Med plan för

2 Västra Götalandsregionen Budgetförslag 2019 Med plan för 2020 2021 1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland... 3 2. Budget 2019 En sammanfattning... 4 Vården... 4 Regional utveckling... 5 Miljö... 5 Kultur... 6 Kollektivtrafik... 6 3. Vården som helhet... 7 Omställningen av vården, nära vård... 8 Dagens vård, Vårdgarantin... 8 Minskning av kostnader inom vården... 9 Barn och ungdomspsykiatrin, psykisk ohälsa... 9 Kampen mot prostata och tarmcancer... 10 Folkbildning och folkhälsa... 11 4. Regional Utveckling och Miljö... 12 Regional utveckling... 13 Miljö... 13 5. Kultur... 15 6. Kollektivtrafik... 17 Trezonsförslaget... 17 Närtrafik... 18 Arbetsmiljö... 18 7. Personal och organisation... 19 8. Ekonomi och balansräkning... 21 Kommentarer till regionbidragen... 21 Resultat och balansräkning... 22 9. Förslag till beslut... 25

3 1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland Sverigedemokraterna i Västra Götaland fick under valet 2014 fem nya friska mandat i regionfullmäktige. Idag besitter vi 14 mandat och hela regiongruppen består av 29 personer. Regiongruppen är en bred palett av kvinnor och män med stor variation och blandade bakgrunder. Idag återfinns vi också i ett 20-tal nämnder i regionen. Efter valet 2014 blev det tydligt att väljarna ville ge Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen större inflytande. Detta förtroende vill vi förvalta genom att visa våra väljare lyhördhet, och breddning av politiken som förs av Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen. Genom att följa de riktlinjer partiet tar beslut om och samtidigt använda oss av rådande evidens och folkvilja, tror vi oss vara inne på rätt spår. Samtidigt som vi breddar politiken är det viktigt att slå fast; Sverigedemokraterna kommer oavkortat att i alla lägen prioritera vården och geografisk jämlik välfärd. Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

4 2. Budget 2019 En sammanfattning Vården Sverigedemokraterna presenterar för 2019 en budget som tillför hälso-och sjukvården mer resurser. I detta budgetförslag riktar vi oss särskilt mot utmaningar inom äldres vård, barns och ungdomars psykiatriska vård samt cancervården. Hälso-och sjukvården står generellt inför en behövlig omställning, där bland annat den nära vården ska ges mer ansvar. Vi presenterar även hur vi vill arbeta med den nära vården. Vi pekar ut Närhälsan vid Dalslands sjukhus som lämplig pilot för vår idé om äldrevårdsmottagningar, på sjukhuset finns redan idag kompetens som täcker upp många av de vårdbehov äldre och multisjuka har. Vi påtalar behovet av att i större utsträckning nyttja de lokala sjukhusen, en möjlighet är att tillsammans med kommunerna inrätta tillfälliga avdelningar för utskrivningsklara patienter vid dessa lokala sjukhus. På så sätt underlättas hemtagningsprocessen för många kommuner, och helheten i vårdsituationen förbättras för våra mest sjuka äldre. Vården blir mer patientsäker och vi förenar patientnytta med minskade samhällskostnader. Den psykiska ohälsan är generellt alarmerande hög såväl bland barn och ungdomar som vuxna. Barn- och ungdomspsykiatrin står inför stora utmaningar. Antalet besök på BUP har de senaste åren ökat, ökningstakten under 2017 låg på ca 30 %. Detta har i sin tur inneburit att BUP-verksamheterna fått stora svårigheter att klara vårdgarantin. Vi finner det därför beklagligt att BUP inte fick någon ekonomisk kompensation när man tog över det medicinska ansvaret för en ny patientgrupp 2017. Vid 2017 års slut ströks även en särskild kökortningssatsning. De medel som försvunnit återför Sverigedemokraterna i detta budgetförslag. Vi föreslår också att Västra Götalandsregionen ska reformera BUP till den skånska modellen En väg in. Barn ska ses fort, går besöksorsaken att avhjälpa vid andra instanser så ska det ske snabbt. I denna budget presenterar vi också hur vi vill arbeta förebyggande mot av två av de vanligaste cancerformerna i Sverige och regionen. Liksom förra budgetprocessen vi vill att Västra Götalandsregionen som första region i Sverige inför ett programkansli och screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Detta finansierar vi med ett extra anslag om 22 miljoner årligen. Vi vill också undersöka möjligheten att, precis som socialstyrelsen rekommenderar, inrätta ett screeningprogram mot tarmcancer i Västra Götalandsregionen. Med dessa två metoder kan vi proaktivt förhindra framtida vårdförlopp och minska mänskligt lidande. Västra Götalandsregionen har bra screeningprogram mot andra cancerformer, nu växlar vi upp! Sammantaget tror vi att vården behöver tillfälliga höjningar av regionbidrag för att kunna leverera en produkt som är bättre rustad mot de framtida utmaningarna. Därför höjer vi anslagen rejält till Hälsooch sjukvårdsnämnderna, samtidigt som vi ökar anslaget till personalens löneutveckling.

5 Regional utveckling Inom området regionalutveckling och miljö presenterar vi förslag som innebär en omfördelning av medel till vägunderhåll i glesbygd. Vi påtalar behovet av matchningsutbildningar samt ställer oss bakom regionens ambitiösa mål att vara fossilfritt 2030. Vi ser också att behovet och efterfrågan av fossilfritt förnybart flygbränsle ökar inom flygsektorn i takt med omställningen till fossilt oberoende. Forskning, utveckling och på sikt produktion av fossilfritt flygbränsle är nödvändigt i arbetet med fossilt oberoende, vi tror att Västra Götalandsregionen har vad som krävs för att stödja ett forsknings- och utvecklingsprojekt där målsättningen är att få fram nya fossilfria lösningar samt en hållbar produktion av fossilfritt förnybart flygbränsle i Västra Götalandsregionen. Vi vill reformera upphandlingen i regionen så att svenska livsmedel, konventionella såväl som ekologiska, upphandlas i större utsträckning än som sker idag. Offentliga aktörer utgör redan i nuläget ett stort och viktigt kundunderlag för Svenska lantbrukare/ livsmedelstillverkare. Vi vill öka den andelen för att öka vårt lands självförsörjningsgrad och skapa nya jobb på landsbygden. Miljö Vi står för ett långsiktigt och hållbart miljöarbete. Västra Götalandsregionen har stora och högtflygande miljömål. Flera av dessa tycks svåra att uppnå. Offentliga medel satsas idag på utvecklingsprojekt som går stick i stäv mot industrins visioner, strategier och framtidssatsningar. Ofta ser vi att så snart offentliga medel slutar tillföras, så bleknar visioner bort och produktionen upphör oundvikligen. Vi menar att regionens miljömål kontinuerligt måste uppdateras för att vara i fas med modern vetenskap. Sverigedemokraterna vill istället stötta goda och ekonomiskt bärkraftiga miljösatsningar som bygger på forsknings- och utvecklingsevidens som industrin är villig att själv investera i och ser en kommersiell framtid inom. Både i Sverige och globalt, ser vi en stadigt minskande biologisk mångfald. Den mångfald som ligger till grund för våra känsliga ekosystem och våra livsviktiga ekosystemtjänster som är grunden för folkhälsa och välfärd. Friska jordar och marker med hög biologisk mångfald är en förutsättning för tillgången till rent vatten och god avkastning på våra lantbruk.

