Vuxenutbildningen 2013-03-01 Jim Thorstensson, Rektor Direkttel 0456 82 27 60 alt 0709 17 14 05 Direktfax 0456 82 27 54 E-postadress Jim.thorstensson@solvesborg.se VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING År 2013 Postadress Telefon Telefax Organisationsnr Postgiro Bankgiro E-post Storgatan 69 A 0456-822750 0456-822754 222000-1222 414 34 64-8 5574-1433 vuxenutbildningen@vux.bromolla.se 295 35 Bromölla
Sida 2 av 19 Innehåll INLEDNING... 3 Flexibilitet och anpassningsbarhet... 3 Social och fysisk miljö... 3 Vuxenutbildningens mål... 3 Vägledning... 4 Validering... 4 Gemensamt utvecklingsarbete... 4 Delaktighet... 4 Vuxenutbildningens värdegrunder... 4 Verksamhetsmålen... 5 Tillvägagångssätt vid sammanställningen... 5 VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK... 5 Det lokala näringslivet... 5 Arbetsmarknadsfrågor... 6 UNDERVISNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)... 7 Sfi-elevernas bakgrund... 8 Utmaningar... 8 Samhällsinformation... 8 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (SÄRVUX)... 9 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING... 11 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING... 12 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET TILL KOMPETENSUTVECKLING 13 UPPDRAGSUTBILDNING... 13 INTERKOMMUNALT... 14 STUDERANDERÅDET... 14 UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN... 14 GRÄNSLÖST... 15 Samverkan... 15 SKÅNE NORDOST... 16 Samverkan... 16 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL... 17 Definitioner... 19 Personalbemanning... 19
Sida 3 av 19 INLEDNING Flexibilitet och anpassningsbarhet Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en Vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa möjliga och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för vidare/högre studier eller få anställning alternativt återgå i anställning. Social och fysisk miljö Stora insatser har gjorts och görs för att skapa en Vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Undervisning i svenska för invandrare, Särskild undervisning för vuxna, Lärcenter och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer. Vuxenutbildningens mål Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egna individuella studieplan. Verksamheten skall sträva efter att anpassa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande. Begreppet god utbildning skall innebära att den studerandes möjligheter till flexibilitet och stöd i sitt lärande garanteras. Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxenutbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resultat. De utvärderingar som gjorts visar att även de studerande upplever detta positivt. Det har skett en övergång från mer traditionella lektioner till en mer stödjande och handledande funktion, som har förändrat lärarrollen. Lärarnas tillgänglighet för eleverna har ökat i och med att ämneshandledningstiden utökats, detta medför att man vistas i större utsträckning bland eleverna men ställer samtidigt större krav på flexibilitet hos personalen och eleverna. Förutsättningarna för att varje studerande ska erbjudas just det stöd den behöver har ökat med detta arbetssätt, men samtidigt måste den studerande ta ett större ansvar för sitt eget lärande.
Sida 4 av 19 Vägledning Målet är att vägleda individen till den studieform som passar dennes personliga förutsättningar bäst men också på effektivaste sätt snabbt nå fram till uppsatta mål. Alla som så önskat har erhållit individuell vägledning och utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med den vägledning de erhållit. Då kursutbudet styrs av de sökandes efterfrågan sker en ständig förändring av de utbildningar Vuxenutbildningen genomför och kan erbjuda. Validering Trots det stöd som finns för den vuxnes lärande, finns ändå de som har svårt att klara sina studier i den höga takt som krävs för att bli berättigad till ekonomiskt studiestöd. Denna målgrupp skall Vuxenutbildningen fortsätta arbeta intensivt mot. Vägledningen skall hitta vägar att få hjälp med studieteknik och aktualisering av tidigare erhållna kunskaper (validering) samt en mjukare ingång i studier. Gemensamt utvecklingsarbete Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet. I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen. Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområden för alla anställda. Delaktighet Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmiljö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare. Vuxenutbildningens värdegrunder Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling
Sida 5 av 19 Verksamhetsmålen All personal uppger att verksamhetsmålen är klart formulerade och kända av alla. Flertalet anser också att alla tar sitt delansvar och bidrar till en ständigt förbättrad arbetsmiljö i ett arbetsklimat som präglas av vi-känsla, delaktighet och samverkan. All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, värdegrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts. De olika skolformerna har haft gemensamma kompetensutbildningar med både Gränslöst och Skånenordost. Inom skolformerna har vi också bildat nätverksgrupper. Nätverksgrupperna är bildade inom våra samverkansparter Gränslöst och Skånenordost. All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemkatalog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella. Arbetsgivaren har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till ett friskvårdsbidrag. Tillvägagångssätt vid sammanställningen Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan. Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder. VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK Kommunernas arbetsmarknadsenheter ingår som en del i det ständiga arbetet att hitta alternativa vägar för människor att ställa om. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha integrationsenheten på plats på Vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags. Det lokala näringslivet Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmarknadsråden, samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbildningen har även besökt och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.
