Årsberättelse 2012. East Capital Rysslandsfonden. East Capital Baltikumfonden. East Capital Östeuropafonden. East Capital Balkanfonden

East Capital Rysslandsfonden East Capital Baltikumfonden East Capital Östeuropafonden East Capital Balkanfonden East Capital Turkietfonden

Innehåll East Capital Rysslandsfonden 3 East Capital Baltikumfonden 7 East Capital Östeuropafonden 10 East Capital Balkanfonden 14 East Capital Turkietfonden 18 Revisionsberättelse 22 Viktig information Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som sätts in i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att investerarna får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.eastcapital.se Global Industry Classification Standard Global Industry Classification Standard ( GICS ) -industriklassificeringen har utvecklats av och är exklusiv egendom och varumärke för MSCI Inc. ( MSCI ) och Standard & Poor s ("S&P"), som ingår i koncernen MacGraw-Hill Companies, Inc. ( S&P ) med licensavtal för East Capital. Varken MSCI, S&P eller någon tredje part delaktig i skapandet eller framtagandet av GICS eller GICSklassificeringar av något slag lämnar någon uttalad eller antydd garanti eller representationer avseende sådan standard eller klassificering (eller resultat framtagna med användning därav), och alla sådana parter avsäger sig härmed uttryckligen alla garantier gällande originalitet, exakthet, fullständighet, säljbarhet och lämplighet för ett specifikt syfte med hänsyn till alla slag av sådan standard eller klassificering. Utan att begränsa något av ovanstående: under inga omständigheter ska MSCI, S&P, någon av deras affärspartners eller någon tredje part delaktig i skapandet eller framtagandet av GICS eller GICS klassificeringar av något slag hållas ansvariga för någon direkt, indirekt, särskild, straffrelaterad, efterföljande eller annan skada (inklusive vinstbortfall) även om underrättad om möjligheten för sådan skada. GICS associerade av East Capital: Fondul Proprietatea, East Capital Baltic Property Investors, Pieno Zvaigzdes, Immoeast, Parex Banka, EC Bering Ukraine Class R Master. East Capital, 2013.

East Capital Rysslandsfonden Förvaltningsberättelse Fonden steg med 8,0 procent under året, medan jämförelseindex steg med 7,9 procent (båda i SEK). Fondförmögenheten var 9 941 miljoner SEK den 31 december 2012, vilket kan jämföras med 9 690 miljoner SEK den 31 december 2011. Nettoutflödet uppgick till 324 miljoner SEK. Marknadskommentar Den ryska börsen avslutade ett volatilt år med en uppgång på 10,5 procent. Det första kvartalet var mycket positivt eftersom riskbenägenheten ökade efter global stimulans från centralbankerna, medan den inhemska ekonomin var stark och förväntningarna på politiska förändringar steg. Besvikelsen över uteblivna politiska förändringar ökade efter att den nya regeringen bildats under det andra kvartalet, samtidigt som medvetenheten ökade om de externa riskerna i och med krisen i euroländerna. Följden blev en kraftig och negativ marknadsreaktion, som vände först i slutet av 2012, även om råvarupriserna förblev höga under hela året. Fondens utveckling Fondens avkastning var marginellt bättre än sitt jämförelseindex och gynnades av en övervikt i finansaktier och konsumentinriktade företag samt undervikt i råvarusektorn. Det förbättrade globala ekonomiska läget och en snabb kredittillväxt drev upp de ryska bankernas aktiepriser. Den ryska centralbanken sålde en aktiepost i Sberbank, och den framgångsrika affären bidrog till att aktien steg 25,8 procent. Den privata konsumtionen höll en god nivå under hela året och gynnade konsumentinriktade företag som M.Video, Sollers och GAZ, som ökade med 60,0 procent, 137,2 procent respektive 61,6 procent. Fonden förlorade relativ avkastning på grund av låg exponering mot energisektorn och övervikt i el, vatten och gas. Generellt sett var energiaktier starka, med Gazprom som ett betydande undantag på grund av pressade gaspriser. De stora oljebolagen Surgut NG och Lukoil var två av de företag som bidrog mest till fondens positiva utveckling. De steg med 42,7 procent respektive 31,9 procent tack vare höga oljepriser och ökad utdelning. El, vatten och gas sjönk under maj efter politiska uttalanden som gick tvärsemot den långsiktiga