2015 PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap ÖSTERBOTTENS HUSDJURSKLUBB r.f Verksamhetsberättelse Tamara Gammelgård
INNEHÅLL Redogörelse för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år 2015... 1-15 ALLMÄNT... 2 Vi som jobbar med rådgivning... 2 MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING 2015... 3 Utfodringsplanering och dagsberäkning... 4 Övriga tjänster som sålts under året... 4 Ensilagekvalitet... 4-5 Ekonomi... 5 Rådgivare och specialuppgifter... 5-6 TERMINOLOGI INOM MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING... 6 Dataprogram... 6 PRODUKTIONSUPPFÖLJNINGEN... 7-9 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING KOMMUNVIS... 9-10 RASER... 10-11 Nyckeltal enligt ras... 11 1
ALLMÄNT Redogörelsen för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år 2015 i Svenska Österbotten är sammanställd av husdjursrådgivarna på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Österbottens Husdjursklubbs verksamhetsberättelse för år 2015 är sammanställd av Pernilla Grön-Stenman, Faba. Vi som jobbar med mjölkgårdsrådgivning: Telefon E-post Magnus Blässar 050 4323970 magnus.blassar@proagria.fi Jessika Eklund 050 5954906 jesika.eklund@proagria.fi Tanja Gammelgård 050 4122168 tanja.gammalgard@proagria.fi Johanna Laakso 050 5501574 johanna.laakso@proagria.fi Ingeborg Nordberg 050 5274189 ingeborg.nordberg@proagria.fi med nötkött-, diko- och vallrådgivning: Jan-Olof Johnsson 050 3865921 jan-olof.johnsson@proagria.fi med avelsrådgivning: inom nötaveln Pernilla Grön-Stenman 0400 614109 pernilla.gron-stenman@faba.fi 2
MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING 2015 ProAgria centralernas förbund är certifierad av ICAR (International Committee for Animal Recording) för att sköta om produktionsuppföljningen i Finland. Mjölkmätning och provtagning sköts antingen av producenten eller av de lokala ProAgria rådgivarna. Lantbrukets datacentral upprätthåller databas för resultaten. Tillhörande rådgivning sköts av lokala ProAgria centralerna (lantbrukssällskap). Under år 2015 har en del förändringar skett. Produktionsuppföljningen blev uppdelat i provmjölkningsuppsamling och produktionsstyrning. Tanken med produktionsstyrningsbesöket är kartlägga gårdens målsättningar samt tolkning av resultat. I början av året fick produktionskontrollen i landet nytt reglemente. Detta gav fler möjligheter att välja mellan antalet provmjölkningsdagar och -gånger. Samtidigt togs robotgårdarnas summamjölk bort och ersattes med 24 timmars produktion. ProAgria tog också i bruk kvalitetspoäng, vilka ska informera om det finns avvikelser i produktionsuppföljningen, om mätarna är testade i tid och om gårdens resultat är officiellt. Synligare förändringar var att Valio tog i bruk nya provtagningsburkar samt nya ställningar och lådor. Mejeriandelslaget Maitosuomi och Pohjolan Maito har betalat analyserna av mjölkproven även år 2015. Valios kunder fick också möjligheten att analysera kornas dräktighet via provmjölkningsproven. Under 2015 har man fortsatt med ibruktagning av streckkodsburkar runtom på gårdar, samt testning av mjölkmätare. En benchmarkinggrupp med vall som tema startades och två grupper med temat fertilitet. Under 2015 fick fem mjölkgårdsrådgivare rättighet att ge råd via Råd2020 som är statligt finansierat. Samarbetet mellan ProAgria, Valio och Faba har också fortsatt. Vi har varit aktiva på internet och i sociala medier. Både vår hemsida och Facebook sida har regelbundet blivit uppdaterade med aktuell information. 3
Utfodringsplanering och dagsberäkning Våra kunder har kunnat välja mellan följande utfodringspaket: produktion, utveckling, tillväxt och mini. Vi har också utfodringsplanerat på timdebitering. Även på nötkötts- och dikogårdar har en del utfodringsplaner gjorts. I samband med utfodringsplanering har vi gjort dagsberäkning som ger en bild av kornas produktionspotential samt utfodringskostnader. Under 2015 gjordes fler dagsberäkningar än året innan för att följa upp mjölkproduktion foderkostnad. Övriga tjänster som sålts under året Registrering av nötdjur Foderprovtagning Hullbedömning Rådgivning om kalvar och ungdjur Rådgivning inom Råd2020 Diskussionsgrupper inom vall och fertilitet Ensilagekvaliteten Ensilageanalysen berättar om ensilagekvaliteten och är en förutsättning för utfodringsplanering och dagsberäkning. Med utfodringsplaneringen kan man sedan välja det mest optimala kraftfodret till ensilaget. Med rätt foder till rätt pris i utfodringen kan man spara ordentligt i foderkostnaderna. Våren och sommaren 2015 var en utmaning. Våren var kall med mycket regn och såningstiden fortsatte ända in i juni månad. Tillväxten på gräset var sakta pga. vädret. Under första skörden regnade det en hel del, lyckades man ta ensilaget i tid var skörden bra men till mängden var den mindre än året innan. Andra skörden var större än året innan (2014 var torrare sommar än 2015) fast vädret var dåligt och regnigt. 4