6 Kultur Vi står inför ett vägval, där vi å ena sidan kan satsa på en mer elitistisk kultur och å andra sidan på en medborgerlig kultur. Vi lever i en allt mer ansträngd ekonomisk värld, där vården som är regionens kärnverksamhet kräver flera resursstärkande insatser, inte minst till den allt mer komplexa vårdmiljön. Därför måste kulturanslaget anpassas till dessa behov, utan att kulturen därför tappar i kvalité och sin möjlighet till utveckling. För att renodla kulturnämndens verksamheter och för att säkerställa att barn inte används som redskap på ett oetiskt politiskt sätt, vill vi även sträva efter att höja kvaliteten på de organisationer som erhåller bidrag från Regionen. Kollektivtrafik Kollektivtrafikens utveckling i glesbygden har under hela mandatperioden varit oprioriterad. Nu finns dock ett intressant förslag framarbetat, där 70 biljettzoner föreslås bli 3. Med detta kan vi också vända utvecklingen till glesbygdens fördel. Med det nya TRE-zonsförslaget blir resandet billigare, samtidigt som biljettsystemet blir enklare att förstå för såväl den resvane som för nytillkommande resenärer. Vi tror även fortsättningsvis att Närtrafiken behöver reformeras, så att den på ett konkret sätt fungerar som ett komplement i kommuner med få linjelagda turer. Hade dessutom vår ambition att öka grundutbudet till Måndag-Söndagstrafik uppfyllts, hade detta inneburit betydande vinster för regioninvånare boende på landsbygden.

7 3. Vården som helhet Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2019 2021 -Västra Götalandsregionen brister i uppfyllelse av vårdgarantin -Omställningsarbetet i sjukvården -Framtidens vårdmiljö -Äldrevårdsmottagningar -Mobila hemvårdsteam - Arbetsuppgiftsväxlingar - Löneökningar -Vårdgarantin ska förbättras - Pilotprojekt av äldrevårdsmottagning inom primärvård - Fler mobila hemvårdsteam - Fokus på förebyggande vård -Folkhögskolor får i uppdrag att utbilda bristpersonal - Lönehöjningar till undersköterskor och sjuksköterskor -Bidrag till personal på landsbygden - Kostnader inom vården ökar - Regional bemanningspool - Gemensamma regionala upphandlingar - Öka vårdproduktionen - Minska sjukfrånvaron - Proaktiva förslag för att minska framtida dyra vårdförlopp -Screeningsprogram PSA-test - Screeningsprogram tarmcancer -Regional bemanningspool -Gemensamma regionala upphandlingar -Öka vårdproduktionen -Minska sjukfrånvaron -Programkansli för PSA test - Avgiftsfrihet pneumokockvaccin för riskgrupper -Överfulla vårdplatser -Överenskommelsen ang färdigbehandlande patienter med kommunerna ska vårdas - Kommunerna och regionen ska ta sitt ansvar. Hemtagningprocessen börjar när patienten skrivs in. - Avdelning för utskrivningsklara patienter vid lokala sjukhus - Högre utnyttjande av lokala småsjukhus - Psykisk ohälsa samt diagnoser ökar - rtms inom öppenvård - En väg in för barn och ungdomar - Psykisk ohälsa ska minska - BUP ska erhålla rimlig resursförstärkning för sina ökade åtaganden -En väg in för barn och ungdomar -Arbetsmiljöproblem -Kommersiellt ledarskap -Omställningsarbetet -Höja säkerheten -Arbetsmiljön ska förbättras -Erbjuda digitala larm till personal

8 Omställningen av vården, nära vård Inledningsvis vill vi slå fast att Sverigedemokraterna är nöjda med de strategiska mål som samtliga partier 2017 ställt sig bakom angående omställningen av sjukvården. Mycket arbete har lagts ner inom området sedan partiernas överenskommelse. Vi ser med tillförsikt fram mot bl.a. inrättandet av fler kvällsöppna jourcentraler. De steg vi redan har tagit är viktiga för att regionen på riktigt ska kunna utveckla den nära vården. Nära vård är ett brett begrepp, som kan definieras med geografisk närhet, relationell närhet eller genom vilken tillgänglighet vården har. I den relationella närheten hittar vi ontinuitet, trygghet, samordning och kompetens. I den nära vårdens tillgängligheter hittar vi öppettider, fysiska mötet, digitala möten och flera kontaktmöjligheter. Vi tillför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 200 mnkr för 2019 till omställningsarbetet inom hälso- och sjukvården, syftandes till att stärka den nära vården och regionens närsjukvårdscentrum. För 2020 tillförs ytterligare 200 mnkr. Dagens vård, Vårdgarantin Vårdens utveckling ligger inte säker endast i framtida visioner. Det är dagens politiska beslut som formar den och de resultat vi alla, på kortare och längre sikt, vill uppnå. Vi ser idag att Västra Götalandsregionen brister i vårdgarantier, vi ser hur kostnader inom vården ökar, vi ser överbelagda vårdplatser samtidigt som psykisk ohälsa ökar bland barn och vuxna. Dagsaktuella beslut och prioriteringar behövs göras, med sikte på framtiden. I den målstyrning vi lägger fram för att förbättra vårdgarantin tar vi sikte på fortsatt spridning av mobil närvård samt äldrevårdsmottagningar. Vi pekar ut Dalslands sjukhus som lämplig pilot för äldrevårdsmottagning. I sjukhuset finns även närhet till flera av de specialister som äldre ofta är i behov av. Den specialiserade- samt dagkirurgin är under utveckling i Göteborgsområdet. Nu behöver politiken börja fundera kring utvecklingen i regionens övriga sjukhusområden. Inom NU-sjukvårdens område ser vi tomma lokaler i både Dalslands och Strömstads sjukhus. Där lämpar sig fler radiologiska verksamheter, dialys samt ev kommun-regiongemensam avdelning för utskrivningsklara patienter. Även andra sjukhusområden har liknande kapacitet. I NU-sjukvårdens område är det tämligen enkelt att utöka verksamheter, då kapaciteten redan finns inom det vårdval som fungerar idag.