liberaliseringen av kraftsektorn. Även om sektorn återhämtade sig under det andra halvåret sjönk MRSK Holding med 10,0 procent och redovisade därmed ett sämre resultat än marknaden som helhet. Förändringar under perioden Den största förändringen under perioden var en 10 procentenheters minskning av exponeringen inom energisektorn baserat på fallande priser och vinstehemtagning i aktier som Surgut NG. Exponeringen mot el, vatten och gas reducerades med nästan 2 procentenheter genom en kombination av marknadseffekt och nettoförsäljning för Federal Network Company. Den redan stora exponeringen mot finans- och konsumentaktier ökades ytterligare. Fonden deltog exempelvis i Sberbanks aktieutförsäljning, vilket gjorde banken till fondens största enskilda innehav. Fonden består främst av aktier som är noterade i andra valutor än fondens basvaluta och är därmed exponerad mot valutarisker. Större delen av fondens värdepapper handlas och prissätts i USD och RUB. Fondens likviditetsrisk är högre än i en fond som investerar i stora bolag på mogna marknader. Det betyder att det ibland kan vara svårt att sälja innehav på marknaden utan att påverka aktiepriset negativt. Risken hanteras genom att man kontrollerar storleken på innehaven, så att de inte blir för stora i förhållande till marknadsomsättningen. Fonden har främst varit investerad i Ryssland. Landets risknivå har analyserats med hjälp av offentliga makroekonomiska och näringslivsbaserade indikatorer. Analysen visar att Ryssland inte är särskilt sårbart avseende euroländernas kris. Däremot så bedöms risken relaterad till korruption, affärsklimat och ekonomisk frihet som större i Ryssland än i de flesta andra länder. Mål och placeringsinriktning Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fondens placeringsinriktning är knuten till den ryska ekonomin, och fonden får placera i finansiella tillgångar utgivna av emittenter hemmahörande i Ryssland. Både direkt och indirekt exponering är tillåten. Dock placeras minst 50 procent av fondens förmögenhet genom direktexponering. För att uppnå diversifiering och effektiv likviditetshantering får fonden vidare placera upp till 1/3 av fondförmögenheten i finansiella tillgångar utgivna av emittenter hemmahörande i Armenien, Azerbajdzjan, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Moldavien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland. Andelen aktier och aktierelaterade instrument i fonden uppgår till minst 75 procent av fondens förmögenhet. Fonden är en s.k. UCITS-fond som högst kan ha 10 procent av fondförmögenheten investerad i en enskild emittent, och de flesta innehaven ligger under 5 procent. Fonden investerar huvudsakligen i aktier. Fonden får handla med derivatinstrument. Handel med s.k. OTC-derivat är bland annat tillåten för valutakurssäkring. Handel med derivatinstrument sker i begränsad omfattning. Denna handel används integrerat i förvaltningen med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster samt andra risker. Alla avkastningssiffror i förvaltningsberättelsen redovisas i USD om inget annat anges. Fondens riskexponering Under 2012 exponerades fonden främst mot följande risker: marknadsrisk, valutarisk, likviditetsrisk, politisk risk och legal risk. Fondens standardavvikelse ökade något jämfört med 2011 och ligger i linje med jämförelseindex. East Capital Rysslandsfonden 3

Kursutveckling jämfört med valutajusterat index Fondfakta Risk Hög Fondbolag East Capital Asset Management AB Fondens startdatum 1998-05-18 Kursnotering/handel Dagligen Index MSCI Russia Index Total Return (net) Utdelning Nej (f.o.m. 2013) Förvaltningsavgift 2,5 % Insättningsavgift 2,5 % Uttagsavgift 0 % Minsta insättning 200 SEK Bryttid 15:00 Månadsspar Ja, lägst 200 SEK Bankgiro 5237-7173 Pensionsmyndigheten Ja, nummer 834 788 Valbar i IPS Ja Bloomberg EACRUSS ISIN-kod SE0000777708 Jämförelseindex per 1998-05-18 likställt fondandelens värde 100 kr East Capital Rysslandsfonden Index 1 Fondens nyckeltal 2 Totalavkastning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 East Capital Rysslandsfonden 8 % -26 % 25 % 122 % -69 % 23 % 42 % 118 % 10 % 55 % Index 1 (SEK) 8 % -18 % 16 % 109 % -67 % 12 % 47 % 121 % -1 % 30 % Fondförmögenhet, tkr 9 940 939 3 9 690 380 3 17 152 555 3 11 