TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Relevanta dokument
TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Lax och öring i Klarälven

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Historia. Huvudsyfte. Budget. den 13 april Tore Qvenild Mikael Hedenskog

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration

Vänerlaxens fria gång:

Birgitta Adell Miljösamordnare

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Forshaga kommun. Klarälven inklusive Sjöbottnen

Vänerlaxens fria gång

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Projekt Vänerlaxens fria gång

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Klarälvens vattenråd och Hållbara Hagfors

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Projekt Gullspångslaxen

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Genetisk förstärkning av vargstammen

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ L Ä N D E R, E N ÄLV

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Markus Lundgren. med underlag från

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Östersjölaxälvar i Samverkan

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Bevarandeplan för Natura 2000-området Klarälven, övre delen Enligt 17 förordningen om områdesskydd (1998:1252) enligt miljöbalken m.m.

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Projekt återintroduktion av lax Salmon Action Plan i Testeboån.

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Karlstads kommun BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Klarälven

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box Nacka Strand. Stockholm

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson


Transkript:

TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad och hållbar fisketurism i sjö och älv) Klarälvslaxen fungerar som paraplyart för ett fungerande ekosystem.

Klarälvslaxen är unik! - Glacialrelikt - Sötvattenslevande - Storvuxen - Långvandrande (ca 400km) 1800-talet ca 30 000 laxar 1970-talet ca 100 Idag varierar antalet mellan ca 500-1200 laxar. För en långsiktigt hållbar population behöver stammen öka Vild Klarälvslax Laxfiskare i Klarälven runt 1950

Lekvandring idag Laxens historiska lekområden i Norge är otillgängliga pga. Höljesdammen (#9) Kraftverk Ca 3 mil strömmande vatten utgör dagens lekområde (#9) Fisken transporteras med lastbil och återutsätts uppströms Edsforsen (#8) Lekvandrande vild lax och öring fångas i fällan i Forshaga (#1) (#8) (#1)

Huvudmål under projektperioden 2017-2020 1. Ökning av lekbeståndet till 50 % av det beräknade lekbeståndsmålet. Konkret: Alla åtgärder som genomförs i projektet ska bidra till att lekbeståndet inom 5-10 år ökar från dagens ca 500-1000 vilda laxar till att 5-6000 leklaxar årligen fångas och transporteras från Forshaga till uppströms belägna lekområden. 2. Återetablering av lax på norsk sida 3. Att inleda åtgärder som bevarar och påbörjar återuppbyggnaden av övriga skyddsvärda arter och livsmiljöer i och längs älvdalen. 4. Etablera en avsiktsförklaring på hög politisk nivå mellan Norge och Sverige, som säkrar en enhetlig, varaktig och gränsöverskridande förvaltningspraxis av älvresursen. Detta för att på sikt möta vattendirektivets mål om god ekologisk status i vattendraget. (#9) (#8) (#1) Kraftverk

Arbetspaket 1 Ökad fångst- och överlevnad för upp- och nedströmsvandrande fisk vid kraftverken samt miljöanpassad reglering Delprojekt 1:1. Ökad fångst (och transport) av uppvandrande lax och öring vid Forshaga kraftverk. Kraftverket/fällan i Forshaga en flaskhals!

Lax-telemetri: Vänern Forshaga 2012 Mycket vatten i älven Mycket spillvatten 18%

Laxtelemetri: Vänern Forshaga 2013 Lite vatten i älven Lite spillvatten 78%

Delprojekt 1:2. Ökad överlevnad för nedvandrande fisk vid Edsforsens kraftverk.

Överlevnad smolt Kumulativ vandringsframgång % 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2013: 29% 2009: 16% Kraftverk/sträcka

Delprojekt 1:3. Hög överlevnad hos nedvandrande fisk vid Sagnfossens och Lutufallets kraftverk (Norge). Sagnfossen kraftverk, det översta kraftverket i systemet

Hög biodiversitet vid Klarälven Delprojekt Miljöanpassad reglering för - Många arter (t ex1:4. ca 1000 skalbaggsarter) minskad förlust av förekommande biologisk mångfald - Många rödlistade och lokalt arter - Ovanliga artsammansättningar - Vissa genetiskt unika, isolerade populationer - 10 000 år av kolonisation och anpassning Backsvala (NT) Foto Dan Mangsbo Silverlöpare (NT) Storfläckig kungsnattslända (NT) Ävjepilört. Foto P Larsson Sandborre Daggvide (NT) Vitryggig hackspett (CR) Foto Dan Mangsbo Lax. Foto P Andersson Kungsfiskare Foto Dan Mangsbo Dynrovflugan Philonicus albiceps Klöverhumla (NT) Storfibblebi (VU) Rovstekeln Mellinus crabroneus (EN) Guldsandbi (VU) Brun gräsfjäril (NT) Stjärtmes

Arbetspaket 2 Biotoprestaurering, återintroduktion och populationsövervakning. Delprojekt 2:1. Restaurera flottningsrensade/skadade älvbiotoper. (ffa i huvudfåran nedströms Höljes)

Delprojekt 2:2. Plan för stödutsättning och återintroduktion av rom, yngel och/eller vuxen Klarälvslax (ffa Norge).

Delprojekt 2:3. Övervakning av lax- och öringpopulationerna (båtelfisken, smoltryssja mm).

Arbetspaket 3 Genetik och kostnadnyttoanalyser Delprojekt 3:1. Minskad genetisk förlust hos Klarälvens och Gullspångsälvens lax- och öringstammar Sedan 60-talet sker avelfisket för även Gullspångslax och öring i Klarälven. Studier har visat att det sker en genetisk utarmning av de unika populationerna vilken behöver stoppas

Delprojekt 3:2. Kostnad-nyttoanalyser/Ekosystemtjänster

Livsmiljöer att värna och utveckla Synliggöra älvens värden Skapar behov av långsiktig förvaltning på riktigt

Tack för er uppmärksamhet! www.tvalanderenelv.eu grete.algesten@lansstyrelsen.se