9 Minskning av kostnader inom vården För att bryta trenden med ökande kostnader inom vården krävs en regional bemanningspool samt att regionens sjukhus tillsammans gör upphandlingar när inköp ska göras. Då kan vi begränsa kostnaderna för bemanningsföretag samt att neutralisera inomregionala skillnader vid upphandlingar. Sjukfrånvarotalen inom vissa personalgrupper är oacceptabla av flera orsaker. Det skapar oro och en bristande kontinuitet på arbetsplatserna. Det är kraftigt kostnadsdrivande när det gäller ersättningsbemanning. Därför måste nya, radikala åtgärder utarbetas och snarast implementeras. Trots fler läkare, sjuksköterskor och undersköterskor än någonsin tidigare, ökar inte vårdproduktionen i motsvarande grad. Detta tyder på grundläggande strukturella, organisatoriska och/eller produktionsmässiga brister som måste identifieras och snarast åtgärdas. Hög tillgänglighet till vård kräver hög, effektiv vårdproduktion. Vi ser också hur sjukhusen har en överproduktion varje år, i relation till den vård som beställts. Denna överproduktion brukar majoriteten som regel finansiera i efterhand genom s.k brutna tak, alltså tilläggsöverenskommelser. Bäst vore att ge sjukhusen resurser redan från början, och även ge beställarnämnderna rejäla ramhöjningar. Det tar vi höjd för i vårt budgetförslag. Vid vårdcentraler i Västra Götalandsregionen skall personalen rekommendera människor i specifika riskgrupper pneumokockvaccination. Dessa riskgrupper innefattar personer som genomgått transplantation, svårt hjärtsjuka samt njursjuka med nedsatt immunförsvar. Den första vaccinationen (prevenar13) kostar 660 kr och den andra ca 350 kr, vilken skall tas 8 veckor senare. Det betyder att människor som kanske redan befinner sig i ett utsatt läge såväl mänskligt som ekonomiskt, måste betala 1 000 kr enbart för vaccin. I Stockholms läns landsting erbjuds patienter i samma riskgrupper gratis vaccination, men tyvärr inte här i Västra Götalandsregionen. För att undvika att någon i riskgruppen avstår vaccinen, p.g.a. en eventuellt personlig ansträngd ekonomisk situation, finansierar vi patientavgiftsfrihet för denna målgrupp med 2,3 mnkr. Detta för att minska mänskligt lidande och framtida dyra vårdtillfällen. Barn och ungdomspsykiatrin, psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog under 2017 ett beslut om att revidera en medicinsk riktlinje (RMR HSD-A28-2014), i vilken behandling av barn inom autismspektrat utan generell kognitiv funktionsnedsättning skulle flyttas över från Barn- och ungdomshabiliteringen till Barn- och Ungdomspsykiatrin. Däremot följde inga kompenserande medel med till Barn och ungdomspsykiatrin från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Endast Sverigedemokraterna lyfte frågan i kompletteringsbudgeten i slutet av 2017. Vid utgången av 2017 tog en majoritet i hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att ta bort extra kökortningsmedel från barn och ungdomspsykiatrin. Endast Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög bland barn, ungdomar och vuxna. Antalet besök till BUP har ökat under de senaste åren, 2017 ökade besöken med 30 %. Detta samtidigt som BUPverksamheterna vid våra sjukhus har svårt att klara vårdgarantin på grund av personalbrist. Under 2018 planerades det i detaljbudgetarna in fler mobila team inom barn- och ungdomspsykiatrin, fortsatt utveckling av internetbaserade behandlingsprogram, koncentration av den mest specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin samt en utvärdering av de vårdcentraler som har ett utökat uppdrag att arbeta med barn och unga med psykisk ohälsa. De medel som av majoriteten tagits bort inför budgetåret 2018 återför Sverigedemokraterna i detta budgetförslag för 2019.

10 Vi föreslår också att Västra Götalandsregionen ska reformera BUP till den skånska modellen En väg in. EVI skapades för snabbare rådgivning och för att snabbare kunna bedöma de sökandes behov och utifrån detta slussa vidare till rätt vårdgivare och vårdnivå. I den genomlysning av EVI vi tagit del av konstaterades att många patienter som remitterades fick hjälp av primärvården. Antalet patienter som fick hjälp ökade från 2770st 2013 till 14649st två år senare. En procentuell ökning med 429 %! Vi tror att denna modell innebär en nödvändig avlastning för den tillgänglighetsproblematik som råder i Västra Götalandsregionen. Barn ska ses fort, går besöksorsaken att avhjälpa vid andra instanser så ska det ske snabbt. En växande andel av samhället består av människor som lider av psykisk ohälsa och man kan hävda att det är ett av nutidens största folkhälsoproblem eftersom 3 av 4 personer upplever sig lida av någon form av psykisk ohälsa någon gång i livet. För att nå dem behövs fortsatt riktade vårdinsatser till barn- och ungdomspsykiatrin, men även till vuxenpsykiatrin. Vi tror att olika varianter av KBT-behandlingar hjälper stora patientgrupper. Gruppterapisamtal kan här vara en bra behandlingsmetod. För att mäta effektiviteten är det viktigt att använda patientrelaterade utfallsmått, så att vården som ges blir mer värdebaserad. Forskning har visat att behandling med rtms (repetitiv transkranial magnetsimulering) minskar bieffekterna hos patienter som i andra fall genomgår behandling med ECT och psykofarmaka. Behandlingen ges i vaket tillstånd och ingår nu i de nationella riktlinjerna som behandlingsmetod. En implementering av rtms pågår nu i regionen, vi ser att den även kan ges i primärvården. En regionportal på nätet eller en app, där man snabbt kan få någon att samtala med, är viktiga hjälpmedel för den som värjer sig mot att personligen uppsöka hjälp för sin psykiska ohälsa. Detta är kanske mest relaterat till män som inte gärna pratar om sin psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog i september 2015 beslut om att införa en sådan plattform. Den är ännu inte fullt operativ, det är viktigt att den skyndsamt kommer igång. Kampen mot prostata och tarmcancer Vi Sverigedemokrater ser med oro att allt fler medborgare drabbas och i värsta fall avlider i förtid på grund av cancer, och således ser vi det som en självklarhet att vi jobbar förebyggande och ser till att fler cancerfall upptäcks och behandlas i tid. I Sverige får 25 män dagligen diagnosen prostatacancer. 2500 män dör årligen i denna sjukdom. Detta har Sverigedemokraterna påtalat ända sedan vi valdes in 2014. Liksom i förra budgetprocessen vi vill att Västra Götalandsregionen som första region i Sverige inför ett programkansli och screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Detta finansierar vi med ett extra anslag om 22 miljoner årligen för att starta upp verksamheten. Tarmcancer är den tredje vanligaste och den näst mest dödliga cancerformen vi har i landet. Drygt 2700 människor avlider varje år. Det finns redan enkla och kostnadseffektiva metoder att screena och upptäcka cancern i ett tidigt skede. Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen vill införa socialstyrelsens rekommendationer att alla mellan 60-67 år ska testa sig vartannat år. I denna budget ger vi uppdraget till förvaltningen att undersöka dess införande.