406 686 3 959 674 15 259 408 14 236 810 8 670 235 2 218 887 1 259 948 Andelsvärde, kr 1 176,28 3 1 091,93 3 1 479,84 3 1 187,77 535,59 1 745,94 1 414,82 999,41 458,31 417,76 Utdelning per andel, kr 1,76 - - - - - - - 1,54 2,17 Total risk 2012 East Capital Rysslandsfonden 28 % Index 1 (SEK) 26 % Aktiv risk 6 % Omsättningshastighet 62,84 % Årlig avgift 2,47 % Andel av omsättningen som skett med närstående fonder, % 0,78 % Andel av omsättningen som skett med närstående investmentbolag, % 1,36 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste fem åren, % -7,6 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste 24 månaderna, % -10,7 % Transaktionskostnader, tkr 11 334 Transaktionskostnader i % av omsatta värdepapper 0,09 % Förvaltningsavgift i % av genomsnittlig fondförmögenhet 2,47 % Sparandets kostnader Bolag Verksamhet % av fondförmögenheten Sberbank Finans 9,4 Lukoil Energi 9,4 Surgut NG Energi 6,3 Gazprom Energi 5,8 Sistema Telekommunikation 5,5 M.Video Konsument sällanköp 4,3 Novatek Energi 4,2 Transneft Energi 4,1 Sollers Konsument sällanköp 2,9 MRSK Holding El, vatten och gas 2,5 Förvaltningskostnad kostnad 31-12-2012 Total Värde (Insättningsavgift ej inräknad) Engångsinsättning på 10 000 kr vid årets början 274,82 283,42 10 791,97 Månadssparande om 100 kr/mån 16,16 16,67 1 199,49 Fondförmögenhetens fördelning (%) Fondens tio största innehav Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondens utveckling tar inte hänsyn till kostnader hänförliga till köp och försäljningar av fondandelar. 1 RTS Index t.o.m. 2010-06-30, MSCI Russia Index Total Return (net) fr.o.m. 2010-07-01. Energi 37,5 Finans 19,5 Konsument sällanköp 8,1 Telekommunikation 7,4 Industri 7,0 Råvaror 6,9 El, vatten och gas 6,2 Konsument dagligvaror 4,4 Informationsteknik 1,7 Övriga tillgångar och skulder, netto 1,3 2 Värderat till priserna kl. 16:00. 3 Värderat till priser vid handelsdagens slut. 4 East Capital Rysslandsfonden

Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 Intäkter och värdeförändringar Värdeförändring på överlåtbara värdepapper NOT 1 457 128-4 267 619 2 846 160 Ränteintäkter 196 878 718 Utdelningar 403 441 407 260 328 990 Valutakursvinster/förluster, netto -1 066 45 497-20 273 Övriga intäkter 8 965 15 835 4 670 Summa intäkter och värdeförändring 868 664-3 798 149 3 160 267 Kostnader Ersättning till fondbolaget -266 924-360 888-339 475 Räntekostnader - - -32 Transaktionskostnader NOT 2-11 334-19 183-18 984 Summa kostnader -278 258-380 071-358 491 Årets resultat 590 406-4 178 220 2 801 776 NOT 4: Finansiella instrument 2 Namn Land 3 Marknadsvärde, tkr Andel % El, vatten och gas 616 631 6,2 E.ON Russia 20 338 0,2 FSK 96 554 1,0 MRSK Holding total 253 493 2,5 MRSK Holding pref 10 407 0,1 MRSK Holding 243 086 2,4 MRSK Tsentra 42 461 0,4 MRSK Tsentra I Privolzhya 83 013 0,8 MRSK Volgi 29 113 0,3 OGK-2 26 854 0,3 OGK-5 64 805 0,7 Balansräkning (tkr) 31-12-2012 31-12-2011 31-12-2010 Tillgångar Överlåtbara värdepapper 9 804 827 9 329 021 16 775 563 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde NOT 4 9 804 827 9 329 021 16 775 563 Bank och övriga likvida medel 325 482 335 511 663 437 Kortfristiga fordringar 15 475 80 017 32 649 Upplupna utdelningar 16 141 1 958 44 580 Summa tillgångar 10 161 925 9 746 507 17 516 229 Skulder Skatteskulder 84 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 684 10 588 17 648 Övriga kortfristiga skulder 210 218 45 539 346 026 Summa skulder 220 986 56 127 363 674 Fondförmögenhet NOT 3 9,940,939 1 9,690,380 1 17,152,555 1 Poster inom linjen Säkerhet som erhållits för utlånade värdepapper 11 408 - - Utlånade värdepapper 11 408 - - NOT 1: Specifikation av värdeförändring 2012 2011 2010 Realisationsvinster 632 363 1 618 266 2 189 786 Realisationsförluster -766 391-1 374 436-623 298 Orealiserade vinster/förluster 591 156-4 511 449 1 279 672 Summa 457 128-4 267 619 2 846 160 NOT 2: Transaktionskostnader 2012 2011 2010 Courtage och övriga transaktionskostnader -836-1 000-1 411 Registreringsavgifter -10 498-18 183-17 573 Summa -11 334-19 183-18 984 NOT 3: Förändringar av fondförmögenhet 2012 2011 2010 Fondförmögenhet vid årets början 9 690 380 17 152 555 11 406 686 Andelsutgivning 4 042 350 6 888 752 9 115 277 Andelsinlösen -4 366 429-10 