. Det pekas också på förekomsten av stora och komplexa mål med lång förhandlingstid samt förtursmål. Stor personalomsättning och rekryteringssvårigheter framhålls också. Även förhållanden som sjukdom, ledigheter och vakanser förs fram som försvårande. När det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna och i synnerhet kammarrätterna framhålls stora grupper av seriemål som en försvårande faktor. Balanssituationen är en viktig faktor när det gäller uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Flera domstolar framhåller att man under 2017 inriktat verksamheten mot att avgöra äldre mål, eller att man gjort andra insatser riktade mot vissa måltyper. De totala balanserna vid domstolarna har minskat successivt under perioden 2012 2015. Under de senaste två åren har denna utveckling vänt och balansläget har försämrats. Detta även med bortseende från situationen i migrationsdomstolarna där balanserna ökat kraftigt. I den totala balansen fanns det vid utgången av 2017 knappt 41 000 mål äldre än 6 månader, drygt 10 000 mål äldre än 12 månader och drygt 2 000 mål äldre än 24 månader. Jämfört med föregående år är antalet balanserade mål äldre än 12 och 24 månader färre, medan antalet balanserade mål äldre än sex månader är fler. Den stora ökningen av mål finns i intervallet 0 till 6 månader och utgörs till stor del av migrationsmål. Totalt ökade antalet balanserade mål från omkring 133 000 till cirka 148 000 mål. Överbalans Domstolarnas totala balans kan också, med hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med en normal handläggning av målen. Om balansens storlek inte överstiger denna nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. I diagrammet nedan visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag under de tre senaste åren. För Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans eller överbalans. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 13

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Diagram 4 Sammanställning av överbalanser 2015 2017 16 000 14 000 12 000 10 000 Antal mål i överbalans 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 20151231 20161231 20171231-4 000-6 000 Tingsrätt Hovrätt Förvaltningsrätt övrigt Förvaltningsrätt migration Kammarrätt 20151231-1 325 146-3 338-160 3 695-982 20161231 511 44-3 214 5 913 4 371 7 625 20171231 1 450 111 1 608 12 732-1 275 14 626 Total Vid utgången av 2015 fanns det ingen överbalans på totalnivå. Under 2016 och 2017 försämrades det totala balansläget mycket kraftigt och överbalansen uppgick till omkring 14 600 mål. En stor del av försämringen förklaras av den mycket stora måltillströmningen och balanstillväxten vid migrationsdomstolarna. Överbalansen vid kammarrätterna 2016 förbyttes till en underbalans 2017. Detta förklaras i första hand av att Kammarrätten i Stockholm avgjorde ett stort antal socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU (s.k. hyperhidrosmål). Även vid hovrätterna och tingsrätterna finns överbalanser. Vid hovrätterna är emellertid överbalansen begränsad. Försämringen av överbalansen vid tingsrätterna 2017 har sin främsta förklaring i ökade brottmålsbalanser. Bedömning av måluppfyllelse Efter en nedåtgående trend de tre föregående åren vände tillströmningen av mål, på totalnivå, uppåt under 2016. År 2017 har denna ökning accentuerats. Den ökande tillströmningen av mål gav domstolarna sämre förutsättningar att minska sina målbalanser. Antalet avgjorda mål ökade i förhållande till 2016 men då domstolarna avgjort färre mål än vad som kommit in ökade balanserna. En stor del av balansökningen kan dock hänföras till situationen vid migrationsdomstolarna. Under 2017 förbättrades resultatet för sex och försämrades för sju av totalt tretton verksamhetsmål. Resultatet mätt i antalet domstolar som klarar verksamhetsmålen är något förbättrat i förhållande till föregående år. Som tidigare nämnts fanns det vid utgången av 2017 en överbalans på totalnivå. Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2017 påverkades av en mängd olika åtgärder som genomförts under flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 2016 och 2017 kan måluppfyllelsen diskuteras med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser. 14 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet inkomna mål, men påverkas även av förekomsten av stora mål, komplexiteten i målen och målbalansens sammansättning. På totalnivå påverkades domstolarnas arbetsbelastning av den ökade måltillströmningen mellan 2016 och 2017. Framför allt påverkades arbetsbelastningen inom migrationsområdet men tillströmningen hade också inverkan vid tingsrätter, hovrätter och i förvaltningsrätterna. För de sistnämnda domstolarna kan förekomsten av omfattande seriemål framhållas. Omfattande och komplexa mål samt förtursmål framhålls också av domstolarna som en försvårande faktor för måluppfyllelsen. Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades under året. Det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft ökade från 69,9 år 2016 till 72,4 år 2017. Produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål försämrades på totalnivå under året. Produktivitetsminskningen beror på såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och ärenden som på ökade kostnader. Jämfört med föregående år ökade styckkostnaden för ett genomsnittligt avgjort mål vid hovrätterna, Högsta domstolen, migrationsdomstolarna och Högsta förvaltningsdomstolen. Vid tingsrätterna, förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Migrationsöverdomstolen minskade styckkostnaderna och även för ett genomsnittligt avgjort ärende vid hyres- och arrendenämnderna minskade styckkostnaderna. Antalet medarbetare vid domstolarna ökade jämfört med 2016. Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med 4,3 procent. Antalet årsarbetskrafter ökade mycket kraftigt i migrationsdomstolarna. Ökningar skedde också vid Migrationsöverdomstolen, kammarrätterna och hovrätterna. I övriga domstolslag minskade antalet årsarbetskrafter i olika utsträckning, eller var oförändrat. Det totala antalet årsarbetskrafter 2017 var 5 618, jämfört med 5 375 föregående år. Ökningen som skett avser alla kategorier av medarbetare men är främst hänförlig till icke ordinarie domare samt kategorin beredande och föredragande. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser på motsvarande sätt. Hantering av ungdomsmål Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Tabell 5 Omloppstider för ungdomsmål (månader) Tingsrätt 2015 2016 2017 Antal avgjorda ungdomsmål 13 089 13 500 14 709 Medianomloppstid 1,7 1,6 1,5 Omloppstid för 75:e percentilen Hovrätt 3,5 3,3 3,0 Antal avgjorda ungdomsmål 1 061 1 136 1 112 Medianomloppstid 1,7 1,7 1,5 Omloppstid för 75:e 3,9 3,8 3,0 percentilen Statistiken för tingsrätterna har korrigerats i förhållande till föregående årsredovisning pga en rättning i källsystemet. Resultatet för omloppstiderna visar förbättringar under mätperioden. I både tingsrätt och hovrätt är medianomloppstiden totalt sett för ungdomsmål nu nere i 1,5 månad. Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden i tingsrätterna för den förstnämnda åldersgruppen var 0,9 månader, vilket kan jämföras med 1,9 månader för den andra gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen 15 17 år finns en andel förtursmål. I de fall där det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än sex månader ska huvudförhandlingen hållas inom två veckor från det att åtal väckts. Medianomloppstiden förbättrades sedan förra året i båda åldersgrupperna. I hovrätterna var medianomloppstiden 1,3 månader i den yngre åldersgruppen, oförändrat sedan förra året, medan mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år avgjordes inom 2,5 månader, en förbättring med 0,6 månader jämfört med 2016. En förklaring till förbättringarna är att vissa hovrätter lyckats minska sina balanser av brottmål generellt, bland annat genom att avgöra enklare mål på handlingarna utan huvudförhandling. Detta har skapat ökade möjligheter att snabbare kunna hålla förhandling i ungdomsmålen, vilket lett till kortare omloppstider. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 15

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Målutveckling Diagram 5 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolslag 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 385 108 387 149 136 072 2014 382 867 388 819 130 125 2015 370 603 379 650 121 054 2016 387 882 375 653 133 204 2017 422 080 406 461 148 043 Genomsnitt (5 år) 389 708 387 546 133 700 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, t.ex. kan vissa mål som avgjorts 2016 ha registrerats först 2017. Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt knappt 390 000 mål per år vid Sveriges Domstolar. Det totala antalet inkomna mål ökade 2017 med nio procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden ökade inflödet med åtta procent 2017. Efter en nedåtgående trend under de tre föregående åren vände således tillströmningen av mål uppåt på totalnivå under perioden 2016 2017. I genomsnitt har det avgjorts nästan 388 000 mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål ökade mellan 2016 och 2017 med åtta procent. Jämfört med genomsnittet ökade antalet avgjorda mål med fem procent. Antalet balanserade mål har under den senaste femårsperioden varit knappt 134 000 mål igenomsnitt. Det totala antalet balanserade mål ökade under 2017 med elva procent jämfört med 2016. Vid en jämförelse med genomsnittet av balanserade mål den senaste femårsperioden ökade balansen kraftigt. Trenden för de tre föregående åren med minskande balanser har alltså under de senaste två åren vänt och resulterat i en balansökning på totalen. 16 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 6 Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Tingsrätter 170 408 171 706 180 248 8 542 5 % Hovrätter 25 546 25 149 26 303 1 154 5 % Högsta domstolen 6 293 6 071 5 944-127 -2 % Förvaltningsrätter exkl. migration 101 825 103 953 109 977 6 024 6 % Migrationsdomstolarna 25 806 39 928 53 205 13 277 33 % Kammarrätter exkl. migration 23 346 22 802 21 088-1 714-8 % Migrationsöverdomstolen 10 004 11 279 17 729 6 450 57 % Högsta förvaltningsdomstolen 7 375 6 994 7 586 592 8 % Summa totalt 370 603 387 882 422 080 34 198 9 % Inflödet av mål ökade vid tingsrätterna. Ökningen kan hänföras till fler inkomna brottmål och tvistemål. Även vid hovrätterna ökade antalet inkomna mål. Främst kan ökningen förklaras av fler inkomna övriga mål och PBL-mål. Antalet inkomna mål vid Högsta domstolen minskade marginellt. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna ökade med sex procent. Framför allt ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål mycket kraftigt. Inflödet till kammarrätterna minskade 2017. Minskningen utgörs framför allt av skattemål och socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet inkomna mål med åtta procent. Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt för andra året i följd. Detta är en följd av flyktingsituationen med stora ökningar av antalet asylsökande och där Migrationsverkets beslut i stor utsträckning överklagats till domstol. Antalet inkomna avlägsnandemål (asyl), som är den största och mest resurskrävande måltypen, uppgick 2017 till knappt 21 200 mål. Motsvarande uppgifter för 2015 och 2016 var omkring 5 200 respektive 13 500 mål. Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen ökade mycket kraftigt mellan 2016 och 2017. Den största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade från omkring 6 400 mål till knappt 10 300 mål. Tabell 7 Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Avgjorda mål Antal % Tingsrätter 173 888 169 400 175 906 6 506 4 % Hovrätter 25 702 25 528 25 800 272 1 % Högsta domstolen 6 675 6 358 6 008-350 -6 % Förvaltningsrätter exkl. migration 105 582 103 148 102 752-396 0 % Migrationsdomstolarna 27 371 31 312 44 084 12 772 41 % Kammarrätter exkl. migration 22 569 22 316 27 373 5 057 23 % Migrationsöverdomstolen 10 403 10 684 17 372 6 688 63 % Högsta förvaltningsdomstolen 7 460 6 907 7 166 259 4 % Summa totalt 379 650 375 653 406 461 30 809 8 % Tingsrätterna avgjorde fyra procent fler mål än föregående år och framförallt ökade antalet avgjorda brottmål och tvistemål och då i synnerhet familjemål. Vid hovrätterna ökade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med sex procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 17

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna är oförändrat under 2017. Antalet avgjorda skattemål och mängdmål har minskat. Även antalet avgjorda socialförsäkringsmål har minskat marginellt. Vid kammarrätterna ökade antalet avgjorda mål kraftigt. Framförallt förklaras ökningen av fler avgjorda socialförsäkringsmål men även av LOU-mål. Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet avgjorda mål med fyra procent. Ökningen kan främst tillskrivas psykiatrimål och LOU-mål. Antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt såväl vid migrationsdomstolarna som i Migrationsöverdomstolen under 2017 jämfört med året innan. Tabell 8 Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Balanserade mål Antal % Tingsrätter 66 413 68 594 72 862 4 268 6 % Hovrätter 5 436 5 043 5 544 501 10 % Högsta domstolen 1 122 833 768-65 -8 % Förvaltningsrätter exkl. migration 30 243 31 090 37 903 6 813 22 % Migrationsdomstolarna 3 517 12 139 21 061 8 922 73 % Kammarrätter exkl. migration 11 619 12 124 5 826-6 298-52 % Migrationsöverdomstolen 793 1 389 1 672 283 20 % Högsta förvaltningsdomstolen 1 911 1 992 2 407 415 21 % Summa totalt 121 054 133 204 148 043 14 839 11 % Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades under 2017 och ökningen uppgick till sex procent. Balansförsämringen kan främst knytas till brottmål. Även vid hovrätterna ökade balanserna. Det är framför allt balanserna av övriga mål som ökat. Antalet balanserade mål fortsatte att minska vid Högsta domstolen, en minskning med åtta procent jämfört med 2016. Balanserna avseende samtliga målkategorier minskade vid domstolen. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades kraftigt under 2017, en ökning med 22 procent. Socialförsäkringsmål svarar för den största delen av balansökningen men även balanserna av mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål bidrar till balansökningen. Vid kammarrätterna förbättrades balansläget mycket kraftigt under 2017, främst genom ett minskat antal balanserade socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen försämrades balanserna med 21 procent. I första hand svarade skattemål för domstolens balansläge. Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 73 procent, eller knappa 9 000 mål. Vid Migrationsöverdomstolen ökade balanserna kraftigt, närmare bestämt med 20 procent. 18 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Produktivitetsutveckling I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen av domstolarnas kostnadsproduktivitet under den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har definierats som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna har fastprisberäknats med årsmedelvärdet för Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumentprisindex. Tabell 9 Konsumentprisindex 2008 2017 1 Konsumentprisindex årsmedelvärde, basår 2017 År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Index 93,33 93,03 94,21 96,68 97,54 97,50 97,32 97,28 98,24 100,00 1 Domstolsverket har tidigare använt SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter. Indexvärdena har förändrats mellan 2016 och 2017 på ett sätt som inte speglar Sveriges Domstolars verksamhet. Efter kontakter med SCB har det därför bedömts lämpligare att använda konsumentprisindex i detta sammanhang. Indexet framgår av tabellen. År 2017 utgör basår. Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategorier har fått olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är. Vikterna för 2017 har använts bakåt i tiden och är desamma som används vid resursfördelningen. I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående. Diagram 6 Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna. År 2008 basår. 115 110 105 100 95 90 85 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Viktade mål Kostnader (fastpris) Produktivitet Under 2017 minskade produktiviteten jämfört med tidigare år. Antalet inkomna mål ökade relativt mycket liksom antalet avgjorda mål. Likaså ökade antalet balanserade mål. Kostnaderna för 2017 ökade jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras delvis av ökade personalkostnader, ökade lokalkostnader och inrättandet av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Antalet domstolar med fast säkerhetskontroll ökade också under 2017, vilket medförde högre kostnader för säkerhet. Diagram 7 Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2008 basår. 115 110 105 100 95 90 85 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tingsrätt Hovrätt Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta priser och antalet avgjorda viktade mål och ärenden ökat årligen under perioden 2008 2011. Under 2012 2014 låg antalet viktade avgjorda mål och ärenden SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 19

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET stabilt för att under 2015 2017 vända nedåt. Mellan 2016 och 2017 ökade dock antal avgjorda mål om ingen viktning görs och arbetsproduktiviteten sett till antalet avgjorda oviktade mål per årsarbetskraft ökade. Då kostnaderna trendmässigt har stigit sedan 2008, har detta medfört en minskad produktivitet. De stigande kostnaderna kan främst härledas till en ökning av personalkostnaderna. Hovrätternas produktivitet låg relativt stabilt under 2008 2014 och har därefter minskat. Mellan 2008 och 2014 ökade antalet avgjorda viktade mål och ärenden och låg, trots minskningar under 2015 och 2016, på historiskt höga nivåer. Under 2017 har antalet avgjorda mål och ärenden ökat svagt. Hovrätternas kostnader låg stabilt under perioden 2008 2012 för att därefter öka årligen under resterande år. Inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen har påverkat kostnadsutveckligen. Arbetsproduktiviteten, antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, var oförändrad vid hovrätterna. Diagram 8 Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2008 basår. 115 110 105 100 95 90 85 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förvaltningsrätt Vid förvaltningsrätterna har produktiviteten varierat kraftigt under perioden utan att trendmässigt öka eller minska. Förvaltningsrätternas produktivitet är i princip oförändrad under 2017 då kostnader och antalet avgjorda viktade mål minskade svagt. Orsaken till detta är att antalet årsarbetskrafter minskat til följd av omfördelning av personal vid de förvaltningsrätter som också är migrationsdomstolar. Arbetsproduktiviteten defineriad som antalet avgjorda oviktade mål förbättrades något vid förvaltningsrätterna. Vid kammarrätterna har produktiviteten ökat jämfört med föregående år. Den främsta anledningen är det stora antalet avgjorda hyperhidrosmål vid Kammarrätten i Stockholm. Seriemål förekommer i större utsträckning i kammarrätt än i övriga domstolsslag, vilket även påverkat produktiviteten år 2012 då ett stort antal socialförsäkringsmål avgjordes. Kostnaden för kammarrätterna har ökat jämfört med föregående år, vilket har dämpat produktivitetsutvecklingen. Kostnadsökningen beror till viss del av ett ökat antal årsarbetskrafter. Arbetsproduktiviteten ökade mycket kraftigt vid kammarrätterna. Att betonas när produktivitet mäts är att Domstolsverket, i budgetarbetet med domstolarna, arbetar utefter inriktningen att domstolarna ska ha Kammarrätt stabila planeringsförutsättningar under de närmsta åren. Budgetarna ska således inte anpassas fullt ut efter målförändringar om de ej bedöms bli varaktiga. Detta är av betydelse för att kunna bibehålla korta omloppstider. Det är heller inte vare sig möjligt eller lämpligt att anpassa domstolarnas organisationer till tillfälliga upp- och nedgångar i målinflödet. Detta på grund av fullmaktsanställningar, ledtider vid rekrytering och de relativt omfattande utbildningsinsatser som krävs för nyanställda. Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta oavsett om det är ett mycket enkelt mål som hanteras snabbt eller om det är ett omfattande mål som kan ta månader att avgöra. Om det genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i produktivitetsberäkningen. Vidare säger inte produktivitetsmåttet något om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats. I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. 20 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tingsrätterna Tabell 10 Tingsrätterna 2015 2016 2017 Antal tingsrätter 48 48 48 Avgjorda mål per årsarbetskraft 62 60 62 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 1,2 1,2 1,1 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 2,1 2,2 2,1 0,8 0,8 0,8 2,6 2,6 2,6 Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år) 13 % 13 % 13 % Målutvecklingen Diagram 9 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna 2013 2017 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 180 038 181 210 73 544 2014 175 538 178 871 70 004 2015 170 408 173 888 66 413 2016 171 706 169 400 68 594 2017 180 248 175 906 72 862 Genomsnitt (5 år) 175 588 175 855 70 283 Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på närmare 176 000 mål per år för såväl inkomna som avgjorda mål. Antalet inkomna mål ökade med fem procent 2017 jämfört 2016. I jämförelse med genomsnittet för femårsperioden ökade inkomna mål med tre procent. Efter några år med minskat antal avgjorda mål så bröts trenden under 2017 och avgjorda mål ökade med nära fyra procent jämfört med 2016. Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål dock i stort sett oförändrat. Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på drygt 70 000 mål i balans. Under 2017 inkom ca 4 300 fler mål än vad som avgjordes, vilket innebar att antalet balanserade mål ökade jämfört 2016. Vid utgången av 2017 uppgick balansen till knappt 73 000 mål, vilket är högre än den genomsnittliga balansen under perioden. Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 40 procent av det årliga målinflödet vilket var på samma nivå som 2016. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 21

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 11 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % FT-mål 19 706 18 982 19 411 429 2 % Gemensam ansökan 21 608 21 486 21 871 385 2 % Övriga familjemål 18 021 18 401 19 859 1 458 8 % Övriga tvistemål 22 452 22 078 22 513 435 2 % Summa tvistemål 81 787 80 947 83 654 2 707 3 % Brottmål 82 844 83 863 90 488 6 625 8 % Miljömål 2 640 3 396 2 669-727 -21 % Fastighetsmål 1 185 1 126 1 124-2 0 % PBL-mål 1 952 2 374 2 313-61 -3 % Summa totalt 170 408 171 706 180 248 8 542 5 % Avgjorda mål Antal % FT-mål 20 142 18 876 19 132 256 1 % Gemensam ansökan 21 799 21 352 21 408 56 0 % Övriga familjemål 18 352 18 132 19 941 1 809 10 % Övriga tvistemål 24 146 22 139 22 711 572 3 % Summa tvistemål 84 439 80 499 83 192 2 693 3 % Brottmål 83 548 82 337 86 270 3 933 5 % Miljömål 2 595 3 322 2 911-411 -12 % Fastighetsmål 1 228 1 137 1 141 4 0 % PBL-mål 2 078 2 105 2 392 287 14 % Summa totalt 173 888 169 400 175 906 6 506 4 % Balanserade mål Antal % FT-mål 4 622 4 663 4 885 222 5 % Gemensam ansökan 8 560 8 535 8 854 319 4 % Övriga familjemål 10 515 10 897 10 968 71 1 % Övriga tvistemål 10 941 10 952 10 805-147 -1 % Summa tvistemål 34 638 35 047 35 512 465 1 % Brottmål 28 774 30 216 34 362 4 146 14 % Miljömål 1 699 1 770 1 525-245 -14 % Fastighetsmål 685 674 655-19 -3 % PBL-mål 617 887 808-79 -9 % Summa totalt 66 413 68 594 72 862 4 268 6 % Under 2017 ökade antalet inkomna mål med fem procent mot föregående år. Den största målkategorin, brottmål, stod för den största procentuella ökningen med åtta procent jämfört 2016. Tingsrätternas brottmål delas upp i fem olika kategorier: bötesmål, brott mot person, förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och övriga brottmål. Samtliga brottmålskategorier utom ekonomisk brottslighet och bötesmål ökade. Bötesmål anses vara den minst resurskrävande typen av brottmål. Antalet inkomna tvistemål ökade mot föregående år med tre procent. Övriga familjemål är den målkategori som procentuellt sett ökade mest, främst måltypen vårdnadsmål. Antalet inkomna miljömål minskade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. Det kan förklaras av att tingsrätterna övertog ca 700 miljömål under 2016 i 22 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET samband med att Statens va-nämnds uppgifter togs över av mark- och miljödomstolarna. Under 2017 har inkomna miljömål minskat med motsvarande antal som förra året övertogs från Statens vanämnd. Ett större antal av tingsrätterna har under 2017 haft en målökning jämfört föregående år. Under 2017 hade 40 av 48 tingsrätter en målökning vilket kan jämföras med 31 av 48 tingsrätter under 2016. Under perioden 2014 2016 avtog antalet avgjorda mål i tingsrätterna årligen. Under 2017 vände trenden och antalet avgjorda mål ökade igen jämfört föregående år. Avgjorda mål ökade med fyra procent jämfört med 2016. Antalet avgjorda tvistemål ökade med närmare 2 700 mål och antalet avgjorda brottmål ökade med nära 4 000 mål. Antal avgjorda mål ökade i samtliga målkategorier förutom miljömål. Ökningen kan förklaras av att tingsrätterna anpassat sig till målökningen som inleddes 2016 och ökat avgörandetakten. Antal inkomna och avgjorda mål ökade totalt för tingsrätterna, dock ökade de inkomna målen i högre takt än de avgjorda, vilket medförde en ökning av balanserna. Balanserna ökade med sex procent och det var framförallt brottmålsbalansen som ökade. Balansens åldersstruktur var oförändrad jämfört 2016. Såväl andelen balanserade mål äldre än sex månader som balanserade mål äldre än tolv månader låg i nivå med föregående år. Tabell 12 Andel inställda huvudförhandlingar i brottmål pga bristande delgivning 2014 2015 2016 2017 Brottmål 8 % 7 % 6 % 6 % Arbetet med effektiv delgivning i brottmål som syftar till att minska antalet inställda brottmålsförhandlingar har intensifierats under året. Ett delgivningspaket har tagits fram som stöd för tingsrätterna och detta har implementeras genom olika insatser som t.ex. workshops och seminarier. Vidare har domstolarnas uppföljningsmöjligheter förbättrats genom att Domstolsverket löpande, sedan 2014, tar fram särskild statistik för att följa utvecklingen av antalet inställda brottmålsförhandlingar på grund av bristande delgivning. Målet är att högst tre procent av huvudförhandlingar i brottmål ställs in på grund av bristande delgivning. För 2017 var andelen sex procent. Tabell 13 Andel mål avgjorda genom dom 2015 2016 2017 Brottmål 69 % 67 % 65 % Tvistemål 44 % 44 % 45 % Totalt 59 % 57 % 57 % De senaste åren har andelen brottmål som avgjorts genom dom minskat, vilket innebär att fler mål avgörs genom slutligt beslut (i flertalet fall genom att målet avskrivs). En tänkbar orsak till utvecklingen skulle kunna vara att allt fler mål innehåller ansökningar om förordnanden av offentlig försvarare och målsägandebiträden. Lagstiftningen medger att målsägandebiträde kan förordnas i fler mål än tidigare. Samtidigt blir allmänheten allt mer medveten om möjligheten att ansöka om målsägandebiträde. En annan tänkbar förklaring till utvecklingen kan vara att rättsliga biträden förordnas allt tidigare i processen, ibland långt innan åtal väcks. Om inte åtal väcks registreras målet som avgjort genom slutligt beslut. Att allt färre mål avgörs genom dom kan också bero på att polisen lägger ner fler ärenden eller att åtal inte väcks, vilket även det leder till slutligt beslut. Tabell 14 Överklagande- och ändringsfrekvens Överklagandefrekvens 2015 2016 2017 Brottmål 11 % 11 % 10 % Tvistemål 4 % 4 % 4 % Totalt 15 % 15 % 15 % Ändringsfrekvens Brottmål 37 % 39 % 38 % Tvistemål 21 % 22 % 20 % Totalt 24 % 24 % 23 % Totalt sett var överklagandefrekvensen, dvs andelen mål som överklagats till hovrätt, 15 procent och andelen har varit oförändrad de senaste tre åren. Ändringsfrekvensen, dvs andelen mål som ändrades av hovrätten, minskade marginellt sedan föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 23

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 15 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna 2015 2017 Domstolsärenden 2015 2016 2017 Inkomna domstolsärenden 44 764 45 473 47 097 Avgjorda domstolsärenden 44 482 44 993 45 918 Balanserade domstolsärenden 9 706 10 194 11 342 Konkurser Inkomna konkursansökningar 9 629 9 058 8 375 Avslutade konkurser 8 089 7 185 6 496 Balanserade konkurser 7 985 8 415 9 060 Balanserade konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att sätta i relation till inkomna konkursansökningareftersom balansen endast avser konkurser som meddelats men ännu inte avslutats. Domstolsärenden består av fem olika kategorier: miljöärenden, utsökningsärenden, företagsrekonstruktion, skuldsanering och övriga domstolsärenden. Antalet inkomna domstolsärenden ökade med fyra procent jämfört med föregående år. Övriga domstolsärenden stod för ca 84 procent av antalet inkomna domstolsärenden under 2017. Antalet inkomna konkuransökningar minskade med åtta procent sedan 2016. Även antalet avslutade konkurser minskade. Patent- och marknadsdomstolen Det gångna året har varit det första hela kalenderåret för Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Domstolen inrättades den 1 september 2016 och tog bland annat över Marknadsdomstolens och Patentbesvärsrättens verksamheter. Inströmningen av mål och ärenden var på totalen i stort den prognostiserade. Antalet inkomna patentmål var däremot fler än förväntat liksom vissa typer av ärenden (s.k. informationsförelägganden). Patentärenden, varumärkes- och mönsterärenden samt brottmål inkom i något mindre omfattning än väntat. Totalt inkom 358 mål och ärenden under 2017, varav 191 tvistemål, 19 brottmål och 148 ärenden. Vid inrättandet blev Patent- och marknadsdomstolen enda första instans för allmänna immaterialrättsliga mål i Sverige. Eftersom dessa mål tidigare spreds på samtliga tingsrätter förväntades en kraftig balansökning under den första tiden i förhållande till den ingående balansen som bestod av immaterialrättsmål från Stockholms tingsrätt. Ökningen i denna del uppgick under 2017 till 31 mål eller 89 procent. Trots detta avgjordes fler mål och ärenden än vad som kom in under året. Balanserna av patentmål och marknadsföringsmål minskade under året med 26 respektive 37 procent. Den antalsmässiga största balansminskningen var för varumärkes- och mönsterärenden som tidigare handlades vid Patentbesvärsrätten. Balanserna sjönk för denna ärendekategori med 21 ärenden eller 39 procent. Målet är nu att handläggningstiderna ska minskas till en tredjedel för dessa mål i den nya organisationen. Ett aktivt utvecklingsarbete bedrivs vid domstolen för att uppfylla reformens syfte att få en mer högkvalitativ, samlad och effektiv prövning av immaterialrättsliga och marknadsrättsliga frågor i domstol. Det är för närvarande för tidigt att redovisa tillförlitliga siffror för omloppstider. Men ett sätt för att mäta omloppstider för de mål och ärenden som i sin helhet handläggs i den nya organisationen utarbetas så att jämförelser även kan ske med tidigare år. För varumärkes- och mönsterärenden har dock klart kortare handläggningstider redan kunnat konstateras. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. Omloppstiderna vid 75:e percentilen uppgick till 4,2 månader för brottmål och 6,4 månader för tvistemål, vilket innebar att tingsrätterna totalt sett nådde regeringens båda verksamhetsmål. Föregående år uppgick omloppstiderna till 4,3 månader för brottmål och 6,7 månader för tvistemål, vilket betyder att omloppstiden för brottmål har förbättrats med 0,1 månader samtidigt som tvistemålens omloppstid förbättrades med 0,3 månader. Tingsrätternas omloppstider för brottmål varierade mellan 1,5 och 5,8 månader. För tvistemål varierade omloppstiderna mellan 1,8 och 8,9 månader. Spridningen i måluppfyllelsen ökade jämfört med föregående år men totalt sett uppnår fler tingsrätter regeringens verksamhetsmål jämfört 2016. Av rättssäkerhetsskäl ska Sveriges Domstolar sträva efter att spridningen i måluppfyllelse ska vara liten. Omloppstiden ska vara skälig oavsett vid vilken domstol i landet som handläggningen sker. Det är svårt att entydigt förklara varför måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika domstolar. En 24 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET påverkansfaktor kan vara domstolarnas skiftande storlek. Målsammansättningen kan också variera mellan tingsrätterna. Bland de domstolar som har kortast omloppstider återfinns flera av de minsta tingsrätterna. En förklaring kan vara att dessa domstolar måste upprätthålla en viss minimibemanning av sårbarhetsskäl och därför inte enbart dimensionerats utifrån målinflöde. Att måluppfyllelsen förbättrats men att spridningen ökat jämfört med föregående år kan troligtvis förklaras av att antal inkomna mål tidigare minskat flera år i följd. Antalet inkomna mål 2017 har ökat mot föregående år och inflödet ligger nu i nivå med genomsnittet i senaste femårsperioden. De senaste årens målutveckling bör ge förutsättningar för kortare omloppstider och målinflödet under 2017 har per helåret 2017 inte gett fullt utslag. Spridningen i måluppfyllelse kan förklaras av att det finns ett fåtal enskilda tingsrätter som i sitt resultat avviker från mängden. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till domstolarna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att domstolarna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Flertalet av tingsrätterna pekar på vikten av att lyckas med att attrahera, rekrytera och behålla kompetens personal för att nå verksamhetsmålen. Tingsrätter som inte uppfyllde verksamhetsmålen pekade på svårigheterna kring att hantera vakanser och personalomsättning. Flera domstolar framhöll även svårigheten att påverka omloppstider för måltyper som styrs av faktorer utanför domstolens kontroll. Som exempel framhölls att omloppstiden för familjemål många gånger påverkas av lokala socialnämnders förmåga att skyndsamt leverera vårdnadsutredningar. Tingsrätter som inte uppfyller verksamhetsmålen menar även att måltillströmningen under 2017 påverkat verksamhetsmålet negativt. Nedanstående diagram visar tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål. De domstolar som ligger i den nedre vänstra fyrkanten klarar både verksamhetsmålet för tvistemål och för brottmål. Spridningen i måluppfyllelse ökade 2017. Diagram 10 Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 Tvistemål totalt exkl gem ansökan 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Brottmål exkl förtursmål Fler tingsrätter uppfyllde regeringens båda verksamhetsmål under 2017 jämfört med året innan, 40 av 48 tingsrätter klarade båda verksamhetsmålen. Endast tre domstolar uppfyllde inte något av verksamhetsmålen. De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. En bedömning av tingsrätternas resultat Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. I förhållande till 2016 förbättrades resultatet för båda verksamhetsmålen. Måltillströmningen ökade med fem procent under 2017 och även om antalet avgjorda mål också ökade i jämförelse med föregående år så försämrades balansläget. Tingsrätterna hade en överbalans, främst brottmål, om drygt 1 400 mål vid årets slut. Den genomsnittliga förhandlingstiden för brottmål minskade marginellt medan förhandlingstiden för tvistemål var oförändrad. Arbetsbelastningen bedöms ha ökat något under året eftersom måltillströmningen ökade samtidigt som antalet årsarbetskrafter i stort sett var oförändrat. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades under 2017. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 62, vilket är en ökning jämfört med 2017. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade med fem procent mellan 2016 och 2017. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 25