Sida 6 av 19 Arbetsmarknadsfrågor Förutom det inre pedagogiska arbetet, som ständigt måste utvecklas, kommer mycket av Vuxenutbildningens framtida arbete att handla om samverkan. Under året 2013 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, Individoch familjeomsorg, Integrationsenheten, Omsorgsverksamheten, Näringslivet med flera.
Sida 7 av 19 UNDERVISNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommunerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund. Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar (1, 2 och 3) om vardera två kurser. Studieväg 1 består av kurs A och B, studieväg 2 består av kurs B och C och studieväg 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Kursmålen är desamma, men kursinnehållet får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I studieväg 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. För att alla studerande ska ges bästa möjliga undervisning arbetar vi kontinuerligt för att förbättra och utveckla kartläggningen av elevernas kunskaper och studieframsteg. Alla nyinskrivna kallas till ett särskilt kartläggningsmöte där de får möta en lärare. Denna kartläggning ligger senare till grund för placering i studiegrupp. Kartläggningsarbetet fortsätter sedan kontinuerligt under studietiden. Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning, vilket följer eleven genom hela studietiden. Kursplanen för sfi är sedan 2009 en mer renodlad språkkursplan. Den 1 juli 2012 infördes reviderade kursplaner och en ny betygsskala. Under en övergångsperiod finns möjlighet för studerande som påbörjat sfi-kurser enligt tidigare kursplaner att slutföra dessa. Inom ramen för undervisningen får de studerande också delta i studiebesök och informationsträffar med lokala och nationella föreningar, myndigheter och andra organisationer, som exempelvis Civilförsvaret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Räddningstjänsten. Dessutom görs besök på bland annat biblioteket, kyrkan och museer, samt studiebesök utanför hemkommunerna när tillfälle och möjlighet finns. Under 2013 har vi gjort en skånerunda med buss där vi bland annat besökte Simrishamn, Kåseberga och Ale stenar. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbyggnad till sfi, kursen Svenska som andraspråk. SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan (15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan (3 timmar) för de elever som förvärvsarbetar dagtid.
Sida 8 av 19 2013 var 244 personer inskrivna på sfi hel eller del av termin.(inkl.avbrott) Samverkan med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen samt Arbetsmarknads- och integrationsenheten Yrkeskurser/praktik Kontinuerlig undervisning under året (fyra veckors sommaruppehåll) Kvällskurs Enskild stödundervisning Personal: 7 lärare Sfi-elevernas bakgrund Polen Thailand Irak Somalia Syrien Rumänien Kosovo Ungern Eritrea Litauen Afghanistan Filippinerna Kina Turkiet Statslös Tyskland Övriga Antal nationaliteter 45 Mest förekommande nationaliteter är Polen, Thailand, Irak och Somalia. Utmaningar Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter. Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå. Samhällsinformation Ansvaret ligger på Kommunen, enligt lag.