Ensilageskörden från fjolåret varierar. Därför lönade sig att analysera sitt ensilage. Av analyserade ensilage var D-värde på första skörden i medeltal 693 i Österbotten och på andra skörd 684. Första skörds resultat var ganska bra jämfört hela Finland (688). Råproteinet var lägre jämfört med tidigare år. Enligt analysresultaten hade Österbotten (130), något lägre proteinnivå än Keski-Pohjanmaa (132) och Etelä- Pohjanmaa(137). Hela landets medeltal var 133. På analyser av spårämnen syns också att fosfor var lägre än vanligt. Ekonomi Ekonomiskt var fjolåret ett tufft år inom mjölksektorn. Mjölkkvoterna upphörde inom EU 31.3.2015. Gränsen till Ryssland var fortsatt stängd och inga mjölkprodukter fick levereras över gränsen. Producentpriset från mejerierna sjönk. En ny stödperiod inleddes och inverkade på att stödutbetalningar blev senare än vanligt. Trots svårare ekonomiska tider finns framtidstro i Österbotten. Antalet affärsplaner på området blev i fjol gjorda 62 stycken och med samma takt har det fortsatt i början av 2016. Rådgivare Specialuppgifter Åtta mjölkgårdsrådgivare har arbetat på Lantbrukssällskapet under året. Alla sköter produktionsuppföljning och utfodringsplanering men flera av rådgivarna har även andra specialuppgifter. Johanna Laakso Magnus Blässar Jessika Eklund Kundservicechef, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande) Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), fullfoderrådgivning Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), fertilitetsdiskussionsgrupp, handledare för vuxenutbildning 5
Tanja Gammelgård Jan-Olof Johnsson Madelene Lindqvist Ingeborg Nordberg Mjölkgårdsrådgivning Vallodling, vall diskussionsgrupp, fullfoderrådgivning, köttnöt och diko Stödansökan, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), handledare för vuxenutbildning Testning av mjölkmätare, företagshälsovård TERMINOLOGI INOM MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING Dataprogram Dataprogram och webbtjänster som används av mjölkgårdsrådgivare och producenter: Ammu /Elmer /TehoElmer Nötregister, inmatning av provmjölkningar, utskrift av djurförteckningar arbetslistor m.m. Kokompassen: Webbaserat program för uppföljning och planering av utfodring ProAgria mjölk webbtjänst: Period och årsrapporter, gårdsanalys, årsjämförelser, inmatning av provmjölkning m.m. Mobi-Ammu: Wakka: Vipu: Naseva: Valma: Nötregister m.m. i handdator Skattebokföring och resultatanalys. Landsbygdsverkets webbtjänst för stödansökan. Bokföring av behandlingar och sjukdomar Valio mejeriernas webbtjänst 6
PRODUKTIONSUPPFÖLJNINGEN Till produktionsuppföljningen i Österbotten hörde 216 gårdar år 2015. Av gårdarna i Österbotten var 74 % och av korna 84 % med i produktionsuppföljningen. Procentuellt samma mängd som året innan. I hela landet var 84 % av korna med i produktionsuppföljningen. Antalet kor anslutna till produktionsuppföljningen i Österbotten var 8959 kor vilket är en minskning med ca 7 % från föregående år, 9674 kor. Diagrammet nedan visar kor totalt i produktionskontrollen. Kor totalt i produktionskontrollen, st 14000 12000 10000 11555 11025 10500 10176 10015 10005 9793 9529 9516 9623 9674 8696 8000 6000 4000 2000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Besättningsstorleken i svenska Österbotten fortsätter att växa och var under året i medeltal 45,1 kor jämfört med 42,5 kor år 2014. Medeltalet i hela Finland var 39,6. 7