172 707-6 171 185 Årets resultat enligt resultaträkningen 590 406-4 178 220 2 801 776 Lämnad utdelning -15 768 - - Fondförmögenhet vid årets slut 9 940 939 9 690 380 17 152 555 Energi 3 724 522 37,5 Bashneft total 183 044 1,9 Bashneft pref 157 069 1,6 Bashneft 25 975 0,3 Dragon Oil Turkmenistan 25 354 0,3 Gazprom ADR 572 546 5,8 Gazprom Neft total 136 876 1,4 Gazprom Neft ADR 86 514 0,9 Gazprom Neft 50 362 0,5 IG Seismic Service GDR 31 557 0,3 Integra GDR 27 983 0,3 Kazmunai Gas Ep GDR Kazakstan 245 069 2,5 Kuzbasskaya Topli 44 038 0,4 Lukoil ADR 934 450 9,4 Novatek GDR 421 222 4,2 Surgut NG total 621 976 6,3 Surgut NG ADR 44 061 0,5 Surgut NG pref 499 251 5,0 Surgut NG 78 664 0,8 TNK BP Holding 71 487 0,6 Transneft pref 408 920 4,1 Finans 1 934 033 19,5 Bank Aval* Ukraina 6 277 0,1 Bank of Georgia Georgien 159 866 1,6 Bank Sankt-Petersburg 199 161 2,0 Bank Tsentrkredit Kazakstan 6 497 0,1 East Capital Bering Central Asia Fund* Kazakstan 27 164 0,4 East Capital Bering Russia Fund* 77 605 0,9 East Capital Bering Ukraine Fund* total Ukraina 44 806 0,5 East Capital Bering Ukraine Class A Master* 11 107 0,1 East Capital Bering Ukraine Class R Master* 33 699 0,4 East Capital Explorer total 84 573 0,8 East Capital Explorer Redemption Shs 2 309 0,0 East Capital Explorer 82 264 0,8 East Capital Financials Fund* 44 678 0,3 Etalon GDR 131 604 1,2 LSR Group 145 133 1,4 Nomos Bank GDR 69 806 0,8 Parex Banka* total Lettland - 0,0 Parex Banka Non Vote* - 0,0 Parex Banka* - 0,0 Sberbank total 936 863 9,4 Sberbank ADR 774 435 7,8 Sberbank pref 162 428 1,6 Industri 699 304 7,0 Aeroflot 147 546 1,5 FESCO 163 074 1,6 Globaltrans GDR 155 147 1,6 Mostotrest 183 654 1,8 East Capital Rysslandsfonden 5

NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) Novorossiysk GDR 49 883 0,5 Informationsteknik 169 579 1,7 Yandex Ryssland 169 579 1,7 Konsument dagligvaror 440 785 4,4 Dixy 155 309 1,5 Gruppa Cherkizovo GDR 21 668 0,2 Magnit 92 614 0,9 Myronivsky Hliboproduct GDR Ukraina 46 781 0,5 X5 Retail Group GDR 124 413 1,3 Konsument sällanköp 805 522 8,1 GAZ total 94 675 0,9 GAZ pref 7 565 0,1 GAZ 87 110 0,8 M.Video 424 143 4,3 Sollers 286 704 2,9 Råvaror 681 721 6,9 Akron 163 790 1,6 Enrc Kazakstan 20 268 0,2 Evraz 176 823 1,8 Highland Gold Mining 65 934 0,7 Mechel total 148 333 1,5 Mechel Pref ADR 49 436 0,5 Mechel ADR 98 897 1,0 Polyus Gold Kazakstan 85 417 0,9 Rusforest AB* 2 622 0,0 Sibirskiy Cement* 18 534 0,2 Telekommunikation 732 730 7,4 MTS 181 679 1,9 Sistema total 551 051 5,5 Sistema GDR 219 048 2,2 Sistema 332 003 3,3 Summa finansiella instrument 9 804 827 98,7 Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad 9 583 141 96,4 Övriga finansiella instrument (*) 221 686 2,2 Övriga tillgångar och skulder, netto 136 112 1,3 Fondförmögenhet 9 940 939 100,0 1) Värderat till priser vid vid handelsdagens slut. 2) Markering för typ av marknadsplats Ingen asterisk indikerar att det finansiella instrumentet är ett överlåtbart värdepapper som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande. En asterisk indikerar att instrumentet tillhör kategorin övriga finansiella instrument. 3) Om inget annat anges är instrumentet utgivet av en emittent hemmahörande i Ryssland eller av ett utländskt bolag som bedriver väsentlig verksamhet eller väsentligen investerar i Ryssland. 6 East Capital Rysslandsfonden

East Capital Baltikumfonden Förvaltningsberättelse Fonden steg med 15,3 procent under året, medan jämförelseindex steg med 17,6 procent (båda i SEK). Fondförmögenheten var 774 miljoner SEK den 31 december 2012, vilket kan jämföras med 827 miljoner SEK den 31 december 2011. Nettoutflödet uppgick till 147 miljoner SEK. Marknadskommentar De baltiska marknaderna var totalt sett starka under perioden och Estland avslutade året som den näst bästa marknaden i Östeuropa med en uppgång på 41 procent. Den litauiska marknaden steg med 21,2 procent, medan Lettland redovisade blygsammare 9,3 procent. Fonden investerar även på den polska marknaden, som också var en av de starkaste och steg med 34,1 procent efter att den lokala valutakursen stigit med 11,3 procent mot dollarn. Marknaderna gynnades av det förbättrade ekonomiska läget och en ökande riskbenägenhet i Europa. Den makroekonomiska situationen i regionen