Sida 9 av 19 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (Särvux) Särskild utbildning för vuxna, Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (Grundsärskolan respektive Träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i Gymnasiesärskolan. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga och förutsättningar att klara av utbildningen. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna väljer att studera en enda kurs eller kombinationer av kurser. Särskild utbildning för vuxna är en frivillig skolform. Just att man har valt att studera här gör eleverna motiverade och de ser fram emot att komma hit ett eller två tillfällen i veckan. Vi ser att de elever som studerar två tillfällen i veckan gör större framsteg. Under höstterminen har alla elever utom 6, studerat vid 2 tillfällen i veckan. Särskild utbildning för vuxna har egna kursplaner och man kan läsa på olika nivåer; Grundläggande nivå eller Gymnasiesärskolenivå. Detta gör att arbetet varierar beroende på vilken nivå man undervisar i. Eleverna är gruppindelade efter nivåer, men även efter förutsättningar och behov. Eleverna har individuella studieplaner för varje ämne de läser. De arbetar i mindre grupper och vi utgår från erfarenheter och intressen som eleverna själv har. Utmaningen är att hitta ett vuxet material och därför gör vi mycket material själva. Vi använder oss ofta av samhällsinformation till olika former av läsuppgifter och tränar läsförståelse. Vi lägger upp arbetet så att det blir struktur, kontinuitet och trygghet. Studieplanerna utvärderas och revideras allteftersom eleven gör framsteg. Efter avslutad kurs får eleven betyg eller intyg. Ett mål är också att eleverna ska växa som människor och utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor för att bli mera självständiga och delaktiga i samhället. Särskild utbildning för vuxna är speciellt för att det handlar om vuxna och deras lärande och vi poängterar att det är vuxenutbildning och att alla på skolan respekterar eleverna för det. Särskild utbildning för vuxna görs delaktiga i alla gemensamma aktiviteter som skolan genomför och har en representant som sitter med i studeranderådet. Läsåret 2013 Under vårterminen hade vi 19 elever på 1.8 lärartjänst, och under höstterminen hade vi 15 elever. Vi arbetar kontinuerligt med läsförståelse, då vi tycker det är grunden för lärande och delaktighet i samhället. Vi har fortsatt med våra kurser och i ämnet historia hade vi en redovisning i slutet av vårterminen. Då bjöd vi in till öppet hus och arbetsplatser, anhöriga och personal fick komma och höra eleverna berätta om vad de lärt sig i kursen. Som vanligt när vi bjuder in var det ett stort intresse och många kom för att lyssna. Vi försöker alltid att väva samman verklighet med skola, vilket är särskilt viktigt för våra elever på träningsnivå, vilka behöver konkret undervisning och utveckling av begreppsbildning. Vi försöker komma ut vid ett par tillfällen på utflykter eller studiebesök och under vårterminen har vi varit ute på promenader för att t.ex. följa naturen och årstidernas växling.
Sida 10 av 19 Höstterminen startade med förändring av personal, Johanna Celind gick på föräldraledighet, och Peter Dahlqvist vikarierade för henne. Under hösten slutade 5 av våra elever, det var på grund av personliga skäl, och en ny elev tillkom vilket gör totalt 15 elever under höstterminen. Mycket tid har gått åt till att jobba ihop oss, men även att få eleverna trygga i sina grupper och med oss. Som helhet har terminen varit god, även om det skett en del förändringar. Kurser som vi undervisat i under hösten är Historia, Individ och Samhälle, Natur och Miljö, Språk och kommunikation, Matematik. En elev har läst en orienteringskurs 10 veckor under hösten men har nu flyttats över till ordinarie kurser. Vi har som förut försökt arbeta mycket praktiskt och verklighetsförankrat i våra kurser. I historiekursen har vi gjort flera studiebesök på olika platser. Träningsgrupperna har arbetat praktiskt med skapande och även varit i köket och lagat mat.