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Hovrätterna Tabell 16 Hovrätterna 2015 2016 2017 Antal hovrätter 6 6 6 Antal avgjorda mål per årsarbetskraft 39 38 38 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 2,7 2,7 2,6 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 4,4 4,6 4,6 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål) 0,9 1,1 1,0 Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 6,6 8,0 7,9 Andelen brottmål som avgjorts genom dom 71 % 71 % 71 % Andelen tvistemål som avgjorts genom dom 23 % 23 % 21 % Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år) 24 % 25 % 24 % Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta domstolen) - Brottmål 20 % 20 % 21 % - Tvistemål 12 % 13 % 10 % - Totalt 18 % 18 % 18 % Diagram 11 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna 2013 2017 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 25 827 25 622 6 128 2014 26 155 26 728 5 562 2015 25 546 25 702 5 436 2016 25 149 25 528 5 043 2017 26 303 25 800 5 544 Genomsnitt (5 år) 25 796 25 876 5 543 Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt närmare 26 000 mål till hovrätterna. Inkomna mål ökade med fem procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden ökade inflödet med två procent. I genomsnitt har det avgjorts nästan 26 000 mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål ökade marginellt mellan 2016 och 2017. Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål i stort sett oförändrat. Under den senaste femårsperioden har hovrätterna haft ett genomsnitt om 5 600 mål i balans. Balanserna har minskat för varje år fram till 2016. Mellan 2016 och 2017 ökade balanserna med tio procent. Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till 21 procent 2017, vilket är en försämring med en procentenhet jämfört med föregående år. 26 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Tvistemål 2 772 2 653 2 742 89 3 % Brottmål 8 781 8 690 8 562-128 -1 % Övriga mål 11 858 11 843 12 714 871 7 % Miljömål 914 871 943 72 8 % Fastighetsmål 320 273 284 11 4 % PBL-mål 901 819 1058 239 29 % Summa totalt 25 546 25 149 26 303 1 154 5 % Avgjorda mål Antal % Tvistemål 2 821 2 721 2 686-35 -1 % Brottmål 9 066 8 782 8 528-254 -3 % Övriga mål 11 749 12 034 12 430 396 3 % Miljömål 840 903 887-16 -2 % Fastighetsmål 348 295 259-36 -12 % PBL-mål 878 793 1010 217 27 % Summa totalt 25 702 25 528 25 800 272 1 % Balanserade mål Antal % Tvistemål 825 757 804 47 6 % Brottmål 2 691 2 578 2 604 26 1 % Övriga mål 1 393 1 209 1 504 295 24 % Miljömål 269 237 296 59 25 % Fastighetsmål 86 64 88 24 38 % PBL-mål 172 198 248 50 25 % Summa totalt 5 436 5 043 5 544 501 10 % Antalet inkomna mål 2017 ökade i jämförelse med föregående år. För samtliga målkategorier utom brottmål ökade målinflödet. Antalet avgjorda mål ökade marginellt under 2017 i jämförelse med året innan. Antal avgjorda mål minskade för samtliga målkategorier förutom övriga mål och PBL-mål. Balansläget försämrades för samtliga målkategorier. Det är krav på prövningstillstånd (PT) från tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin tvistemål, vissa mål som inte kräver PT, exempelvis ansökan om resning, klagan över domvilla samt klander av skiljedomar. Under 2017 krävdes det PT i 92 procent av tvistemålen och i 48 procent av övriga mål. PT beviljades i 35 procent av dessa tvistemål. För övriga mål beviljades PT i 26 procent av målen. Andelarna är oförändrade sedan förra året. Balansens åldersstruktur försämrades under 2017. Andelen balanserade mål äldre än sex månader ökade med två procentenheter och andelen balanserade mål äldre än tolv månader ökade med en procentenhet jämfört med föregående år. Patent- och marknadsöverdomstolen Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) finns i Svea hovrätt och inrättades den 1 september 2016. I planeringen låg att domstolen skulle utökas SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 27

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET successivt, dels eftersom endast ett begränsat antal pågående mål flyttades över till överdomstolen, dels eftersom domstolens roll som överinstans innebär att målen kommer in allt eftersom första instans avgör målen. De mål (och ärenden) som flyttades över till PMÖD i anslutning till den 1 september 2016 var dels immaterialrättsliga mål som redan låg i Svea hovrätt, dels några få mål från Marknadsdomstolen som redan hade handlagts i Stockholms tingsrätt som första instans. Sammanlagt var det 22 stycken mål och ärenden som flyttades över. Antalet inkomna mål har därefter ökat efter hand. Totalt inkom 37 nya överklaganden från patent- och marknadsdomstolen under 2016 och totalt inkom 100 nya mål och ärenden under 2017. Av dessa utgjorde 38 stycken tvistemål och 62 stycken ärenden och övriga mål. Under 2017 avgjordes 77 mål och ärenden och utgående balans var 62 mål. Att balansen ökat från 39 till 62 mål eller knappt 60 procent under 2017 är naturligt och enligt beräkningarna beroende på att antalet inkommande mål i överinstansen ökar efter hand som det nya systemet varit i kraft. Andelen beviljade PT låg under 2017 på 78 procent i tvistemålen, 65 procent i ärendena och 43 procent i övriga mål. Att andelen beviljade prövningstillstånd ligger så pass högt beror på att målen är mycket omfattande och komplexa. Det medför att prövningstillstånd ska beviljas. När det gäller omloppstiderna behöver reformen ha varit i kraft längre tid innan några säkra slutsatser kan dras. Ett huvudskäl för inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna var att de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen tillhör de mest omfattande och komplicerade måltyper som handläggs i domstol. För att ge förutsättningar för en högkvalitativ och effektiv handläggning behövdes därför en koncentration till ett fåtal domstolar med specialiserade domare. Reformen innebar också att PMÖD fick en betydande roll som prejudikatinstans. Målens utformning innebär att många av målen och ärendena i överdomstolen kräver ett flertal föredragningar och överläggningar med ett flertal beslut under handläggningen och omfattande dom/beslutskrivning. Målen har dessutom i princip alltid internationell anknytning, med tillämpning av EU-rätt inklusive omfattande praxis från EUdomstolen. Att PMÖD har en stor prejudikatbildande roll ställer också särskilda krav på kvaliteten i avgörandena. Målens karaktär medför även att det är vanligt att ombuden är specialiserade och att samma ombud förekommer i flera mål samtidigt. Det medför i sin tur att det förhållandevis ofta förekommer dels att ombuden begär och i enlighet med gällande lagstiftning får vissa anstånd, dels är svåra att boka in för huvudförhandlingar. Allt detta påverkar omloppstiderna. Trots det och med reservation för den korta tid som den nya ordningen varit i kraft ger den statistik som hittills finns om omloppstiderna positiva indikationer för det nya systemet. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna 2017 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader att avgöra. För tvistemål är målsättningarna nya sedan 2016. Frågan om prövningstillstånd (PT) ska i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där PT beviljats ska 75 procent av målen ta högst 10 månader att avgöra, räknat från den tidpunkt då målen kom in. De enskilda hovrätternas resultat redovisas i bilaga 1. Tabell 18 Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Omloppstid i månader (75 percentilen) Mål 2015 2016 2017 Brottmål 5,0 7,1 6,5 6,1 Tvistemål fram till PT-beslut 2,0 1,9 1,9 1,6 Tvistemål med beviljat PT 10,0 11,7 11,5 10,7 För brottmål var resultatet för hovrätterna 6,1 månader 2017, vilket var en förbättring med 0,4 månader jämfört med året innan. Omloppstiderna varierade mellan 5,2 och 7,5 månader för hovrätterna. Spridningen ökade med 0,5 månader jämfört med 2016. För tvistemål gällande frågan om PT ska beviljas var omloppstiden för hovrätterna 1,6 månader under 2017, vilket var en förbättring med 0,3 månader. Hovrätternas omloppstider varierade mellan 1,3 och 2,9 månader och spridningen ökade med 0,2 månader sedan förra året. I tvistemål där PT beviljats var omloppstiden för hovrätterna 10,7 månader, en förbättring med 0,8 månader sedan 2016. Hovrätternas omloppstider varierade mellan 9,8 och 11,3 månader. Spridningen minskade med 2,9 månader sedan föregående år. I hovrätternas inskickade underlag inför budgetoch verksamhetsdialog ställdes frågor angående 28 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET måluppfyllelsen om vilka som var de starkast bidragande orsakerna till hovrättens utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet 2017. De skäl som hovrätterna angett och som har haft en stor påverkan avseende möjligheten att uppfylla verksamhetsmålen är; mängden förtursmål, stora mål med lång förhandlingstid, svårigheter att upprätthålla full bemanning av domare, personalomsättning samt undermåliga lokaler. Vissa hovrätter lyfter svårigheterna att få kvalificerade sökanden till utlysta tjänster som hovrättsråd som en risk för möjligheten att nå verksamhetsmålen i framtiden. Exempel på åtgärder som vidtagits för att påverka utfallet är ständigt arbete med bemanningsplanering, att utnyttja de möjligheter som EMRreformen (En modernare rättegång) gett genom att tillämpa hänvisning till muntlig bevisning i huvudförhandlingsmål oftare och möjligheten att avgöra fler mål på handlingarna. Vissa hovrätter har också gjort särskilda satsningar för att arbeta av äldre mål och därigenom förbättra åldersstrukturen för balanserade mål. En hovrätt nämner att de utvecklat arbetsprocesserna gällande dispositiva tvistemål och en hovrätt planerar att upphöra med tingsresor för att effektivisera. En bedömning av hovrätternas resultat Hovrätterna klarade totalt sett endast ett av regeringens tre verksamhetsmål under 2017. Vid en jämförelse med föregående år var det nu färre hovrätter som klarade verksamhetsmålet för brottmål. 2016 klarade en hovrätt verksamhetsmålet medan ingen hovrätt uppnådde målet 2017. För tvistemål har resultatet förbättrats. Fyra hovrätter klarade i år målsättningen för tvistemål fram till att PT prövats, att jämföra med två hovrätter förra året. När det gäller tvistemål som beviljats PT klarade två hovrätter verksamhetsmålet 2017 att jämföra med en hovrätt 2016. Vad gäller överbalansen för hovrätterna skedde en liten försämring. Vid 2017 års utgång var den totala överbalansen 111 mål jämfört med 44 mål 2016. Arbetsbelastningen bedöms ha ökat under året eftersom måltillströmningen ökade. Den genomsnittliga förhandlingstiden för samtliga brott- och tvistemål minskade. Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter förhandling var oförändrad och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts efter förhandling minskade något. Antalet avgjorda mål ökade med en procent och antalet årsarbetskrafter ökade från 665 till 683, vilket motsvarar 3 procents ökning jämfört med 2016. Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var oförändrad jämfört med föregående år. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål har ökat från 32 618 kr till 33 692 kr, det vill säga med drygt tre procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 29

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Högsta domstolen Tabell 19 Högsta domstolen 1 2015 2016 2017 Avgjorda mål per årsarbetskraft 75 72 70 1) Högsta domstolen utför administrativa uppgifter åt Lagrådet. I Lagrådet ingår aktiva och före detta domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Myndigheten har till uppgift att yttra sig om lagförslag. Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår inte Högsta domstolens budget. Kostnaden för Lagrådets verksamhet uppgår årligen till cirka 11 mnkr. Målutvecklingen Diagram 12 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen 2013 2017 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 6 406 6 090 1 742 2014 6 215 6 447 1 506 2015 6 293 6 675 1 122 2016 6 071 6 358 833 2017 5 944 6 008 768 Genomsnitt (5 år) 6 186 6 316 1 194 Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen haft ett genomsnitt på drygt 6 000 inkomna respektive avgjorda mål per år. Det avgjordes fler mål än vad som kom in vilket medförde att balanserna fortsatte att minska under 2017. Det totala antalet balanserade mål i förhållande till det årliga målinflödet var 13 procent 2017, vilket jämfört med 2016 är en marginell förbättring då nivån det året var 14 procent. Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen minskat balanserna med närmare 1 000 mål. 30 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 20 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Tvistemål 336 347 282-65 -19 % Brottmål 1 785 1 771 1 759-12 -1 % Övriga mål 4 172 3 953 3 903-50 -1 % Summa totalt 6 293 6 071 5 944-127 -2 % Avgjorda mål Antal % Tvistemål 354 369 312-57 -15 % Brottmål 1 855 1 795 1 773-22 -1 % Övriga mål 4 466 4 194 3 923-271 -6 % Summa totalt 6 675 6 358 6 008-350 -6 % Balanserade mål Antal % Tvistemål 135 113 83-30 -27 % Brottmål 193 169 156-13 -8 % Övriga mål 794 551 529-22 -4 % Summa totalt 1 122 833 768-65 -8 % Totalt sett minskade antalet inkomna mål till Högsta domstolen med två procent under 2017 jämfört med föregående år och det var framförallt tvistemålen som procentuellt minskade mest. Totalt sett avgjorde Högsta domstolen sex procent färre mål under 2017 jämfört med föregående år och även här utgjorde tvistemålen den största procentuella minskningen. Balanserna minskade under 2017 med åtta procent och åldersstrukturen förbättrades. Tabell 21 Avgjorda mål vid Högsta domstolen 2015 2016 2017 Avgjorda mål som beviljats PT 103 118 137 Avgjorda mål som ej har beviljats PT Avgjorda mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.) 5 428 5 120 4 942 1 144 1 120 929 Summa avgjorda mål 6 675 6 358 6 008 Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen som avgörs efter beviljat prövningstillstånd (PT) i de allra flesta fall de mest arbetskrävande. Dessa mål utgör Högsta domstolens huvuduppgift som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål utgör en liten del av det totala antalet mål har de stor betydelse för domstolens arbetsbelastning. Under 2017 avgjordes 137 mål som beviljats PT vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2016. Antalet avgjorda mål som omfattas av krav på PT, men inte beviljats PT, minskade mellan 2016 och 2017 med drygt tre procent. Under 2017 minskade antalet avgjorda mål som inte omfattas av krav på PT med 17 procent. Verksamhetsmål Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Domstolen uppställer ett riktmärke att meddela 100 refererade prejudikat per år. Under 2017 meddelades 108 prejudikat. När det gäller handläggningstider uppställs olika mål för dispensmål (frågan om PT), dispenserade mål (mål som beviljats PT) och extraordinära mål (resning, domvilla och återställande av försutten tid). För respektive kategori sätts ett mål för medianen respektive 75:e percentilen och målen sätts för samtliga avgjorda mål oavsett om det handlar om brottmål, tvistemål eller övriga mål. Högsta domstolen uppfyllde i stort sett samtliga verksamhetsmål avseende handläggningstider för 2017. Resultatet för 75:e percentilen per verksamhetsmål åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga verksamhetsmål redovisas i bilaga 1. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 31

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Månader Diagram 13 Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål (75:e percentilen) 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1. Dispensmål 2. Dispenserade mål 3. Extraordinära mål 2015 2016 2017 För dispensmålen är målsättningen att det inte ska ta längre tid än tre månader från att dispensmålet kommer in fram till dess att beslut fattas i PTfrågan. Utfallet för 2017 blev 1,7 månader. Under 2017 beviljade Högsta domstolen prövningstillstånd i 126 mål. För dispenserade mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 18 månader att avgöra. Resultatet har under 2017 avsevärt förbättrats och blev 14,7 månader. För extraordinära mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 12 månader att avgöra. Resultatet 2017 blev 7,1 månader och domstolen uppnådde väl sitt mål under 2017. En bedömning av Högsta domstolens resultat Högsta domstolen uppnådde dels sitt eget satta riktmärke att meddela 100 prejudikat, dels i stort sett samtliga målsättningar gällande handläggningstiderna. Antalet inkomna mål minskade något under 2017 jämfört med 2016 och det var framförallt tvistemålen som minskade. Brottmål samt övriga mål låg i princip på samma nivå som under föregående år. Under 2017 beviljades 126 mål prövningstillstånd vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2016. Antalet mål som avgjorts efter beviljat prövningstillstånd ökade under 2017 i jämförelse med föregående år. Målstillströmningen minskade något men mot bakgrund av att både antalet avgjorda mål med beviljat PT och antalet beviljade PT ökade bedöms arbetsbelastningen ha legat på samma nivå 2017 som under 2016. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, försämrades något under 2017. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 70 mål, vilket är en minskning jämfört med 2016. Antalet avgjorda mål minskade med sex procent och antalet årsarbetskrafter minskade med drygt två procent under 2017. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade från 17 871 kr 2016 till 21 651 kr 2017. 32 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Förvaltningsrätterna Tabell 22 Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål 2015 2016 2017 Antal förvaltningsrätter 12 12 12 Avgjorda mål per årsarbetskraft 120 122 125 Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 16 % 17 % 16 % Andelen avgjorda förtursmål 19 % 19 % 19 % Målutvecklingen Diagram 14 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna 2013 2017, exklusive migrationsmål 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 105 872 106 784 36 790 2014 106 001 109 069 33 931 2015 101 825 105 582 30 243 2016 103 953 103 148 31 090 2017 109 977 102 752 37 903 Genomsnitt (5 år) 105 526 105 467 33 991 I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen i migrationsdomstolarna beskrivs i ett separat avsnitt nedan. Den stora tillströmningen av migrationsmål de senaste två åren har ställt höga krav på domstolarna under året vilket bedöms påverkat arbetet med övriga mål vid främst de fyra förvaltningsrätter som också är migrationsdomstolar. Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna haft ett genomsnitt på knappt 106 000 inkomna mål. Genomsnittet för avgjorda mål ligger på samma nivå. Antalet inkomna mål har förändrats under femårsperioden. För vissa målkategorier har förändringarna mellan åren varit mycket kraftiga. Vissa enskilda förvaltningsrätter uppvisar också en kraftig förändring av målinflödet mellan åren. Antalet avgjorda mål 2017 är på den lägsta nivån under femårsperioden och understiger antalet inkomna mål. Detta har medfört ökande balanser för andra året i följd. Antalet balanserade mål 2017 är det högsta under femårsperioden. Den samlade målbalansen uppgick till drygt 34 procent av antalet inkomna mål 2017, en nivå som ligger något högre än 2016 då motsvarande andel var 30 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 33

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 23 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Skattemål 12 812 11 792 10 403-1 389-12 % Trängselskattmål 239 476 456-20 -4 % Socialförsäkringsmål 11 355 11 895 18 241 6 346 53 % Mål enl. socialtjänstlagen 24 205 24 630 26 133 1 503 6 % Psykiatrimål 14 068 13 987 13 475-512 -4 % LVU-mål 4 367 4 490 4 674 184 4 % LVM-mål 1 451 1 402 1 383-19 -1 % LOU-mål 2 973 4 188 3 278-910 -22 % Mängdmål 9 705 9 095 9 039-56 -1 % Övriga mål 20 650 21 998 22 895 897 4 % Summa exkl. migrationsmål 101 825 103 953 109 977 6 024 6 % Migrationsmål 25 806 39 929 53 205 13 276 33 % Summa inkl. migrationsmål 127 631 143 882 163 182 19 300 13 % Avgjorda mål Antal % Skattemål 15 497 12 672 10 873-1 799-14 % Trängselskattmål 228 446 434-12 -3 % Socialförsäkringsmål 11 269 12 813 12 713-100 -1 % Mål enl. socialtjänstlagen 25 470 23 049 24 855 1 806 8 % Psykiatrimål 14 034 13 881 13 425-456 -3 % LVU-mål 4 262 4 400 4 681 281 6 % LVM-mål 1 462 1 391 1 390-1 0 % LOU-mål 2 868 3 716 3 672-44 -1 % Mängdmål 10 293 9 981 8 995-986 -10 % Övriga mål 20 199 20 799 21 714 915 4 % Summa exkl. migrationsmål 105 582 103 148 102 752-396 0 % Migrationsmål 27 371 31 313 44 084 12 771 41 % Summa inkl. migrationsmål 132 953 134 461 146 836 12 375 9 % Balanserade mål Antal % Skattemål 6 412 5 571 5 069-502 -9 % Trängselmål 37 66 86 20 30 % Socialförsäkringsmål 6 816 5 904 11 360 5 456 92 % Mål enl. socialtjänstlagen 4 959 6 540 7 673 1 133 17 % Psykiatrimål 253 359 342-17 -5 % LVU-mål 575 661 645-16 -2 % LVM-mål 51 63 50-13 -21 % LOU-mål 705 1177 764-413 -35 % Mängdmål 2 764 1 877 1 895 18 1 % Övriga mål 7 671 8 872 10 019 1 147 13 % Summa exkl. migrationsmål 30 243 31 090 37 903 6 813 22 % Migrationsmål 3 517 12 139 21 061 8 922 73 % Summa inkl. migrationsmål 33 760 43 229 58 964 15 735 36 % Antalet inkomna skattemål 2017 minskade för tredje året i rad. En majoritet av förvaltningsrätterna uppvisade minskat skattemålsinflöde. Samtliga måltyper minskade, förutom vissa punktskatter och avgifter. Den antalsmässigt största måltypen, mål rörande inkomsttaxering, minskade kraftigt. 34 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade mycket kraftigt 2017. Ökningen består till stor del av sjukpenningmål till följd av Försäkringskassans balansavarbetning under året samt av de så kallade hyperhidrosmålen (mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i annat land) vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Denna typ av mål ökade med cirka 1 700 mål till omkring 4 600 mål 2017. Inflödet av socialförsäkringsmål ökade vid samtliga förvaltningsrätter. Den antalsmässigt största målkategorin, mål enligt socialtjänstlagen, ökade 2017. Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, LVM-, LVU- och psykiatrimål, minskade inkomna LVM-målen marginellt och psykiatrimålen minskade något, medan LVU-målen ökade något. En bidragande orsak till utvecklingen för LVU-målen är ökningen av ensamkommande flyktingbarn som utgör en allt större andel av de barn som tvångsomhändertas. Antalet LOU-mål, mål enligt lagen om offentlig upphandling, har minskat kraftigt 2017 och återgått till en nivå som är jämförlig med 2015. Antalet avgjorda mål totalt sett var i princip oförändrat sedan förra året och var det lägsta under den senaste femårsperioden. En bidragande orsak kan vara den stora tillströmningen av migrationsmål som skett andra halvåret 2016 och under 2017. Åtta av tolv förvaltningsrätter uppvisar minskat målavgörande, däribland de tre storstadsdomstolarna som också är migrationsdomstolar. Minskningen är mest markant för skattemålen som minskat kraftigt i linje med minskat målinflöde och lägre balansnivåer. Även antalet avgjorda mängdmål minskade. Däremot ökade antalet avgjorda mål enligt socialtjänstlagen och LVU-mål. Antalet balanserade mål ökade för andra året i rad. Ökningen 2017 var kraftig, eller närmare bestämt 22 procent. Tio av tolv förvaltningsrätter uppvisar ökade balanser. Vid samtliga fyra förvaltningsdomstolar som också är migrationsdomstolar ökade balanserna. Det är framförallt socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål som ligger bakom balansökningen. Sju av förvaltningsrätterna hade överbalans vid utgången av 2017 jämfört med fyra vid utgången av 2016. Totalt har förvaltningsrätterna en mindre överbalans. År 2016 uppvisade förvaltningsrätterna en stor underbalans totalt sett. Balansens åldersstruktur försämrades något under 2017. Andelen balanserade mål äldre än sex månader ökade medan andelen balanserade mål äldre än tolv månader låg på en lägre nivå än föregående år. Tabell 24 Överklagande- och ändringsfrekvens 2015 2016 2017 Överklagandefrekvens 22 % 22 % 21% Ändringsfrekvens 16 % 15 % 27 % Totalt sett var överklagandefrekvensen, dvs andelen mål som överklagats till kammarrätt, 21 procent och andelen minskade sedan föregående år. Ändringsfrekvensen, dvs andelen mål som ändrades av kammarrätten, ökade kraftigt sedan föregående år vilket framförallt kan härledas till en stor andel ändrade socialförsäkringsmål. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna är att 75 procent av samtliga avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte ska ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2017 var resultatet 6,5 månader, vilket är en försämring i förhållande till föregående år med 0,7 månader. Sex förvaltningsrätter uppnådde regeringens målsättning 2017, vilket är en försämring med en förvaltningsrätt. Tre förvaltningsrätter kortade sina omloppstider under 2017. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 35

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Diagram 15 Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 14,0 Månader 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Karlstad Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Umeå Förvaltningsrätten i Uppsala Förvaltningsrätten i Växjö 0,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna varierade mellan 4,4 11,9 månader. Skillnaden mellan kortaste och längsta omloppstid ökade därmed med 1,4 månader jämfört med 2016. Framför allt ökade den högsta omloppstiden under 2017. När det gäller måluppfyllelsen framhåller de domstolar som inte uppnår regeringens målsättning främst ökad måltillströmning, fokus på att avgöra äldre mål samt hög personalomsättning som de viktigaste förklaringarna till utfallet. Även avlastningsåtgärder till förmån för migrationsdomstolarna framhålls. De förvaltningsrätter som når regeringens målsättning hänvisar i första hand till faktorer kring ledning och styrning samt internt utvecklingsarbete i olika former, t.ex. avseende beredning, specialisering och fortlöpande effektiviseringsåtgärder. En bedömning av förvaltningsrätternas resultat Förvaltningsrätterna försämrade sitt resultat 2017 sett till omloppstider och balanserade mål vilket resulterade i en sammantagen överbalans. Den totala omloppstiden försämrades med 0,7 månader. 2015 och 2016 års underbalans förbyttes under 2017 till en sammantagen överbalans. Det bör dock framhållas att det var första gången sedan mätningarna startade som en underbalans uppmättes 2016. Mot bakgrund av den ökade måltillströmningen bedöms arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna ha ökat mellan 2016 och 2017. Tillströmningen av migrationsmål har ytterligare ökat arbetsbelastningen för de berörda domstolarna bl.a. genom omfördelning av personal och avlastningsåtgärder. Samtidigt var det ett flertal förvaltningsrätter som startade året med en lägre andel balanserade mål och en bättre åldersstruktur, något som bör ha påverkat arbetsbelastningen i en lättande riktning. Antalet årsarbetskrafter 2017 vid förvaltningsrätterna exkl. migrationsdomstolarna minskade jämfört med 2016. Dock ökade årsarbetskrafterna markant vid förvaltningsrätterna totalt sett. Orsaken till minskningen var främst att en del personal som tidigare arbetade på förvaltningsrätt numera tjänstgör vid migrationsdomstol. Det var framförallt ordinarie domare och notarier som minskade. En viss ökning skedde för icke ordinarie domare och domstolshandläggare medan föredragande och administrativ personal var i paritet med 2016. Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades något 2017 trots minskat antal avgjorda mål, 125 avgjorda mål per årsarbetskraft 2017 jämfört med 122 föregående år. Detta i takt med minskat antal årsarbetskrafter. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål på förvaltningsrätt minskade med drygt fyra procent. 36 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Migrationsdomstolarna Tabell 25 Förvaltningsrätterna migrationsmål 2015 2016 2017 Antal migrationsdomstolar 4 4 4 Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft 64 64 63 Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 6 % 8 % 10 % Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder för att hantera den beräknade ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna antalet mål, fördelat per målkategori, som lämnats över till följd av förslagen i prop. 2016/17:27 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå är migrationsdomstolar. Projektet Målökningar i Migrationsdomstolarna påbörjades under 2016 och arbetade under 2017 med att samordna insatser för att underlätta för migrationsdomstolarna att hantera måltillströmningen. Inledningsvis fokuserades arbetet kring de prognoser för måltillströmningen som Migrationsverket regelbundet lämnade om när och hur mycket mål som skulle komma in till domstolarna, samtidigt som det också arbetades med att bemanna upp med både domare och beredningspersonal på de berörda domstolarna. Det fanns också behov av att utöka lokalerna och planera för kompetensutveckling. Regelbundna nätverksmöten hölls med samtliga migrationsdomstolar. Där diskuterades olika kompetensförsörjningsfrågor, t.ex. metoder för att attrahera nya medarbetare, effektivisering av rekryteringsprocesser och samordning av introduktion av nya medarbetare. Domstolsverket arbetade med intern samordning för snabbare beslutsprocess genom täta avstämningsmöten för att kunna hantera frågor som blev aktuella till följd av måltillströmningen, t.ex. frågor om utlåning av domstolshandläggare, reseersättningar, tidigareläggning av ersättningsrekryteringar, återbesättning/utökning av antalet domare, tillsättning av domare samt för att skapa en förberedelse och kunskap hos berörda medarbetare för situationen som helhet. Mycket av arbetet i projektet handlade om att ge stöd till domstolarna i att upprätthålla bemanningen, att förstärka med domarresurser genom att låna in från andra domstolar och från förstärkningsstyrkan. Styrkan utökades under året till att bestå av 22 domare. Merparten av dessa förstärkningsdomare arbetade under året vid någon av migrationsdomstolarna. För att ytterligare öka bemanningen erbjöds de migrationsdomstolar som hade kommande pensionsavgångar, inom framför allt domarsidan, att ersätta dessa upp till tre år i förväg. Detta för att kunna dra nytta av dubbelbemanning under ett par år av hög målinströmning. I syfte att ge domstolarna bättre framförhållning i sin planering fick Domstolsverket och Migrationsverket tillsammans med domstolarna ett regeringsuppdrag att förbättra och effektivisera prognosarbetet. Uppraget redovisades till regeringen i april 2017. Arbetet har bland annat resulterat i tätare rapporter från Migrationsverket om förväntad måltillströmning till vardera migrationsdomstol. Hos Domstolsverket görs också tätare uppföljningar av inkomna och avgjorda migrationsmål, samt balansläge och omloppstider, vilket veckovis presenteras för på det gemensamma intranätet. Migrationsdomstolarna har också utnyttjat den tillfälliga möjligheten att överlämna migrationsmål emellan sig och att överlämna andra mål till de andra förvaltningsrätterna under 2017. Dessa tillfälliga bestämmelser gäller under 2017 2019. Sammantaget överlämnades ca 400 migrationsmål från en migrationsdomstol till en annan och drygt 1 000 allmänna förvaltningsmål från en migrationsdomstol till sex andra förvaltningsrätter under 2017. Av dessa var drygt 400 st mål enligt socialtjänstlagen, 375 socialförsäkringsmål, drygt 150 mängdmål, 75 LOU-mål och några enstaka mål ur kategorin övriga mål. Under 2017 inleddes också ett arbete med att förordna tingsrättsdomare att döma i psykiatrimål på de orter som ligger långt ifrån migrationsdomstolarna. Detta för att frigöra resurser hos migrationsdomstolarna. Genomförandet kommer att ske under 2018. Migrationsdomstolarna kommer enligt prognos att vara hårt belastade under många år framöver. Projektet kommer att fortsätta stödja domstolarna i frågor som kan uppkomma. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 37