överraskade positivt under året och de baltiska länderna var några av de länder som växte snabbast inom EU med starka statliga finanser. Lettland och Litauen förbereder sig för att införa euron under de kommande två åren. Fondens utveckling Fonden utvecklades något sämre än sitt jämförelseindex framförallt på grund av likviditetsaspekter. Alla sektorer hade en positiv utveckling under året, framförallt finanssektorn och sällanköpsvaror. Bankerna gynnades av de förbättrade utsikterna i euroländerna. Svenska SEB och polska PZU fanns bland dem som klarade sig bäst och steg med 76,8 procent respektive 65,1 procent. Men det var de estniska konsumentjättarna Baltika och Olympic som var de två bästa aktierna i regionen med en ökning på 94,8 procent respektive 82,5 procent. Även den litauiska detaljhandlaren Apranga var bland vinnarna med en uppgång på 55,5 procent. De baltiska konsumtionsaktierna fick mycket stöd från den ekonomiska tillväxten som överträffade förväntningarna. Industrisektorn var också stark; det estniska rederiet Tallink steg med 54,1 procent. Telecom var den svagaste sektorn och sänktes av svenska TeliaSonera och polska TPSA, som sjönk med 1,2 procent respektive 2,0 procent. Litauiska TEO klarade sig dock bättre och steg med 15,2 procent efter ett utköp av TeliaSonera. vara svårt att sälja innehav på marknaden utan att negativt påverka aktiepriset. Risken hanteras genom att man kontrollerar storleken på innehaven, så att de inte blir för stora i förhållande till marknadsomsättningen. Marknadsomsättningen i de baltiska länderna minskade under året, något som ökade likviditetsrisken. För att minska den ökade likviditetsrisken har man omfördelat till mer likvida tillgångar. Fonden har främst varit investerad i Litauen och Estland. Ländernas risknivå har analyserats med hjälp av offentliga makroekonomiska och näringslivsbaserade indikatorer. Analysen visar att Litauen har liten sårbarhet för problemen i euroländerna, medan Estlands sårbarhet är stor. Risk relaterad till korruption, affärsklimat och ekonomisk frihet bedöms som låg i både Litauen och Estland. Mål och placeringsinriktning Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fonden placerar huvudsakligen i baltiska finansiella tillgångar utgivna av emittenter hemmahörande i Estland, Lettland och Litauen, och upp till 10 procent av fondförmögenheten kan placeras i Polen. Både direkt och indirekt exponering är tillåten. Dock placeras minst 50 procent av fondens förmögenhet genom direktexponering. Andelen aktier utgivna av emittenter inom EU uppgår till minst 75 procent av fondens förmögenhet. Fonden är en s.k. UCITS-fond som högst kan ha 10 procent av fondförmögenheten investerad i en enskild emittent, och de flesta innehaven ligger under 5 procent. Fonden investerar huvudsakligen i aktier. Fonden får handla med derivatinstrument. Handel med s.k. OTC-derivat är bland annat tillåten för valutakurssäkring. Handel med derivatinstrument sker i begränsad omfattning. Denna handel används integrerat i förvaltningen med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster samt andra risker. Alla avkastningssiffror i förvaltningsberättelsen redovisas i USD om inget annat anges. Förändringar under perioden Innehavet av finansiella aktier halverades nästan till 6,3 procent, främst genom försäljning av de svenska bankerna SEB och Swedbank efter en lång tid av goda resultat. Den största förändringen på marknadsnivå var en minskad exponering mot Litauen till förmån för Estland och Polen, delvis på grund av att de senare var bland de starkaste i Östeuropa. Fondens riskexponering Under 2012 exponerades fonden främst mot följande risker: marknadsrisk, valutarisk, likviditetsrisk, politisk risk och legal risk. Fondens standardavvikelse minskade jämfört med 2011 och ligger i linje med jämförelseindex. Fonden består främst av aktier som är noterade i andra valutor än fondens basvaluta och är därmed exponerad för valutarisker. Större delen av fondens värdepapper handlas och prissätts i EUR. Fondens likviditetsrisk är högre än i en fond som investerar i stora bolag på mogna marknader. Det betyder att det ibland kan East Capital Baltikumfonden 7