Sida 11 av 19 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Grundläggande Vuxenutbildning har kontinuerlig intagning vilket gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt när de önskar med sina studier. Under året 2013 var kursutbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner. För att alla ska hamna på rätt nivå börjar alla i orienteringskurser i de olika ämnena. Därefter placeras de i ordinarie kurs, som ges i olika steg beroende på förkunskaper, där betyg sätts efter avslutad kurs. Många elever som studerar på Gymnasiet och Lärcenter vänder sig till arbetslaget på Grundläggande för att få stöd och tekniskt support. Ett flertal studerande har valt att läsa gymnasiekurserna Data grund och/eller Matematik 1b med lärarna på Grundläggande som handledare. Arbetslaget lägger 15-20 timmar per vecka på dessa arbetsuppgifter. Undervisningsmodellen med mycket handledning i de olika ämnena innebär även att grundläggande kan bereda plats för de elever på Utbildning i svenska för invandrare(sfi), som önskar studera andra ämnen än svenska. Detta rimmar helt med Skolförordningens riktlinjer och under läsåret har ett antal elever på Sfi använt sig av möjligheten till utökade studier. Antalet studerande på Grundläggande nivå ligger fortfarande högt och ökar. Även antalet elever med individuellt anpassad studiegång fortsätter att vara högt. Detta kan bero på att eleven har ett heltidsarbete, att man har ringa förkunskaper och inte klarar att börja i ordinarie kurser eller av psykosociala skäl. Samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorgen i båda kommunerna har fortsatt som förut. En inte alltför liten andel elever på grundläggande vuxenutbildning är personer som hamnat i utanförskap eftersom de inte nått upp till de nationella målen från tidigare skolgång. Bara de individuella målen är nog så viktiga för dessa studenter för att komma igång och få inspiration och motivation. Vidare har vi ett ökat samarbete inom Gränslöst och Skånenordost. Ett samarbete som främst handlar om att ha ett erfarenhetsutbyte och likvärdig tolkning av riktlinjer från staten. Vi gör också studiebesök och tar emot besök från andra kommuner. Målsättningen är att varje studerande ska få bättre förutsättningar för vidare studier eller arbetsliv i sitt liv, oavsett vägval.
Sida 12 av 19 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Under vårterminen hade vi nöjet att skriva ut 9 slutbetyg. Och under höstterminen 4 stycken slutbetyg. Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2013 varit: Datorkunskap grund orientering, Information och Kommunikation, Engelska 4, 5 och 6, Sociologi etnicitet och kulturmöten, Företagsekonomi 1 och 2, Historia 1b och 2, Matematik 1b, 2b, 3b, 4 och 5, Naturkunskap 1b och 2, Psykologi 1 och 2a Religion 1b och 2, Religion specialisering, Privatjuridik, Samhällskunskap 1b och 2, Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Svenska 1, 2 och 3. En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen. Under året har Yrkesvux(utbildning inom vuxenutbildningen med gymnasiala yrkeskurser och behörighetsgivande gymnasiala kurser) fortsatt. Inom Yrkesvux har vi samverkat med Gränslöst och Skåne Nordost. Under 2011 kom också projektet Lärlingsutbildning för vuxna igång detta har fortsatt under 2013 och kommer troligen att permanentas. Lärlingsutbildning för vuxna är ett direktiv från regeringen och som samordnas och bedrivs av Skolverket. Vi ansökte enbart tillsammans med Gränslöst, eftersom det inte var tillåtet att ansöka i fler samverkansorganisationer. Det har gjort att ett 150- tal elever har kunnat få påbörja en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av Yrkesvux har varit inom Vård- och omsorgssektorn men även inom Industri, Hantverk-, Bygg-, Fordon-, El-, Restaurangoch handelssektorn har vi yrkesvuxstuderande.