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 26 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Avlägsnandemål asyl 5 188 13 478 21 189 7 711 57 % -varav ensamkommande flyktingbarn 342 724 838 114 16 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 137 400 271-129 -32 % Omedelbar verkställighet 2 451 2 976 1 241-1 735-58 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 8 286 11 672 17 367 5 695 49 % -varav uppehållstillstånd 5 826 6 401 10 763 4 362 68 % -varav avlägsnandemål ej asyl 1 641 1 868 3 483 1 615 86 % -varav statusförklaringar 846 3 403 3 121-282 -8 % Verkställighetsmål 1 361 900 1 352 452 50 % Medborgarskapsmål 989 1 176 1 248 72 6 % Viseringsmål 5 082 5 654 6 103 449 8 % Övriga migrationsmål 2 449 4 072 4 705 633 16 % Summa migrationsmål 25 806 39 928 53 205 13 277 33 % Avgjorda mål Antal % Avlägsnandemål asyl 5 848 8 268 14 236 5 968 72 % -varav ensamkommande flyktingbarn 342 584 740 156 27 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 121 325 317-8 -2 % Omedelbar verkställighet 2 448 2 983 1 245-1 738-58 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 9 252 8 910 15 683 6 773 76 % -varav uppehållstillstånd 6 446 5 416 9 557 4 141 76 % -varav avlägsnandemål ej asyl 1 844 1 581 2 404 823 52 % -varav statusförklaringar 962 1 913 3 722 1 809 95 % Verkställighetsmål 1 375 885 1 298 413 47 % Medborgarskapsmål 932 1 151 1 173 22 2 % Viseringsmål 5 133 5 413 6 000 587 11 % Övriga migrationsmål 2 383 3 702 4 449 747 20 % Summa migrationsmål 27 371 31 312 44 084 12 772 41 % Balanserade mål Antal % Avlägsnandemål asyl 1 279 6 490 13 368 6 878 106 % -varav ensamkommande flyktingbarn 51 188 271 83 44 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 27 102 50-52 -51 % Omedelbar verkställighet 43 38 32-6 -16 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 1 685 4 451 6 059 1 608 36 % -varav uppehållstillstånd 1 214 2 198 3 368 1 170 53 % -varav avlägsnandemål ej asyl 326 617 1 685 1 068 173 % -varav statusförklaringar 145 1 636 1 006-630 -39 % Verkställighetsmål 17 32 85 53 166 % Medborgarskapsmål 169 192 265 73 38 % Viseringsmål 159 399 452 53 13 % Övriga migrationsmål 165 537 800 263 49 % Summa migrationsmål 3 517 12 139 21 061 8 922 73 % 38 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 hade även under 2017 stor inverkan på måltillströmningen till migrationsdomstolarna. Den mycket kraftiga målökningen som inleddes under 2016 fortsatte under 2017. I princip samtliga målkategorier ökade under året. Avlägsnandemålen, där frågor om asyl avgörs, är den största målkategorin och den mest resurskrävande. Under året ökade både antalet och andelen avlägsnandemål. Enligt migrationsdomstolarna har även målens karaktär förändrats och de har blivit mer komplicerade. Mål rörande statusförklaringar ökade mycket under 2016 och ligger fortsatt på en hög nivå 2017. En förklaring till detta är införandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som begränsar möjligheterna till familjeåterförening framförallt för dem som inte har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Att i samband med ett beviljat uppehållstillstånd även beviljas status som flykting har därmed blivit viktigare. Även antalet avgjorda migrationsmål ökade mycket kraftigt under året. Störst ökning uppvisade målen rörande statusförklaring, där nära dubbelt så många mål avgjordes under 2017 som under 2016. Den stora ökningen av avlägsnandemål resulterade i fler muntliga förhandlingar under året. Av de avgjorda migrationsmålen avgjordes drygt 4 600 mål, eller 9 procent, efter muntlig förhandling. Andelen muntliga förhandlingar har därmed fortsatt att öka sedan förra året. Det är främst i avlägsnandemål (asyl) som muntlig förhandling hålls. 28 procent av avlägsnandemålen avgörs efter muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande dessa mål är. Även denna andel har ökat under året. Under 2017 fick domstolarna in drygt 8 900 mål fler än vad som kunde avgöras vilket ledde till en balans vid årsskiftet som var den högsta sedan migrationsdomstolarna inrättades. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål under året ökade och var vid årsskiftet nära 40 procent. Motsvarande siffra för 2016 var 30 procent. Diagram 16 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader 2015 2017 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2015 3% 0% 2016 5% 0% 2017 16% 2% Den stora inströmningen av mål resulterade i ökande balanser och även en försämring av åldersstrukturen bland balanserade mål. Att de balanserade målen blivit äldre kommer att få negativ påverkan på omloppstiderna framöver när målen ska avgöras. Tabell 27 Överklagandefrekvens och ändringsfrekvens 2015 2016 2017 Överklagandefrekvens 37 % 36 % 40 % Ändringsfrekvens 0,9 % 0,8 % 0,9 % Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Av migrationsmålen överklagades totalt 40 procent från migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen under 2017 och överklagandefrekvensen har därmed ökat något sedan förra året. Avlägsnandemål asyl överklagas i betydligt högre omfattning. Under 2017 var andelen 72 procent. Migrationsöverdomstolen ändrade migrationsdomstolarnas domar i 0,9 procent av fallen, vilket i princip är oförändrat sedan förra året. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för migrationsdomstolarna förändrades inför 2017. Fyra målsättningar har nu satts upp: 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn får ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent avgöras inom fyra månader. Av verkställighetsmålen får 90 procent ta högst en månad att avgöra och för övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra. Som en följd av balansökningen under både 2016 och 2017 har omloppstiderna för de avgjorda målen SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 39

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET blivit betydligt längre. Domstolarna når fortfarande regeringens målsättning för verkställighetsmålen men avseende de övriga målsättningarna har samtliga domstolar försämrade resultat. Spridningen i resultat mellan domstolarna har också ökat mellan 2016 och 2017. Tre domstolar klarar målsättningen för verkställighetmålen och två domstolar klarar målsättningen för övriga migrationsmål. De enskilda domstolarnas måluppfyllelse redovisas i bilaga. Vad gäller måluppfyllelsen lyfter migrationsdomstolarna fram olika orsaker till att de inte lyckats nå målsättningarna. Huvudorsaken är den mycket höga inströmningen av migrationsmål under året. En stor personalomsättning har varit ett problem för migrationsdomstolarna. Kompetensbortfallet har påverkat avgörandetakten negativt och det har tagit mycket tid och kraft för kvarvarande personal att lära upp nya medarbetare. Att Migrationsverket begär anstånd i en stor del av målen är också en bidragande orsak till långa omloppstider. I mål med ensamkommande barn krävs det att en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant förordnande när målet kommer in till domstolen, vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till varför dessa mål i större omfattning än andra har en handläggningstid som överstiger målsättningen. Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt i mål med ensamkommande barn att det kommer in s.k. ramöverklaganden med begäran om anstånd att utveckla grunderna. Även detta medför fördröjningar eftersom domstolen då inte kan påbörja handläggningen. Migrationsdomstolarna har vidtagit en rad åtgärder för att kunna hantera den ökade måltillströmningen. Det handlar om en kraftig utökning av bemanningen i samtliga personalkategorier, justeringar i organisation och ständiga förbättringar av arbetsformer för att bättre möta den stora måltillströmningen. Andra exempel är utökat antal utbildningar och satsningar på introduktion och handledning av nya medarbetare. Även satsningar för digitalisering av handläggningen lyfts upp av domstolarna. Migrationsdomstolarna och Domstolsverket fick också ett regeringsuppdrag i november 2016, att tillsammans se hur handläggning av överklagade asylbeslut kan skyndas på genom att effektivisera handläggningen med bibehållande av en hög rättssäkerhet. En s.k asylgrupp med representanter för de fem migrationsdomstolarna och från Domstolsverket bildades. Vid ett antal erfarenhetsutbyten mellan migrationsdomstolarna, där olika personalkategorier var representerade, diskuterades handläggningen av målen med stort fokus på att byta goda exempel och lära av varandra. Under uppdraget fanns också ett nära samarbete med Migrationsverket och vid ett möte mellan domstolarna, Domstolsverket, Sveriges Advokatsamfund och Migrationsverket diskuterades de olika aktörernas roller och deras påverkan på den gemensamma processen. Efter avlämnandet av rapporten i april 2017, fortsatte det gemensamma arbetet med utgångspunkt i att utveckla effektiva arbetsformer. Ett erfarenhetsutbyte för att diskutera kommunicering i framför allt asylmålen kommer att hållas i februari 2018. En bedömning av migrationsdomstolarnas resultat De två senaste årens kraftiga målökning syns nu både i balansökningar och längre omloppstider för avgjorda mål. Överbalansen har mer än fördubblats under 2017. Mot bakgrund av den mycket kraftiga målökningen bedöms arbetsbelastningen hos migrationsdomstolarna ha ökat och får anses mycket ansträngd. Inströmningen av mål var fortsatt mycket hög med kraftiga toppar i november och december. Domstolarna lyckades inte komma upp i motsvarande nivåer i sin målavverkning vilket gav kraftigt ökade balanser. Domstolarnas målavarbetning följs i nuläget veckovis och balanserna har stigit för i princip varje vecka under 2017. Antal årsarbetskrafter ökade med drygt 200 jämfört med 2016, vilket motsvarar en ökning om 44 procent. Antalet inkomna mål ökade med 33 procent men med tyngdpunkt på de resurskrävande avlägsnandemålen. Domstolarna bedömer också att dessa mål blivit mer komplicerade till sin karaktär än förut. Andelen muntliga förhandlingar i avlägsnandemålen ökade under året vilket bidrar till längre omloppstider. Arbetsproduktiviteten, mätt i antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var oförändrad under året. Mängden nyanställd arbetskraft kan ha haft viss påverkan på detta. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade mycket kraftigt jämfört med 2016. 40 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Kammarrätterna Tabell 28 Kammarrätterna exkl. migrationsmål 2015 2016 2017 Antal kammarrätter 4 4 4 Avgjorda mål per årsarbetskraft 71 72 85 Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 9 % 10 % 8 % Andelen avgjorda förtursmål 15 % 16 % 14 % Målutvecklingen Diagram 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna 2013 2017, exklusive migrationsmål 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 22 809 23 765 8 221 2014 24 839 22 233 10 842 2015 23 346 22 569 11 619 2016 22 802 22 316 12 124 2017 21 088 27 373 5 826 Genomsnitt (5 år) 22 977 23 651 9 726 I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen vid Migrationsöverdomstolen beskrivs i ett separat avsnitt nedan. Under 2017 minskade antalet inkomna mål med åtta procent jämfört med föregående år. Antalet inkomna mål har varierat under den senaste femårsperioden. Variationen är en följd av de mål av mer tillfällig karaktär som inkommit till kammarrätterna under perioden. Under 2014 2017 inkom omkring 6 000 socialförsäkringsmål som rörde ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU (de s.k. hyperhidrosmålen) till Kammarrätten i Stockholm. Målstatistiken har också påverkats av att ett stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter med början under 2013. Under den senaste femårsperioden har kammarrätterna haft ett genomsnitt på knappt 23 000 inkomna mål per år. Jämförs antalet inkomna mål 2017 med detta genomsnitt minskade målen tydligt. Antalet avgjorda mål ökade kraftigt 2017, drygt 5 000 mål. I genomsnitt har kammarrätterna avgjort närmare 24 000 mål per år under den senaste femårsperioden. Även i jämförelse med genomsnittet ökade antalet avgjorda mål kraftigt under 2017. Det berodde främst på att ett stort antal hyperhidrosmål avgjordes under året. Under 2017 minskade antalet balanserade mål med drygt 50 procent jämfört med föregående år. Jämförs antalet balanserade mål med genomsnittet för de fem senaste åren var det också en mycket kraftig minskning, även detta beroende på de avgjorda hyperhidrosmålen. Den totala målbalansen i förhållande till antalet inkomna mål låg på 28 procent. 2016 var balansnivån 53 procent. Tabell 29 Överklagandefrekvens 2015 2016 2017 Andel mål som överklagats till HFD 33 % 31 % 28 % Överklagandefrekvensen, d.v.s. andelen mål som överklagats till Högsta förvaltningdomstolen, har minskat från förra året. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 41

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 30 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Skattemål 5 029 4 549 3 432-1 117-25 % Trängselskattmål 38 73 60-13 -18 % Socialförsäkringsmål 4 670 4 188 3 096-1 092-26 % Mål enl. socialtjänstlagen 2 234 2 080 2 146 66 3 % Psykiatrimål 1 466 1 544 1 528-16 -1 % LVU-mål 1 694 1 796 1 977 181 10 % LVM-mål 313 313 324 11 4 % LOU-mål 621 795 925 130 16 % Mängdmål 1 474 1 560 1 268-292 -19 % Övriga mål 5 807 5 904 6 332 428 7 % Summa exkl. migrationsmål 23 346 22 802 21 088-1 714-8 % Migrationsmål 10 004 11 279 17 729 6 450 57 % Summa inkl. migrationsmål 33 350 34 081 38 817 4 736 14 % Avgjorda mål Antal % Skattemål 6 032 4 830 4 415-415 -9 % Trängselskattmål 43 59 72 13 22 % Socialförsäkringsmål 3 064 3 276 7 970 4 694 143 % Mål enl. socialtjänstlagen 2 206 2 178 2 152-26 -1 % Psykiatrimål 1 445 1 572 1 532-40 -3 % LVU-mål 1 666 1 788 1 958 170 10 % LVM-mål 317 309 331 22 7 % LOU-mål 640 736 938 202 27 % Mängdmål 1 471 1 386 1 473 87 6 % Övriga mål 5 685 6 182 6 532 350 6 % Summa exkl. migrationsmål 22 569 22 316 27 373 5 057 23 % Migrationsmål 10 403 10 684 17 372 6 688 63 % Summa inkl. migrationsmål 32 972 33 000 44 745 11 745 36 % Balanserade mål Antal % Skattemål 3 568 3 293 2 307-986 -30 % Trängselmål 3 17 6-11 -65 % Socialförsäkringsmål 4 880 5 794 916-4 878-84 % Mål enl. socialtjänstlagen 530 429 416-13 -3 % Psykiatrimål 129 100 96-4 -4 % LVU-mål 233 240 259 19 8 % LVM-mål 26 30 23-7 -23 % LOU-mål 119 178 165-13 -7 % Mängdmål 304 484 277-207 -43 % Övriga mål 1 827 1 559 1 361-198 -13 % Summa exkl. migrationsmål 11 619 12 124 5 826-6 298-52 % Migrationsmål 793 1 389 1 672 283 20 % Summa inkl. migrationsmål 12 412 13 513 7 498-6 015-45 % 42 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Att antalet inkomna mål till kammarrätterna minskade tydligt 2017 berodde till övervägande del på ett fortsatt minskande antal socialförsäkringsmål, knappt 1 100 mål totalt, samt en minskning om drygt 1 100 skattemål. Minskningen har skett på samtliga kammarrätter. Under året har balansen av socialförsäkringsmål på förvaltningsrätterna ökat kraftigt till följd av kraftig ökning av inkomna mål. Det kan förväntas att detta kommer att resultera i en ökning av inkomna socialförsäkringsmål till kammarrätterna framöver. Under de två sista månaderna 2017 började också denna ökning märkas hos kammarrätterna. De resurskrävande LVU-målen fortsatte att öka. Ökningen det senaste året var betydlig, Även LOUmålen fortsatte att öka mycket kraftigt. Ökningen var hänförlig till Kammarrätten i Göteborg. Målkategorin övriga mål har ökat tydligt, 7 procent eller drygt 400 mål. Totalt sett ökade antalet avgjorda mål kraftigt i kammarrätterna. Denna ökning kan huvudsakligen knytas till Kammarrätten i Stockholm avseende hyperhidrosmålen men även till kraftigt antal avgjorda mål i Kammarrätten i Jönköping beroende på att domstolen lyckats fylla upp tidigare vakanta domartjänster. Den totala målbalansen i kammarrätterna minskade mycket kraftigt, med 52 procent under 2017. Denna minskning kan huvudsakligen knytas till balansminskning av socialförsäkringsmål främst vid Kammarrätten i Stockholm. Samtliga kammarrätter har minskat balansen av skattemål kraftigt. Diagram 18 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna 2015 2017 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2015 55% 24% 2016 56% 35% 2017 26% 7% Den kraftiga försämringen av åldersstrukturen bland balanserade mål som uppstod under 2015 har förbättrats mycket under 2017. Även detta berodde på avvarbetningen av hyperhidrosmålen. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna är att huvuddelen av avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2017 var omloppstiden 11,3 månader vilket var en försämring jämfört med 2016 då den var 7,4 månader. Omloppstidens försämring 2017 är en konsekvens av ökad omloppstid för socialförsäkringsmål beroende på avarbetningen av hyperhidrosmålen. Om omloppstiden för dessa mål exkluderas sänks omloppstiden för Kammarrätten i Stockholm kraftigt, från 24,3 månader till 7,1 månader. Två kammarrätter nådde regeringens verksamhetsmål 2017. Resultatet för de enskilda kammarrätterna varierade mellan 5,2 och 24,3 månader i omloppstid. Spridningen mellan kammarrätterna ökade mycket under 2017 jämfört med 2016. De två kammarrätter som uppfyllde verksamhetsmålet lyfter fram att de utifrån måltillströmning och balansläge haft en god kompetensförsörjning som bidragit till att verksamhetsmålet uppfyllts. En kammarrätt framhåller även att de insatser som gjorts för att minska skattemålens omloppstider har gett god effekt liksom det fokus som funnits under året med att effektivisera utsättningen av muntliga förhandlingar. De två kammarrätter som inte uppfyllde verksamhetsmålet uppgav bland annat att följande: Kammarrätten i Jönköping har under de senaste två åren haft en stor personalomsättning med vakanser på domartjänster. Detta har lett till överbalanser vilket i sin tur har påverkat omloppstiden negativt när målavverkningen nu ökat. Kammarrätten i Stockholm anger att det finns två huvudsakliga orsaker till att regeringens verksamhetsmål inte uppfyllts. Närmare hälften av de mål kammarrätten avgjort under perioden är de s.k. hyperhidrosmålen. Under året har knappt 5 400 mål avgjorts och omloppstiden för dessa mål blev 28,7 månader. Viss osäkerhet råder om hur framtida hyperhidrosmål kommer påverka verksamheten. Den andra orsaken är att kammarrätten avgjort en större skattemålsserie om ca 500 mål, de s.k. riskkapitalmålen. Omloppstiderna för riskkapitalmålen bedöms också ha haft viss statistisk inverkan på omloppstiderna. Kammarrätten har avsatt personalresurser i stor omfattning för att hantera målen. Denna omständighet har sammantaget haft negativ inverkan på kammarrättens möjligheter att uppfylla verksamhetsmålen i stort. Förutsättningarna för att nå regeringens verksamhetsmål de närmaste åren be- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 43

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET döms vara goda för båda kammarrätterna då både åldersstrukturen och balanssituationen förbättrats under året. Diagram 19 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 Månader 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kr Göteborg Kr Jönköping Kr Stockholm Kr Sundsvall Totalt exkl förtursmål och migrationsmål En bedömning av kammarrätternas resultat Måltillströmningen 2017 minskade tydligt jämfört med ett genomsnitt av de fem senaste åren. Jämförs antalet avgjorda och balanserade mål 2017 med ett genomsnitt av de senaste fem åren ökade avgörandet kraftigt vilket medförde kraftigt minskade balanser. Fluktuationerna under perioden beror till stor del på de socialförsäkringsmål som inkom till Kammarrätten i Stockholm under perioden 2014 2017 och i huvudsak avgjordes under 2017 och till det stora antal skattemål avseende tryckerimoms som inkom till samtliga kammarrätter, med början under 2013. Kammarrätternas resultat beror även på andra mer eller mindre tillfälliga anhopningar av inkomna mål under åren och balansökningar i väntan på avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Många äldre mål avgjordes under 2017, vilket gav en förbättrad balanssituation och en förbättrad åldersstruktur på balansen. Samtidigt leder en sådan avverkning till att de uppmätta omloppstiderna för de avgjorda målen blir långa. På sikt bör dock omloppstiderna gå ner. Att bedöma hur arbetsbelastningen vid kammarrätterna förändrats är, mot bakgrund av de faktorer som redovisats ovan, svårt. Det kan noteras att de senaste årens målökning av de arbetskrävande LVU-målen fortsatt att öka i antal och bedöms, av kammarrätterna, ha blivit svårare till sin karaktär. Såväl antalet årsarbetskrafter som antalet avgjorda mål ökade mellan 2016 och 2017. Detta ledde till en mycket kraftig ökning av arbetsproduktiviteten. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm. Tabell 31 Kammarrätterna migrationsmål Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader 2015 2016 2017 106 110 161 1,0 1,0 0,9 Den stora ökningen av antalet inkomna migrationsmål i migrationsdomstolarna visade sig också hos Migrationsöverdomstolen. Ökningarna har i vissa målkategorier varit mycket kraftiga. Under 2017 ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt med 57 procent. Den största och mest resurskrävande målkategorin, avlägsnandemål (asyl), ökade antalsmässigt mest. Även mål rörande statusförklaring och särskilda rättsmedel ökade mycket kraftigt. Utvecklingen följer den hos migrationsdomstolarna. Liksom hos dessa ökade verkställighetsmålen mycket kraftigt även hos Migrationsöverdomstolen. Antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt under året med 63 procent på totalen. Ökningarna följde antalet inkomna mål och var antalsmässigt högst vad gäller avlägsnandemål (asyl). Balanserna av migrationsmål ökade med drygt 200 mål och bestod till övervägande del av mål rörande uppehållstillstånd. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till nio procent, vilket var en minskning i förhållande till förra året då andelen var tolv procent. Det kraftigt ökade antalet inkomna mål har ännu inte påverkat åldersstrukturen på de balanserade målen. Andelen balanserade mål äldre än sex månader och äldre än tolv månader minskade. Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip alla mål prövningstillstånd (PT). Under året beviljades 144 mål PT, vilket är en ökning sedan 2016. Dessa mål fanns främst i gruppen uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar. 44 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 32 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Avlägsnandemål asyl 5 090 6 375 10 285 3 910 61 % -varav ensamkommande flyktingbarn 266 345 481 136 39 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 76 175 209 34 19 % Omedelbar verkställighet 113 68 46-22 -32 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 2 648 2 520 4 442 1 922-76 % -varav uppehållstillstånd 1 708 1 488 2 557 1 069 72 % -varav avlägsnandemål ej asyl 724 627 888 261 42 % -varav statusförklaringar 216 405 997 592 146 % Verkställighetsmål 558 380 611 231 61 % Medborgarskapsmål 160 181 179-2 -1 % Viseringsmål 458 501 417-84 -17 % Övriga migrationsmål 890 1 152 1 553 401 35 % Särskilda rättsmedel 87 102 196 94 92 % Summa migrationsmål 10 004 11 279 17 729 6 450 57 % Avgjorda mål Antal % Avlägsnandemål asyl 5 379 5 925 10 149 4 224 71 % -varav ensamkommande flyktingbarn 285 324 485 161 50 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 75 165 216 51 31 % Omedelbar verkställighet 107 73 45-28 -38 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 2 734 2 428 4 226 1 798 74 % -varav uppehållstillstånd 1 743 1 501 2 362 861 57 % -varav avlägsnandemål ej asyl 779 592 855 263 44 % -varav statusförklaringar 212 335 1 009 674 201 % Verkställighetsmål 569 373 599 226 61 % Medborgarskapsmål 164 177 196 19 11 % Viseringsmål 465 495 411-84 -17 % Övriga migrationsmål 901 1 111 1 563 452 41 % Särskilda rättsmedel 84 102 183 81 79 % Summa migrationsmål 10 403 10 684 17 372 6 688 63 % Balanserade mål Antal % Avlägsnandemål asyl 449 897 986 89 10 % -varav ensamkommande flyktingbarn 25 46 40-6 -13 % -varav efter ny prövning enl 12 kap 19 7 18 11-7 -39 % Omedelbar verkställighet 7 2 3 1 50 % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar 249 340 540 200 50 % -varav uppehållstillstånd 156 143 327 184 129 % -varav avlägsnandemål ej asyl 69 102 134 32 31 % -varav statusförklaringar 24 95 79-16 -17 % Verkställighetsmål 11 18 29 11 61 % Medborgarskapsmål 22 26 8-18 -69 % Viseringsmål 13 19 24 5 26 % Övriga migrationsmål 32 75 57-18 -24 % Särskilda rättsmedel 10 12 25 13 108 % Summa migrationsmål 793 1 389 1 672 283 20 % SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 45

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för Migrationsöverdomstolen var oförändrad för 2017. Merparten (90 procent) av målen ska enligt målsättningen inte ta mer än två månader att avgöra. Migrationsöverdomstolen fortsatte att korta sina omloppstider under 2017 och klarar verksamhetsmålet. Under året avgjordes merparten (90 procent) av målen inom 1,5 månader. En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat Under 2017 har Migrationsöverdomstolen fortsatt att korta sina omloppstider och klarar regeringens verksamhetsmål. Balansernas åldersstruktur har förbättrats. Målökningen vid domstolen har påverkat arbetsbelastningen på ett kännbart sätt. Antalet årsarbetskrafter ökade kraftigt mellan 2016 och 2017 och antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt. Detta ledde till en mycket kraftig ökning av arbetsproduktiviteten. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade mycket kraftigt 2017 jämfört med föregående år. 46 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Högsta förvaltningsdomstolen Tabell 33 Högsta förvaltningsdomstolen 2015 2016 2017 Antal avgjorda mål per årsarbetskraft 94 92 100 Målutvecklingen Diagram 20 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2013 2017 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 8 487 8 435 2 871 2014 7 046 7 896 2 006 2015 7 375 7 460 1 911 2016 6 994 6 907 1 992 2017 7 586 7 166 2 407 Genomsnitt (5 år) 7 498 7 573 2 237 Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen ökade 2017 med åtta procent jämfört med 2016. Måltillströmningen har de senaste fem åren varierat, med den lägsta nivån 2016. I jämförelse med genomsnittet under femårsperioden var antalet inkomna mål knappt 100 mål fler under 2017. Antalet avgjorda mål ökade med fyra procent jämfört med 2016 men ligger under genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda mål var fler än under 2016, men de var färre än antalet inkomna under året. Den utgående balansen vid slutet av året var högre än tidigare år. Balanserna uppgick till ca 2 400 mål, en ökning med 21 procent under 2017. Balansnivån var också högre än snittet för femårsperioden. Medelvärdet för antal balanserade mål var dock 2 045 mål under året. Ett stort antal mål (782 st, vilket motsvarar ca 10 procent av det totala antalet inkomna mål under 2017) kom in till domstolen under december. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål ökade något och uppgår till 32 procent. För 2016 var siffran 28 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 47