11 Folkbildning och folkhälsa Folkhögskolans betydelse är unik och viktig såväl i ett historiskt som i ett nutida perspektiv. Folkhögskoletanken väcktes i Danmark av N.F.S Grundtvig på 1830-talet. Det var givet redan då att folkhögskolorna skulle ha ett viktigt bildningsuppdrag. De första skolornas huvudämnen blev fäderneslandets historia, samhällsliv, diktning och sång. Sveriges första bildningscirklar, i enlighet med den danska modellen, bildades 1845 och den första folkhögskolan 1868. Sverigedemokratarena i Västra Götalandsregionen anser att regionens folkhögskolor har förvaltat folkbildningstanken på ett föredömligt sätt och vi är helt övertygade om att folkhögskolans pedagogiska miljö är lämplig för nya utbildningsuppdrag. Detta då det inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen saknas möjligheter att ta hand om gruppen som behöver det där lilla extra. Folkhögskolorna har en unik möjlighet att få vissa grupper av människor som av olika anledningar känt sig utanför och bortglömda av samhället att ta del av folkhögskolans grundinställning du skall inte bara bli något, du skall kunna bli någon. Detta kan göras genom att samlokalisera sakkunniga inom psykisk ohälsa, utbildade socionomer samt duktiga pedagoger. Idén bygger givetvis på frivillighet från den sökande. En annan fördel är att folkhögskolorna kan söka statliga medel för att finansiera specialpedagoger. Vi ser dock att folkhögskolans budget bör ökas för att kunna klara av finansieringen, då det statliga stödet från Folkbildningsrådet inte har ökat i takt med stigande utgifter. Folkhögskolorna är en resurs, och de har som vi påtalat ovan, en förmåga att kunna anpassa sina utbildningar till de faktiska behov som både regionen och kommunerna har. Idag finns ett stort behov av personal inom flera bristyrken och det finns personer som vill studera, men som kanske inte klarar de krav som ställs på dem inom den allmänna skolan, dessa personer då kan få en andra chans inom folkhögskolan. Därför vill vi titta närmare på vilka nya yrkesgrupper som folkhögskolan kan anta i sina utbildningsprogram, t ex undersköterskor och skötare.

12 4. Regional Utveckling och Miljö Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2019 2021 -Kompetensutveckling och matchning -Brist på utbildade undersköterskor -Livsmedelsproduktionen minskar -Biologisk mångfald Västra Götaland är i fara -Utveckling av miljövänliga fordon och transporter Biogas/Elfordon, buss och lastbil -Fler alternativa fossilfria bränslen -Eftersatt underhåll av vägar i glesbygd -Biotopskydd -Upphandlingar -Framtidens energislag -Öka kunskapen och samarbetet mellan näringslivet och VGR -Vuxenutbildning och utveckling av folkhögskolor -Fortsatta resurser till kunskapsspridning -Projekt som gynnar småskaligt jordbruk -Fossilfri region 2030 -Satsa på de delar som industrin tror på t.ex el/värmeproduktion -Minska fokus på biogas som drivmedel -Fossilfri region 2030 -minska flygets miljöpåverkan -Hela regionen ska leva -Öka kunskapen och skydda viktiga/strategiska områden -Miljövänliga och kostnadseffektiva upphandlingar -Energitillverkning skall vara bärkraftiga utan subventioner -Fler i arbete -Tillgodose Västra Götalandsregionen samt kommunerna med adekvat personal -Kompetensförsörjning -Öka den svenska självförsörjningsgraden -Öka den biologiska mångfalden -Långvarigt och hållbart miljöarbete -Globala och lokala miljövinster -Öka cirkulära ekonomin med biogas -Öka anslag till FoU inom fossilfria bränslen -Omfördela medel till vägunderhåll i glesbygd. -Friska och produktiva ekosystemtjänster -Globala och lokala miljövinster -Öka den svenska självförsörjningsgraden -Verka för ekonomiskt bärkraftiga energislag -Bioinnovation 2017-2020 där förnybar elproduktion berörs ska bytas ut till fossilfri elproduktion

13 Regional utveckling Utbildning är en grundläggande del av regional utveckling eftersom det är en viktig ingrediens för att lyckas i en växande region med företag som expanderar och är i behov av rätt kompetens. Vi vill därför satsa på matchningsutbildningar i ett nära samarbete med de företag som har rekryteringsbehov. Vi ser framför oss ett flexibelt utbildningssystem som lätt kan ställas om för att tillgodose nyetablerade företag, och företag i förändring, med matchande kompetens. En av dessa extra prioriterade yrkesgrupper är undersköterskor, som är en brist i regionens kärnverksamhet. Vi vill erbjuda denna utbildning på folkhögskolor i form av vuxenutbildning för att i framtiden kunna säkerställa att denna viktiga kompetens finns tillgänglig för invånarna i regionen, även med en ökande befolkning. När naturbruksskolorna i Dingle och Nuntorp stängdes av majoriteten så försvann ett stort antal utbildningsplatser i Fyrbodal, stora investeringar behövs nu i de kvarvarande skolorna för att möta efterfrågan både när det gäller internatplatser och utbildningslokaler. Sverigedemokraterna har under processens gång varit tydliga med att stängningen av Dingle och Nuntorp var fel väg att gå, vi vill ta ansvar för att hela regionen ska ha naturbruksutbildning att erbjuda, så även i Fyrbodal. Andra viktiga delar i regional utveckling är nya lösningar, nytänkande samt företagsamhet. Vi har historiskt sett många innovatörer som lyckats med sina uppfinningar och idéer, vilka i många fall lett till storskaliga företag som gjort avtryck i den region där de verkar med både egen verksamhet och i form av underleverantörer. Vi vet att vi har handlingskraftiga innovatörer i vår region och vi vill därför satsa på dessa för att underlätta för idéer att leda till konkreta och arbetsskapande verksamheter. En verksamhet som vi anser inte borde lyda under regional utveckling är Film i Väst AB. Vi föreslår att budgetansvaret för Film i Väst AB överförs till Kulturnämnden för att tydliggöra ansvarsfördelningen och effektivisera den ekonomiska styrningen. Finansiering bör därför enbart ske via en ansvarig nämnd. Stora resurser i den regionala utvecklingen läggs i nuläget på asylsökande, trots att merparten av dessa idag inte får stanna i regionen. Det är viktigt att resurserna används ansvarsfullt och att vi istället satsar på att snabbt få in de nyanlända i samhället, i gemenskapen och i arbete. Detta för att minska risken för utanförskap och radikalisering. Ett genomgående mål vi har är att främja hela regionen, med såväl utbyggd infrastruktur som arbetstillfällen. Att i dessa avseenden ensidigt gynna våra städer och större tätorter anser vi leder fel. Vägunderhållet blir allt mer eftersatt, speciellt på vår landsbygd, då stora satsningar på infrastruktur, cykelbanor och kollektivtrafik prioriteras i Göteborg. Vi vill se en omfördelning där mer resurser läggs på vägunderhåll i vår glesbygd. Regionens ambitiösa mål att vara fossilfri 2030 gör att förnybara bränslen blir allt viktigare. Vi ser att behovet av och efterfrågan på fossilfritt förnybart flygbränsle ökar inom flygsektorn i takt med omställningen till fossiloberoende. Forskning, utveckling och på sikt produktion av fossilfritt flygbränsle är en viktig komponent i arbetet med fossilt oberoende. Vi tror att Västra Götalandsregionen har vad som krävs för att stödja ett forskning- och utvecklingsprojekt där målsättningen är att få fram nya fossilfria lösningar samt en hållbar produktion av fossilfritt förnybart flygbränsle i Västra Götalandsregionen. Miljö Västra Götalandsregionen gör i nuläget ett gott miljöarbete lokalt och det är viktigt att framhäva. Regionens problematik ligger i indirekta utsläpp och miljöpåverkan samt vår stadigt minskande biologiska mångfald.