Sida 13 av 19 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET TILL KOMPETENS- UTVECKLING Då Kommunalförbundets medlemskommun Bromölla har en förhållandevis liten andel invånare med eftergymnasiala utbildningar, känner Vuxenutbildningen ett stort ansvar för att motivera kommuninnevånarna till studier och kompetensutveckling. För att skapa nya möjligheter för studier och kompentensutveckling finns Lärcentrum, med sin verksamhet, förlagd till Vuxenutbildningens lokaler. Lärcentrum drivs som ett uppdrag från Bromölla kommun. Studerande har fått stöd och hjälp med sina studier, samt att lärcenter fungerar som en resurs för de som studerar på gymnasial vuxenutbildningen. Genom detta avdramatiseras ingången till eftergymnasiala studier, samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna eller i annat fall kanske aldrig skulle studerat vidare. Lärcentrum har även använts för en utveckling av gymnasiala studier på distans. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen på Vuxenutbildningen, får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till eftergymnasiala studier. Genom att Lärcentrum finns i Bromölla så genererar de studerande tillväxt i kommunen. Det gör de genom att de betalar skatt, handlar i lokala butiker och kommer att fortsätta att bo kvar i kommunen. Enligt Västerviksmodellen för beräkning av Lärcenterstuderandes tillväxtfaktor, generar varje student i Västervik en tillväxt på 1,6 av insatt kapital. Denna tillväxt går inte att redovisa i exakta siffror. Detta arbete har skett i samverkan med övriga kommuner i Skåne Nordost, den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra), samt lärosätena där eleverna studerar. Lärcentret har besöks kontinuerligt av ca 20 studerande som studerar på lärosäten i Sverige. Under 2013 har vi ordnat tentamen till en student som läser på en Isländsk högskola. Studerande från HKR Kristianstad har under året lånat grupprum ca 10 gånger, för att kunna jobba tillsammans i sina kurser. Vi har under året medverkat i utbildningsmässan i Kristianstad. Vi har medverkat vid uppstarten vår och höst vid HKR, för att informera om lärcenter i Skåne Nordost (SNO) Under 2012 hade Bromölla kommun cirka 100 studerande som var antagna till enstaka kurser vid högskola och universitet. Lärcenter har tagit emot distanstentor 25 gånger under året. Bromölla Lärcentrum Utvecklingen av Bromölla Lärcentrum har under året 2013 koncentrerats på att fånga upp de studerande på HKR, men även andra lärosäten. Genom lärcentergruppen SNO har vi i skickat information till samtliga antagna som studerar på någon utbildning vid högskola universitet. Vi har också med funktionerna Mäklare, Motor och Mötesplats undersökt kompetens-utvecklingsbehovet hos kommunens företag. Medverkan i samband med HKR s uppstartsdagar höst och vår har påverkat verksamhet i positiv riktning och ett ökat antal studerande har blivit resultatet.
Sida 14 av 19 UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildning är en ren affärsmässig verksamhet. Uppdragsutbildningar som vi genomfört är bl.a Hett arbete. Vi har även via uppdragsutbildning inom Vuxenutbildningen i Karlshamn validerat och vidareutbildat personal inom omsorgsverksamheten i Sölvesborg. Inom förbundet har vi tre stycken som får utbilda och certifiera inom Hett arbete, samt en utbildad instruktör som får certifiera truckort. INTERKOMMUNALT Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och omsorg, Måleri, VVS, Snickeri och Ellära. Merparten av dessa elever är inom Yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. STUDERANDERÅDET Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från Särskild utbildning för vuxna, Grundvux, Gymnasievux och Undervisning i svenska för invandr-are. Studeranderådet har haft möten under året med stort engagemang och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan. Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. cykelställ, i inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon samt utbudet i cafeterian. UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN Vi ger inte upp utvecklingsarbetet att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen, vi har gjort förändringar i schemat och kursutbudet, så att vi kan lägga in mer obligatoriska lektioner i schemat, lärarledda. Från och med den nya skollagen och förordningen för vuxenutbildningen(1 juli 2012) skall utbildning bedrivas kontinuerligt under hela året. Denna förordning gäller för Komvux, Särskild utbildning för vuxna och Undervisning i svenska för invandrare. Förordningen ställer krav på organisationen, så att eleverna kan studera under hela året på heltid, utan några uppehåll.