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 34 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta förvaltningsdomstolen 2015 2017 Utveckling per målkategori 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna mål Antal % Skattemål 2 006 1 704 1 873 169 10 % Trängselskattmål 26 15 24 9 60 % Socialförsäkringsmål 1 097 1 002 927-75 -7 % Mål enl. socialtjänstlagen 526 510 481-29 -6 % Psykiatrimål 279 327 462 135 41 % LVU-mål 458 475 572 97 20 % LVM-mål 35 34 43 9 26 % LOU-mål 206 202 385 183 91 % Mängdmål 445 382 479 97 25 % Övriga mål 2 297 2 343 2 340-3 0 % Summa totalt 7 375 6 994 7 586 592 8 % Avgjorda mål Antal % Skattemål 1 874 1 715 1 449-266 -16 % Trängselskattmål 26 16 19 3 19 % Socialförsäkringsmål 1 101 948 1 045 97 10 % Mål enl. socialtjänstlagen 566 478 463-15 -3 % Psykiatrimål 274 318 441 123 39 % LVU-mål 424 508 537 29 6 % LVM-mål 33 34 43 9 26 % LOU-mål 200 151 350 199 132 % Mängdmål 567 406 493 87 21 % Övriga mål 2 395 2 333 2 326-7 0 % Summa totalt 7 460 6 907 7 166 259 4 % Balanserade mål Antal % Skattemål 489 481 899 418 87 % Trängselmål 1 0 5 5 - Socialförsäkringsmål 354 408 290-118 -29 % Mål enl. socialtjänstlagen 65 97 115 18 19 % Psykiatrimål 21 29 50 21 72 % LVU-mål 80 47 82 35 74 % LVM-mål 3 3 3 0 0 % LOU-mål 37 88 123 35 40 % Mängdmål 108 84 70-14 -17 % Övriga mål 753 755 770 15 2 % Summa totalt 1 911 1 992 2 407 415 21 % 48 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet inkomna skattemål ökade under året efter den kraftiga minskningen 2016. Förutom skattemålen ökade flertalet målkategorier procentuellt mycket kraftigt, i synnerhet upphandlingsmålen, medan det var en minskning av socialförsäkringsmålen med 7 procent och av målen enligt socialtjänstlagen med 6 procent. Antalet avgjorda mål ökade något 2017 efter minskningen 2016. I de olika målkategorierna är det noterbart att antalet avgjorda skattemål minskade samtidigt som inkomna mål ökade. Följden av detta är en kraftig balansökning av skattemål. Det finns flera skäl till detta. Bl.a. var domstolens skatteenhet underbemannad under 2016 och 2017. Dessutom handlades en stor målserie samt en del andra komplexa skattemål på enheten. Tvärtom gäller för socialförsäkringsmålen där avgjorda mål ökade och inkomna minskade. Balansminskningen är knappt 30 procent för denna kategori. Även antalet avgjorda upphandlingsmål ökade. Totalt sett kom det in fler mål än vad som avgjordes och balansökningen var drygt 20 procent. De främsta anledningarna till detta är ökningen av skattemål, upphandlingsmål och tvångsmål (LVU, LVM och psykiatrimål). Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades under året både avseende balanserade mål äldre än sex månader och balanserade mål äldre än tolv månader. Det var framförallt skattemålens åldersstruktur som förbättrades under 2017. Tabell 35 Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2015 2017 Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT (Dispenserade mål) Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser) Mål som ej omfattas av PT (Rättsprövningar m.m) 2015 2016 2017 92 123 87 6 770 6 243 6 534 598 541 456 Summa avgjorda mål 7 460 6 907 7 077 Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat prövningstillstånd uppgick till 87 mål, vilket är en minskning i jämförelse med 2016. Antalet avgjorda mål som inte beviljades prövningstillstånd är drygt 200 mål fler jämfört med 2016 medan avgjorda mål som inte omfattas av prövningstillstånd är lägre jämfört med 2016. Av de inkomna målen krävdes prövningstillstånd i 94 procent. I de mål där domstolen har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas eller inte, meddelades prövningstillstånd i 1,3 procent av målen, vilket är något lägre än under 2016. Verksamhetsmål Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Sedan 2016 har domstolen ett nytt verksamhetsmål som beräknas på omloppstiden från det att ett mål inkommer fram till beslut tas om prövningstillstånd ska medges eller ej. Målsättningen är att ställningstagande till ansökan om prövningstillstånd ska meddelas inom sex månader i 90 procent av målen. Resultatet för 2017 uppgick till 7,0 månader vilket var en minskning av omloppstiden i förhållande till 2016 då den uppgick till 7,9 månader. Högsta förvaltningsdomstolen har sedan 2017 även ett verksamhetsmål avseende omloppstider för de mål som avgörs fullsuttet. Detta handlar om mål där prövningstillstånd beviljats samt förhandsbesked och rättsprövningar. Minst hälften av de fullsuttna målen ska avgöras inom 12 månader från det att de kommit in. Detta mål uppfylldes av domstolen under året och hälften av de fullsuttna målen avgjordes inom 11 månader. Utöver detta har Högsta förvaltningsdomstolen även verksamhetsmål avseende antal balanserade mål (högst 2 300) och att föredragningar av fullsuttna mål ska ske i ett jämnt flöde över året. Diagram 21 Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2017 8 6 4 2 0 90 percentil omloppstid (PT inkom -> beslut) i månader 2015 2016 2017 I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid för 90:e percentilen avseende målens inkommande fram till beslut om PT. Domstolen uppnådde inte målsättningen under 2016 om sex månader men resultatet har förbättrats. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform i bilaga 1. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 49

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat Högsta förvaltningsdomstolen har fortsatt ett gott balansläge. Under slutet av 2017 översteg antal balanserade mål dock marginellt målet för balansen på 2 300 mål. Domstolen har ännu inte riktigt uppnått målsättningen för omloppstiden fram till beslut om prövningstillstånd, men minskade tiden från året innan. Den nya målsättningen avseende omloppstid för de fullsuttna målen uppnåddes. Domstolen har under året medvetet arbetat med de äldsta målen och förbättrat åldersstrukturen för balanserade mål. Såväl antalet inkomna som avgjorda mål ökade under 2017 jämfört med året innan. Jämfört med 2016 minskade också antalet årsarbetskrafter vid domstolen ytterligare. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades således under 2017. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 100 mål, vilket var en ökning jämfört med 2016. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. 50 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Hyres- och arrendenämnderna Tabell 36 Hyres- och arrendenämnderna 2015 2016 2017 Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft 390 458 541 Av landets åtta hyres- och arrendenämnder är de fem minsta nämnderna administrativt knutna till tingsrätten på samma ort och lagmannen vid tingsrätten är chef även för hyres- och arrendenämnden. De tre största hyres- och arrendenämnderna ligger i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är administrativt självförsörjande och har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten och nämnden har även ett administrativt samarbete. De åtta nämnderna skiljer sig åt vad gäller fördelning mellan olika ärendetyper, bl.a. beroende på hur hyres- och arrendemarknaden ser ut i olika delar av landet. Sett till det totala antalet inkomna ärenden under 2017 inkom 72 procent till de tre största nämnderna. Nämnden i Stockholm svarar för 44 procent av det totala antalet inkomna ärenden. Ärendeutvecklingen Diagram 22 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyres- och arrendenämnderna 2013-2017 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2013 29 775 30 824 6 279 2014 30 827 30 295 6 714 2015 33 114 32 012 7 734 2016 40 046 38 049 9 662 2017 41 940 43 835 7 589 Genomsnitt (5 år) 35 140 35 003 7 596 Under den senaste femårsperioden har hyres- och arrendenämnderna haft ett genomsnitt på drygt 35 000 inkomna ärenden per år. 2017 ökade såväl antalet inkomna som avgjorda ärenden jämfört med året innan och låg på den högsta nivån under femårsperioden. Balanserade ärenden minskade jämfört med året innan och ligger på samma nivå som genomsnittet för femårsperioden. Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till 18 procent 2017, vilket är en förbättring med sex procentenheter jämfört med föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 51

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 37 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden per ärendeslag vid hyres- och arrendenämnderna 2015 2017 Utveckling per ärendeslag 2015 2016 2017 Förändring 2016 2017 Inkomna ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling 7 571 10 543 8 057-2 486-24 % - varav ärenden enl. 12 kap. JB 5 698 6 297 6 641 344 5 % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen 915 3 240 468-2 772-86 % - varav övriga hyresnämndsärenden 958 1 006 948-58 -6 % Arrendenämndsärenden 2 113 1 541 1 294-247 -16 % - varav bostadsarrenden 1 458 988 774-214 -22 % - varav jordbruksarrenden 103 95 91-4 -4 % - varav övriga arrendenämndsärenden 552 458 429-29 -6 % Bostads- och lokalavståenden 19 154 23 662 28 358 4 696 20 % Ärenden om lokalmedling 4 276 4 300 4 231-69 -2 % Summa totalt 33 114 40 046 41 940 1 894 5 % Avgjorda ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling 7 284 8 005 9 820 1 815 23 % - varav ärenden enl. 12 kap. JB 5 819 5 730 6 227 497 9 % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen 576 1 236 2 690 1 454 118 % - varav övriga hyresnämndsärenden 889 1 039 903-136 -13 % Arrendenämndsärenden 1 636 2 352 1 424-928 -39 % - varav bostadsarrenden 911 1 771 892-879 -50 % - varav jordbruksarrenden 112 102 83-19 -19 % - varav övriga arrendenämndsärenden 613 479 449-30 -6 % Bostads- och lokalavståenden 19 146 23 559 28 164 4 605 20 % Ärenden om lokalmedling 3 946 4 133 4 427 294 7 % Summa totalt 32 012 38 049 43 835 5 786 15 % Balanserade ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling 2 639 5 173 3 274-1 899-37 % - varav ärenden enl. 12 kap. JB 1 779 2 335 2 740 405 17 % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen 586 2 596 246-2 350-91 % - varav övriga hyresnämndsärenden 274 242 288 46 19 % Arrendenämndsärenden 1 791 975 842-133 -14 % - varav bostadsarrenden 1 587 801 683-118 -15 % - varav jordbruksarrenden 43 37 45 8 22 % - varav övriga arrendenämndsärenden 161 137 114-23 -17 % Bostads- och lokalavståenden 463 513 668 155 30 % Ärenden om lokalmedling 2 841 3 001 2 805-196 -7 % Summa totalt 7 734 9 662 7 589-2 073-21 % 52 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Under 2017 ökade antalet inkomna ärenden med 5 procent, eller knappt 1 900 ärenden, jämfört med föregående år. De ärenden som både procentuellt och antalsmässigt ökade mest var bostads- och lokalavståenden. Dessa ärenden är normalt sett rutinärenden med en mycket kort handläggningstid. Om avståendeärenden exkluderas var det däremot en kraftig minskning av inkomna ärenden under 2017. Det förklaras främst av att antalet inkomna ärenden enligt hyresförhandlingslagen minskade kraftigt i förhållande till året innan. Under 2016 inkom det en ovanligt stor mängd av dessa ärenden då en stor andel hyresförhandlingar strandade. Vid Hyresnämnden i Göteborg inkom drygt 2 300 sådana ärenden efter s.k. masstrandning. Under 2017 ökade antalet avgjorda ärenden med 15 procent. Den största procentuella ökningen bestod av avgjorda ärenden enligt hyresförhandlingslagen. Antalsmässigt avgjordes det flest avståendeärenden vilket var en följd av den stora ökningen av inkomna bostadsavståenden och dess korta handläggningstid. Balanserna minskade med 21 procent och berodde framförallt på att balansen av ärenden enligt hyresförhandlingslagen minskade mycket kraftigt. Antalet balanserade ärenden äldre än sex månader minskade till 41 procent av antalet balanserade ärenden jämfört med 55 procent förra året. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen, 75 procent, av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, inte bör ta längre tid än fyra månader att avgöra. Tabell 38 Omloppstider 75 percentilen Omloppstider 75 percentilen 2015 2016 2017 Hyresnämndsärenden 1 5,1 5,8 11,2 - varav ärenden enl. 12 kap. JB 5,1 4,9 5,1 - varav ärenden enl.hyresförhandl.lagen 6,5 6,9 11,3 - varav övriga hyresnämndsärenden 4,0 3,7 3,4 Arrendenämndsärenden 9,6 12,5 10,5 - varav bostadsarrenden 12,4 25,4 12,8 - varav jordbruksarrenden 8,5 8,9 7,8 - varav övriga arrendenämndsärenden 3,0 5,0 3,7 Totalt 1 5,7 7,0 11,2 1 exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden Månader Omloppstiden för samtliga hyres- och arrendenämnder för 75:e percentilen uppgick till 11,2 månader under 2017, vilket var en försämring med 4,2 månader jämfört med 2016. Den huvudsakliga förklaringen till att omloppstiden totalt sett försämrades var att nämnderna, främst nämnden i Göteborg, avgjorde en stor mängd ärenden enligt hyresförhandlingslagen. Endast en liten del av den stora mängden ärenden som inkom under 2016 kunde avgöras samma år. De hann därmed inte påverka omlopptiderna i så stor utsträckning 2016 utan har istället gett en betydande påverkan på omloppstiden när ärendena avgjordes under 2017. Resultatet för de enskilda nämndernas omloppstider varierade mellan 2,8 till 11,3 månader. Endast två nämnder uppfyllde regeringens mål för 2017 och två nämnder låg mycket nära målsättningen. Diagram 23 Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Hn Göteborg Hn Hn Stockholm Jönköping Hn Linköping Hn Sundsvall Hn Malmö Hn Umeå Hn Västerås 0,0 Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden Variationen mellan nämndernas resultat kan till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna beträffande ärendesammansättning, storlek och geografiskt verksamhetsområde. De två nämnder som klarade regeringens verksamhetsmål har under året haft en relativt liten andel avgjorda ärenden om bostadsarrenden. Även om det totalt sett avgjordes färre ärenden om bostadsarrenden 2017 jämfört med föregående år så påverkades omloppstiden för enskilda nämnder när en större mängd av dessa ärenden avgjordes. Dessa ärenden inkommer i stor omfattning under vissa år och då prövas en stor mängd ärenden samtidigt, och det tar tid innan samtliga arrendatorer är delgivna. Ibland prövar arrendenämnden några pilotärenden, och om de överklagas till hovrätten ligger de andra ärendena kvar i avvaktan på hovrättens beslut. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 53

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Ärenden om bostads- och jordbruksarrende avgörs normalt sett efter besiktning. Sammanträden i dessa ärenden kan normalt sett inte genomföras under vintermånaderna, vilket kan fördröja avgörandet och få påtaglig effekt på omloppstiderna. Nämnden i Sundsvall var en av nämnderna som klarade verksamhetsmålet med en omloppstid på 4,0 månader 2017, vilket var en mycket kraftig förbättring med 6,2 månader. Nämnden är ett exempel där omloppstiden varierat kraftigt mellan åren och som har påverkats av att en större mängd ärenden om bostadsarrenden och ärenden enligt hyresförhandlingslagen avgjorts ett enskilt år. Dessa ärenden ökade kraftigt i nämnden under 2015 och avgjordes till stor del under 2016. Det påverkade omloppstiden negativt i det korta perspektivet för att under 2017 visa på en klar förbättring av omloppstiden. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till nämnderna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att nämnderna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Förutom de förklaringar som tidigare nämnts, om svårigheten att påverka handläggningstiden för arrendenämndsärenden som i stor omfattning återkommer vissa år och den ovanligt stora mängden strandade hyresförhandlingar, så angav nämnderna bl.a. oregelbunden ärendetillströmning, ökad komplexitet, vakanser och sjukskrivningar som bidragande orsaker till att verksamhetsmålet inte kunde uppnås. En annan förklaring var att stora geografiska verksamhetsområden försvårar en effektiv sammanträdesplanering. Avståendeärenden och lokalmedlingsärenden nämns och även om de inte direkt påverkar verksamhetsmålet så medför ett större antal av dessa ärendetyper att handläggningen av övriga ärenden får vänta. En risk som togs upp var rörlighet på arbetsmarknaden och det glapp och kompetenstapp som kan uppstå när medarbetare slutar. Vidtagna åtgärder som berördes var nya rutiner för strategisk planering och utsättning av ärenden, deltagande i erfarenhetsutbyte med andra nämnder samt särskild bevakning av oron på hyresmarknaden för att vid behov snabbt kunna medla innan parterna bestämmer sig för att ge in massansökningar till nämnden. En bedömning av hyres- och arrendenämndernas resultat Totalt sett uppfyllde hyresnämnderna inte regeringens verksamhetsmål för 2017. Resultatet är försämrat jämfört med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till att måluppfyllelsen försämrats är att det avgjorts ett större antal äldre ärenden enligt hyresförhandlingslagen jämfört med föregående år. Den ökade ärendetillströmningen 2017 bestod främst av avståendeärenden, som normalt sett avgörs med kort handläggningstid. I övrigt har det varit en ärendeminskning. Antalet avgjorda ärenden ökade med 15 procent samtidigt som antalet årsarbetskrafter minskat något. Sammantaget bedöms det inte ha varit någon lättnad i arbetsbelastningen vid hyres- och arrendenämnderna under 2017. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft, bedöms som förbättrad under 2017. Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft uppgick till 541 ärenden, vilket är en kraftig ökning med 18 procent jämfört med 2016. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda ärenden, förbättrades under 2017. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort ärende minskade med 13 procent jämfört med 2016. 54 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad med Sundsvalls tingsrätt och Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall. Rättshjälpsmyndigheten handlägger ansökningar om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som beslutas av en domstol eller en hyres- och arrendenämnd hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar och avräkningar mot biträden och rättssökande. Avräkningen innebär att myndigheten, till den rättssökande och biträdet, redovisar kostnaderna för rättshjälpen och hur mycket som den enskilde själv ska betala. Rättshjälpsmyndigheten kräver också in betalning när en domstol beslutat om återbetalningsskyldighet i ett rättshjälpsärende eller för statens kostnader i brottmål beträffande bl.a. offentlig försvarare. Därtill prövar Rättshjälpsmyndigheten frågor om ersättning till rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan betalas ut när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv ska behöva betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut överprövas av Rättshjälpsnämnden. Tabell 39 Inkomna och balanserade ärenden 2015 2016 2017 Inkomna ärenden 31 852 30 558 24 499 Balanserade ärenden 588 53 807 Rättshjälpsmyndighetens ärenden delas upp i följande grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. Det totala antalet inkomna ärenden under 2017 har minskat kraftigt, huvudsakligen beroende på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol fortsatt minska. Antalet balanserade ärenden ligger på en högre nivå än 2016 bland annat beroende på att Rättshjälpsmyndigheten tillsammans med Domstolsverket genomför ett mera omfattande översyns- och verksamhetsutvecklingsarbete, vilket tagit resurser i anspråk. Arbetet har inriktats efter huvudsakligen tre spår. Det första spåret avser ett arbete att ändra och säkra kravhanteringen. I den delen har arbetats fram ett systemtekniskt underlag för att möjliggöra att Rättshjälpsmyndigheten under 2018 kan träffa en överenskommelse med Kammarkollegiet om indrivning, efterbevakning och juridiskt biträde. Det andra spåret avser att tillskapa en effektivare och mer tidsenlig hantering av fakturor avseende nedsatta rådgivningsavgifter. Rättshjälpsmyndigheten har under året bedrivit ett särskilt arbete för att, i avvaktan på en digitaliserad ärendehantering, så långt möjligt säkra den interna kontrollen av dessa ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsuppgift. Det tredje och kanske viktigaste spåret i översyns- och utvecklingsarbetet avser ett arbete för att möta det av myndigheten identifierade behovet av en modernisering av rättshjälpsprocessen. Rättshjälpsprocessen behöver nämligen integreras i en framtida digitaliserad målhantering som bygger på en strukturerad informationshantering. Det tredje utvecklingsspåret innefattar naturligen en reformering och rationalisering av rättshjälpsprocessen med särskilt fokus på medborgar- och partsperspektivet. Detta reformarbete kan antas pågå under ett antal år framöver. Ett arbete som också ska ses i ljuset av att Rättshjälpsmyndigheten står inför stora pensionsavgångar inom bara några år. Tabell 40 Inkomna ansökningar om rättshjälp 2015 2016 2017 Inkomna ärenden 1 201 1 009 946 Antalet ansökningar om rättshjälp som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten fortsatte att minska under året. Tabell 41 Avräknade ärenden i vilka rättshjälp beviljats 2015 2016 2017 Avräknade ärenden - RHM 719 815 427 Avräknade ärenden - domstol 7 112 6 776 6 659 Avräkning görs när ärendet avslutats. Såväl antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten som avräkningsärenden som inletts vid en domstol har minskat. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 55

DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 42 Återkravsärenden Tvistemål 2015 2016 2017 Antal ärenden 260 239 241 Mnkr 6,7 6,6 6,9 Antal betalningar 129 114 127 Mnkr 3,7 3,1 3,4 Brottmål Antal ärenden 15 778 15 980 15 403 Mnkr 66,5 69,2 62,7 Antal betalningar 7 688 7 645 7 672 Mnkr 40,3 42,5 43,7 Den marginella ökningen av antalet ärenden med återkrav i tvistemål följer ökningen av antalet ärenden om avräkningar i denna typ av mål. Antalet ärenden om återkrav i brottmål återspeglas i antalet beslut av domstol. Tabell 43 Inkomna ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsavgift 2015 2016 2017 Antal nedsatta rådgivningar 6 782 5 739 5 823 Antalet inkomna ärenden avseende begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift har stabiliserats efter en kraftigare uppgång under 2015. Tabell 44 Överklaganden till Rättshjälpsnämnden (procent av totalt antal ärenden) 2015 2016 2017 Andel överklaganden 5,2 % 5,9 % 6,6 % Totalt inkom 69 överklaganden under 2017 mot 71 överklaganden under år 2016. Tabell 45 Omloppstider för ansökningar om rättshjälp 2015 2016 2017 Antal arbetsdagar 9 7 8 Omloppstiden beräknas i de ärenden där slutligt beslut fattats av Rättshjälpsmyndighetens jurister och är ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga om en rättssäker och effektiv handläggning får anses uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet om kortare handläggningstid än tio dagar uppfylls. Rättshjälpsnämnden Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden enligt 44 andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller sammanträdeslokaler. Tabell 46 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden 2015 2016 2017 Antal inkomna ärenden 60 74 63 Antal avgjorda ärenden 65 72 65 Antal balanserade ärenden 5 7 6 Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden) Ändringsfrekvens (inklusive återförvisade ärenden) 17 18 9 26 % 25 % 13 % Av de avgjorda ärendena har Justitiekanslern överklagat i ett fall. Att ärenden som nämnden återförvisat till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med ändrade beslut beror på att nämnden när nämnden inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund oftast återförvisat ärendet till Rättshjälpsmyndigheten för prövning av om övriga förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda. Rättshjälpsnämnden har sammanträtt vid nio tillfällen under året. Mötena genomförs vanligtvis genom videokonferens. Normalt avgörs vid varje sammanträde samtliga ärenden som varit färdigkommunicerade senast en vecka före sammanträdet. 56 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER UTVECKLINGSINSATSER Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten. För att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska kunna bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv krävs kontinuerliga utvecklingsinsatser. Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet i Sveriges Domstolars verksamhet bidrar till ett ökat förtroende för verksamheten hos allmänheten. För att vinna förtroende räcker det inte med att verksamheten bedrivs med en hög professionell kvalitet, det krävs dessutom att det som faktiskt görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar på vad domstolarna ska göra. Detta innebär att det finns en utmaning att göra domstolarnas roll och uppgift i samhället väl känd. Därutöver måste den löpande verksamheten kommuniceras på ett effektivt sätt. En framgångsfaktor för att utveckla och effektivisera verksamheten är dialog och samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna. Under 2017 utvecklades samverkan på en strategisk nivå mellan domstolarna och Domstolsverket genom fortsatt utveckling av det under 2016 inrättade dcrådet. Ledamöter i dc-rådet är ordföranden i respektive domstolschefsgrupp (dc-grupp) med en extra ledamot från gruppen stora domstolar och från gruppen överrätter. Ledamöter i dc-rådet representerar sin dc-grupp och har i sin roll till uppgift att ge generaldirektören råd i strategiska frågor för vilka Domstolsverket ansvarar. Därigenom skapas förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande för prioriteringar i viktiga gemensamma frågor för Sveriges Domstolar. Under 2017 beslutade Domstolsverket efter samråd med domstolarna om en modell för operativ samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna vid gemensamma verksamhetsutvecklingsinsatser. Denna tillämpades under året i 17 olika verksamhetsutvecklingsinsatser. Under 2018 kommer modellen att utvecklas, bland annat med en struktur för förändringsledning och för samverkan med externa aktörer. Under 2017 styrdes utvecklingsinsatser mot framförallt fyra områden: digitalisering, kompetensförsörjning, lokalförsörjning och säkerhet. I de följande avsnitten redogörs för utvecklingsinsatser inom dessa områden samt för verksamhetsutveckling och åtgärder i övrigt som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Detta inkluderar åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden, vittnen och media får ett bra bemötande och relevant information. Digitalisering Digitaliseringen av Sveriges Domstolars verksamhet syftar till att göra det enklare för medborgarna i deras kontakter med domstolarna, att göra domstolarna mer lättillgängliga samt att förbättra såväl kvaliteten som effektiviteten i domstolarnas och rättsväsendets verksamhet. Digitaliseringen utgör den utan jämförelse mest resurskrävande och kraftfulla förändringsmotorn i den verksamhetsutveckling som bedrivs på Domstolsverket. Såväl de kortsiktiga som mer långsiktiga utvecklingsinsatserna förväntas innebära stora effekter på verksamheten. Digital kommunikation Sveriges Domstolars gemensamma webbplattform är från 2005. Den består av 80 webbplatser som årligen har nära fyra miljoner besök och två miljoner användare. Nu driver Domstolsverket tillsammans med två referensdomstolar ett projekt för att ta fram ett beslutsunderlag till en helt ny extern webbplats. Den nya webbplatsen ska både ha tekniska förutsättningar och ett innehåll som motsvarar dagens krav och förväntningar på service, tillgänglighet och information. Under året genomförde projektet en kartläggning av nuläget, användarundersökningar och analyser av användarnas och domstolarnas behov. Med detta som grund arbetade projektet fram ett förslag på den nya webbplatsens struktur, övergripande innehåll, navigation och utseende. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 57

UTVECKLINGSINSATSER Sveriges Domstolar använder sociala medier i allt större utsträckning för att nå olika intressenter med budskap. De kanaler som används är i första hand Twitter för nyhetsförmedling och omvärldsbevakning, och Facebook för kommunikation med allmänhet samt vissa speciella grupper som exempelvis notarier eller alumner. LinkedIn används främst i rekryteringssyfte. Under 2017 formulerade Domstolsverket rekommendationer kring rättsliga och säkerhetsmässiga förutsättningar för Sveriges Domstolars närvaro på Facebook. Ett seminarium genomfördes för domare om domaretiska frågor kopplade till närvaro i sociala medier. Digitaliseringen av målhanteringen Det långsiktiga målet för digitaliseringen av målhanteringen är att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela domstolsprocessen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Digitalt arbetssätt med hjälp av befintligt verksamhetsstöd Arbetet med att digitalisera målhanteringen bedrivs i två parallella spår. Det första och mer kortsiktiga spåret bygger på att så långt som möjligt effektivisera befintliga, pappersbaserade arbetsflöden. I praktiken innebär detta oftast en hantering av PDF-filer med målsättningen att det ska finnas effektivare stöd för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen. Detta innefattar bland annat möjlighet att hålla en e-akt och möjlighet för ett elektroniskt bevarande i ett e-arkiv. Arbetet syftar till att identifiera hinder för en effektiv hantering och åtgärda dessa hinder. Det kan handla om åtgärder för att utveckla förbättrade rutiner och arbetssätt, förbättrade tekniska förutsättningar i befintligt verksamhetsstöd (Vera) men också att skapa de rättsliga och arkivrättsliga förutsättningarna för den önskade hanteringen. En annan viktig förutsättning är samverkan med andra myndigheter vars information domstolarna är beroende av för sin hantering. Under 2017 har arbetet med att utveckla Vera varit fokuserat på att utveckla och pilotdriftsätta ett digitalt utbyte med Åklagarmyndigheten och Skatteverket, i första hand genom utvecklingen av PDFutbyten system till system, i enlighet med myndigheternas åtagande inom RIF. I förhållande till Skatteverket skapades även en möjlighet för förvaltningsdomstolarna att ta emot elektroniska akter som nu testas i en pilot innan vidare spridning. För förvaltningsdomstolarna skapades dessutom en grundläggande förutsättning för ett mer digitalt arbetssätt genom att begränsa direktåtkomsten mellan instanserna till att endast avse praxisåtkomst. Även i andra avseenden utvecklades Vera för att stödja ett effektivt digitalt arbetssätt. En viktig leverans har vidare varit att domstolarnas medarbetare under året getts en generell möjlighet att arbeta mobilt med Vera efter att nödvändiga begränsningar av åtkomsten till information i Vera genomförts för sådan användning. Detta mer kortsiktiga spår innebär en stor omställning för domstolarna och en avsevärt mer effektiv hantering. Övergången till ett digitalt arbetssätt är dessutom en förutsättning för det kommande mer långsiktiga och långtgående digitaliseringsarbete som bedrivs. Långsiktigt digitaliseringsarbete elektroniska original Det andra och mer långsiktiga spåret som Domstolsverket utvecklar bygger på att helt eller delvis omdefiniera verksamhets- och informationsmodeller för att maximalt kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom att arbeta med strukturerad information och elektroniska original kan informationen användas mer flexibelt och därmed skapa ytterligare värde i form av automatisering och en högre grad av kvalitets- och effektivitetshöjning än vad som är möjligt med en bundenhet till pappersformatet. Utvecklingsarbetet innebär att pappret inte längre utgör den primära informationsbäraren utan istället är det den digitala informationen som utgör originalinformationen. Arbetet bedrivs med fokus på brottmålsprocessen. Denna prioritering av brottmål motiveras av Domstolsverkets åtagande i RIF-arbetet och präglas av den informationshantering som är överenskommen med övriga RIF-myndigheter. Genom en utvecklad elektronisk och strukturerad informationshantering kan vi skapa stor verksamhetsnytta såväl inom Sveriges Domstolar som i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. Redan nu har en informationsstruktur tagits fram som är gemensam för samtliga domstolsinstanser. Denna struktur liksom elektroniska originaldomar är nödvändiga förutsättningar för en integrerad informationshantering mellan instanserna och i förhållande till 58 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER externa intressenter. På sikt kommer Sveriges Domstolar genom detta utvecklingsarbete att kunna erbjuda parter med flera, tjänster där de digitalt och strukturerat kan interagera med domstolen. Under 2017 togs en färdplan fram för den första etappen av arbetet med att utveckla en digitaliserad brottmålshantering som innebär utveckling av ett nytt verksamhetsstöd vid sidan om Vera. Under den första etappen kommer den nya informationsstrukturen etableras och införas mellan instanserna och i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. Nya lösningar för att registrera och rapportera brottmålsavgöranden kommer att utvecklas och ersätta brottmålsavgörandefunktionerna i Vera. Elektroniska original kommer att utvecklas. Under året analyserades och genomfördes den närmare planeringen för detta arbete, vilket resulterade i en plan som sträcker sig över tre år. En gemensam plan med övriga RIF-myndigheter togs också fram för det arbete som omfattas av den andra etappen av RIF-arbetet. Denna plan gavs in till Justitiedepartementet. Gemensamt för arbetet i de båda spåren är att utgå från de riktlinjer som regeringen anger i strategisk inriktning för digitalisering. Effekterna och nyttan för Sveriges Domstolar av de informationsutbyten som utvecklats inom RIFarbetet fram till nu har bedömts och kommer att redovisas särskilt för regeringskansliet i en gemensam redovisning för RIF-myndigheterna. Grundläggande förutsättningar för digitalisering av målhanteringen Att allt mer verksamhetsinformation kommer att vara tillgänglig digitalt och att utbytet av information med omvärlden huvudsakligen sker digitalt, skapar många vinster men det ställer också helt nya krav på ett effektivt integritetsskydd och möjligheter att ha kontroll på informationen. Sedan den 1 januari 2016 gäller domstolsdatalagen med tillhörande förordning. Under 2017 anpassades Vera till det nya regelverket genom att vissa begränsningar av direktåtkomst och sökmöjligheter införts och en effektivare loggning av användningen av Vera infördes. Ett analysarbete har även startat kring betydelsen av att EU:s dataskyddsreform införs och dess betydelse för informationshanteringen i Vera och andra stöd. En annan förutsättning för att kunna arbeta mer digitalt är att det finns möjlighet att bevara de handlingar som kommer in och upprättas digitalt i ett digitalt arkiv (e-arkiv). Under 2017 har e-arkivprojektet bedrivits i nära samarbete med domstolarna i syfte att anskaffa ett e-arkiv för Sveriges Domstolar genom upphandling av stödet och för att bygga upp en förvaltning av ett sådant e-arkiv. Projektet startade i början av 2017 och planeras pågå under cirka två års tid. Vidare påbörjades ett arbete med att utveckla enhetliga gallringsregler för såväl digital information som pappershandlingar. Ett digitalt bevarande har vidare visat sig förutsätta en rad kvalitetshöjande åtgärder när det gäller informationshanteringen i Vera som preciserats under året. Utveckling av e-tjänster Arbetet med att digitalisera målhanteringen har hittills i stor utsträckning bedrivits utifrån ett rättskedjeperspektiv och varit fokuserat på informationsutbytet med andra myndigheter. I arbetet med Rättsväsendets informationsförsörjning RIF finns också en målsättning att parter ska kunna följa sitt ärende genom gemensamma tjänster i brottmålsprocessen omfattande hela rättskedjan. I Domstolsverkets arbete med digitaliserad brottmålshantering (DBM) genomfördes ett omfattande analysarbete som omfattar utveckling av e-tjänster i domstolarnas hantering av brottmål. Utveckling av e-tjänster inom brottmål kommer att genomföras i kommande etapper av digitaliserad brottmålshantering och ingår inte i den nu pågående etapp 1 av RIF-arbetet. För att få erfarenhet och kunskap kring utvecklingen av e-tjänster och skapa nytta genom begränsade insatser har Domstolsverket påbörjat en analys under året om vilka e-tjänster som behöver utvecklas under 2018. Digital betaltjänst för ansökningsavgifter Under 2017 vidareutvecklades tingsrätternas nya verksamhetsstöd för att administrera inbetalda avgifter och allmänhetens möjlighet att betala via www.domstol.se. Den som ska betala en ansökningsavgift kan nu välja mellan att betala med betalkort eller till ett för Sveriges Domstolar gemensamt bankgiro. Verksamhetsstödet har förenklat, förbättrat och effektiviserat inbetalningsprocessen. Allmänheten vägleds till vilken avgift som ska betalas beroende av vad ärendet avser. Personalen vid tingsrätterna behöver inte längre registrera inbetalningarna utan enbart matcha mot ansökan. Avstämning av inbetalat belopp görs med automatik. Bokföringen har automatiserats och blivit mera detaljerad vilket lett till att arbets- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 59