Kursutveckling jämfört med valutajusterat index Jämförelseindex per 1998-06-30 likställt fondandelens värde 10 kr East Capital Baltikumfonden Index 1 Fondfakta Risk Hög Fondbolag East Capital Asset Management AB Fondens startdatum 1998-06-30 Kursnotering/handel Dagligen Index OMX Baltic Benchmark Capped Index Total Return (gross) Utdelning Nej (fr.o.m. 2013) Förvaltningsavgift 2,5 % Insättningsavgift 2,5 % Uttagsavgift 0 % Minsta insättning 200 SEK Bryttid 13:00 Månadsspar Ja, lägst 200 SEK Bankgiro 5237-7181 Pensionsmyndigheten Ja, nummer 552 984 Valbar i IPS Ja ISIN-kod SE0000777724 Bloomberg EACBALT Fondens nyckeltal 2 Totalavkastning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 East Capital Baltikumfonden 15 % -23 % 38 % 21 % -57 % 1% 12 % 48 % 40 % 64 % Index 1 (SEK) 18 % -19 % 43 % 10 % -53 % -6% 4 % 52 % 48 % 49 % Fondförmögenhet, tkr 774 049 3 827 074 3 1 549 906 3 493 571 414 202 1 252 318 1 909 260 3 386 679 1 455 286 733 778 Andelsvärde, kr 44,19 3 39,11 3 50,58 3 37,34 32,01 74,26 73,72 65,97 44,45 31,87 Utdelning per andel, kr 0,78-0,71 1,13 0,53 0,41 - - 0,02 0,08 Total risk 2012 East Capital Baltikumfonden 12 % Index 1 (SEK) 13 % Aktiv risk 6 % Omsättningshastighet 40,13 % Årlig avgift 2,51 % Andel av omsättningen som skett med närstående fonder, % 6,10 % Andel av omsättningen som skett med närstående investmentbolag, % 0,00 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste fem åren, % -8,4 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste 24 månaderna, % -5,6 % Transaktionskostnader, tkr 110 Transaktionskostnad i % av omsatta värdepapper 0,19 % Förvaltningsavgift i % av genomsnittlig fondförmögenhet 2,50 % Sparandets kostnader % av fondförmögenheten Bolag Land Verksamhet Tallink Estland Industri 8,6 Förvaltningsavgift Total Värde (Insättningsavgift ej inräknad) kostnad 31-12-2012 Engångsinsättning på 10 000 kr vid årets början 272,60 293,57 11 518,56 Månadssparande om 100 sek/mån 17,05 18,36 1 286,40 Fondförmögenhetens fördelning (%) Fondens tio största innehav Pieno Zvaigzdes Litauen Konsument dagligvaror 7,4 Linas Agro Group Litauen Konsument dagligvaror 6,7 Apranga Litauen Konsument sällanköp 6,2 City Service Litauen Industri 3,7 TeliaSonera Baltikum Telekommunikation 3,5 Klaipedos Nafta Litauen Energi 3,4 PZU Polen Finans 3,4 Olympic Estland Konsument sällanköp 3,4 Tallinna Kaubamaja Estland Konsument dagligvaror 3,3 Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondens utveckling tar inte hänsyn till kostnader hänförliga till köp och försäljningar av fondandelar. 1 Baltic 30 Index fram till 2010-06-30, OMX Baltic Benchmark Capped Index Total Return (gross) från 2010-07-01. 2 Värderat till priserna kl. 16:00 Konsument dagligvaror 25,8 Litauen 40,8 Industri 18,5 Estland 26,6 Konsument sällanköp 16,8 Polen 9,2 El, vatten och gas 6,8 Lettland 6,9 Energi 6,5 Baltikum 4 6,4 Finans 6,3 Övriga tillgångar och skulder, netto 10,1 Telekommunikation 5,4 Hälsovård 3,0 Råvaror 0,8 Övriga tillgångar och skulder, netto 10,1 3 Värderat till priser vid handelsdagens slut. 4 Se redovisning av innehav på nästkommande sida. 8 East Capital Baltikumfonden

Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) Intäkter och värdeförändringar Värdeförändring på överlåtbara värdepapper NOT 1 100 269-260 116 264 551 Ränteintäkter 45 1 133 645 Utdelningar 26 977 36 261 22 856 Valutakursvinster/förluster, netto -869-602 602 Övriga intäkter 469 - - Summa intäkter och värdeförändring 126 891-223 324 288 655 Kostnader Ersättning till fondbolaget -19 108-28 530-27 344 Räntekostnader - - - Transaktionskostnader NOT 2-110 -101-344 Summa kostnader -19 218-28 630-27 688 Årets resultat 107 673-251 955 260 968 Balansräkning (tkr) 31-12-2012 31-12-2011 31-12-2010 Tillgångar Överlåtbara värdepapper 696 127 751 545 1 455 295 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde NOT 4 696 127 751 545 1 455 295 Bank och övriga likvida medel 99 419 77 399 102 461 Kortfristiga fordringar 2 525-4 449 Summa tillgångar 798 071 828 944 1 562 206 Skulder Skatteskulder 191 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 852 911 1 606 Övriga kortfristiga skulder 22 979 958 10 694 Summa skulder 24 022 1 870 12 300 Fondförmögenhet NOT 3 774,049 1 827,074 1 1,549,906 1 Poster inom linjen Inga Inga Inga NOT 1: Specifikation av värdeförändring 2012 2011 2010 