14 Det stora problemet idag är den allt snabbare utarmningen av vår biologiska mångfald. Det är inte klimatförändringarna eller våra direkta utsläpp som utgör det svåraste hotet, utan människans utbredning som stör den mycket viktiga biologiska mångfalden. Det är viktigt och bra att Västra götalandsregionens befolkning nu ökar, men ju fler vi blir, desto viktigare är det att vi breder ut oss på ett ekologiskt miljövänligt sätt. Sverige går mot ett allt mer storskaligt och industrialiserat lantbruk/skogsbruk, vilket är nödvändigt för att vi ska kunna konkurrera med övriga Europa. I och med detta står de stora, homogena odlingarna för en avsevärd del av minskningen av den biologiska mångfalden. För att vi skall bibehålla och helst öka vår biologiska mångfald så är det av yttersta vikt att vi strategiskt och på ett smart sätt skyddar och ökar våra biologiskt viktiga områden, såsom kulturhistoriska jordbruksområden och ser till att vi bibehåller de så viktiga miljö- korridorerna och våra skyddade miljö/fritidsområden som sammanbinder vårt biologiskt splittrade landskap. För att förtydliga vikten av att VGR skall satsa mer för att hejda den stadigt minskande biologiska mångfalden, och för att påminna alla om hur viktig den är, så är det i termer av ekosystemtjänster vi skall tänka. Ekosystemtjänsterna är basen för vår folkhälsa och välfärd. Friska jordar och marker med hög biologisk mångfald är grunden för att vi skall få tillgång till rent vatten och god avkastning från våra lantbruk. Att förbättra och bevara våra viktiga ekosystemtjänster är av yttersta vikt för att säkerställa ett långsiktigt och hållbart miljöarbete inom Västra Götalandsregionen. För att vi i VGR verkligen skall ha ett så bra och effektivt miljöarbete som möjligt är det viktigt att kalkylera med såväl kostnader som långsiktighet i miljöarbetet. VGR har ett stort engagemang att sänka den lokala miljöbelastningen, men vårt absolut största problem är de sekundära utsläppen, som vi bidrar till med de upphandlingar vi gör från utländska aktörer. Sverige är världsledande när det gäller inhemska miljökrav och stränga bestämmelser kring miljöbelastande utsläpp, medan många av de länder vi handlar från har näst intill obefintliga miljökrav. Kortsiktiga lokala miljövinningar på andra länders bekostnad är inte vad vi Sverigedemokraterna vill ställa upp på. Vårt agerande skall vara kostnadseffektivt och med en global miljömedvetenhet så vi kan göra verkliga och korrekta miljöförbättringar för att alla människor, inte bara vi i regionen kan andas frisk luft och njuta vackra och friska landskap. Västra Götalandsregionen har under ett antal år samarbetat inom flertalet miljöfrågor med Norges Østfold fylke och Danmarks Region Nordjylland. Både Østfold och Nordjylland har förstått allvaret och insett att deras indirekta utsläpp och miljöpåverkan är ett stort problem. För att förbättra och komma tillrätta med detta så har man börjat använda sig av livscykelanalysverktyget Scope 3 för att säkerhetsställa att upphandlingar som görs är så globalt och lokalt miljömedvetna som möjligt. Tyvärr har inte Västra Götalandsregionen samma globala synsätt. Vi Sverigedemokraterna ser dock användandet av någon sorts livscykelanalysverktyg i vårt upphandlingsförfarande som ett viktigt steg i att minska vår största indirekta miljöpåverkan. Vi ser en allt större utbyggnad av vind- och solkraftverk trots att mängden producerad och användbar energi varierar stort mellan sommar/vinter och natt/dag. I teorin genererar dessa källor energi. Problemet är att de inte alltid är produktiva när vi behöver den. Under riktigt kalla vinterdagar är det tex ofta vindstilla samtidigt som vi har ett högst begränsat antal soltimmar. För att komma tillrätta med detta så ser vi Sverigedemokrater hellre att Västra Götalandsregionen omfördelar sina satsningar och lägger ner avsevärt mycket mer resurser på utveckling av lagring av överskottsenergi.

15 5. Kultur Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2019-2021 -Ett försvinnande svenskt kulturarv -En kulturarvsstrategi bör tas fram -Att flytta folkhögskoleverksamheten till RUN -Återskapa kulturhistoriska landskap och miljöer. -Öka anslagen till museer och föreningar som arbetar för vårt kulturarvs bevarande. -Prioritera verksamheter som ingår i de nationellt erkända minoritetsgrupperna. -Främja svensk jordbrukskultur -Kulturnämnden behöver effektiviseras -Effektivisering av Göteborgsoperan -Effektivisering av Film i Väst -Översyn av och hårdare granskning av kulturprojekt. -Effektiviseringar av detaljbudget 2019 -samt uppdrag till Göteborgsoperan och Film i Väst att stärka självfinansieringsgraden -Avsaknaden av gemensamhetsskapan de kultur -Motverka alla former av rasism och motsättningar pga. kulturkrockar -Fokusera på integrerande verksamheter som skapar gemenskap och bygger det goda samhället. -Kulturnämndens uppdrag behöver renodlas. -Kulturnämnden skall förvalta kulturuppdraget främst -Utbildningsverksamheten ska flyttas till RUN. -Politiska ungdomsförbund mandatstöd skall flyttas till RF. -Kulturnämnden skall helt överta ansvaret för Film i Väst. Kulturen har en central roll i Sverigedemokraternas politik och samhällsbyggande. Kulturnämndens uppdrag är komplext och omfattar många viktiga frågor. Vår politik genomsyras av den centrala, samhällsbyggande roll kulturen har. För oss Sverigedemokrater är det självklart att Västra Götaland är unikt och den svenska kulturen är unik och skall bevaras. Vår gemensamma kultur är mycket gammal, betydligt äldre än mångkulturen. Genom de senaste århundradena har vår svenska kultur, och vårt förhållningssätt till varandra, inneburit fred och demokrati och vi har kunnat bygga upp en välfärdsstat med solidariska och fredliga lösningar. Från 2011 till budgetåret 2018 har kulturnämndens ram vuxit med mer än 200 mnkr. För att renodla kulturnämndens verksamhet föreslår vi att ansvaret för folkhögskoleverksamheten flyttas till regionutvecklingsnämnden. Vi menar att kulturnämndens verksamheter behöver renodlas och specificeras så att kulturen i regionen stärks. Det innebär att regionutvecklingsnämnden övertar folkhögskoleverksamheten så att den kan utvecklas och effektiviseras.