UTVECKLINGSINSATSER uppgifter som tidigare utfördes vid delårsrapport och årsredovisning har förenklats. Det nya stödet gör det möjligt för tingsrätterna att påbörja handläggningen snabbare och minskar risken för att mål felaktigt avvisas. Förbättrad hantering av återkrav i brottmål Domstolsverket inledde tillsammans med Rättshjälpsmyndigheten under året ett arbete som syftar till att förbättra och effektivisera hanteringen av återkrav i brottmål. Ett nytt verksamhetsstöd är under utveckling och beräknas bli färdigställt under det första kvartalet 2018. Detta verksamhetsstöd ersätter på sikt tingsrätternas manuella expediering av avgöranden till Rättshjälpsmyndigheten. Denna utvecklingsinsats leder till en effektivare hantering och det säkerställs att samtliga beslutade återkrav även verkställs. Uppgifterna i återkraven överförs digitalt till Kammarkollegiet som kommer att hantera det fortsatta indrivningsförfarandet. Den som har fått ett återkrav kan via ett inloggningsförfarande kommunicera digitalt i sitt ärende. Teknik i rättssal En välfungerande teknik i rättssalar är idag en kritisk del i den dömande verksamheten. Tekniken som installerades i samband med EMR-reformen har nu blivit gammal och ersätts kontinuerligt med ny digital teknik. Den nya digitala tekniken öppnar upp nya möjligheter att spela in och spela upp material i rättsalarna med en högre kvalitet. Uppgraderingar sker löpande med en takt av cirka 100 rättssalar per år. Uppgraderingarna planeras in utifrån lokalförändringar eller att utrustningen blivit gammal. Moderniseringen innebär också att samtliga rättssalar inom Sveriges Domstolar på sikt får tillgång till videokonferensteknik. Utöver att ersätta ålderstigen teknik syftar uppgraderingarna även till att framtidssäkra tekniken i rättssalarna. Detta är nödvändigt eftersom det kommer in material inspelat med hög kvalitet till domstolarna och för att kunna granska detta material med bibehållen rättssäkerhet behöver tekniken i salarna svara upp mot nya krav. Videokonferens i samband med förhandlingar används frekvent och fortsätter att öka, efterfrågan på och tillgång till fler utrustningar är mycket stor. Antalet videokonferenssamtal från förhandlingssalar ökade under 2017 i jämförelse med samma period 2016. Totalt var det 29 612 förhandlingstimmar på video, vilket är en ökning om 31 procent. Kompetensförsörjning Redovisning enligt FÅB 3 kap 3 Redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kompetensförsörjning innebär att attrahera och rekrytera rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Det är också att låta medarbetare utvecklas i sin yrkesroll och att behålla nödvändig kompetens. En annan del av kompetensförsörjningen är att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter kommer att förändras eller upphöra på sikt. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar påbörjades 2016 ett arbete inom området. Uppdragets första del ägnades åt en kartläggning och sammanställning av pågående och föreslagna åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen och den senare åt att, i samråd med myndighetscheferna inom Sveriges Domstolar, ta fram förslag på ytterligare insatser inför beslut om genomförande. Uppdraget avsåg samtliga domstolsslag och samtliga personalkategorier och utmynnade i en slutrapport som presenterades i september 2017. I slutrapporten konstaterades att målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla) och att det är av stor vikt att arbetet med kompetensförsörjning omfattar alla dessa steg, så att myndigheterna inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppgifter. I slutrapporten, som även innehöll en utredning vad gäller nuvarande kompetensförsörjningssituation, konstaterades också att det vid rekrytering av domare och chefsdomare periodvis och på vissa orter är svårt att få tillräckligt många kvalificerade sökande till anställningarna samt att det, när det gäller personalkategorierna föredragande, beredningsjurister och domstolshandläggare, finns problem med alltför hög personalomsättning och alltför höga sjuktal. I slutrapporten föreslogs ett antal åtgärder att arbeta vidare med, som fortsatt arbete med att definiera och kommunicera Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande och stärka arbetsgivarvaru- 60 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER märket, ökad samsyn mellan över- och underrätter vad gäller fiskalsrekrytering samt fiskalers tjänstgöring och utbildning samt ett utökat HRsamarbete mellan Domstolsverket och domstolarna. Som en viktig faktor för kompetensförsörjningen togs också chefs- och ledarskapet upp, innebärande att Domstolsverket aktivt ska arbeta vidare med den handlingsplan som finns upprättad och beslutad avseende chefsförsörjningen. Åtgärderna förväntas bidra till att myndigheterna kan fullgöra sina uppgifter. En utveckling av medarbetarskapet är också en viktig förutsättning för att skapa en god arbetsplats. Domstolsverket kommer att arbeta vidare med detta under 2018. I slutrapporten ingår åtgärder på både kort och lång sikt, nedan redovisas de åtgärder som påbörjades under 2017. Attrahera och rekrytera Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare beror dels på vilka faktiska arbetsuppgifter och villkor som erbjuds, dels hur de enskilda myndigheterna uppfattas som arbetsgivare. Under 2017 fortsatte Domstolsverket arbetet med att definiera och kommunicera Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande, stöttade domstolarna i olika projekt vad gäller personalrekrytering samt utökade HR-samarbetet mellan Domstolsverket och de övriga myndigheterna inom Sveriges Domstolar. För att utöka möjligheterna att rekrytera rätt kompetens etablerade Sveriges Domstolar sig på LinkedIn där alla lediga tjänster annonseras. LinkedIn började också användas för varumärkesbyggande inlägg. Som ett resultat av slutrapporten genomfördes också ett arbete med att uppdatera alla texter på Sveriges Domstolars externwebb vad gäller sidorna jobba hos oss, detta lanseras i januari 2018. För att kunna attrahera fler domstolshandläggare spelades ett antal filmer in som lanserades i sociala kanaler i december och som kommer att användas i reklamkampanjer framåt. Motsvarande kommer att göras för föredragande och beredningsjurister och arbetet kommer att utvärderas under 2018. Medel avsattes för att utöka antalet utbildningsplatser för fiskaler under kommande år. Den försöksverksamhet för rekrytering av fiskaler som pågår vid Hovrätten för Västra Sverige, innebärande att tester ingår som ett led i rekryteringsprocessen, ska utvärderas. Tillgänglighet och funktionshinderpolitiken Av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken framgår att staten ska vara ett föredöme vad gäller att se till att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Under 2017 vägdes funktionsnedsättningsperspektivet fortsatt in i redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande. Under året lyftes funktionsnedsättningsperspektivet även in i det nya chefs- och ledarskapsprogrammet. Enskilda överenskommelser Det finns möjlighet för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar att träffa enskilda överenskommelser om anställningsvillkor. Syftet med dessa är bland annat att kunna anpassa villkoren efter både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva anställningsvillkor. Det är möjligt att träffa enskilda överenskommelser i fråga om semester, pension, arbetstid och uppsägningstid. Under 2017 träffades 249 enskilda överenskommelser. Den vanligaste överenskommelsen innebär möjlighet att ta ut semester del av dag. Därefter följer att byta lön mot extra semesterdagar samt förtroendearbetstid. Utveckla och behålla I kompetensförsörjningen ingår också att utveckla och behålla medarbetare samt att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter kommer att förändras eller upphöra på sikt. För att i det längre perspektivet kunna behålla nödvändig kompetens är det viktigt att låta medarbetarna utvecklas i sina yrkesroller. Några av de metoder som används för att utveckla och behålla medarbetare är medarbetarsamtal, lönesättande samtal, handledning, kompetensanalyser och insatser inom arbetsmiljöområdet. Ett HR-forum, där representanter för myndigheterna inom Sveriges Domstolar ingår, inrättades under 2017 och en referensgrupp för arbetsmiljöarbete skapades. För att fånga upp värdefulla erfarenheter och viktiga medskick hålls numera avslutningssamtal med avgående myndighetschefer. Domstolsverket höll under året också, i samarbete med aktuell myndighet, avslutningssamtal med de personer inom vissa personalkategorier som avslutade sin anställning på myndigheten. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 61

UTVECKLINGSINSATSER Medelantalet anställda 2017 (mätdatum 30 april och 31 oktober) var 7 239, vilket var en ökning med 252 personer sedan 2016, se bilaga 4. Ökningen av anställda var framför allt störst vid förvaltningsdomstolarna och nästan uteslutande vid migrationsdomstolarna. Även antalet årsarbetskrafter i domstolarna ökade, se bilaga 4. Ökningen var 249 årsarbetare, i huvudsak hänförlig till migrationsdomstolarna där stora rekryteringsinsatser gjorts under året. Antalet årsarbetskrafter ökade med 225 vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Hovrätterna ökade med 18 årsarbetskrafter, delvis beroende på en utökning vid Patent- och marknadsdomstolen som övergick till Svea hovrätt 2016. Resten av ökningen beror på att man blivit snabbare och mer effektiv i tillsättningen av vakanser. Tabell 47 Andel anställda samt chefer fördelat på kön 2015 2016 2017 Andel anställda kvinnor 71 % 71 % 71 % Andel anställda män 29 % 29 % 29 % Andel kvinnliga chefer 56 % 58 % 60 % Andel manliga chefer 44 % 42 % 40 % Andel kvinnliga myndighetschefer 41 % 39 % 42 % Andel manliga myndighetschefer 59 % 61 % 58 % I tabellen ovan redovisas andelen män och kvinnor av det totala antalet anställda, samt andelen kvinnor respektive män på chefsnivå. Andelen anställda kvinnor var 71 procent och män 29 procent. Andelen är oförändrad sedan både 2015 och 2016. Antalet chefer var 474, vilket i genomsnitt ger en chef per 15 anställda. Detta är en minskning i positiv riktning sedan 2016, då det i genomsnitt var en chef per 16 anställda. En viktig faktor för att kunna behålla och utveckla medarbetare är att ha ett rimligt antal medarbetare per chef, detta för att kunna ha ett bra och utvecklande ledarskap. Ledarskapet är också en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Av cheferna var andelen kvinnor 60 procent, vilket var en ökning med två procentenheter sedan 2016. Av cheferna var 77 myndighetschefer. Andelen kvinnliga myndighetschefer var 42 procent, vilket var en ökning mot 2016 då motsvarande siffra var 39 procent. Andelen kvinnor med anställning som notarie och ordinarie domare fortsatte att öka. Fiskaler hade en fortsatt hög andel kvinnor, dock något lägre än 2016. I de anställningsärenden som behandlades i Domarnämnden under 2017 och som avsåg chefsanställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 35 personer, varav 13 kvinnor och 22 män. Det var en minskning sedan 2016 då 49 personer med chefsanställningar utnämndes. Regeringen har följt Domarnämndens förslag i samtliga ärenden om befordrade anställningar. Tabell 48 Andel anställda med utländsk bakgrund 2015 2016 2017 Sveriges Domstolar totalt 10 % 10 % 11 % - andel kvinnor 11 % 11 % 12 % - andel män 8 % 8 % 8 % I tabellen ovan redovisas andelen anställda som var utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar enligt Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB). Andelen anställda med utländsk bakgrund inom Sveriges Domstolar har ökat något sedan 2016. Av de anställda var elva procent utrikes födda eller hade två föräldrar som var utrikes födda. Föregående år var andelen tio procent. Det är andelen kvinnor med utländsk bakgrund som har ökat något jämfört med 2016. Tabell 49 Personalomsättning 2015 2016 2017 Ord domare 3,8 % 4,9 % 5,2 % - kvinnor 2,0 % 2,6 % 5,2 % - män 5,8 % 7,0 % 5,2 % Icke ord domare 6,0 % 8,1 % 7,7 % - kvinnor 4,8 % 8,5 % 6,6 % - män 7,6 % 6,1 % 9,5 % Föredr/beredning 16,0 % 17,8 % 18,9 % - kvinnor 15,0 % 16,4 % 19,4 % - män 21,0 % 23,6 % 16,4 % Domstolshandläggare 9,2 % 11,5 % 12,4 % - kvinnor 9,4 % 11,4 % 9,1 % - män 7,7 % 12,0 % 14,6 % Administration 7,4 % 9,4 % 10,8 % - kvinnor 8,3 % 9,6 % 11,8 % - män 6,4 % 8,5 % 9,0 % Extern personalomsättning tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar ökade under 2017 i alla yrkesgrupper förutom för icke ordinarie domare. Den högsta omsättningen stod föredragande- och beredningsjurister för. En förklarande faktor är att i gruppen föredragande och beredningsjurister finns många notarier som 62 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER valt att stanna kvar i Sveriges Domstolar en tid efter notariemeriteringen innan de söker sig vidare. Det är också en stor konkurrens om denna typ av yrkesgrupper. Inom gruppen domstolshandläggare var också personalomsättningen hög, speciellt i storstadsregionerna. Domstolshandläggarna har en kompetens som värdesätts av övriga arbetsgivare inom den juridiska sektorn. Därmed blir det en ökad konkurrens om denna personalgrupp. Personalomsättningen bland kvinnliga ordinarie domare ökade och hade sin förklaring i fler pensionsavgångar än året innan. En ökad personalomsättning innebär ökade kostnader för rekrytering och introduktion samt ett ökat behov av kompetensutveckling. Det kan också innebära effektivitetsförluster. Detta sammantaget gör att det är av största vikt för Sveriges Domstolar att inte ha en alltför hög personalomsättning och att kunna behålla personalen. Arbetsmiljö Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar självständigt för sin arbetsmiljö och sitt arbetsmiljöarbete. Domstolsverket stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet består bl.a. av utbildningsinsatser för chefer med arbetsmiljöansvar samt information och verktyg i form av förslag till policys, riktlinjer och mallar för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Varje domstol har en HRkontaktperson på Domstolsverket. Syftet med detta är att skapa en fördjupad kunskap om domstolens verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och andra HR-relaterade frågor Under 2017 lanserades två nya arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det togs också fram ett omfattande stödmaterial kring rehabilitering i syfte att hjälpa domstolarna att bli bättre på att upprätta handlingsplaner för rehabilitering och att dokumentera processen. Nya riktlinjer för likabehandling samt en vägledning för arbetet med aktiva åtgärder lanserades också under året, liksom uppdaterade riktlinjer och rutiner samt en vägledning för arbetet mot kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Under året startade också ett arbete på temat Den goda arbetsplatsen. Detta var ett av tre teman på årets Chefsdagar och Domstolsverket kommer under 2018 fortsätta att stödja domstolarna i deras hälsofrämjande arbete. Tabell 50 Nyckeltal sjukfrånvaro 3 2015 2016 2017 Totalt sjukfrånvaro 1 4,1 % 4,6 % 4,4 % - kvinnor 5,0 % 5,6 % 5,3 % - män 2,0 % 2,3 % 2,3 % Andel långtidssjukfrånvaro 2 50,0 % 54,1 % 51,6 % - kvinnor 52,3 % 56,5 % 53,2 % - män 36,5 % 40,1 % 42,9 % Sjukfrånvaro 1 29 år 2,5 % 2,6 % 3,2 % - kvinnor 3,0 % 3,2 % 3,8 % - män 1,5 % 1,2 % 1,4 % Sjukfrånvaro 1 30-49 år 4,2 % 4,9 % 4,7 % - kvinnor 5,1 % 5,8 % 5,6 % - män 2,0 % 2,4 % 2,5 % Sjukfrånvaro 1 50 år 4,7 % 5,4 % 4,8 % - kvinnor 5,9 % 6,7 % 5,9 % - män 2,3 % 2,7 % 2,5 % 1) Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2) Långtidssjukfrånvaro, 60 kalenderdagar eller mer, i förhållande till total sjukfrånvaro 3) Under 2017 har sjukfrånvaroberäkningen förändrats och siffrorna för 2015 2016 har därför uppdaterats. Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar minskade under 2017 något jämfört med föregående år. Den totala sjukfrånvaron var 4,4 procent av tillgänglig arbetstid. Den långa frånvaron (över 60 dagar) stod för ca 52 procent av den totala frånvaron under 2017, vilket var en mindre andel jämfört med föregående år. Kvinnornas långtidssjukfrånvaro var ca 53 procent av den totala sjukfrånvaron, motsvarande siffra för männen var ca 43 procent. Det innebär att kvinnornas sjukfrånvaro minskade något och männens sjukfrånvaro ökade marginellt i jämförelse med 2016. Medan sjukfrånvaron minskade i åldersgrupperna 30 49 år och 50 år eller äldre, ökade den i åldersgruppen som är 29 år eller yngre. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 63

UTVECKLINGSINSATSER Tabell 51 Hälsorelaterade nyckeltal 2015 2016 2017 Frisktal 68,8 66,3 65,6 - varav kvinnor 63,9 60,7 59,8 - varav män 80,2 79,4 79,2 Sjukfall 81,0 86,1 88,0 - varav kvinnor 92,4 99,5 101,8 - varav män 54,2 54,6 55,7 Rehabinflöde 3,1 3,6 3,5 - varav kvinnor 3,8 4,5 4,3 - varav män 1,3 1,5 1,6 Rehabrisk 2,4 2,5 2,7 - varav kvinnor 2,9 3,1 3,4 - varav män 1,2 1,2 1,2 Rehabtrend 0,9 0,9 1,1 - varav kvinnor 0,9 1,0 1,1 - varav män 0,9 0,9 1,0 Frisktal visar total tillgänglig arbetstid för friska anställda med max 40 timmars sjukfrånvaro och max tre sjuktillfällen under en löpande 12-månadersperiod i förhållande till den tillgängliga arbetstiden. Frisktalet bör vara så högt som möjligt, högsta möjliga värde är lika med 100. Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig tid. Nyckeltalet bör vara så lågt som möjligt. Rehabinflöde visar antal påbörjade sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som riskerar att gå in i långtidssjukfrånvaro och talet bör vara så lågt som möjligt. Rehabrisk visar antal anställda med minst sex påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Talet ska vara så lågt som möjligt. Rehabtrend visar antal avslutade sjukfall efter minst 29 kalenderdagar under en löpande 12-månadersperiod i relation till antal påbörjade sjukfall som är minst 29 kalenderdagar. Om talet är 1,0 är det alltså lika många som kommer tillbaka som påbörjar ett längre sjukfall. Sammanfattningsvis visar nyckeltalen för sjukfrånvaro och de hälsorelaterade nyckeltalen att det främst var antalet korta sjukfall som ökade 2017. Samtidigt minskade den långa sjukfrånvaron något. I likhet med samhället i stort är det stora skillnader mellan kvinnornas och männens sjukfrånvaro, där männen tycks vara betydligt friskare. Avveckla och omorientera Domstolsverket fortsatte under 2017 att stödja domstolarnas arbete med avveckling och omorientering. Målsättningen med myndigheternas samverkan är en effektiv omställning, som gynnar verksamhetens och arbetstagarnas utveckling. Domstolsverket genomförde olika utbildningsinsatser för att öka chefers och andra berörda ansvarigas kunskap om omställning. Frågorna ingår bl.a. som en del i den grundläggande chefsutbildningen som från 2017 erbjuds nya chefer i Sveriges Domstolar. I Lokalt avtal om lokala omställningsmedel för Sveriges Domstolar för 2016 och fram t.o.m. 2018 kom Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna överens om hur avsatta medel ska användas. Under 2017 reserverades hälften av de avsatta medlen till aktiviteter vid enskilda myndigheter inom Sveriges Domstolar. Medlen fördelades till domstolarna med hänsyn tagen till antalet anställda. Resterande medel reserverades för insatser inom livs- och karriärplanering, tjänstgöring på annan plats, delpension och generationsväxling. Merparten av de avsatta medlen användes till aktiviteter vid enskilda myndigheter, samt för att underlätta kompetensöverföringen i samband med pensionsavgångar. Det totala antalet pensionsavgångar minskade något under 2017 till 138 st jämfört med 141 under 2016. Antalet pensionsavgångar är störst i gruppen domstolshandläggare, men är också hög i gruppen ordinarie domare. Antalet anställda i åldern 60 år eller äldre fortsatte att minska under 2017. Det var framförallt inom administration och i gruppen domstolshandläggare som antalet äldre medarbetare minskade, se bilaga 4. Trots detta var det en ökad personalomsättning 2017, vilket innebär att yngre personer inte stannar lika länge som tidigare utan det behövs fler insatser för att snabbare introducera nya medarbetare. Kompetensutveckling Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning för åren 2010 2020 är att Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. Dessas kompetens utvecklas kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningarna styras av domstolarnas behov och främja de mål som har satts upp för domstolarna. Domstolsverket erbjuder genom sin omfattande utbildningsverksamhet medarbetare inom Sveriges Domstolar mycket goda möjligheter till kompetensutveckling. Utbildningsinsatser sker både i Sverige och utomlands. Kompetensportalen är sedan 2011 Sveriges Domstolars verksamhetsstöd för utbildningsad- 64 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER ministration. Domstolsverket slutförde under 2017 upphandlingen av ett nytt verksamhetsstöd. Det nya systemet ska implementeras i september 2018 då avtalet med leverantören av Kompetensportalen löper ut. Pedagogiskt skickliga lärare är en förutsättning för att kunna erbjuda kompetensutveckling av hög kvalitet till medarbetarna. Domstolsverket fortsatte under 2017 att erbjuda pedagogisk utbildning för anställda som anlitas som lärare på kurserna. Under 2017 fortsatte Domstolsverket och Domstolsakademin det systematiska arbetet med att följa upp, kvalitetssäkra och utveckla de utbildningar som erbjuds personalen. Liksom tidigare år producerades ett stort antal e-utbildningar för att användas som fristående utbildningar eller som förberedande moment för att höja nivån på lärarledd utbildning. Centralt anordnad juridisk utbildning Domstolsakademin ansvarar för all juridisk kompetensutveckling för domare och andra domstolsjurister som arbetar med dömande verksamhet i Sveriges Domstolar. Domstolsakademins rektor beslutar självständigt om utbildningarnas innehåll inom ramen för tilldelad budget. I strategiska frågor samråder rektor med rådet vid Domstolsakademin som består av åtta domstolschefer och tre externa ledamöter som representerar Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten och universiteten. Genom det centrala kursutbud som främst riktar sig till ordinarie domare genomförde Domstolsakademin under 2017 totalt drygt 120 kurstillfällen inom en rad ämnesområden såsom domarrollen, familjerätt, förvaltningsprocessrätt, mark- och miljörätt, migrationsrätt, offentlig upphandling, offentlighet och sekretess, processrätt, skatterätt, socialförsäkringsrätt och straffrätt. Utbudet består främst av lärarledda kurser, men även e-utbildningar. Stora delar av utbudet är även öppet för andra domstolsjurister än ordinarie domare som har motsvarande utbildningsbehov och uppfyller gällande förkunskapskrav. Personer med andra utbildningsbehov kan också delta i fiskals- och notarieutbildningarnas kurser. Fiskalsutbildningen är ett obligatoriskt utbildningspaket som består av tio kurser. Kurserna är framtagna för att möta fiskalers och tf. assessorers utbildningsbehov under olika delar av den fyraåriga domarutbildningen. För att erbjuda utbildning till alla som genomgår domarutbildningen anordnade Domstolsakademin under 2017 totalt 64 kurstillfällen inom ramen för fiskalsutbildningen. Vidare genomförde Domstolsakademin under året en strukturerad översyn av fiskalsutbildningen som helhet. Översynen visade att fiskalsutbildningen håller en mycket hög nivå och motsvarar de syften som formulerades inför inrättandet 2012. Domstolsakademin kommer under 2018 att följa upp resultatet för att eventuella justeringar av utbildningen ska kunna genomföras till 2019. Notarieutbildningen är ett obligatoriskt utbildningspaket utformat för att möta notariers utbildningsbehov under olika delar av notarietjänstgöringen. Den består av tre kurser för notarier i allmän domstol och fem kurser för notarier i allmän förvaltningsdomstol. Domstolsakademin anordnade under 2017 totalt 100 kurstillfällen för att erbjuda utbildning till alla notarier vid landets domstolar. Övrig centralt anordnad utbildning Utöver de juridiska utbildningarna som ges av Domstolsakademin anordnar Domstolsverket utbildningar för all personal rörande bland annat administration, arkivering, chef- och ledarskap, ekonomisk uppföljning, handledarskap, IT och teknik, media och bemötande, offentlig upphandling, projektledning, säkerhet samt Vera. Utbildningarnas innehåll fastställs i dialog med de enheter på myndigheten som ansvarar för olika sakområden. Utbudet består av både lärarledda kurser och ett flertal e-utbildningar. Under året lanserades den nya grundläggande chefsutbildningen som har en tydlig koppling till Sveriges Domstolars chefspolicy. Därutöver ingår e- utbildningar och lärarledda fördjupningsutbildningar. Domstolarna har under ett stort antal år arbetat aktivt med frågor om bemötande och domskrivning. Under 2017 arrangerades Förtroendedagen i syfte att summera och dela domstolarnas erfarenheter hittills samt insprirera till fortsatt arbete på området. För att uppnå ett högt säkerhetsmedvetande bland de anställda och ge domstolarna förutsättningar att testa sitt systematiska säkerhetsarbete i praktiken genomförde Domstolsverket förutom utbildningar även ett antal krisövingar på domstol under 2017. Inom ramen för JiM-projektet lanserade Domstolsverket i slutet av året en e-utbildning för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar för att öka SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 65

UTVECKLINGSINSATSER medvetenheten om vad jämställdhetsintegrering innebär. Genom domstolshandläggarutbildningen erbjuder Domstolsverket utbildning för domstolshandläggare vid samtliga domstolsslag. Utbildningen innehåller kurser på en rad olika teman och syftar särskilt till att ge stöd för en fortsatt utveckling av målkansliarbetet inom ramen för beslutsfattande genom delegation. Internationell samverkan kring kompetensutveckling Domstolsakademin representerar Domstolsverket i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor bl.a. inom det nordiska samarbetet SEND, EUnätverket för domarskolor EJTN (European Judicial Training Network) och Europarådets HELP-program (European Programme for Human Rights Education for Legal Professionals). Under året deltog Domstolsakademin i en arbetsgrupp inom ETJN som anordnar seminarier om metodfrågor. Svenska domare deltog under 2017 i ett utbytesprogram som organiseras av EJTN samt i ett utbytesprogram med de nordiska länderna. Svenska domstolar tog via de två utbytesprogrammen även emot utländska domare. Domstolsakademin har också sänt ut jurister från Sveriges Domstolar för tjänstgöring i de svenska kabinetten i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten och i Europadomstolen. Vidare deltog svenska domare i ett antal seminarier och workshops i andra EU-medlemsstater. Domstolsakademin arrangerade dessutom i samarbete med EJTN ett migrationsrättseminarium i Stockholm med deltagare från andra medlemsstater. Domstolsakademin fortsatte även ett samarbete med sina franska, belgiska och bulgariska motsvarigheter avseende en serie seminarier för domare om terrorism i ljuset av rättighetsstadgan. Övrig kompetensutveckling Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda medarbetare som har behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses genom de utbildningar som erbjuds via Domstolsverket kan ansöka om ekonomiskt stöd för att tillgodose det behovet. Domstolsverket beviljade under 2017 stöd till ett stort antal olika insatser av denna typ. Vidare bekostades domares deltagande i seminarier arrangerade av Lunds, Göteborgs och Umeå domarakademier. Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte mellan dem som ingår i nätverket och genom dessa även mellan domstolarna. Det finns ett flertal aktiva nätverk inom Sveriges Domstolar och Domstolsverket finansierade under året nätverksträffar för såväl nätverk inom olika juridiska områden som inom andra områden, bl.a. chef- och ledarskap samt administrativa nätverk. Domstolsverket har under året anordnat erfarenhetsutbyten mellan domstolar som stöd i deras verksamhetsutveckling, bland annat ett erfarenhetsutbyte mellan hyres- och arrendenämnderna och ett erfarenhetsutbyte mellan tingsrätter för att samla erfarenheter kring handläggning av stora brottmål. Det senare resulterade i ett metodstöd som kan användas av alla tingsrätter och även vara till nytta för överrätter vid handläggning av stora brottmål. Vidare har migrationsdomstolstolarna med stöd av Domstolsverket, inom ramen för ett tidigare under året redovisat regeringsuppdrag om effektivare handläggning av asylmål, kartlagt asylprocessen samt genomfört erfarenhetsutbyte som syftat till att identifiera framgångsfaktorer och gemensamma åtgärder för en effektivare handläggning av asylmål. Lokalförsörjning Lokalerna inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar med omstrukturering, koncentration och alltmer skärpta krav på yteffektivisering. Eftersatt underhåll, krav på tillgänglighet och god arbetsmiljö samt säkerhetsfrågor är faktorer som föranleder lokalförändringar. Det är en stor utmaning att upprätthålla en hög nivå på lokalförsörjningen med alltmer stigande hyreskostnader, komplexa säkerhetskrav, snabba demografiska förändringar samt omvärldsfaktorer som påverkar utformningen av domstolslokalerna. Ett stort antal lokalprojekt med om-, till- och nybyggnationer pågår och kommer att fortgå under de kommande åren. Under 2017 bedrev Domstolsverket 60 lokalprojekt på ett 50-tal domstolar fördelade över hela landet och med en koncentration kring Stockholms- och Öresundsregionen. Ett intensivt arbete med att förse migrationsdomstolarna med nya arbetsplatser innebar delvis att andra lokalprojekt fick skjutas på framtiden. Cirka 200 nya arbetsplatser för migrationsdomstolarna utrustades under 2017. Behovet av nya arbetsplatser är alltjämt stort och fler förhyrningar 66 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER och förtätningar av arbetsplatser på migrationsdomstolarna kommer att ske framöver. Införande och uppdatering av säkerhets- och teknikinstallationer fortsätter att bidra till ett utvidgat behov av lokalförändringar. Under året inleddes tillbyggnationen av Attunda tingsrätt. Bland det viktigaste i den nya byggnaden är två säkerhetssalar samt två extra stora förhandlingssalar med förhöjd säkerhet. De salarna kommer att kunna användas av andra domstolar i Stockholmsregionen, men också av domstolar i övriga delar av landet. För att möta ett ökat behov av säkerhetshöjande åtgärder utrustades flera domstolar med salar med förhöjd säkerhet, där ett säkerhetsglas skiljer åhörare från övriga deltagare i förhandlingssalen. Införandet av fasta säkerhetskontroller på flera domstolar har bidragit till säkrare domstolslokaler och arbetet fortgår med att förse ytterligare ett antal domstolar med säkra entréer. Under det gångna året lades stor vikt vid att tillgodose allmänhetens och externa nyttjares behov när de vistas i domstolslokalerna. Förankring kring lokalprojekt sker kontinuerligt med andra rättsvårdande myndigheter samt med organisationer för försvarare, nämndemän, tolkar samt brottsofferstödjare. Säkerhet Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska redovisa: åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, egendoms- och informationssäkerhet. När det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har Domstolsverket en mer rådgivande roll. Under 2017 ökade antalet domstolar som genomför så kallad fast säkerhetskontroll, det vill säga daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. I slutet av året var det 22 domstolar som genomförde sådan kontroll. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövningar av beslutet som görs enligt lag. Domstolsverket bedömer det som sannolikt att dessa säkerhetskontroller kommer att utökas till att omfatta fler domstolar. Av de 21 domstolar som genomförde fast säkerhetskontroll var det 7 domstolar som även använde röntgenutrustning i säkerhetskontrollen. Ett naturligt steg för domstolar som en period bedrivit fast säkerhetskontroll är att komplettera med röntgenutrustning. Domstolsverket bedömer därför att antalet domstolar med röntgen kommer att öka och med det följer också krav på särskild utbildning för ordningsvakter. Utöver de domstolar som genomförde fast säkerhetskontroll har 33 domstolar genomfört säkerhetskontroll under en begränsad period. Dessa säkerhetskontroller var kopplade till särskilda mål där en högre säkerhetsnivå krävdes och varierade i tidsomfång. Totalt genomförde dessa 33 domstolar säkerhetskontroll 674 dagar under 2017. Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, är resurskrävande. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter istället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter vid tidpunkter då in- och utpassering sker i begränsad omfattning. Vid årets slut fanns det 202 medarbetare med ordningsvaktsförordnande inom Sveriges Domstolar. Det är en ökning med 30 medarbetare sedan samma tid föregående år. Domstolsverket arbetade i stor omfattning med information och utbildning i säkerhetsfrågor och genomförde särskilda utbildningsinsatser för anställda med ordningsvaktsförordnande samt för växeltelefonister. Domstolverket genomförde även krisövningar för domstolar och en gemensam säkerhetskonferens för alla domstolar. Under 2017 mottog Domstolsverket 545 incidentrapporter jämfört med 2016 då antalet var 487. Rapporterna innehöll allt från mindre ordningsstörningar och stölder till allvarliga incidenter. Under 2017 rapporterade domstolarna in tre bombhot. Detta är en klar minskning från 2016 då antalet var 22. Domstolarna rapporterade även 17 trakasserier, 102 hot samt 6 fall av våld. För att motverka och hantera otillåten påverkan främst i form av trakasserier, hot och våld riktat mot medarbetare inom Sveriges Domstolar, ingår från och med 2017 dessa frågor i arbetsmiljöutbildning för chefer. För att möjliggöra tillfälle för dialog kring säkerhetsfrågor genomförde Domstolsverket säkerhetssamtal med nytillträdda domstolschefer samt ökade antalet besök på domstolar. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 67