Realisationsvinster 33 405 98 388 11 076 Realisationsförluster -46 621-29 939-26 014 Orealiserade vinster/förluster 113 485-328 565 279 489 Summa 100 269-260 116 264 551 NOT 2: Transaktionskostnader 2012 2011 2010 Courtage och övriga transaktionskostnader -101-101 - Registreringsavgifter -9 - -344 Summa -110-101 -344 Finans 49 076 6,3 Arco Vara As Estland 659 0,1 East Capital Baltic Property Investors* 3 Baltikum 2 967 0,3 PZU Polen 26 101 3,4 Siauliu Bankas Litauen 19 090 2,5 Trigon Property Development Estland 259 0,0 Hälsovård 23 475 3,0 Grindeks Lettland 23 475 3,0 Industri 143 569 18,5 City Service Litauen 28 582 3,7 Laivite* Litauen 1 496 0,2 Limarko Litauen 564 0,1 Merko New Estland 23 735 3,1 Nordecon International Estland 15 839 2,0 Rigas Kugu Buvetava Lettland 2 690 0,3 Tallink Estland 66 528 8,6 Trev-2 Grupp* Estland 4 135 0,5 Konsument dagligvaror 199 399 25,8 Kesko OYJ 4 Baltikum 19 529 2,6 Linas Agro Group Litauen 52 023 6,7 Olvi Finland 168 0,0 Pieno Zvaigzdes Litauen 57 266 7,4 Rokiskio Suris Litauen 21 835 2,8 Tallinna Kaubamaja Estland 25 293 3,3 Vilniaus Degtine Litauen 4 412 0,6 Zemaitijos Pienas Litauen 18 873 2,4 Konsument sällanköp 129 669 16,8 Apranga Litauen 47 876 6,2 Baltika Estland 16 772 2,2 Cyfrowy Polsat Polen 4 542 0,6 Eesti Ekspress Grupp Estland 20 207 2,6 Olympic Estland 25 961 3,4 Utenos Trikotazas Litauen 3 503 0,5 Vilniaus Baldu Kombinatas Litauen 10 808 1,3 Råvaror 6 010 0,8 Grigiskes Litauen 6 010 0,8 NOT 3: Förändring av fondförmögenhet 2012 2011 2010 Fondförmögenhet vid årets början 827 074 1 549 906 493 571 Andelsutgivning 119 337 287 036 1 804 021 Andelsinlösen -265 917-757 913-993 624 Årets resultat enligt resultaträkningen 107 673-251 955 260 967 Lämnad utdelning -14 118 - -15 029 Fondförmögenhet vid årets slut 774 049 827 074 1 549 906 NOT 4: Finansiella instrument 2 Namn Land Marknadsvärde, tkr Andel % El, vatten och gas 52 460 6,8 Inter Rao Lietuva Lettland 21 122 2,8 Lietuvos Dujos Litauen 16 844 2,2 Polska Grupa Polen 8 234 1,0 Tallinna Vesi Estland 6 260 0,8 Telekommunikation 42 092 5,4 TeliaSonera 5 Baltikum 27 097 3,5 TPSA Polen 14 995 1,9 Summa finansiella instrument 696 127 89,9 Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad 687 528 88,8 Övriga finansiella instrument (*) 8 599 1,1 Övriga tillgångar och skulder, netto 77 922 10,1 Fondförmögenhet 774 049 100,0 1) Värderat till priser vid handelsdagens slut. 2) Markering för typ av marknadsplats Ingen asterisk indikerar att det finansiella instrumentet är ett överlåtbart värdepapper som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande. En asterisk indikerar att instrumentet tillhör kategorin övriga finansiella instrument. 3) East Capital Baltic Property Investors, ett svenskt bolag med verksamhet i Baltikum. 4) Kesko OYJ, ett finskt bolag med verksamhet i Baltikum. 5) TeliaSonera, ett svenskt bolag med verksamhet i Baltikum. Energi 50 377 6,5 Klaipedos Nafta Litauen 26 556 3,4 LASCO Lettland 6 426 0,8 PGNiG Polen 17 395 2,3 East Capital Baltikumfonden 9

East Capital Östeuropafonden Förvaltningsberättelse Fonden steg med 14,2 procent under året, medan jämförelseindex steg med 18,0 procent (båda i SEK). Fondförmögenheten var 4 675 miljoner SEK den 31 december 2012, vilket kan jämföras med 4 071 miljoner SEK den 31 december 2011. Nettoinflödet uppgick till 127 miljoner SEK. Marknadskommentar De flesta aktiemarknader i Östeuropa utvecklades väl under året i takt med en ökad riskbenägenhet bland investerarna globalt. Turkiet och Polen var starka under hela året och avslutade året med uppgångar på 61,9 respektive 34,1 procent. Detta gjorde Turkiet till den näst bästa marknaden i världen 2012, då landet lyckades sakta ner den ekonomiska tillväxten till en lägre, men hållbar, nivå samt minskade inflationen och underskottet i bytesbalansen. Den ryska börsen var stark under första och fjärde kvartalen 2012, men svagt däremellan och vinsten för hela året blev relativt blygsam med 10,5 procent, främst på grund av politiska faktorer. Flera av de mindre marknaderna i sydöstra Europa började visa positiva resultat mot slutet av 2012, medan de baltiska länderna förblev starka under hela året. Ukraina och Kazakstan var de svagaste marknaderna och sjönk med 38,8 procent