16 Sverige har en lång och stolt historisk jordbrukskultur där sluttningarna på platåberget Billingen uppvisar prov på ett av Sveriges äldsta bevarade jordbrukslandskap. Den visar än idag spår av hur jorden brukats, och hur människor levt, verkat och dött. Det finns otaliga platser i vår region som bär ett kulturarv som är väl värt att bevara för framtiden. Västra Götalandregionens unika mångfald av historiska lämningar är en viktig del av vårt kulturarv samt en vital del av bevarande och främjande av biologisk mångfald. Småskaliga jordbruk är snart ett minne blott i våra svenska landskap. Det är bekymmersamt att denna del av vår svenska kulturhistoria och identitet inte hålls vid liv för kommande generationer. Vår kulturhistoria ger oss en identitet som vi för med oss in i framtiden, och utgör en viktig, sammanhållande länk dåtid/nutid/framtid. Att ge det småskaliga jordbruket och den så kallade månskensbonden legitimitet som en del av bevarandet samt återskapande av den svenska jordbrukskulturen och folksjälen, ger en unik möjlighet för kulturell folkbildning samt bevarande av den biologiska mångfalden. Sverigedemokraterna ser det som en historisk skyldighet att bibehålla samt återskapa befintliga kulturhistoriska landskap till dess ursprungliga biologiska mångfald. Vi skall se till att historiska lämningar inte ödeläggs eller växer igen. Vi vill att våra framtida generationer ska kunna beskåda och njuta av dessa historiska natursköna områden, och förhoppningsvis få en förståelse för de uppoffringar och den kamp våra förfäder lade ner på att bygga Sverige starkt. Västarvet samt våra lokala kulturarvsföreningar har en viktig roll att spela vad gäller bevarandet av vårt kulturarv och för att göra det levande för kommande generationer. Det är viktigt att kulturarvet får vara kulturarv, och inte förvanskas och bli ett verktyg för mångkulturalistiska eller allmänt kulturrelativistiska idéer. Sverigedemokraterna är stora förespråkare av Kultur på recept, där vi vill premiera spelmanslag, högläsning samt kulturarvsföreningar och deras verksamhet. På så sätt förmedlas både glädje och stimulans till alla i regionen. Vi är väldigt stolta över att kulturnämnden subventionerar fri entré på museer, samtidigt som vår världskända Göteborgs Symfoniker år efter år imponerar med nytänkande som lockar ny publik. Vi vill se över ägandet av Göteborgsoperan, samtidigt som vi också ser möjligheter att ålägga dem ett visst effektiviseringskrav. Detta då de senaste årens föreställningar inte lockat någon större publik. Film i Väst AB finansieras genom två nämnder. Vi föreslår att budgetansvaret för Film i Väst AB överförs till Kulturnämnden. Film i Väst är redo att öka sin självfinansieringsgrad. Produkterna är av god kvalité, men i det långa loppet är det skattesubventionerade produkter, samtidigt som vårdens krav ökar med en växande samt åldrande befolkning. För att säkerställa en långsiktig ekonomisk balans i Västra Götalandsregionen samt kunna frigöra mer resurser till främst sjukvårdens utmaningar, väljer vi att på ett ansvarsfullt sätt rationalisera bland verksamheterna inom kulturen. Detta för att slippa nödlösningar med skattehöjningar och för att komma ur den framtida ekonomiska kurvan (2017-2031) som presenterats för oss i regionens budgetunderlag. En långsiktig ekonomisk balans i Västra Götalandsregionen är avgörande för att säkerställa att vi kommer att kunna hantera sjukvårdens utmaningar. Av den anledningen ser vi sverigedemokrater att kulturens område effektiviseras så långt som möjligt. Vi avser att gör allt för att slippa nödlösningar så som skattehöjningar och ogenomtänkta omfördelningar under mandatperioden. Sammanfattningsvis föreslår vi i denna budget en återgång till 2014 års budgetram. Samtidigt måste vi prioritera bättre bland de övriga kulturverksamheterna för att frigöra medel till våra framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården. Kulturstöd ska inte ges till kulturverksamhet som är tydligt politiserad. I de fall då kulturverksamheten mest är att likna vid politisk propaganda bör kulturutövarna söka ekonomiskt stöd på annat sätt än via våra gemensamma skattemedel.

17 6. Kollektivtrafik Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2019-2021 -Landsbygdstrafiken behöver utvecklas -Grundutbudet inom närtrafiken ska gälla måndag söndag -Inför trezonsförslaget -Fler linjelagda turer på landsbygd -Grundutbudet inom närtrafiken ska gälla måndag söndag -Inför trezonsförslaget -Zonsystemet är krångligt att förstå, hög tröskel in för nya resande. -Trezonsförslaget sänker trösklar och ökar förståelsen -Trezonsförslaget sänker trösklar och ökar förståelsen -Otrygg arbetsmiljö för chaufförer -Fler bussvärdar och väktare -Ökat antal kontroller Trezonsförslaget Vi stödjer reformen till det förslag som avser tre zoner. Västra Götalandsregionen har under flera år, tillsammans med Västtrafik, arbetat med att förenkla biljettsystemet. I det arbetet har det ingått ett uppdrag om att se över zonstrukturen i Västra Götaland, för att göra resandet enklare, till exempel för de som reser över kommungränser. Utredningen är klar och nu föreslås att dagens fler än 70 zoner ska slås samman till tre zoner. Ärendet har hanterats med ett stort antal remissrundor, som landat i ett brett samförstånd över de partipolitiska gränserna i Västra Götalandsregionen. Kollektivtrafikens utveckling i glesbygden har under hela mandatperioden varit satt på undantag. Nu finns dock ett intressant förslag framarbetat, som kan vända utvecklingen till glesbygdens fördel. Med det nya trezonsförslaget blir resandet billigare, samtidigt som biljettsystemet blir enklare att förstå för såväl de resvana som för nytillkommande resenärer. Trezonsförslaget tillsammans med vårt förslag om ökat grundutbud inom Närtrafik, detta ser vi som två av de viktigaste reformerna för landsbygdstrafiken, där förslagen skapar incitament för ett ökat resande och fler linjelagda turer.