UTVECKLINGSINSATSER För att öka resesäkerheten för medarbetare i internationella uppdrag ökade Domstolsverket under 2017 samverkan med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Nämnda myndighet bistod Domstolsverket med bland annat landrapporter och landanalyser. Att Domstolsverket har en överenskommelse med MSB och deras funktion, Tjänsteman i beredskap, ökar tryggheten och säkerheten för våra utsända. Domstolsverket tog även fram en metod för att få en fullgod översikt gällande utsänd personal på internationella tjänsteuppdrag. Detta i kombination med en framtagen checklista innehållande säkerhetsråd och strukturerad säkerhetsgenomgång innan avfärd borgar för en god resesäkerhet. Domstolsverket samverkade också i ett myndighetsgemensamt nätverk, G11-gruppen, där syftet var att dela med sig av erfarenheter kring utlandsuppdrag. Domstolsverket genomförde under 2017 en omfattande uppgradering av ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) för att öka systematiken i arbetet med informationssäkerhet inom Sveriges Domstolar. Den ökande systematiseringen av arbetet med informationssäkerhet har redan under året resulterat i ett ökat antal informationsklassningar och riskanalyser. Under året genomförde Domstolsverket även ett antal säkerhetsgranskningar för att öka den tekniska säkerheten i viktiga IT-system. I det löpande arbetet har flera interna utbildnings- och informationsinsatser genomförts för att höja säkerhetsmedvetandet inom informationssäkerhet. Förtroende och bemötande I detta avsnitt redovisas regeringsuppdrag och andra större utvecklingsinsatser som ligger vid sidan av områdena digitalisering, kompetensförsörjning, lokalförsörjning och säkerhet och som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Detta inkluderar åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden, vittnen och media får ett bra bemötande och relevant information. Bemötande, information och begriplighet Under 2017 fortsatte arbetet med bemötande och domskrivning i enlighet med den, för Sveriges Domstolar, gemensamma handlingsplanen från 2015. Detta innebar återkommande undersökningar av hur domstolens intressenter ser på bemötande och domskrivning och framtagande samt justeringar av förbättringsåtgärder. I oktober 2017 genomfördes Sveriges Domstolars första dag om förtroendefrågor, Förtroendedagen. Dagen arrangerades för att inspirera och engagera i det fortsatta arbetet. Deltagare var domstolschefer och medarbetare på domstolarna som är särskilt aktiva i förtroendearbetet, totalt 160 personer. Domstolsverkets stöttade domstolarna på olika sätt under 2017. Metodstöd för att genomföra kollegial återkoppling i syfte att följa upp och utvärdera arbetet med domskrivning erbjöds och även utbildning i intervjuteknik. För att kunna tillhandahålla ytterligare metodstöd lät Domstolsverket göra en förstudie med syftet att ta fram förslag på en kvantitativ metod för lokala mätningar av parters och vittnens förtroende för domstolarna. Arbetet med detta verktyg fortsätter tillsammans med domstolarna under 2018. Under året sammanställdes Sveriges Domstolars arbete med förtroendefrågor hittills. Resultatet finns i rapporten I andras ögon. Sveriges Domstolars arbete med förtroendefrågor igår, idag varje dag. Rapporten bygger på intervjuer med personer som arbetat med frågorna kontinuerligt, bl.a. åklagare, advokater och språkvetare samt enkätsvar från domstolscheferna. Effekterna av arbetet med bemötande och domskrivning är att medvetenheten och engagemanget för frågorna har ökat liksom delaktigheten och viljan att genomföra förbättringsåtgärder när domstolarna fått ett utifrånperspektiv på verksamheten. En del domstolar upplever effektivitetsvinster och även att rättssäkerheten har ökat. Vidare har frågorna blivit en naturlig del i det dagliga arbetet, bidragit till ökad arbetsglädje och förutom de uppenbara vinsterna för parter och vittnen med ett gott bemötande och begripligare domar och beslut, har det blivit tydligare att frågorna har stor betydelse för att upprätthålla eller öka förtroendet för domstolarna. Rapporten visar att det har skett en tydlig attitydförändring, på både organisations- och medarbetarnivå, att det har vidtagits en hel rad förbättringsåtgärder för att möta parters och vittnens förväntningar och att arbetet fortsättningsvis borde omfatta fler områden än tidigare. Exempel på sådana områden är säkerhetsfrågor samt domstolslokalernas utformning och dess betydelse för att skapa trygghet hos parter och vittnen. Vidare lyfts behovet att tydligare samordna arbetet med frågorna inom hela Sveriges Domstolar. 68 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER Vittnesstödsverksamhet Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder som vidtagits med anledning av förslagen i rapporten Vittnesstöd Förslag till en långsiktigt hållbar organisation (Ju2014/3767/KRIM). Domstolsverket har under året bidragit med förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som kan användas av domstolarna för att förbättra informationen om kommande och inställda förhandlingar till vittnesstödsverksamheten. Domstolsverket har även uppmärksammat domstolarna på vikten och behovet av att upprätta skriftliga lokala riktlinjer med de lokala vittnesstödsverksamheterna och uppmanat domstolarna att överväga att införa rutiner som innebär att målsägande och vittnen ombes att anmäla sig i receptionen vid ankomst och att det vid ankomsten finns personal tillgänglig som har möjlighet att informera om rättsprocessen och vilka trygghetsskapande åtgärder som domstolen kan erbjuda. Domstolsverket har även utvecklat de kallelsemallar som används av domstolarna så att möjligheten att få vittnesstöd framgår tydligt. Effektivare användning av tolkar Regeringsuppdrag: Domstolsverket ska särskilt redovisa: uppdraget Effektivare användning av tolkar. Regeringen beslutade den 15 september 2016 (Ju2015/00831/DOM) att ge Domstolsverket i uppdrag att stödja en effektivare användning av tolkar i domstol. I uppdraget ingick att utveckla och bygga ut videotekniken vid domstolarna på ett sådant sätt att den underlättar för tolkar att tolka simultant för en domstol på annan ort. Uppdraget till Domstolsverket innefattade även att utveckla och erbjuda utbildningar i syfte att stärka domstolsmedarbetarnas kunskaper om tolkning och tolkanvändning. Det övergripande målet med det arbete som har bedrivits inom ramen för regeringsuppdraget är att det ska utgöra ett stöd för domstolarna att hantera tolkbristen genom att göra tolkanvändningen i domstolarna så effektiv och enhetlig som möjligt. En ytterligare målsättning är att arbetet ska bidra till att domstolarna i större utsträckning anlitar så kvalificerade tolkar som möjligt, främst i syfte att stärka rättssäkerheten i de mål där tolk anlitas. Domstolsverkets åtgärdspaket Arbetet med att stödja domstolarna i fråga om tolkhantering har resulterat i ett åtgärdspaket som huvudsakligen består av tre delar: Gemensamma riktlinjer för Sveriges Domstolar när det gäller anlitande av tolkar. E-utbildning för all domstolspersonal i frågor som rör tolkanvändning i domstol. Teknisk lösning för simultantolkning med stöd av videokonferensteknik. Riktlinjerna och e-utbildningen har färdigställts och levererades till domstolarna i december 2017. Den nya videokonferenstekniken för simultantolkning har under 2017 testats på ett tiotal pilotdomstolar. I början av 2018 påbörjas en successiv installation av den nya tekniken. Först ut är migrationsdomstolarna och de domstolar där man på grund av ny-, ombyggnad eller ålder på anläggning uppgraderar tekniken i förhandlingssalarna. Installationen beräknas vara helt genomförd i samtliga förhandlingssalar senast år 2021. Domstolsverket kommer även att inrätta särskilda tolkrum på olika domstolar i landet, dit tolken kan inställa sig för att genomföra simultantolkning med den nya tekniken. Sådana tolkrum har hittills inrättats i Attunda tingsrätt och i Förvaltningsrätten i Göteborg. Utöver dessa tre huvudsakliga delar i åtgärdspaketet har Domstolsverket bland annat utarbetat nya och enhetliga mallar för beställning av tolk och för reklamation av tolkuppdrag och tolkförmedlingstjänster. Vidare har all information om tolkanvändning gjorts lättillgänglig för domstolarna på Sveriges Domstolars intranät. Domstolsverket har, genom de åtgärder som nu redovisats, utfört regeringsuppdraget. Effekterna av de samlade insatserna förväntas uppstå inom de närmaste åren. Arbetet med att stödja domstolarna när det gäller tolkanvändning kommer emellertid att fortsätta. Bland annat kommer utbyggnaden av videokonferensteknik för simultantolkning att pågå de närmaste åren. I samband med att teknikinstallationen sker kommer personalen på respektive domstol också att erbjudas utbildning i den nya tekniken. Därtill kommer såväl riktlinjer som e-utbildning att uppdateras vid behov. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 69

UTVECKLINGSINSATSER Långsiktigt nämndemannauppdrag 2016 2019 Domstolsverket har i uppdrag från regeringen att under åren 2016 2019 arbeta med kontinuerliga kommunikationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering så att personer som står utanför partipolitiken ges möjlighet att bli nämndemän. Dessutom ska insatserna leda till en föryngring av nämndemannakåren. I arbetet ligger också att skapa intresse hos allmänheten för uppdrag som nämndeman inför det att val ska ske år 2019. Kunskapen hos presumtiva nämndemän om vad uppdraget innebär behöver öka för att minska risken för att valda nämndemän slutar sina uppdrag i förtid. Under 2017 arbetade Domstolsverket med faktainsamling och analys för att få bättre kunskap om förutsättningar och hur behovet av kommunikation ser ut hos de målgrupper som berörs av valen. Utifrån faktainsamlingen arbetade Domstolsverket under året också med strategier och planering av de kommunikationsinsatser som behöver göras i en genomförandefas som påbörjas 2018. Kommunikationsinsatserna kommer först att koncentreras till de nominerande och väljande organen för att de ska kunna förbereda sig inför det att en kampanj startar gentemot allmänheten innan val av nämndemän 2019. Jämställdhetsintegrering Regeringsuppdrag: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering. Domstolsverket har sedan 2015 varit en så kallad JiM-myndighet, det vill säga en av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering så att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Domstolsverket ska ge stöd åt Sveriges Domstolar i arbetet utifrån den ambitionsnivå som myndigheterna själva bestämmer. Handlingsplanen som gäller för hela Sveriges Domstolar har fyra effektmål: Kunskapen och medvetandegraden om genus, könsnormer, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen ska vara hög hos chefer och medarbetare och genomsyra all verksamhet inom Sveriges Domstolar. Sveriges Domstolars verksamhet ska bedrivas med beaktande av de jämställdhetspolitiska målen och rättskipningen ska vara likvärdig oavsett kön. Förtroendet för Sveriges Domstolar ska vara högt hos såväl kvinnor som män. Sveriges Domstolar ska ge likvärdig service och likvärdigt bemötande oavsett kön. Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital information ska märka och förstå att Sveriges Domstolar är en jämställd organisation. Under 2017 fanns sex så kallade pilotdomstolar för jämställdhetsintegrering. Dessa var Göta hovrätt, Södertörns tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Värmlands tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Karlstad. Pilotdomstolarna hade i uppdrag att undersöka verksamheten med jämställdhet för ögonen och ta fram goda exempel på hur arbetet kan bedrivas vid domstolarna. Domstolsverket samordnade arbetet och stöttade domstolarna i genomförandet. Erfarenheter från pilotdomstolarnas arbete ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med frågorna inom hela Sveriges Domstolar. Samtliga pilotdomstolar ordnade utbildnings- och informationsträffar med medarbetarna för att komma igång med arbetet. Olika metoder användes sedan för att kartlägga verksamheten. Exempelvis genomförde några av domstolarna en enkät om hur intern och extern jämställdhet upplevdes bland medarbetarna. Enkätresultatet visade bland annat att det fanns en uppfattning om att kvinnor och män bedömdes olika inom organisationen och att det existerade en könsstereotyp jargong internt. Resultaten från enkäten diskuterades vid arbetsplatsträffar och åtgärder fördes in i verksamhetsplanen. För att få en bild av hur verksamheten uppfattades utifrån avseende jämställdhet genomfördes dialoger med advokater, biträdande jurister och åklagare vid några av pilotdomstolarna. Vid dialogen framkom att man upplevde att kön spelar störst roll i sexualbrottmål, brottmål rörande relationsrelaterat våld och vårdnadsmål. Vidare ansåg man att härskartekniker och uttryck för machokultur förekom i förhandlingssalen. Det efterfrågades att sådana beteenden ska fångas upp och stävjas av ordföranden. En enkät till samma målgrupp samt nämndemän och domare genomfördes av en av pilotdomstolarna. Av enkätsvaren framkom att domare och nämndemän i lägre grad än åklagare och advokater anser att kön spelar roll 70 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

UTVECKLINGSINSATSER för rättens bemötande av tilltalade och målsägande. Vad gäller påföljderna var den rådande uppfattningen att kvinnor särbehandlas positivt, det vill säga får mildare påföljder än män. Några av domstolarna genomförde en så kallad genuspromenad för att undersöka hur inkluderande och trygg den fysiska miljön i domstolen var för alla oavsett kön. Utgångspunkten var att om lokalerna är trygga för de personer som behöver mest skydd så blir de trygga för alla. Trygga miljöer underlättar för den som känner sig utsatt att delge de berättelser som behövs för dömande. Några av de saker som framkom vid promenaderna var vikten av att utomhusmiljön närmast domstolen känns trygg, att det finns möjlighet att vänta i ett enskilt rum innan förhandlingen, betydelsen av tillgång till vittnesstöd och att vakterna har möjlighet att patrullera i lokalerna. Domstolsverket inledde under året ett samarbete med forskare vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet för att genomföra studier om domskrivning utifrån ett genusperspektiv samt för att genomföra deltagande observationer av bemötande utifrån kön vid förhandlingar. Mål som är i fokus är lagen om vård av unga (LVU), vårdnadstvister, våldtäkt och misshandel i nära relation. Resultaten kommer sammanställas under 2018. En grundläggande e-utbildning om jämställdhetsintegrering inom Sveriges Domstolar togs fram under året. Den riktar sig till alla medarbetare och syftar till att höja kunskapen om vad som styr jämställdhetsarbetet inom Sveriges Domstolar, hur strukturer och normer påverkar verksamheten samt ge exempel hur Sveriges Domstolar kan arbeta vidare för att främja en jämställdhet. Utbildningen innehåller ett avsnitt för de som är aktuella för utlandstjänstgöring. Vid utgången av 2017 hade ca 2 000 medarbetare genomfört utbildningen. Domstolsverket granskade under 2017 styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv och undersökte möjligheten att ta fram könsuppdelad statistik med hjälp av befintliga system. För att informera medarbetare om det pågående arbetet publicerades ett antal artiklar på intranätet och under #jimdomstol kommunicerades arbetet på twitter. Jämställdhetsintegrering syftar till att allmänheten ska få ta del av en jämställd verksamhet vid domstolarna. Det i sin tur ska leda till ett ökat förtroende för domstolarna. Effekterna kommer att synas på längre sikt. På kortare sikt kan Sveriges Domstolar åstadkomma resultat som att öka medvetenheten hos medarbetarna, ett upplevt och faktiskt jämställt bemötande och trygga lokaler för kvinnor och män. Mediestrategiskt arbete Under året uppdaterades Sveriges Domstolars gemensamma mediestrategi. Arbetet skedde i projektform i nära dialog med företrädare för domstolarna. Strategin uppdaterades för att bättre förhålla sig till de förändringar som skett i medielandskapet sedan 2010 då den ursprungliga mediestrategin fastställdes. Målet är att mediekommunikationen ska bidra till att öka allmänhetens kunskap om, och förtroende för, Sveriges Domstolar. Den nya uppdaterade strategin kommer tillsammans med nya stöd och aktiviteter att lanseras på domstolarna under 2018. Antalet pressmeddelanden från Sveriges Domstolar fortsatte att öka. Merparten av de pressmeddelanden som publicerades rörde enskilda mål och ärenden. Allt fler domstolar kommunicerar också via sociala medier. Under året upphandlades en ny tjänst för analysoch nyhetsbevakning, som kommer att vara ett värdefullt verktyg för domstolarna när det gäller att i ett tidigt skede kunna avgöra medieintresset i ett specifikt mål, men också för att kunna göra uppföljningar och analyser av nyhetsrapportering både i redaktionell media och i sociala medier. Domstolspodden lanserades 2017 och är ett samarbete mellan Helsingsborgs tingsrätt och Domstolsverket. Fyra avsnitt har producerats, som vid årets slut laddats ned närmare 18 000 gånger. Domstolspodden är en ny kanal där man kan lyssna till intressanta samtal mellan olika personer som arbetar på domstolar runt om i landet. Samtalen rör frågor som handlar om domstolens roll, uppgift och utveckling. Under 2017 genomförde Domstolsverket medieutbildningar vid sex domstolar. Utbildningarna syftade till att domstolarna skulle utveckla sin kommunikation med massmedia på ett sätt som skapar nytta för såväl domstol som media. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 71

UTVECKLINGSINSATSER Sveriges Domstolars kontaktcenter Under 2017 påbörjades ett arbete med syfte att bilda Sveriges Domstolars kontaktcenter. Chefer från de fyra telefonväxlarna och Domstolsverket arbetar tillsammans, med målet att utveckla och ensa rutiner, arbetssätt och servicenivåer. Sedan flera år är de flesta domstolar och nämnder anslutna till någon av de fyra telefonväxlarna i landet. Verksamheten har succesivt utvecklats och det är många frågor som kan besvaras redan i växeln och därmed inte behöver kopplas vidare. Med rätt utbildning och gemensamma rutiner ska ett kontaktcenter kunna besvara och hantera fler frågor än vad som görs i dag och då frigöra tid för personalen på domstolarna. Ett kontaktcenter ska exempelvis i en högre utsträckning än i dag kunna ge allmänna upplysningar och svara på frågor som inte är av juridisk karaktär eller kräver handläggning från enskilda domstolar samt utföra olika typer av tjänster till domstolarna. Ett kontaktcenter ska bidra till att ge ett professionellt bemötande och en hög enhetlig servicenivå vilket medverkar till att öka allmänhetens tillgänglighet till domstolarnas sevice och till ökat förtroende för domstolarna. Dessutom avlastas domstolarnas kärnverksamhet genom att färre kontakter behöver kopplas vidare till de anslutna domstolarna. 72 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

INTERNATIONELL VERKSAMHET INTERNATIONELL VERKSAMHET Återrapporteringskrav Domstolsverket ska redovisa: omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och sammanfatta vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser åtgärder för att säkerställa att utsänd personal till fredsfrämjande insatser och krishanteringsinsatser har kunskap om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att utbildningen är anpassad för det specifika uppdraget i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 20162020 (UD2016/07898/KH) Sveriges Domstolars internationella biståndsfinansierade verksamhet består av utvecklingssamarbete och fredsfrämjande verksamhet som initieras och samordnas av Domstolsverket. Verksamhetens inriktning styrs ytterst av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, som bl.a. kommer till uttryck genom regleringsbreven. Inriktningen styrs också av ett av Domstolsverkets generaldirektör beslutat strategidokument som omfattar perioden 2017 2020. För utförande av insatser i den internationella verksamheten finns en expertbas med personal som har kompetens för internationella uppdrag. Till den internationella verksamhet som Domstolsverket bedriver hör också samordning av förfrågningar om internationella studiebesök. Nedan beskrivs den internationella verksamheten under fyra rubriker. Återrapporteringskraven besvaras i avsnittet Fredsfrämjande verksamhet. Utvecklingssamarbete Under året deltog Sveriges Domstolar i två stora utvecklingssamarbetsprojekt. För det första ett projekt i Bosnien-Hercegovina som syftar till att effektivisera landets domstolsväsende. Samarbetspartner i mottagarlandet är The High Judicial and Prosecutorial Council of Bosnia and Herzegovina (HJPC) och finansieringen lämnas av Sida genom ambassaden i Sarajevo. Projektet är inriktat på arbetsmetoder i domstolarna, delegation av arbetsuppgifter och det administrativa stödet till en domstolschef. Metodiken är uppbyggd kring systerdomstolssamarbeten mellan två pilotdomstolar i Bosnien-Hercegovina och tre svenska domstolar. Under året har en överenskommelse träffats med HJPC och Sida om en förlängning av utvecklingssamarbetet, så att det nu löper till och med utgången av år 2019. Den totala budgeten för hela projektperioden uppgår till ca 7,2 mnkr. För det andra inledde Sveriges Domstolar under året, i nära samarbete med Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, ett gemensamt projekt för att stärka rättsväsendet i Albanien med inriktning på behandlingen av unga lagöverträdare. Projektet har förberetts under flera år. Det inledande arbetet startade under 2017 men den egentliga genomförandefasen påbörjas under 2018. Projektet finansieras med medel från Sida genom ambassaden i Tirana. Budgeten för hela projekttiden, som löper fram till den 30 juni 2020, är ca 28,5 mnkr. Sveriges Domstolar deltog under året även i kortare EU-finansierade utvecklingssinsatser, främst EU-kommissionens Technical Assistance and Information Exchange instrument (TAIEX). Sveriges Domstolar hjälpte under året EU-kommissionen att genomföra TAIEX-uppdrag till förmån för Bosnien- Hercegovina, Egypten, Makedonien och Ukraina. Uppdragen berörde urval och grundträning av domare och åklagare, vidareutbildning av domare och åklagare, könsrelaterat och sexualiserat våld samt asylprocessen och förfarandet i migrationsmål. Fredsfrämjande verksamhet Tre experter från Sveriges Domstolar var under året utsända på längre fredsfrämjande uppdrag i EU:s rättsstödsinsats EULEX Kosovo; en rådman som domare samt en fiskal och en beredningsjurist som legal officers. Samtliga tjänstgjorde i appellationsdomstolen och Högsta domstolen i Pristina inom ramen för missionens exekutiva mandat. Under året var vidare en rådman utsänd till EU:s polisinsats för den palestinska myndigheten EUPOL COPPS. Han tjänstgjorde där som biträdande chef för missionens rättsstatsdivision, vars huvuduppgift är att stödja de palestinska myndigheterna inom rättsväsendet. I syfte att stödja missionen och för att öka värdet av personalinsatsen från Domstolsverket deltog två experter från Sveriges Domstolar under hösten i en kortare utbildningsinsats om e-lärande för palestinska domare och åklagare. Flera liknande korta insatser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 73

INTERNATIONELL VERKSAMHET planeras för kommande år, då främst på temat könsrelaterat våld. Domstolsverket hade under året även en fiskal sekonderad till Europeiska utrikestjänstens huvudkontor i Bryssel. Han tjänstgjorde där vid det strategiska direktoratet (Global) på en division inriktad på frågor om mänskliga rättigheter, i första hand vid internationell civil krishantering. Eftersom Domstolsverket ska eftersträva att delta även i andra insatser, arbetade verket under året också med att rekrytera och nominera experter bl.a. till EU:s rådgivande insats i Ukraina (EUAM). Personal från Domstolsverket besökte under året utsända på plats i EULEX Kosovo och EUPOL COPPS och träffade då även högt uppsatta representanter i missionerna och företrädare för svenska beskickningar på respektive ort. Flera experter kompetensutvecklades under året inför framtida tjänstgöring i internationella krishanteringsinsatser. Två ordinarie domare deltog i EU:s högnivåutbildning. När det gäller uppdraget enligt den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet, arbetade Domstolsverket med detta på flera sätt utifrån åtgärder som tidigare identifierats. Enligt den rutin som numera gäller anordnas alltid en utsändandedag före det att en expert sänds ut till en fredsfrämjande insats. Under denna dag sker bl.a. genomgångar om vad jämställdhetsintegrering är, av FN:s, EU:s och Sveriges ramverk på området samt vad den feministiska utrikespolitiken går ut på. En film visas om jämställdhetsfrågor och landspecifik information lämnas om kvinnors och flickors situation på utstationeringsorten. Experterna får också information om vad jämställdhetsarbete kan innebära i praktiken och vad de särskilt ska tänka på. De experter som deltar i det internationella arbetet uppmanas alltid att ta del av Sveriges Domstolars e-utbildning om jämställdhetsintegrering. Utsända experter upprättar varje månad rapporter och har ålagts att rapportera om jämställdhetsfrågor. Under året inleddes även ett arbete med jämställdhetsintegrering av interna styrdokument för det internationella arbetet. Sveriges Domstolars uppdrag är att kunna ställa kvalificerad personal till förfogande för EU:s fredsfrämjande missioner. Domstolsverket har de senaste åren bedrivit ett långsiktigt arbete med att bygga upp en verksamhet inom Sveriges Domstolar som kan ge bidrag till den internationella civila krishanteringen. Resultatet börjar nu visa sig, främst genom att det finns en större medvetenhet som medför bättre förutsättningar för att finna kunnig personal att sända ut. Den sammanlagda kostnaden för Sveriges Domstolars bidrag till civil krishantering uppgick 2017 till omkring 4,7 mnkr, varav ca 0,5 mnkr avsåg insatsnära verksamhet och ca 0,5 mnkr avsåg förvaltningskostnader. Nästan alla sekonderingar som inleddes under året löper vidare under 2018. Intresset för utlandstjänstgöring verkar gå att upprätthålla och med fortsatta ansträngningar på samma nivå som under 2017 bör Sveriges Domstolar framöver kunna leverera bidrag till den internationella civila krishanteringen som fordrar en viss anslagshöjning för kommande år. Studiebesök Domstolsverket ansvarar för samordning av förfrågningar om studiebesök som kommer från annat land än land inom EU eller EES. Verket är även behjälpligt om det kommer mer omfattande förfrågningar från EU- och EES-länder. Intresset för att besöka Sveriges Domstolar är stort och antalet förfrågningar har ökat under senare år. Under året tog Sveriges Domstolar emot studiebesök från bl.a. Australien, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Japan, Kina (flera tillfällen), Lettland (flera tillfällen), Litauen, Norge, Palestina och USA. Temana för studiebesöken var skiftande, men återkommande inslag var effektiv målhantering, teknik i domstol och organisatoriska frågor. Stort intresse visades också för Domstolsverket som myndighet. Myndighetsnätverk och annan extern samverkan Domstolsverket representerar Sveriges Domstolar i en rad nätverk som rör internationell verksamhet. Övergripande internationella frågor diskuteras i Rådet för myndighetssamverkan inom internationell fredsfrämjande verksamhet (Rådet) och mer detaljerade sakfrågor i olika undergrupper till Rådet. Domstolsverket deltog även i Myndighetsforum, Det informella myndighetsnätverket och i möten som Sida anordnat kring den biståndspolitiska plattformen och arbetet med Agenda 2030. Domstolsverket utvärderar löpande samverkan i myndighetsnätverken. Upplevelsen är att samverkan fungerar bra, särskilt inom Fredsfrämjande rådet, och att myndigheterna har fördjupat samarbetet och erfarenhetsåterföringen under året. 74 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT FINANSIELLA DOKUMENT Sammanställning över väsentliga uppgifter Tabell 52 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Låneram i Riksgälden Beviljad låneram 1 100 000 1 100 000 975 000 1 200 000 1 200 000 Utnyttjad låneram 914 565 897 334 856 323 824 724 843 614 Kontokredit i Riksgälden Beviljad kredit på räntekonto 266 000 266 000 270 000 579 000 579 000 Maximalt utnyttjad kredit 0 65 115 0 0 90 414 Räntekonto intäkter 0 0 0 1 787 3 310 Räntekonto kostnader 2 865 2 486 1 243 105 25 Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras Utfall 15 274 15 751 16 795 13 720 12 614 Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 202 000 190 400 189 000 148 000 112 000 Utfall 190 965 192 450 196 693 147 450 114 728 Anslagskrediter och anslagssparande Beviljad anslagskredit 503 565 477 677 429 753 412 673 404 477 Utnyttjad anslagskredit 0 307 044 230 049 184 388 63 793 Summa anslagssparande 330 313 184 681 249 878 218 426 89 494 Personal Antal årsarbetskrafter 6 089 5 840 5 808 5 811 5 665 Medelantalet anställda 7 239 6 988 6 883 6 853 6 702 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 080 1 074 1 045 1 006 1 012 Kapitalförändring Årets kapitalförändring 0 308 0 0 0 Balanserad kapitalförändring 0-308 0 0 0 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 75