Sida 15 av 19 GRÄNSLÖST Gränslös samverkan Syftet med Gränslöst är: Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, administratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från samverkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedriver kursen Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen Samverkan Under året har arbetet med samverkan av studier fortgått mellan regionens kommuner. Arbetet inom Gränslöst (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Tingsryd, Bromölla och Sölvesborgs kommuner) har hittat sina former. Kommunerna har också tillsammans arbetat fram en arbetsgång för hur hanteringen av de studerande och administrationen kring studierna. Gränslöst har bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna.
Sida 16 av 19 SKÅNE NORDOST Projektgruppen för Kompetensutveckling, livslångt lärande bildades under våren 2001 på initiativ av styrelsen för Samarbetskommittén Skåne Nordost och fick uppdraget att höja Skåne Nordost:s attraktivitet och profil genom insatser på områdena kompetensutveckling livslångt lärande e-learning. Samverkan Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken är ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Lärcentrum har tillsammans med övriga Lärcentrum i Skåne Nordost marknadsfört högskoleutbildningar på distans. Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fortsätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gränslöst och Skåne Nordost). Skåne Nordost har bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux.
Sida 17 av 19 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL Antal inskrivna elever på gymnasiala kurser under året: Bromölla Vt 2013 48 Sölvesborg Vt 2013 62 110 Bromölla Ht 2013 51 Sölvesborg Ht 2013 69 120 Antal avbrott under året: Ant. avbrott Ant. kurser % Vt 2013 147 432 34 Ht 2013 131 467 28 278 899 31 Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav. IG/F % Måluppfyllelse % Vt 2013 251 61 24 76 Ht 2013 295 85 29 71 546 146 27 73 Antal inskrivna elever på grundläggande vux under året: Bromölla Vt 2013 48 Sölvesborg Vt 2013 32 80 Bromölla Ht 2013 34 Karlshamn Ht 2013 1 Sölvesborg Ht 2013 30 65 Antal avbrott under året: Ant. Avbrott Ant. Kurser % Vt 2013 36 176 20 Ht 2013 28 211 13 64 387 17 Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav IG/F % Måluppfyllelse % Vt 2013 43 0 0 100 Ht 2013 17 0 0 100 60 0 0 100
Sida 18 av 19 Antal inskrivna elever på Utbildning i svenska för invandrare under året: Bromölla Vt 2013 93 Olofström Vt 2013 1 Sölvesborg Vt 2013 90 184 Endast skrivit kursprov Vt 2013 1 Bromölla Ht 2013 93 Olofström Ht 2013 1 Sölvesborg Ht 2013 83 177 Endast skrivit kursprov Ht 2013 3 Antal avbrott under året: Ant. Avbrott Ant. elev % Vt 2013 54 184 29 Ht 2013 36 177 20 90 361 25 Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav IG/F % Måluppfyllelse % Vt 2013 76 0 0 100 Ht 2013 82 0 0 100 158 0 0 100 Antal inskrivna elever på Särskild utbildning för vuxna under året: Bromölla Vt 2013 7 Sölvesborg Vt 2013 12 19 Bromölla Ht 2013 6 Sölvesborg Ht 2013 10 16 Ant. Avbrott % Vt 2013 2 11 Ht2013 1 6 3 9
Sida 19 av 19 Definitioner Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna. Inskriven elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss. Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser. Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet inskrivna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas. Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken. Avbrott = Kursavbrott, alltså avbrott på enskild kurs som elev läser. För att få ett nyckeltal % på avhopp, så måste vi ta hela summan av alla kurser vi haft igång och dela det med antal avhopp i just den kursen. På så sätt får vi fram ett nyckeltal i % för avhopp i den specifika kursen. Personalbemanning Personal Administration Pedagogisk personal Antal Tjänster 2013 5.0 20.0 23.25