18 Närtrafik Vi menar fortfarande att kollektivtrafiken på landsbygden kan utvecklas till det bättre genom närtrafik, nu också tillsammans med trezonsförslaget. Vårt förslag från förra året om att öka grundutbudet av trafik måndag-söndag står kvar. En liten ökning av resandet skedde under 2017. Vi vill se en större ökning. Uppskattningsvis lär inte kostnaden för vår reform uppgå till mer än 20 mnkr under 2019. *I dagsläget erbjuds närtrafik i 48 kommuner av 49. I den kommun som saknar närtrafik erbjuds istället närbuss. I de kommuner där närtrafik erbjuds råder dock varierande tidsbegränsningar. I de allra flesta kommuner erbjuds närtrafik endast på vardagar måndag-fredag. I fyra kommuner erbjuds den måndag till lördag, i åtta kommuner erbjuds den måndag till söndag. Två kommuner erbjuder utöver måndag till fredag även nattnärtrafik. Vi ser ett behov av att intensifiera dialogen med kommunerna för att gemensamt kunna göra närtrafiken mer attraktiv och för att öka resandet. Tillsammans kan vi bryta urbaniseringstrenden och stärka landsbygdens attraktionskraft genom tillgänglig och enkel kollektivtrafik. Västtrafik bör ta fram en reklammodell som kommunerna kan förhålla sig till. Sverigedemokraterna i Västra Götaland strävar mot en god självfinansieringsgrad inom kollektivtrafiken. Kostnadsutvecklingen har på lång tid inte harmoniserat med intäktutvecklingen, vilket inte borgar för långsiktig, ekonomisk hållbarhet. Våra förslag om ökat antal fuskåkningskontroller har blivit hörsammade och det har även beslutats i Västtrafiks styrelse att de ska dubblas med ny aktör under 2018. Tyvärr blev den nyligen vunna upphandlingen överklagad, så beslutet har i början av 2018 inte kunnat verkställas. I den senaste kompletteringsbudgeten för 2018 som Sverigedemokraterna presenterade, tonade vi ner kravet på högre självfinansieringsgrad i det strategiska målstyrandet. Vi avvaktar med målstyrningen mot högre självfinansieringsgrad även i denna budget tills vi sett effekterna efter implementeringen av trezonsförslaget samt uppföljningen av den nya upphandlingen av biljettkontrollanter. Arbetsmiljö Vi som arbetsgivare måste ta vårt ansvar i arbetsmiljöfrågorna, först och främst måste vi erkänna och se alla de brister våra utförare och resenärer möter i sin vardag, och då i synnerhet på fredag- och lördagkvällar. Vi ser stress, hot om våld, och otrygghet på många linjer. Tillsammans med en ökad andel synlig personal, såsom bussvärdar och väktare, så är en ökad biljettkontrollverksamhet på utsatta linjer och tider ett viktigt verktyg för att öka den verkliga tryggheten för passagerare och chaufförer. För att förbättra chaufförernas arbetsmiljö vill vi också verka för att arbeta bort de delade turerna som fortfarande är en vardag och ett gissel för väldigt många chaufförer. Detta kommer vi åt genom direktiv i upphandlingarna. Sverigedemokraterna ser positivt på den miljövänliga utvecklingen som sker inom kollektivtrafiken men istället för att Västra Götalandsregionen skall ge ineffektiva miljöincitament så vi vill att marknaden skall leda och föra fram utvecklingen av kostnadseffektiva och miljövänliga fordon samt drivmedel, som till exempel elbussar.

19 7. Personal och organisation Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2019 2021 -Missnöjda medarbetare, -Svårigheter att rekrytera -Ökning av bemanningsföretag - Erbjuda personal bättre lönevillkor - Trygghet på arbetsplatsen - Utbilda chefer i kommersiellt ledarskap - Arbetstidsrevidering - Fortsättning och ökning av medel till projektet jämställda löner - Ökad ersättning till personal som arbetar obekväma arbetstider -Friskvårdssatsning - Erbjuda överfallslarm till personal som känner sig otrygga Kostnaderna för bemanningsföretag ökar - Utbilda chefer i kommersiellt ledarskap - Erbjuda personal bättre lönevillkor - Studielånsavskrivningar för nyexaminerad personal - Regional bemanningspool - Utbilda chefer i kommersiellt ledarskap - Erbjuda personal bättre lönevillkor - Studielånsavskrivningar för nyexaminerad personal - Regional bemanningspool Personalen är den viktigaste resurs regionen har, utan det beundransvärda arbete den utför varje dag stannar vi av helt. Som arbetsgivare måste regionen förhålla sig lyhörd till de behov och önskemål som finns bland stora delar av vår personal. Under allt för lång tid har lönenivåerna hos vår vårdpersonal, särskilt för sjuk- och undersköterskor inte vuxit i paritet med arbetssituation och arbetsinsats. Vi vill ha med oss personalen i den kommande omställningen av vården, därför tror vi också att det är viktigt att möta personalens anspråk på högre löner. Vi föreslår i vårt budgetförslag fortsätta lönehöjningar till sjuksköterskor, men även till undersköterskor. Genom projektet jämställda löner har regionen prioriterat tre lönestruktursgrupper inom personalgruppen sjuksköterskor. Sedan 2013 har projektet lyckats fått upp löneutvecklingen med 13.1 % för dessa tre priogrupper. Majoriteten valde att rationalisera bort detta projekt inför budgetåret 2018. Vi återskapar projektet, samt liksom förra budgetförslaget 50mnkr extra till projektet för att även kunna prioritera undersköterskornas löneutvecklingsmöjligheter. Det innebär att vi totalt avsätter 100mnkr till projektet 2019. Vi tillför förutom ovanstående till personalutskottet även ett tillskott på 417 mnkr för riktade lönesatsningar till personal som arbetar obekväma arbetstider. Målsättningen är att fördubbla ersättningen till vårdpersonal som arbetar kvällar, helger och nätter.

20 Kostnaden för bemanningsföretag ökar åter, skarpa krav på åtgärder för bemanningsföretagsstopp är uppenbarligen verkningslösa. För att bryta denna oroväckande trend, så tror Sverigedemokraterna på idén om studielånsavskrivningar på landsbygden. Vi finner det angeläget att även få med undersköterskorna i det fortsatta arbetet med projektet jämställda löner. Dessa tillsammans med idén om att tillskapa en regional bemanningspool är ett gott recept för att på sikt få ner beroendet av bemanningsföretag. För oss är det viktigt att alla sjukvårdsnivåer kan bemannas med anställd personal och inte med bemanningspersonal. Genom ovanstående idé om studielånsavskrivningar för nyexaminerad personal tror vi också att vi kan minska problematiken med bristande kontinuitet på vårdcentraler i landsbygdsorter. Vi finansierar detta med 10 mnkr årligen.

21 8. Ekonomi och balansräkning Kommentarer till regionbidragen Skattesatsen förblir 11 kr och 48 öre Inför 2015 höjdes skattesatsen för Västra Götalandsregionen till 11,48 per skattekrona. Denna budget bygger på att skattesatsen ska vara oförändrad för 2019 och gälla även kommande år. Regionstyrelsen Personalutskottet Vi tillför personalutskottet; 10 mnkr i riktad satsning för studielånsmodellen för att attrahera personal på landsbygden. 100 mnkr för att återskapa projektet jämställda löner samt att den även innefattar undersköterskor. 417 mnkr total satsning för ersättning för personal som arbetar inom vården på obekväm arbetstid. 33 mnkr Extra ST tjänster från 45-90. 15 mnkr extra AT- blockläkare Kulturnämnden Kulturnämnden åläggs ett effektiviseringskrav på totalt 161 mnkr. Kollektivtrafiknämnden Vi tillför Kollektivtrafiknämnden; 20 mnkr för utökat grundutbud i närtrafik Vi undantar satsning i kollektivtrafiknämnden; -32mnkr för Miljö och klimatplan som ej blivit beslut ännu Regionbidraget ligger för övrigt i linje med kollektivtrafiknämndens fördjupade budgetunderlag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vi tillför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen sammanlagt 462 mnkr; 200 mnkr för omställningen av vården 22 mnkr för program organiserat PSA test 12 mnkr för uppstart av EVI 2,3 mnkr för avgiftsfrihet pneumokock vaccin 226 mnkr för ökad ram vårdval vårdcentral Hälso- och sjukvårdsnämnderna Fördelningen av ramarna till hälso- och sjukvårdsnämnderna sker genom resursfördelningsmodellen. Vi tillför resursfördelningsmodellen; 200mnkr grundhöjning för att undanta brutna tak lösningar 32 mnkr i kompensation till BUP som under 2018 fått utökat ansvar utan kompensation