FINANSIELLA DOKUMENT Resultaträkning Tabell 53 Resultaträkning (tkr) 2017 2016 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 6 780 752 6 496 359 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 1 15 274 15 751 Intäkter av bidrag Not 2 10 114 5 849 Finansiella intäkter Not 3 4 700 3 847 Summa 6 810 840 6 521 806 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Not 4-4 834 607-4 530 906 Kostnader för lokaler Not 5-862 215-829 061 Övriga driftkostnader Not 6-877 836-912 706 Finansiella kostnader Not 7-3 305-3 852 Avskrivningar och nedskrivningar Not 8-232 877-244 972 Summa -6 810 840-6 521 497 Verksamhetsutfall 0 308 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras Not 9 190 965 192 450 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -190 965-192 450 Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 2 466 476 2 399 578 Lämnade bidrag Not 10-2 466 476-2 399 578 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring Not 18 0 308 76 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Balansräkning Tabell 54 Balansräkning (tkr) Tillgångar 2017-12-31 2016-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Not 11 Balanserade utgifter för utveckling 3 229 10 094 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 7 624 9 982 Summa 10 853 20 076 Materiella anläggningstillgångar Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet 295 281 232 570 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 506 385 558 862 Pågående nyanläggningar 194 102 131 341 Summa 995 768 922 773 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 754 650 Fordringar hos andra myndigheter Not 13 158 072 152 046 Övriga kortfristiga fordringar Not 14 10 060 15 007 Summa 168 886 167 703 Periodavgränsningsposter Not 15 Förutbetalda kostnader 244 962 233 591 Övriga upplupna intäkter 1 001 981 Summa 245 963 234 572 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not 16-273 079-134 539 Summa -273 079-134 539 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not 17 515 219 409 355 Kassa och bank 321 567 Summa 515 540 409 922 SUMMA TILLGÅNGAR 1 663 931 1 620 507 Kapital och skulder 2017-12-31 2016-12-31 Myndighetskapital Not 18 Statskapital 5 439 5 282 Balanserad kapitalförändring 0-308 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 308 Summa 5 439 5 282 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 19 2 725 4 015 Övriga avsättningar Not 20 16 863 15 417 Summa 19 588 19 432 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Not 21 914 565 897 334 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Not 22 129 184 120 585 Leverantörsskulder 228 224 202 580 Övriga kortfristiga skulder Not 23 84 243 79 177 Summa 1 356 216 1 299 676 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Not 24 282 473 295 617 Oförbrukade bidrag 215 500 Summa 282 688 296 117 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 663 931 1 620 507 Ansvarsförbindelser 2017-12-31 2016-12-31 Övriga ansvarsförbindelser Not 25 72 915 72 915 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 77

FINANSIELLA DOKUMENT Finansieringsanalys Tabell 55 Finansieringsanalys (tkr) 2017 2016 Drift Kostnader Not 26-6 577 710-6 276 104 Finansiering av drift: Intäkter av anslag 6 780 752 6 496 360 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 27 14 675 14 984 Intäkter av bidrag 10 114 5 849 Övriga intäkter 4 700 3 847 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 6 810 242 6 521 039 Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not 28-12 436 38 410 Ökning (+) av kortfristiga skulder Not 29 23 149-155 494 Förändring av myndighetskapital Not 18 0-308 KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 243 246 127 542 Investeringar Investeringar i materiella tillgångar -294 982-272 037 Investeringar i immateriella tillgångar -4 059-273 Summa investeringsutgifter -299 041-272 310 Finansiering av investeringar: Lån från Riksgäldskontoret Not 21 17 231 191 508 - amorteringar -150 497 Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget Not 18 156 0 Försäljning av anläggningstillgångar 2 892 3 393 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 20 279 44 404 Ökning (+) av kortfristiga skulder Not 29 2 731 24 874 KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -276 030-203 032 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten 190 965 192 450 Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not 28-138 -73 Inbetalningar i uppbördsverksamhet 190 827 192 377 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -190 965-192 450 KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET -138-73 Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag -2 466 476-2 399 578 Utbetalningar i transfereringsverksamhet -2 466 476-2 399 578 Finansiering av transfereringsverksamhet: Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 2 466 476 2 399 578 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar 2 466 476 2 399 578 KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -32 923-75 563 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 275 383 350 946 Minskning (-) av kassa och bank -247 119 Ökning (+) av tillgodohavande hos Riksgälden 105 865-150 933 Minskning (-) avräkning med statsverket -138 541 75 251 Summa förändring av likvida medel -32 923-75 563 Likvida medel vid årets slut 242 460 275 383 78 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Anslagsredovisning Tabell 56 Redovisning mot anslag (tkr) Anslag/anslagspost Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Not 30 Not 31 Not 32 Not 33 Utgående överföringsbelopp 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 156 107 5 519 637 5 675 744-5 507 542 168 202 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. -268 860 2 988 657 2 719 797-2 648 394 71 403 Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering 488 5 000-368 5 120-4 679 441 Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål -38 183 957 723 919 540-839 049 80 491 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 27 595 255 800-27 595 255 800-246 408 9 392 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 79 580-79 580-535 45 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 411 960-411 960-621 339 Summa totalt -122 363 9 728 357-490 -27 963 9 577 541-9 247 228 330 313 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 79

FINANSIELLA DOKUMENT Tabell 57 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel Beräknat belopp 2017 enligt regleringsbrev Inkomster 2017 Inkomster 2016 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Ansökningsavgifter Not 9 112 000 108 860 105 085 Kungörandeavgifter Not 9 9 000 6 967 8 098 Summa inkomsttitel 2511 121 000 115 827 113 183 2537 Miljöskyddsavgifter Domstolarna m.m. Not 9 11 000 13 745 9 582 Summa inkomsttitel 2537 11 000 13 745 9 582 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Domstolarna m.m. Not 9 23 000 16 950 19 345 Summa inkomsttitel 2561 23 000 16 950 19 345 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning i brottmål m.m. Not 9, 34 47 000 44 432 50 330 Domstolarna m.m. Not 9 0 10 10 Summa inkomsttitel 2811 47 000 44 443 50 340 Summa inkomsttitlar 202 000 190 965 192 450 80 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Andra finansiella villkor Tabell 58 Redovisning av anslagskredit (tkr) Anslagskredit enligt regleringsbrev Beviljad kredit Utnyttjad kredit Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 165 590 0 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 298 865 0 Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål 31 282 0 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 7 674 0 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 58 0 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 96 0 Tabell 59 Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr) Övriga finansiella villkor Räntekonto Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev 266 000 Lägsta saldo på räntekonto under året 165 897 Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering Av medlen får högst 500 tkr användas till förvaltningskostnader Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under 2017 498 Finansiering av anläggningstillgångar Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev 2017 1 100 000 Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen 914 565 Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med lån 1 001 183 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 81

FINANSIELLA DOKUMENT Tilläggsupplysningar och noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 FÅB respektive allmänna råd till 6 i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser kan förekomma eftersom beloppen huvudsakligen redovisas i hela tusental kronor. Värdering av fordringar och skulder Fordringar och skulder har tagits upp till de belopp som de efter prövning beräknas bli betalt respektive betalas. Periodavgränsningsposter För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång. Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 1 000 tkr, under förutsättning att villkoren enligt 5 kap. 2 FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av reparations- och underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från Statens Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av. Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd. Avskrivningstider IT-utrustning samt multifunktionsskrivare Egen ny- och vidareutveckling av IT-system Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system Förmånsbilar Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar Förbättringsutgifter på annans fastighet Inredningsinventarier 4 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 10 år 82 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:1) År 2017 År 2016 Uthyrning av lokaler 5 733 5 386 Intäkter av utbildning och konferens 53 14 Uthyrning av personal m.m. 161 1 992 Försäljning av publikationer m.m. 647 695 Intäkter enligt 15 Avgiftsförordningen (1992:1) Avgifter för kopior m.m. 3 490 3 886 Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar 598 767 Övriga intäkter 4 592 3 011 Summa 15 274 15 751 Minskade intäkter avseende uthyrning av personal m.m. beror på att Sveriges Domstolar under föregående år hyrt ut personal till Migrationsverket (ca 1,7 mnkr). Not 2 Intäkter av bidrag (tkr) År 2017 År 2016 Lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen 7 162 5 495 Bidrag från SIDA 2 728 509 Övriga bidrag 224-155 Summa 10 114 5 849 Bidragen från SIDA har i år ökat. Nya projekt har startats upp i Bosnien/Hercegovina och i Albanien. SIDA finansierar dessa bidrag men för vissa är Polisen samordnande myndighet och rekvireringen av medel sker från Polisen. Övriga bidragsintäkter visade föregående år ett negativt belopp, till följd av en återbetalning till Kammarkollegiet av bidrag erhållet tidigare år, uppgående till 670 tkr. Not 3 Finansiella intäkter (tkr) År 2017 År 2016 Finansiella intäkter från Riksgälden 4 594 3 744 Finansiella intäkter från övriga 106 103 Summa 4 700 3 847 De finansiella intäkterna från Riksgälden avser i huvudsak ränta som under året varit negativ på rörliga lån. I enlighet med vad ESV rekommenderar redovisas den negativa räntan på lån som en finansiell intäkt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 83

FINANSIELLA DOKUMENT Not 4 Kostnader för personal (tkr) År 2017 År 2016 Löner till anställd personal -2 975 003-2 803 460 Arvoden till nämndemän m fl -144 859-129 849 Andra ersättningar och naturaförmåner -27 328-25 251 Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal -998 630-937 601 Pensionskostnader, premier avtalsförsäkringar och partsorgan m m -616 577-570 146 Sjuk- och hälsovård -11 981-9 800 Utbildning och kursavgifter -16 811-13 407 Övriga personalkostnader -43 418-41 392 Summa -4 834 607-4 530 906 Kostnaderna för personal har ökat med ca 7 %, vilket till stor del förklaras av årets lönerevision samt att antal årsarbetskrafter ökat med 249 från 5 840 till 6 089. Personalökningen har skett främst på migrationsdomstolarna som en följd av ökad måltillströmning. Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till 3 129 mnkr (fg år 2 941 mnkr) varav arvoden till styrelse och ej anställd personal uppgår till 145 mnkr (fg år 130 mnkr). Not 5 Kostnader för lokaler (tkr) År 2017 År 2016 Lokalhyror -783 932-759 848 El, värme, reparation och underhåll av lokaler -78 983-69 913 Årets förändring avsättningar för lokalkostnader 700 700 Summa -862 215-829 061 84 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 6 Övriga driftkostnader (tkr) År 2017 År 2016 Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet Reparation, service och underhåll -22 575-39 514 Resor och logi -50 958-45 194 Kungörelser och annonsering -18 473-18 033 Korttidsinvesteringar -35 883-54 046 Trycksaker, publikationer och pappersvaror -31 637-32 440 IT-tjänster -134 980-80 679 Post- och teletjänster inklusive datakommunikation -41 938-44 301 Bevakning -28 860-24 260 Stämningsmannadelgivning -23 457-23 465 Interna kurser och verksamhetsplanering -40 704-42 855 Övriga -56 957-57 168 Summa -486 422-461 955 Övriga driftkostnader i mål/ärenden God man -31 311-26 698 Konkursförvaltare -124 004-174 851 Sakkunnig -24 443-22 365 Tolk och översättare -143 395-130 397 Vittne -14 279-13 674 Övriga -53 982-82 766 Summa -391 414-450 751 Summa övriga driftkostnader -877 836-912 706 Kostnaderna för IT-tjänster har ökat med 54 mnkr. Detta beror huvudsakligen på att delar av dessa kostnader redovisades som reparation, service och underhåll samt korttidsinvesteringar föregående år. Dessa kostnader har således minskat mot föregående år. Minskningen avseende övriga driftskostnader i mål/ärenden, beror dels på minskade konkursförvaltarkostnader som är en följd av minskat antal inkomna konkursansökningar senaste åren och dels på ersättning till tilltalade för rättegångskostnader i ett större mål föregående år, vilken uppgick till ca 25 mnkr. Kostnaden för tolk och översättare har ökat till följd av fler mål där tolkning krävs. Not 7 Finansiella kostnader (tkr) År 2017 År 2016 Räntekostnader -3 241-3 770 Övriga finansiella kostnader -64-82 Summa -3 305-3 852 Räntekostnaderna avser i huvudsak ränta på räntekontot som följd av negativ ränta. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 85

FINANSIELLA DOKUMENT Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) År 2017 År 2016 Avskrivningar -229 416-242 604 Utrangeringar och nedskrivningar -3 462-2 368 Summa -232 878-244 972 Not 9 Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr) År 2017 År 2016 Ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511:1 108 860 105 085 Kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511:2 6 967 8 098 Miljöavgifter, inkomstitel 2537 13 745 9 582 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel 2561 16 951 19 345 Återbetalning i brottmål m.m., inkomsttitel 2811:1 44 432 50 330 Avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811:2 10 10 Summa 190 965 192 450 Not 10 Lämnade bidrag (tkr) År 2017 År 2016 Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende Offentlig försvarare -1 414 280-1 439 611 Offentligt biträde -432 016-316 258 Målsägandebiträde -322 245-333 986 Rättshjälpsbiträde -249 930-262 087 Särskild företrädare för barn -47 164-46 781 Övriga -85-118 Summa -2 465 720-2 398 841 Övriga lämnade bidrag Nämndemännens riksförbund, Brottsförebyggande rådet m fl -755-737 Summa -755-737 Summa lämnade bidrag -2 466 476-2 399 578 Kostnaden för offentligt biträde har ökat till följd av den ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna. 86 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde 279 894 279 894 Årets anskaffning 0 0 UB anskaffningsvärde 279 894 279 894 IB ackumulerade avskrivningar -269 800-254 418 Årets avskrivningar -6 865-15 382 UB ackumulerade avskrivningar -276 665-269 800 Summa bokfört värde 3 229 10 094 varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling 0 0 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde 114 142 113 869 Årets anskaffning, köpta rättigheter 4 059 273 Utrangerat -1 218 0 UB anskaffningsvärde 116 983 114 142 IB ackumulerade avskrivningar -104 160-97 763 Årets avskrivningar -6 417-6 397 Avskrivning utrangering 1 218 0 UB ackumulerade avskrivningar -109 359-104 160 Summa bokfört värde 7 624 9 982 Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar 10 853 20 076 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 87

FINANSIELLA DOKUMENT Not 12 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde 213 896 200 004 Årets anskaffning 2 390 1 013 Aktivering tidigare år 62 418 76 058 Utrangering -18 998-63 179 UB anskaffningsvärde 259 706 213 896 IB ackumulerade avskrivningar -91 978-113 378 Årets avskrivning -46 148-41 779 Avskrivning utrangering 18 998 63 179 UB ackumulerade avskrivningar -119 128-91 978 Summa bokfört värde 140 578 121 918 Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande IB anskaffningsvärde 110 652 107 219 Årets anskaffning 106 469 79 491 Aktivering tidigare år -62 418-76 058 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter 154 703 110 652 Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet 295 281 232 570 Det pågår ett flertal olika ombyggnadsprojekt bl. a vid tingsrätterna i Kalmar, Södertörn, Norrtälje, Nacka, Lund, Helsingborg samt Svea hovrätt och Domstolsverket vilket är skälet till att det bokförda värdet på förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat. Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde 2 370 466 2 202 975 Årets anskaffning 43 474 16 993 Aktivering tidigare år 79 956 189 691 Försäljning -7 115-7 419 Utrangering -40 599-31 774 UB anskaffningsvärde 2 446 182 2 370 466 IB ackumulerade avskrivningar -1 811 604-1 666 471 Årets avskrivning -169 978-179 046 Avskrivning försäljning 4 320 4 507 Avskrivning utrangering 37 465 29 406 UB ackumulerade avskrivningar -1 939 797-1 811 604 Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m. 506 385 558 862 88 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT 2017-12-31 2016-12-31 Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde 131 341 146 492 Årets anskaffning 142 717 174 540 Aktivering tidigare år -79 956-189 691 Utrangerat/nedskrivet tidigare år 0 0 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggningar 194 102 131 341 Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 995 768 922 773 Not 13 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Fordran Skatteverket ingående moms 157 486 151 388 Kundfordringar på statliga myndigheter 388 578 Övriga fordringar på statliga myndigheter 198 80 Summa 158 072 152 046 Not 14 Övriga kortfristiga fordringar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Övriga kortfristiga fordringar 10 060 15 007 Övriga kortfristiga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt återkrav i brottmål. Minskningen mot föregående år beror främst på minskade fordringar avseende återkrav i brottmål. Not 15 Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr) Förutbetalda kostnader 2017-12-31 2016-12-31 Förutbetalda hyror för lokaler 189 932 186 652 Övriga förutbetalda kostnader 55 030 46 939 Summa 244 962 233 591 Övriga upplupna intäkter Avser ej fakturerade återkrav i brottmål m m 1 001 981 Summa 1 001 981 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 89

FINANSIELLA DOKUMENT Not 16 Avräkning med statsverket (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Uppbörd Ingående balans -15 037-13 115 Redovisat mot inkomsttitel (-) -190 965-192 449 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) 195 775 190 527 Skulder avseende uppbörd -10 226-15 037 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 55 555 88 860 Redovisat mot anslag (+) 2 899 481 2 884 184 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde (-) -2 906 771-2 917 489 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 48 265 55 555 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -118 414-186 892 Övertaget bokfört värde, avveckling av Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten (-) 0-384 Redovisat mot anslag (+) 6 347 747 6 011 978 Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) -6 478 900-5 974 181 Återbetalning av anslagsmedel (+) 490 31 065 Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -249 077-118 414 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 0 0 Övertagen fordran avseende semesterlöneskuld, avveckling av Marknadsdomstolen och Patent- och besvärsrätten 0 224 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 0-224 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 0 0 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans -56 642-98 643 Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 892 633 1 051 995 Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) -3 609 027-3 736 956 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+) 2 710 995 2 726 962 Saldo -62 041-56 642 Avräkning med statsverket -273 079-134 539 90 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 17 Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Behållning räntekonto i Riksgälden 515 219 409 355 Behållning på räntekontot beror huvudsakligen på utgående anslagssparande på totalnivå för de räntebärande anslagen. Not 18 Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansiera d verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans 2016-12-31 5 282-308 308 5 282 Ingående balans 2017-01-01 5 282 0 0 5 282 Under året invärderad konst från Statens konstråd 227 0 0 227 Under året återlämnad konst till Statens konstråd -70 0 0-70 Summa årets förändring 157 0 0 157 Utgående balans 2017-12-31 5 439 0 0 5 439 Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter 2003-01-01 och som initialt invärderades år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Under året har ny konst invärderats samtidigt som konst också återlämnats. Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående avsättning 4 015 4 397 Årets pensionskostnad 410 1 604 Årets pensionsutbetalningar -1 700-1 986 Utgående avsättning 2 725 4 015 Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner m.m. Not 20 Övriga avsättningar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Avsättning avseende lokalkostnader 2 800 3 500 Avsättning avseende kompetensutvecklingsåtgärder 14 063 11 917 Utgående avsättning 16 863 15 417 Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med 700 tkr under året. De avsättningar som kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en följd av omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas 700 tkr regleras under nästa räkenskapsår. Under året har 0,3 % av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Avsatta medel används till att bekosta generationsväxlingar samt till kompetenshöjande aktiviteter. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 91

FINANSIELLA DOKUMENT Not 21 Lån i Riksgälden (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående skuld 897 334 856 323 Lån upptagna under året 17 231 191 508 Årets amortering 0-150 497 Utgående balans 914 565 897 334 Beviljad låneram för år 2017 uppgår till 1 100 000 tkr. Not 22 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 129 184 120 585 Skulderna avser i huvudsak leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld avseende arbetsgivaravgifter. Not 23 Övriga kortfristiga skulder (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Övriga kortfristiga skulder 84 242 79 177 Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt. Not 24 Periodavgränsningsposter, skulder (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 0 6 153 Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 278 351 282 561 Övriga upplupna kostnader 4 122 6 903 Summa 282 473 295 617 Upplupna löner och arvoden föregående år avser retroaktiva löner. I årets bokslut finns inga retroaktiva löner. Föregående år uppbokades semesterlöneskulden utifrån fel rapport från lönesystemet. Detta innebär att semesterlöneskulden inklusive sociala avgifter föregående år var 9,9 mnkr för hög. Semesterlöneskulden inklusive sociala avgifter skulle därmed rätteligen varit 272 694 tkr per 2016-12-31. Not 25 Ansvarsförbindelser (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge 29 847 29 847 Hyresavtal, Attunda tingsrätt 17 756 17 756 Hyresavtal, Södertörns tingsrätt 25 312 25 312 Summa 72 915 72 915 Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång. 92 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 26 Drift; kostnader (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Kostnader enligt resultaträkningen -6 810 840-6 521 497 Avskrivningar och nedskrivningar 232 878 244 972 Realisationsförlust 97 286 Avsättningar 155 135 Kostnader enligt finansieringsanalysen -6 577 710-6 276 104 Not 27 Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen 15 273 15 751 Realisationsvinst -598-767 Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 14 675 14 984 Not 28 Förändring av kortfristiga fordringar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ökning (-) fordringar hos andra myndigheter -6 025 54 388 Ökning (-) kundfordringar -104-24 Minskning (+) övriga fordringar (exkl. uppbörd) 5 085-1 346 Ökning (-) periodavgränsningsposter -11 391-14 608 Delsumma drift -12 436 38 410 Ökning (-) kortfristiga fordringar (uppbörd) -138-73 Summa -12 574 38 337 Not 29 Förändring av kortfristiga skulder (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ökning (+) skuld till andra myndigheter 8 599-11 520 Ökning (+) leverantörsskulder avseende drift 22 912-149 414 Ökning (+) övriga kortfristiga skulder 5 066 4 956 Minskning (-) förskott från kunder 0-200 Minskning (-) periodavgränsningsposter -13 429 684 Delsumma drift 23 149-155 494 Ökning (+) leverantörsskulder avseende investeringar 2 731 24 874 Summa 25 881-130 620 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 93

FINANSIELLA DOKUMENT Not 30 Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr) Regleringsbrev 2016 12 2017-06-22 2017-08-24 Tilldelning Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 5 519 637 5 519 637 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 2 338 657 2 988 657 2 988 657 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering 5 000 5 000 Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål 1 042 723 957 723 957 723 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 255 800 255 800 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 580 580 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 960 960 Under året tilldelades ytterligare 650 mnkr på anslaget 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. utifrån prognoser. Not 31 Omdisponerade anslagsbelopp (tkr) Enligt regleringsbrev 2016-12-20 har 79 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 411 tkr avseende 1.14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats. Not 32 Indragning (tkr) Enligt regleringsbrev 2016-12-14 har 368 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, dragits in. Enligt regleringsbrev 2016-12-22 har 27 595 tkr avseende 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål dragits in. 94 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

FINANSIELLA DOKUMENT Not 33 Utgifter 2017 enligt anslagsredovisningen (tkr) För anslagen 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m., 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg avviker årets utgifter gentemot de tilldelade medlen med mer än 10 %. Vad gäller anslaget 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. beror avvikelsen på att utfallet på anslaget blev lägre än vad som prognostiserats, bland annat beroende på färre stora mål och minskad debiterad tid per förordnande. För anslaget 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål beror avvikelsen på att det inte har varit möjligt att uppnå den personalstyrka som behövts för verksamheten, trots omfattande rekryteringar till migrationsdomstolarna. För anslaget 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten. Not 34 Återbetalning i brottmål m.m. (tkr) Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Återbetalningar har gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med 44 432 tkr (50 330 tkr, 2016). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med 17 102 tkr (14 417 tkr, 2016), dvs. sammanlagt 61 534 tkr (64 747 tkr, 2016). Till Skatteverket har under 2017 restförts: Skatteverkets återvunna fordringar under 2017, fördelat på restföringsår: Faktureringsår Belopp (tkr) Restföringsår Belopp (tkr) 2013 0 2013 eller tidigare 4 692 2014 163 2014 1 566 2015 980 2015 2 148 2016 8 820 2016 3 423 2017 18 555 2017 5 273 Summa 28 518 Summa 17 102 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 95

FINANSIELLA DOKUMENT Ersättningar till insynsrådet Tabell 60 Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2017 samt styrelse/rådsuppdrag m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd Namn Befattning/uppdrag Ersättning/förmån kr Styrelse-/rådsuppdrag Martin Holmgren Generaldirektör och ordförande i DV:s insynsråd 1 476 956 Arbetsgivarverkets styrelse Rådet för en god förvaltningskultur Överstyrelsen för KÅPAN Jan R Andersson Rådsledamot 4 500 ISP:s exportkontrollråd Försvarsmaktens insynsråd Fredrik Beijer Rådsledamot 4 500 Maria Billing Rådsledamot 3 000 Domarnämnden Susanne Eberstein Rådsledamot 4 500 Riksbanken Domarnämnden Säpos insynsråd Riksåklagarens insynsråd Matz Hammarström Rådsledamot 0 Gunilla Hedwall Rådsledamot 4 500 Skyddsdelegationen Säkerhets.- och integritetsskyddsnämnden Eva Nordqvist Rådsledamot 6 000 Kungafonden Kerstin Skarp Rådsledamot 3 000 Domarnämnden Caroline Szyber Rådsledamot 4 500 ISP:s exportkontrollråd Kronofogdens insynsråd Boverkets insynsråd 96 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

INTERN STYRNING OCH KONTROLL INTERN STYRNING OCH KONTROLL Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar. Myndighetscheferna vid myndigheterna inom Sveriges Domstolar är skyldiga att genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för. Samtliga chefer på Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen och kontrollen inom sitt sakområde enligt arbetsordningen. Det långsiktiga arbetet med att utveckla Domstolsverkets ledningsprocess har även 2017 haft stort fokus. Utveckling och förbättringar Inom ramen för arbetet med ledningsprocessen har nyckeltal, målnivåer samt strategiska utvecklingsinsatser tillsammans med de strategiska målen visualiserats i en strategikarta. I praktiken innebär detta att ledningen tydligare styr genom fastställda mål och bättre uppföljning. Uppföljningen av verksamheten utifrån strategikartan har också utvecklats under året. Detta möjliggör ett agerande på avvikelser från satta mål och målnivåer. Under våren 2017 startade arbetet med att utveckla ett systemstöd för Domstolsverkets ledningsprocess. I verktyget Stratsys har det skapats en struktur för målstyrning och ledningsprocessens olika delar. Arbetet med systemstödet har följt ledningsprocessens utveckling och har under året fokuserat på att dokumentera och visualisera Domstolsverkets strategikarta så att den kunde användas som grund och förutsättning i årets verksamhetsplanering. Flera insatser har genomförts för att utveckla ledarskapet mot en mer målstyrd verksamhet där tydligt ledarskap och engagerade medarbetare är viktiga förutsättningar. En mätning av internkommunikationen inom Domstolsverket har legat till grund för att utveckla ledningskommunikationen kopplat till ledningsprocessen. Främst har insatserna riktat in sig på att ge ledningen en gemensam bild av de utmaningar och prioriteringar som behövts. Fokus i utvecklingsarbetet har legat på forum och kanaler som primärt används för ledningskommunikation. Samverkan på strategisk nivå mellan domstolarna och Domstolsverket har utvecklats genom fortsatt dialog i det under 2016 inrättade domstolschefsrådet. Därigenom har det skapats förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande för inriktning och prioritering i viktiga gemensamma frågor för Sveriges Domstolar. I slutet av 2016 påbörjades arbetet med att införa ett processorienterat arbetssätt inom Domstolsverket. Syftet är att öka effektivitet och kvalitet i den verksamhetsutveckling som Domstolsverket leder och driver inom Sveriges Domstolar. Ett ramverk med tillhörande huvudprocesskarta beskriver hur ett processorienterat arbetssätt ska tillämpas. Det för tingsrätterna interna stöd för ansökningsavgifter som i en första version infördes 2016 har under 2017 utvecklats till en komplett betaltjänst på www.domstol.se som både underlättar för den som ska betala och förenklar mottagandet av ansökningsavgifter. Syftet är att förenkla, förbättra och effektivisera inbetalningsprocessen. Processen för intern styrning och kontroll har utvecklats genom att fokusera på de åtgärdsrekommendationer som internrevisionen lämnat i sina senaste granskningar. Förbättringar har genomförts avseende den myndighetsövergripande riskhanteringen, uppföljning av domstolarnas följsamhet av föreskriften om intern styrning och kontroll samt självutvärderingsmallens innehåll och struktur. Processen I arbetet med intern styrning och kontroll är riskhantering en central del. Utifrån riskanalyser beslutas om kontrollåtgärder som följs upp och utvärderas för att se om förväntade effekter har uppnåtts. Riskanalyser Domstolsverkets övergripande riskanalys upprättas årligen utifrån målen i den strategiska inriktningen. Den fastställs av generaldirektören och har för 2017 innehållit elva risker. Den risk som 2017 bedömdes allvarligast var Måltillströmning migration. Därefter kom risker kopplade till Tolkar, Trakasserier, hot eller våld samt Rekrytering. Risker hanteras också i den löpande verksamheten och i aktuella projekt. Olika riskanalyser har varit utgångspunkten för genomförandet av åtgärder i syfte att hantera riskerna. Myndigheterna inom Sveriges Domstolar upprättar sina egna riskanalyser. Identifierade risker som man anser Domstolsverket behöver hjälpa till SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 97