Koantal/besättning, st 50 45 40 35 30 25 20 24,1 22,3 25,5 23,4 27,8 24,6 29,8 26,1 32,4 27,8 33,7 29,2 35,3 30,8 38,2 33,1 40,3 35,3 42,5 37,5 45,1 39,6 Sv.Österbotten Finland 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Korna i svenska Österbotten producerade mera mjölk än året innan och resultatet för år 2015 var 8959 kg per ko. Förbättringen från året innan var 294 kg (2014; 8665 kg). Protein var 318 kg (3,54 %) och fett 390 kg (4,35 %). Hela landets medelproduktion var 9438 kg, vilket är en ökning med 326 kg (2014; 9112 kg) mjölk. Omräknat till energikorrigerad mjölk (EKM) är skillnaden mindre: Österbotten 9487 kg EKM och hela landet 9866 kg EKM. Livstidsproduktionen var 18 337 kg för levande kor i besättningen och 24 098 kg för kor som utmönstrats under de tre senaste åren. Motsvarande siffror för hela landet var 19 775 kg för levande kor och 26 418 kg för utmönstrade kor. Fetthalten ökade med 0,08 % -enheter och proteinhalten ökade med 0,06 % -enheter. Medelproduktionen på ekogårdar i Österbotten, totalt 10 besättningar, var 8641 kg mjölk, fett 375 kg (4,34 %) och protein 290 kg (3,36 %). Motsvarande siffror för hela landet, totalt 84 besättningar: 8442 kg mjölk, fett 357 kg (4,23 %) och protein 279 kg (3,31 %). 80 gårdar i svenska Österbotten (37 %) hade en produktion som översteg 9000 kg och 179 kor producerade över 13 000 kg mjölk. 8
Diagrammet nedan visar mjölkproduktionens utveckling under de 11 senaste åren i svenska Österbotten och jämfört med hela landet. Medelproduktion, kg 10000 9500 9000 8500 8000 9438 9112 8959 8795 8840 8886 8958 8854 8865 8755 8639 8665 8427 8424 8487 8323 8079 8155 8221 8286 8286 7822 Sv.Österbotten Finland 7500 7000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagrammet nedan visar fett- och proteinhalternas utveckling under de senaste 11 åren i Svenska Österbotten. Fett- och proteinhalt, % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3,44 3,49 3,53 3,51 3,5 3,52 3,48 3,49 3,47 3,48 3,54 4,34 4,31 4,37 4,36 4,31 4,32 4,27 4,26 4,28 4,27 4,35 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Protein-% Fett-% PRODUKTIONSRESULTAT KOMMUNVIS Av kommunerna hade Vörå den högsta medelproduktionen, 9313 kg. De största besättningarna finns i Larsmo, J-stad med 55, kor i medeltal. 9
Kommun Besättningar Medelkoantal Medelproduktion per ko Celltal Kalvning Mjölk, kg Protein, kg Fett, kg Protein % Fett % Gång Larsmo, J-stad 5 55,3 9115 324 393 3,55 4,31 207 2,19 Karleby 18 (146) 38,0 8014 285 384 3,56 4,78 185* 2,35* Kristinestad 14 30,8 9141 315 395 3,44 4,29 160 2,38 Vörå 17 37,1 9313 332 406 3,56 4,36 184 2,34 Pedersöre 57 52,5 9055 318 380 3,51 4,2 206 2,28 Kronoby 57 45,4 8950 319 394 3,57 4,41 195 2,25 Malax, Korsnäs, Närpes 11 42,3 8829 319 405 3,61 4,55 171 2,28 Nykarleby 22 48,6 8909 321 397 3,6 4,45 185 2,34 Korsholm, Vasa 6 36,4 8321 294 381 3,53 4,57 192 2,10 Österbotten 2014 228 42,5 8665 302 370 3,48 4,27 197 2,25 Österbotten 2015 216 45,1 8959 318 390 3,54 4,35 199 2,28 Finland 2015 5092 39,6 9438 330 404 3,5 4,28 175 2,37 *Resultat är hela område, 146 gårdar Mjölkkorna är koncentrerade till den norra delen av Svenska Österbotten. Största delen av besättningarna i produktionskontrollen finns i området från Nykarleby och norrut. RASER 67,2 procent av korna i Österbotten, eller knappt tre procent mindre än året innan, var av rasen Ayrshire. Andelen kor av Holstein-frisiska rasen har ökat till 32 procent. Holstein-frisiska rasen har den högsta mjölkproduktionen, medan Ayrshire har högre fett- och proteinhalt i mjölken. Rasfördelningen i svenska Österbotten och Finland Rasfördelning i Finland 1,2 Rasfördelning i Österbotten 0,9 43,4 55 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap 31,7 67,2 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap 10
Mjölkproduktion, kg/ko/år 12000 10000 8686 9055 9629 10017 8000 6000 4000 6120 6272 Sv.Österbotten Finland 2000 0 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap Fett- och proteinhalt, % 5 4,5 4,43 4,2 4,51 4 3,5 3 3,57 3,49 3,55 Fett-% Protein-% 2,5 2 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap Nyckeltal enligt ras Bästa ras markerad med grått Ras Ayrshire Holstein Finskboskap Alla Kor, st 5869 2737 70 8696 Mjölk, kg 8686 9629 6120 8959 Prot. Kg 310 336 217 318 Fett, kg 385 404 276 390 Prot. (%) 3,57 3,49 3,55 3,54 Fett (%) 4,43 4,2 4,51 4,35 EKM kg 9306 9956 6566 9487 Celltal 190 218 155 199 Kalvningsgång 2,33 2,18 2,53 2,28 Levande vikt 594 620 510 592 Livstidsprod. Levande 18408 18386 13719 18337 Livstidsprod. Utmönstr. 24412 23573 19888 24098 Kalvningsintervall 417 417 396 417 Semin. Per kalvning 1,91 1,86 2,03 1,89 Utmönstringsålder 5,1 4,7 5,5 5 EKM kg/ livstidsdag 12,5 12,8 9 12,9 Mjölk kg/ livstidsdag 11,8 12,5 8,5 12 11
12