22 Resultat och balansräkning Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Riktat Riktat statsbidra Regionbidra statsbidra Regionbidra g g g g Regionbidra g Riktat statsbidra g Hälso- och sjukvård 42 586,247 1 626,659 43 437,972 1 354,016 44 306,732 725,985 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11 057,483 1 242,895 11 278,633 1 004,385 11 504,206 725,985 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 31 528,764 383,764 32 159,339 349,631 32 802,526 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 5 368,374 65,370 5 475,741 59,556 5 585,256 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 4 232,591 51,540 4 317,242 46,956 4 403,587 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 5 194,460 63,094 5 298,349 57,482 5 404,316 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 6 468,973 78,772 6 598,353 71,766 6 730,320 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 10 264,366 124,988 10 469,653 113,871 10 679,047 Regionutveckling 6 833,966 429,664 7 147,645 429,664 7 288,598 429,664 Regionutvecklingsnämnden 812,121 828,363 844,931 Miljönämnden 101,744 103,778 105,854 Kulturnämnden 1 016,251 429,664 1 036,576 429,664 1 057,308 429,664 Kollektivtrafiknämnden 4 813,413 5 086,681 5 186,415 Folkhälsokommittén 46,768 47,704 48,658 Kommittén för mänskliga rättigheter 43,669 44,542 45,433 Serviceverksamheter 212,103 216,345 220,672 Fastighetsnämnden 167,489 170,839 174,255 Servicenämnden 24,970 25,470 25,979 Nämnd Hälsan & stressmedicin 19,644 20,037 20,438 Regiongemensamt 4 428,963 137,500 4 501,565 137,500 5 102,060 4,500 Regionfullmäktige 84,597 86,288 88,014 Regionstyrelsen 2 635,083 137,500 2 687,784 137,500 2 741,540 4,500 Regionstyrelsen 1 677,027 137,500 1 710,568 137,500 1 744,779 4,500 Personalutskottet 958,056 977,217 996,761 Revisorskollegiet 24,830 25,326 25,833 Patientnämnderna 25,225 25,729 26,244 Arkivnämnden 33,491 34,161 34,844 Koncernbanken 450,649 450,649 450,649 Moderförvaltningen 2 076,387 2 092,925 2 636,233 Summa 54 061,279 2 193,823 55 303,528 1 921,180 56 918,061 1 160,149

23 Resultaträkning 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 12 624 12 561 12 015 Verksamhetens kostnader -63 756-64 783-65 537 Avskrivningar -2 299-2 345-2 393 Verksamhetens nettokostnad -53 432-54 567-55 928 Skatteintäkter 44 418 45 695 47 336 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 9 667 10 010 10 055 Finansiella intäkter 31 31 32 Finansiella kostnader -660-768 -1 022 Årets resultat 24 401 474 Balansräkning 2019 2020 2021 Immateriella anläggningstillgångar 36 35 34 Materiella anläggningstillgångar -Byggnader och Mark 19 865 22 412 24 841 -Maskiner och inventarier 9 353 10 312 11 365 Finansiella anläggningstillgångar 438 438 438 Anläggningstillgångar 29 692 33 196 36 678 Bidrag till infrastruktur 449 406 363 Omsättningstillgångar Förråd 291 291 291 Kortfristiga fordringar 2 781 1 611 777 Kortfristiga placeringar 8 980 6 882 4 684 Kassa och bank 500 500 500 Summa omsättningstillgångar 12 552 9 284 6 252 TILLGÅNGAR 42 693 42 886 43 293 Ingående eget kapital 7 881 7 938 8 370 Årets förändring 24 401 474 Eget kapital 7 905 8 339 8 844 Avsättning pensioner 19 892 21 945 24 515 Övriga avsättningar 2 225 2 225 2 225

24 Avsättningar 22 117 24 170 26 740 Långfristiga skulder 2 137 2 137 2 137 Kortfristiga skulder 10 521 8 227 5 559 Skulder 12 658 10 364 7 696 EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 42 680 42 873 43 280

25 9. Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta följande: 1. Regionfullmäktige fastställer regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2019 i enlighet med föreliggande förslag till budget. 2. Regionfullmäktige fastställer inriktningen för åren 2020 och 2021 som underlag för den fortsatta planeringen. 3. Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för 2019 till 11 kronor och 48 öre per skattekrona. 4. Regionfullmäktige fastställer i budgeten angivna strategiska mål, prioriterade mål 2019. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om planeringsdirektiv för 2019 med den av regionfullmäktige fastställda budgeten som grund. 6. HSS får i uppdrag att besluta om riktlinjer för hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med vårdöverenskommelser 2019, och den av regionfullmäktige fastställda budgeten, som grund 7. Regionstyrelsen bemyndigas att utifrån en investeringsram om 6400 mnkr fastställa investeringsplan och fördela låneramar för 2019. 8. Regionstyrelsen bemyndigas att under år 2019 uppta lån om ett högsta belopp av 3000 mnkr vilket hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn. 9. Regionstyrelsen bemyndigas att disponera medel inom koncernbanken och moderförvaltningen i syfte att kunna fullfölja samordningsansvaret och uppgiften om övergripande ansvar för verksamheter i egen regi. 10. Regionfullmäktige fastställer fastighetsindex till 2,0 procent som underlag för beräkning av hyror. 11. Regionfullmäktige fastställer ett koncernbidrag från tandvårdsstyrelsen till 25 mnkr, från primärvårdsstyrelsen 25 mnkr samt från fastighetsnämnden till 20 mnkr. 12. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att justera taxorna inom kollektivtrafiken med i genomsnitt max 5 procent för 2019. 13. Regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden, miljönämnden och kulturnämnden får i uppdrag att senast under oktober månad 2018 fatta beslut om uppdrag med mera till respektive verksamheter. 14. Servicenämnden får i uppdrag att senast den 31 oktober 2018 teckna serviceöverens-kommelser med berörda verksamheter. 15. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att senast den 31 oktober 2018 träffa överenskommelser med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer och vårdinriktningar med mera. 16. Regionstyrelsen ges mandat att i planeringsdirektiven även besluta om att förlänga 2018 års vårdöverenskommelser att gälla även 2019. 17. Styrelser och nämnder får i uppdrag att senast under november 2018 fastställa detaljbudget för 2019 samt flerårsplan för 2020-2021. 18. Regionstyrelsen bemyndigas att fastställa Västra Götalandsregionens detaljbudget för 2019 och fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till nämnder och styrelser under förutsättning att ärendena inte är av principiell art. 19. Regionfullmäktige fastställer i övrigt i budgeten angivna mål och fokusområden samt inriktningar för 2019 samt plan för 2020-2021. 20. Nyvalda regionfullmäktige ska senast under november månad fastställa budget för 2019.

26