INTERN STYRNING OCH KONTROLL att hantera för Sveriges Domstolar som helhet rapporteras till Domstolsverket. Kontrollåtgärder För att hantera riskerna kopplade till målen i den strategiska inriktningen har det funnits en beslutad åtgärdsplan. Den allvarligaste risken Måltillströmning migration hanteras sedan våren 2016 i ett projekt där Domstolsverket både samordnar och ger stöd i de insatser som domstolarna själva löpande vidtar. Domstolsverket ger också stöd i att utveckla arbetsformer och få fram förbättrade prognoser för att underlätta planeringen och genomförandet av arbetet med målavverkning på domstolarna. Läs mer om detta i avsnittet om Migrationsdomstolarna. I samband med att tolkproblematiken 2016 identifierades som en allvarlig risk togs ett åtgärdspaket fram. Åtgärderna genomfördes till viss del 2016 och har fortsatt 2017. Arbetet finns beskrivet i avsnittet Effektivare användning av tolkar. En viktig åtgärd kopplad till risken för hot, våld och trakasserier har varit att ta fram en vägledning gällande utsatthet för trakasserier på nätet. För att hantera rekryteringsrisken har förslag till åtgärder arbetats fram, och ett genomförande påbörjats, utifrån den analys av kompetensförsörjningsprocessen som genomfördes 2016. I syfte att säkerställa att olika processer fungerar finns det också internkontrollplaner med återkommande kontrollåtgärder. Uppföljning Uppföljning av den övergripande riskanalysens beslutade riskåtgärder visade att knappt 80 procent av det som skulle genomföras under 2017 blivit genomfört. För två av riskerna har riskvärdena förändrats i positiv riktning men för övriga risker är riskvärdena oförändrade. Orsaken är att vissa åtgärder tagit längre tid än planerat att genomföra men också att för vissa risker tar det tid innan åtgärderna får någon påtaglig effekt. Resultatdialoger har genomförts med samtliga domstolar vid tre tillfällen under året. Vid resultatdialogerna sker en uppföljning och analys av domstolarnas verksamhet och ekonomi. Även vissa delar inom intern styrning och kontroll följs upp. Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar ska bedöma och till Domstolsverket intyga om den egna myndighetens genomförande av intern styrning och kontroll varit betryggande. Alla myndigheter utom en intygade att så var fallet. Den domstol som redovisade brister angav att arkivet inte uppfyllde de krav som finns. Domstolsverkets avdelningar har ansvar för att inom sina respektive sakområden systematiskt och regelbundet följa upp verksamheten. I samband med uppföljningen ska respektive avdelningschef intyga om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Samtliga avdelningar intygade att den interna styrningen och kontrollen varit betryggande. Uppföljning av internrevisionens rapporterade skrivelser under perioden 2014 2017 med tillhörande förslag till åtgärder har genomförts. Några skrivelser har kunnat avslutas men för andra har nya tidplaner fått upprättas. Under 2017 har internrevisionen rapporterat fem skrivelser. Beslutade åtgärdsplaner har enligt internrevisionens bedömning varit helt, eller i huvudsak, i enlighet med lämnade rekommendationer. För två skrivelser lämnades kommentarer. Den ena var om behovet av att ha underlag som styrker bedömningar av följsamheten till styrande principer. Den andra var om vikten av att inkludera även teknikstöd i avbrottshanteringen. Riksrevisionen lämnade för 2016 en revisionsberättelse med ett uttalande i standardutformning och i Revisors rapport avseende Domstolsverkets delårsrapport 2017 framkom inga allvarliga iakttagelser. Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens 1 ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jönköping den 20 februari 2018 Martin Holmgren 1 Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges Domstolar. 98 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 1 Verksamhetsmål enskilda domstolars resultat Tabell 61 Tingsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen, regeringens mål 5 månader Tvistemål totalt exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 75:e percentilen, regeringens mål 7 månader Domstol 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Alingsås 5,1 4,8 5,8 7,2 5,8 7,0 Attunda 4,9 5,3 5,0 4,9 6,7 6,8 Blekinge 4,4 4,0 2,9 7,6 8,4 5,3 Borås 4,9 5,1 4,9 8,2 7,6 7,0 Eksjö 3,6 3,8 3,0 3,2 3,4 2,7 Eskilstuna 3,0 2,7 2,6 5,7 5,3 5,6 Falun 6,2 4,8 5,1 7,6 7,7 7,4 Gotland 4,9 4,0 3,7 8,7 7,1 8,2 Gällivare 3,2 3,3 4,1 4,8 5,9 7,2 Gävle 4,7 4,5 4,5 6,8 6,8 6,5 Göteborg 4,8 4,4 4,1 6,8 6,4 6,1 Halmstad 4,0 4,3 3,6 6,5 7,3 6,3 Haparanda 4,9 4,4 4,5 6,8 8,6 6,8 Helsingborg 4,1 4,0 4,0 5,7 5,8 6,0 Hudiksvall 4,3 4,3 4,1 7,3 6,8 5,3 Hässleholm 3,2 2,4 3,2 5,3 5,3 5,9 Jönköping 3,7 3,9 4,3 6,8 6,9 6,6 Kalmar 4,2 4,2 4,2 7,6 6,7 7,0 Kristianstad 4,4 4,4 3,9 6,5 6,7 6,3 Linköping 3,4 3,4 3,1 6,3 6,1 5,6 Luleå 5,1 4,5 4,8 9,1 7,8 6,4 Lund 4,4 3,8 4,1 6,4 6,4 6,6 Lycksele 1,6 1,7 1,5 2,1 2,7 1,8 Malmö 4,0 3,9 3,5 6,6 6,8 6,4 Mora 3,7 2,5 2,6 6,9 5,1 5,5 Nacka 4,3 4,2 3,8 6,6 7,0 6,5 Norrköping 4,5 3,8 3,9 6,8 7,1 5,4 Norrtälje 2,7 2,4 2,6 4,9 6,7 7,0 Nyköping 2,9 3,1 2,8 4,7 5,8 3,7 Skaraborgs 3,8 3,7 4,2 7,2 5,9 5,4 Skellefteå 3,3 3,5 4,2 6,9 7,0 5,8 Solna 5,1 5,2 4,2 6,8 6,6 6,3 Stockholm 5,9 5,5 5,3 12,6 8,5 8,9 Sundsvall 6,9 5,6 4,7 6,9 7,3 6,3 Södertälje 4,6 3,5 2,8 6,6 6,2 4,9 Södertörn 3,8 3,7 3,7 5,7 5,7 5,6 Uddevalla 7,7 4,9 4,5 7,7 7,7 6,6 Umeå 4,7 4,1 2,8 8,8 7,0 5,3 Uppsala 4,6 4,6 4,4 7,0 6,2 6,0 Varberg 4,0 4,0 4,4 6,1 5,8 6,3 Vänersborg 5,3 5,5 5,2 6,5 5,7 5,9 Värmland 4,5 5,1 5,5 7,3 6,9 7,2 Västmanland 4,8 4,6 4,2 8,1 7,7 6,9 Växjö 3,4 3,3 3,0 7,3 6,9 7,0 Ystad 4,9 4,9 4,5 7,1 6,2 6,1 Ångermanland 3,5 3,6 3,7 8,1 6,1 5,6 Örebro 4,9 4,7 4,4 6,6 6,3 5,5 Östersund 4,6 4,4 5,7 6,5 5,8 5,1 Totalt 4,5 4,3 4,2 7,0 6,7 6,4 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 99

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 62 Hovrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen Regeringens mål 5 månader Tvistemål, fram till PT beslut 75:e percentilen Regeringens mål 2 månader Tvistemål, där PT beviljats 75:e percentilen Regeringens mål 10 månader Domstol 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Svea hovrätt 8,5 7,2 7,5 1,2 1,3 1,3 11,4 11,6 11,3 Göta hovrätt 6,7 6,0 6,1 1,9 2,1 1,9 11,0 10,1 10,1 Hovrätten över Skåne och Blekinge 6,5 6,9 5,3 3,0 2,7 1,9 13,1 12,3 10,3 Hovrätten för Västra Sverige 6,4 5,5 5,2 2,7 2,6 2,1 12,5 11,4 10,0 Hovrätten för Nedre Norrland 7,7 6,3 6,1 2,7 2,5 2,9 13,5 14,2 10,6 Hovrätten för Övre Norrland 4,0 4,5 6,0 1,3 1,3 1,3 9,6 9,8 9,8 Totalt 7,1 6,5 6,1 1,9 1,9 1,6 11,7 11,5 10,7 Tabell 63 Högsta domstolen måluppfyllelse av domstolens egna satta mål Median 75:e percentilen Mål Resultat Mål Resultat 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Dispensmål exkl. förtursmål 1,0 1,1 0,9 1,1 3,0 2,6 1,8 1,7 Dispenserade mål exkl. förtursmål 12,0 13,8 15,9 11,8 18,0 19,7 19,1 14,7 Extraordinära mål exkl. förtursmål 6,0 6,1 1,8 2,0 10,0 12,5 7,7 7,1 Tabell 64 Förvaltningsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen Regeringens mål 6 månader Domstol 2015 2016 2017 Falun 8,4 10,1 9,0 Göteborg 5,9 5,1 5,8 Härnösand 7,2 7,4 8,7 Jönköping 7,0 8,1 8,2 Karlstad 5,4 5,8 6,2 Linköping 8,7 7,3 5,4 Luleå 7,0 4,0 4,4 Malmö 5,7 4,5 5,8 Stockholm 5,2 5,6 6,3 Umeå 6,8 6,0 5,4 Uppsala 6,9 7,1 11,9 Växjö 5,3 4,9 5,8 Totalt 6,0 5,8 6,5 100 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 65 Förvaltningsrätter (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Avlägsnandemål, ensamkommande barn 90 percentilen Regeringens mål 2 mån Övriga avlägsnandemål 90 percentilen Regeringens mål 4 mån Verkställighetsmål 90 percentilen Regeringens mål 1 mån Övriga migrationsmål 90 percentilen Regeringens mål 5 mån Domstol 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Göteborg 3,3 4,0 5,5 9,9 7,1 11,9 1,2 1,5 1,8 4,2 3,0 6,8 Luleå 2,1 2,9 3,1 9,2 6,4 7,2 0,5 0,5 0,6 6,4 4,5 4,8 Malmö 3,2 2,8 4,8 7,4 6,8 9,2 0,5 0,6 0,6 5,9 5,1 7,1 Stockholm 2,4 2,4 3,3 3,9 4,2 5,3 0,5 0,8 0,8 2,8 3,6 3,9 Totalt 2,8 2,7 4,0 7,3 5,8 9,5 0,7 0,8 0,9 4,8 4,0 6,3 Tabell 66 Kammarrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen, Regeringens mål 6 månader Domstol 2015 2016 2017 Kammarrätten i Göteborg 7,5 7,4 5,9 Kammarrätten i Jönköping 9,0 8,1 10,6 Kammarrätten i Stockholm 8,3 8,3 24,3 Kammarrätten i Sundsvall 6,1 5,1 5,2 Totalt 7,9 7,4 11,3 Tabell 67 Kammarrätten i Stockholm (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 90: e percentilen.regeringens mål 2 månader 2015 2016 2017 Totalt migrationsmål 2,1 1,9 1,5 Tabell 68 Högsta förvaltningsdomstolen måluppfyllelse av domstolens egna satta mål 90:e percentilen Mål 2015 2016 2017 PT beslut 6,0 6,7 7,9 7,0 Tabell 69 Hyres- och arrendenämnderna måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Hyres- och arrendenämndsärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 75:e percentilen. Regeringens mål 4 månader Hyres- och arrendenämnd 2015 2016 2017 Göteborg 5,2 9,6 11,3 Jönköping 6,2 6,9 9,1 Linköping 3,3 3,2 4,4 Malmö 3,6 5,4 2,8 Stockholm 7,2 6,9 9,3 Sundsvall 3,5 10,2 4,0 Umeå 10,3 6,5 9,1 Västerås 3,7 3,2 4,3 Totalt 5,7 7,0 11,2 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 101

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 2 Styckkostnader 2 Tabell 70 Styckkostnader per domstolsslag 2015 2016 2017 Tingsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 15 443 15 952 15 128 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 15 023 15 671 15 128 Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser 17 662 18 681 18 198 Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser 17 181 18 352 18 198 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 16 309 16 549 17 134 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 15 866 16 257 17 134 Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 84 144 83 492 61 903 Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 81 856 82 020 61 903 Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser 85 242 84 582 46 677 Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser 82 924 83 090 46 677 Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser 45 993 45 636 31 409 Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser 44 742 44 832 31 409 Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser 34 909 31 109 33 124 Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser 33 960 30 560 33 124 Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser 7 080 5 520 5 394 Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser 6 887 5 423 5 394 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser 5 760 5 710 6 583 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser 5 604 5 609 6 583 Hovrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 30 916 32 618 33 692 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 30 075 32 043 33 692 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 45 553 52 771 56 979 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 44 314 51 841 56 979 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 42 199 44 201 47 369 Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 41 052 43 421 47 369 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser 11 082 12 236 12 322 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser 10 780 12 020 12 322 Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 73 238 54 370 57 134 Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 71 246 53 411 57 134 Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser 57 795 48 376 36 897 Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser 56 224 47 523 36 897 2 Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. För fördelning av kostnader mellan de olika målkategorierna används tidredovisning. Under 2017 tidredovisade samtliga domstolar under en tvåmånadersperiod, förutom Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen som inte redovisade någon tid. Migrationsdomstolarna samt Domstolverket har under 2017 redovisat tid dagligen. För de domstolsslag som saknar tidredovisning 2017 antas styckkostnaderna för samtliga måltyper ha förändrats så som domstolsslagets totala styckkostnad. Årsmedelvärdet för Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumentprisindex har använts vid samtliga fastprisberäkningar. 102 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 2015 2016 2017 Högsta domstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 16 857 17 871 21 651 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 16 398 17 555 21 651 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 16 998 18 019 21 830 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 16 535 17 701 21 830 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 16 848 17 860 21 638 Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 16 390 17 545 21 638 Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser 16 799 17 808 21 575 Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser 16 342 17 494 21 575 Förvaltningsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 8 700 8 929 8 548 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 8 463 8 771 8 548 Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 12 045 12 784 10 264 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 11 718 12 559 10 264 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 9 777 9 418 9 058 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 9 511 9 252 9 058 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 6 135 6 163 5 083 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 5 968 6 054 5 083 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 7 627 7 725 7 753 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 7 419 7 589 7 753 Migrationsdomstolar Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 16 927 13 566 17 013 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 16 466 13 327 17 013 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser 39 459 21 986 25 615 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser 38 386 21 598 25 615 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 19 640 20 084 18 925 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser 19 106 19 729 18 925 Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser 10 202 9 088 12 336 9 924 8 928 12 336 Kammarrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 16 766 16 513 13 277 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 16 310 16 222 13 277 Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 17 461 19 606 21 818 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 16 986 19 260 21 818 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 19 954 16 144 7 853 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 19 411 15 859 7 853 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 7 136 6 606 7 032 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 6 942 6 490 7 032 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 16 859 17 249 16 097 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 16 400 16 945 16 097 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 103

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Migrationsöverdomstolen 2015 2016 2017 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 10 958 9 921 7 369 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 10 660 9 746 7 369 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser 11 020 7 536 7 565 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser 10 721 7 403 7 565 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 11 190 14 320 10 772 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser 10 885 14 067 10 772 Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser 10 854 13 460 6 773 10 559 13 223 6 773 Högsta förvaltningsdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 14 800 15 168 18 204 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 14 398 14 901 18 204 Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 12 960 13 282 15 940 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 12 607 13 048 15 940 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 14 988 15 362 18 436 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 14 581 15 091 18 436 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 15 364 15 747 18 898 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 14 947 15 469 18 898 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 15 480 15 865 19 040 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 15 059 15 585 19 040 Hyres- och arrendenämnderna Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser 2 738 2 543 2 205 Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser 2 663 2 498 2 205 104 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 3 Verksamhetens kostnader och transfereringar Tabell 71 Verksamhetens kostnader 2015 2016 2017 Andel Förändring tkr 2016-2017 Förändring % 2016 2017 Kostnader för personal 4 406 607 4 530 906 4 834 607 71 % 303 701 7 % Kostnader för lokaler 833 502 829 061 862 215 13 % 33 154 4 % Övriga driftkostnader 827 520 912 706 877 836 13 % -34 870-4 % Finansiella kostnader 4 624 3 852 3 305 0 % -547-14 % Avskrivningar och nedskrivningar 242 579 244 972 232 878 3 % -12 094-5 % Summa 6 314 831 6 521 497 6 810 840 100 % 289 343 4 % Tabell 72 Kostnader per domstolsslag (tkr) 2015 2016 2017 Andel Förändring tkr 2016-2017 Förändring % 2016 2017 Högsta domstolen 94 350 95 148 98 232 1 % 3 084 3 % Hovrätter 590 503 617 734 657 633 10 % 39 899 6 % Tingsrätter 2 529 741 2 627 313 2 633 079 39 % 5 766 0 % Hyresnämnder 66 296 70 060 69 917 1 % -144 0 % Rättshjälpsmyndigheten 3 941 3 653 3 613 0 % -41-1 % Högsta förvaltningsdomstolen 81 392 80 281 79 422 1 % -860-1 % Kammarrätter 352 162 351 218 390 081 6 % 38 863 11 % varav Migrationsöverdomstolen 81 864 82 312 95 403 1 % 13 091 16 % Förvaltningsrätter 977 015 1 037 452 1 212 321 18 % 174 870 17 % varav Migrationsdomstolar 323 603 388 980 56/ 658 8 % 178 678 46 % Gemensamma kostnader 1 1 619 431 1 638 638 1 666 543 24 % 27 905 2 % Summa 6 314 831 6 521 497 6 810 840 100 % 289 343 4 % Tabell 73 Transfereringar per domstolsslag (tkr) 2015 2016 2017 Andel Förändring tkr 2016-2017 Förändring % 2016-2017 Högsta domstolen 10 583 9 125 8 627 0 % -498-5 % Hovrätter 277 589 252 712 247 915 10 % -4 797-2 % Tingsrätter 1 646 920 1 804 749 1 760 175 71 % -44 574-2 % Hyresnämnder 458 422 343 0 % -80-19 % Rättshjälpsmyndigheten 16 338 20 523 21 213 1 % 690 3 % Högsta förvaltningsdomstolen 1 235 1 410 1 631 0 % 221 16 % Kammarrätter 53 972 57 025 78 031 3 % 21 006 37 % varav Migrationsöverdomstolen 18 659 15 293 29 431 1 % 14 138 92 % Förvaltningsrätter 215 962 248 483 342 091 14 % 93 608 38 % varav Migrationsdomstolar 84 895 95 299 180 196 7 % 84 897 89 % Gemensamma kostnader 1 9 633 5 129 6 450 0 % 1 321 26 % Summa 2 197 028 2 399 578 2 466 476 100 % 66 897 3 % 1 I gemensamma kostnader ingår kostnader som lokalhyror, IT, avskrivningar m.m. samt Domstolsverket SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 105

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 4 Personalstatistik Tabell 74 Medelantalet anställda Ord domare Icke ordinarie domare Notarie Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen 2015 7 12 19 31 8 39 0 0 0 2016 6 14 20 32 9 40 0 0 0 2017 6 14 20 31 5 35 0 0 0 Hovrätterna 2015 125 96 221 322 150 472 0 0 0 2016 129 101 229 346 148 494 0 0 0 2017 135 106 241 342 163 505 0 0 0 Tingsrätterna 2015 254 325 579 124 66 190 425 258 683 2016 259 313 572 114 68 182 440 237 676 2017 269 305 574 122 70 192 447 220 667 Högsta förvaltningsdomstolen 2015 7 10 17 35 8 43 0 0 0 2016 6 10 15 32 6 38 0 0 0 2017 9 9 17 33 6 39 0 0 0 Kammarrätterna 2015 78 51 128 137 55 191 0 0 0 2016 81 47 128 150 56 206 0 0 0 2017 81 52 133 147 60 206 0 0 0 Förvaltningsrätterna 2015 113 95 207 55 24 79 219 68 287 2016 119 92 211 62 29 91 223 89 311 2017 133 91 224 92 38 130 218 99 317 Domstol totalt 2015 582 589 1 171 704 310 1 013 644 326 970 2016 599 576 1 175 735 316 1 050 662 325 987 2017 633 576 1 209 766 340 1 106 665 319 984 Domstolsverket 1 2015 8 12 19 15 7 22 0 0 0 2016 9 12 21 16 10 26 1 0 1 2017 9 14 24 20 12 32 2 0 2 Hyres-och arrendenämnderna 2015 14 14 28 4 2 6 0 0 0 2016 17 13 29 3 2 5 0 0 0 2017 17 11 28 1 2 3 0 0 0 Rättshjälpsmyndigheten 2015 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2016 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2017 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Sveriges Domstolar totalt 2015 603 614 1 217 722 319 1 041 644 326 970 2016 624 601 1 225 753 327 1 080 663 325 988 2017 659 602 1 260 787 353 1 140 666 319 985 1) I siffran för Domstolsverket ingår anställda på domstolar som är fackliga företrädare, arbetar delvis åt Domstolsakademin och viss säkerhetspersonal och förstärkningsstyrkan. För att få könsuppdelad statistik har siffror för åren 2015-2016 tagits fram på nytt. Det kan därför skilja sig åt mot föregående årsredovisning pga att sena inregistreringar från tidigare år har påverkat statistiken. 106 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Totalt Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen 2015 1 0 1 26 1 26 12 8 20 76 29 105 2016 5 1 6 21 0 21 12 6 18 73 29 105 2017 6 1 7 18 0 18 11 5 16 71 24 95 Hovrätterna 2015 24 6 30 145 4 148 83 44 127 698 299 997 2016 27 4 31 142 4 145 83 43 127 726 299 1 025 2017 27 5 32 141 6 146 84 40 124 729 319 1 048 Tingsrätterna 2015 124 24 148 962 73 1 035 290 186 477 2 179 932 3 111 2016 123 35 158 970 83 1 053 290 191 480 2 196 926 3 121 2017 113 34 147 960 86 1 046 293 210 503 2 204 924 3 128 Högsta förvaltningsdomstolen 2015 1 0 1 12 1 13 15 3 18 69 22 92 2016 3 0 3 10 1 11 13 3 16 62 20 82 2017 1 0 1 10 1 11 13 2 15 65 17 82 Kammarrätterna 2015 103 33 135 54 2 56 42 20 62 413 159 572 2016 100 24 124 61 2 63 45 20 65 435 149 584 2017 98 30 128 64 3 67 46 21 67 436 165 601 Förvaltningsrätterna 2015 452 117 569 252 19 271 83 34 116 1 173 356 1 529 2016 452 115 566 254 22 276 82 33 115 1 191 380 1 571 2017 500 130 630 302 33 335 91 40 131 1 336 431 1 766 Domstol totalt 2015 704 179 883 1 451 98 1 549 525 295 820 4 608 1 796 6 404 2016 706 177 883 1 458 112 1 569 524 296 820 4 684 1 802 6 484 2017 744 199 943 1 494 128 1 622 538 319 857 4 839 1 880 6 719 Domstolsverket 2015 0 0 0 1 0 1 175 162 337 198 181 379 2016 1 0 1 3 0 3 190 163 353 219 185 405 2017 2 1 2 3 0 3 200 160 359 235 187 422 Hyres-och arrendenämnderna 2015 0 0 0 31 2 33 22 2 24 70 20 90 2016 0 0 0 26 1 27 28 3 30 73 18 91 2017 0 0 0 18 0 18 36 7 43 71 20 90 Rättshjälpsmyndigheten 2015 0 1 1 0 0 0 6 1 7 6 2 8 2016 0 1 1 0 0 0 6 1 7 6 2 7 2017 0 1 1 0 0 0 5 1 6 5 2 7 Sveriges Domstolar totalt 2015 704 180 884 1 483 100 1 583 728 461 1 188 4 884 1 998 6 882 2016 707 178 885 1 487 113 1 600 748 463 1 211 4 982 2 007 6 987 2017 746 200 946 1 515 128 1 643 779 487 1 265 5 151 2 088 7 239 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 107

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 75 Årsarbetskrafter Ord domare Icke ordinarie domare Notarie Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen 2015 7 12 19 25 7 32 0 2016 6 13 19 25 7 32 0 2017 6 13 19 27 5 31 Hovrätterna 2015 117 95 212 114 65 179 0 2016 122 95 217 123 60 183 0 2017 125 102 227 123 65 188 Tingsrätterna 2015 238 326 564 115 63 178 389 249 638 2016 240 317 557 111 65 176 403 234 637 2017 250 309 560 111 67 179 418 216 634 Högsta förvaltningsdomstolen 2015 7 10 17 28 7 35 0 2016 6 10 16 27 5 32 0 2017 7 9 16 27 4 31 Kammarrätterna 2015 73 49 122 56 27 83 0 2016 73 45 118 56 23 79 0 2017 74 50 124 58 33 90 0 0 0 varav Migrationsöverdomstolen 2015 21 8 29 12 6 18 0 2016 20 8 28 12 5 17 0 2017 20 10 31 14 8 21 0 0 0 Förvaltningsrätterna 2015 111 95 206 53 22 75 192 69 261 2016 115 92 207 58 28 86 192 85 277 2017 127 91 218 85 35 119 193 96 289 varav migrationsdomstolarna 2015 40 29 69 14 5 19 63 22 85 2016 46 32 78 19 9 28 69 32 101 2017 62 39 101 40 16 56 85 46 131 Domstol totalt 2015 553 587 1 140 390 192 582 581 318 899 2016 562 572 1 134 398 189 587 595 319 914 2017 590 575 1 165 430 209 638 611 312 923 Domstolsverket 1 2015 6 12 18 13 6 19 1 0 1 2016 8 13 21 13 10 23 1 0 1 2017 8 13 21 17 11 27 1 0 1 Hyres-och arrendenämnderna 2015 13 14 27 3 1 4 0 2016 15 13 28 2 2 4 0 2017 17 11 28 1 1 2 Rättshjälpsmyndigheten 2015 0 0 0 2016 0 0 0 0 0 2017 0 0 0 Sveriges Domstolar totalt 2015 572 614 1 186 406 200 606 582 318 900 2016 585 598 1 183 414 200 614 596 319 915 2017 615 599 1 214 447 221 668 612 312 924 108 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Totalt Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen 2015 0 0 0 19 0 19 11 8 19 62 27 89 2016 3 0 3 17 0 17 11 6 17 61 27 88 2017 5 1 6 13 0 13 11 5 16 62 24 86 Hovrätterna 2015 16 6 22 124 2 126 72 42 114 444 210 654 2016 20 3 23 126 3 129 69 43 112 460 205 665 2017 21 4 25 125 5 131 74 38 113 469 215 683 Tingsrätterna 2015 96 21 117 824 67 891 254 174 428 1 916 901 2 817 Högsta förvaltningsdomstolen 2016 92 30 122 816 72 888 251 174 425 1 913 893 2 806 2017 82 29 111 816 76 892 253 189 442 1 930 887 2 817 2015 0 0 0 10 1 11 13 3 16 58 21 79 2016 2 0 2 9 1 10 12 3 15 56 19 75 2017 1 0 1 9 1 10 12 2 15 56 16 72 Kammarrätterna 2015 74 26 100 49 1 50 41 20 61 292 124 416 varav Migrationsöverdomstolen 2016 74 21 95 49 2 51 42 20 62 295 111 406 2017 71 26 97 52 3 54 42 21 64 297 133 431 2015 23 5 28 10 0 10 9 4 13 75 23 98 2016 24 5 29 11 0 11 9 4 13 76 21 97 2017 24 5 29 13 0 13 9 5 14 80 28 108 Förvaltningsrätterna 2015 326 99 425 218 16 234 78 32 110 977 334 1 311 2016 324 96 420 215 19 234 78 35 113 983 354 1 337 2017 373 113 486 263 30 293 85 38 123 1 126 403 1 529 varav migrationsdomstolarna 2015 117 30 147 66 4 70 27 13 40 326 103 429 2016 131 31 162 75 6 81 27 13 40 367 123 490 2017 182 45 227 121 14 134 38 17 55 527 178 704 Domstol totalt 2015 513 151 664 1 243 88 1 331 469 279 748 3 749 1 617 5 366 2016 515 151 666 1 232 97 1 329 463 282 745 3 766 1 609 5 375 2017 553 173 726 1 278 115 1 393 478 294 773 3 939 1 678 5 618 Domstolsverket 2015 1 0 1 2 0 2 158 155 313 180 173 353 Hyres-och arrendenämnderna 2016 1 0 1 3 0 3 171 155 326 197 178 375 2017 2 1 2 3 0 3 178 150 328 209 174 383 2015 0 29 1 30 19 2 21 63 19 82 2016 0 23 1 24 24 3 27 65 18 83 2017 37 3 41 8 2 11 63 19 81 Rättshjälpsmyndigheten 2015 0 1 1 0 5 1 6 5 2 7 2016 0 1 1 0 5 1 6 5 1 6 2017 0 0 0 5 1 6 5 2 6 Sveriges Domstolar totalt 2015 514 152 666 1 274 89 1 363 651 437 1 088 3 998 1 810 5 808 2016 517 151 668 1 259 98 1 357 662 441 1 103 4 033 1 807 5 840 2017 554 174 729 1 318 119 1 437 669 448 1 117 4 216 1 873 6 089 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 109

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 76 Antal anställda per personalkategori 60 år eller äldre 2015 2016 2017 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt 60-64 år Ord domare 59 135 194 68 122 190 80 108 188 Icke ord domare 2 6 8 2 5 7 1 3 4 Föredr/beredn 18 11 29 18 10 28 16 13 29 Domstolshandläggare 179 4 183 156 1 157 137 3 140 Administration 97 40 136 100 38 138 90 36 126 Summa 355 195 550 344 176 520 324 163 487 65 år eller äldre Ord domare 21 46 67 23 49 72 20 53 73 Icke ord domare 1 5 6 2 8 10 2 10 12 Föredr/beredn 2 3 5 3 0 3 5 1 6 Domstolshandläggare 21 1 22 17 1 18 19 1 20 Administration 9 5 13 7 5 11 6 3 9 Summa 54 60 114 52 63 115 52 68 120 Totalsumma 409 225 664 396 239 635 376 231 607 110 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 5 Sidhänvisning till återrapporteringskrav Förteckning över återrapporteringskrav Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Dömande verksamhet Domstolsverket ska särskilt redovisa: handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Internationella uppdrag Domstolsverket ska redovisa: omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och sammanfatta vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser åtgärder för att säkerställa att utsänd personal till fredsfrämjande insatser och krishanteringsinsatser har kunskap om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att utbildningen är anpassad för det specifika uppdraget i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020 (UD2016/07898/KH). Sidhänvisning Sid 15 Sid 73 f. Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet Domstolsverket ska särskilt redovisa: det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten åtgärder för att hantera den beräknade ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna antalet mål, fördelat per målkategori, som lämnats över till följd av förslagen i prop. 2016/17:27 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål. åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna åtgärder som vidtagits med anledning av förslagen i rapporten Vittnesstöd Förslag till en långsiktigt hållbar organisation (Ju2014/3767/KRIM). Uppdrag i regleringsbrevet som ska redovisas i årsredovisning Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppdraget Effektivare användning av tolkar Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. 7 kap. 3 Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Uppgift skall också lämnas om den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller äldre. Sid 57 ff. Sid 37 ff. Sid 37 Sid 57 ff. Sid 67 f. Sid 69 Sid 70 f. Sid 69 Sid 60 ff. Sid 63 f. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017 111

BILDEN TILL VÄNSTER En av föreläsarna under Chefsdagarna 2017 var Clas Malmström, läkare och forskare, som talade om Den goda arbetsplatsen. BILDEN OVAN Sofia Kacim, kommunikationsstrateg, pratade om vikten av att vara ödmjuk inför det som händer på digitaliseringsfronten: Hitta ett område du vet mer om, som kan tillföra något på din arbetsplats. Ta inte hela internet på en gång, menade hon. Foto: Carl Johan Erikson