respektive 12,9 procent. Fondens utveckling Fonden utvecklades sämre än sitt jämförelseindex på grund av relativ undervikt i Turkiet och Centraleuropa samt relativ övervikt i Ryssland i allmänhet och i kraftsektorn i synnerhet.turkiska finansoch industriaktier var bland vinnarna, medan ryska el, vatten och gas-aktier var märkbart svaga. Ett antal turkiska banker rusade över 100 procent tack vare stark makroekonomi, goda verksamhetsresultat och lägre finansieringskostnader, medan de österrikiska bankerna Erste och Raiffeisen International redovisade 84,3 procent respektive 66,0 procent baserat på minskade risker i Europa. Även industriaktierna levererade starka bidrag, Turkish Airlines och hushållsapparattillverkaren Arcelik steg med 201,1 procent respektive 93,1 procent. Den privata konsumtionen höll en god nivå under året, vilket gynnade bland annat M.Video och Sollers, som steg med 60,0 respektive 137,2 procent. Energiaktier var generellt starka, med Gazprom som ett anmärkningsvärt undantag på grund av pressade gaspriser. De stora oljebolagen Surgut NG och Lukoil var två av de företag som bidrog mest till fondens utveckling. De steg med 42,3 procent respektive 31,9 procent tack vare höga oljepriser och ökad utdelning. El, vatten och gas sjönk under maj efter politiska uttalanden som gick tvärsemot den långsiktiga liberaliseringen av kraftsektorn. Även om sektorn återhämtade sig under det andra halvåret sjönk MRSK Holding med 10,0 procent. Förändringar under perioden På sektornivå ökades exponeringen mot finansaktier och minskades mot energisektorn. Innehaven i Centraleuropa och några av de mindre marknaderna reducerades till förmån för Turkiet och Ryssland med anledning av relativt höga värderingar i Polen och allt mer positiva prognoser inom den turkiska makroekonomin. Attraktiva värderingar var grunden till den utökade exponeringen mot Ryssland. Bland de största förändringarna på bolagsnivå fanns en betydande nettoökning av innehavet i Sberbank, delvis genom att delta i ryska statens försäljning av aktierna, samt vinsthemtagning i Surgut NG pref och FESCO. Fondens riskexponering Under 2012 exponerades fonden främst mot följande risker: marknadsrisk, valutarisk, likviditetsrisk, politisk risk och legal risk. Fondens standardavvikelse ökade något jämfört med 2011 och ligger i linje med jämförelseindex. Fonden består främst av aktier som är noterade i andra valutor än fondens basvaluta och är därmed exponerad för valutarisker. Större delen av fondens värdepapper handlas och prissätts i USD, RUB och EUR. Fondens likviditetsrisk är högre än i en fond som investerar i stora bolag på mogna marknader. Det betyder att det ibland kan vara svårt att sälja innehav på marknaden utan att påverka aktiepriset negativt. Risken hanteras genom att man kontrollerar storleken på innehaven, så att de inte blir för stora i förhållande till marknadsomsättningen. Fonden har främst varit investerad i Ryssland och Turkiet. Ländernas risknivå har analyserats med hjälp av offentliga makroekonomiska och näringslivsbaserade indikatorer. Analysen visar att Ryssland inte är särskilt sårbart avseende euroländernas kris. Risk relaterad till korruption, affärsklimat och ekonomisk frihet bedöms som hög i Ryssland och medelhög i Turkiet. Mål och placeringsinriktning Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fonden placerar huvudsakligen i östeuropeiska finansiella tillgångar, utgivna av emittenter hemmahörande i Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Estland, Georgien, Grekland, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Lettland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tadzjikistan, Tjeckien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uzbekistan, Vitryssland och Österrike. Både direkt och indirekt exponering är tillåten. Dock placeras minst 50 procent av fondens förmögenhet genom direktexponering. Andelen aktier och aktierelaterade instrument i fonden uppgår till minst 75 procent av fondens förmögenhet. Fonden är en s.k. UCITS-fond som högst kan ha 10 procent av fondförmögenheten investerad i en enskild emittent, och de flesta innehaven ligger under 5 procent. Fonden investerar huvudsakligen i aktier. Fonden får handla med derivatinstrument. Handel med s.k. OTC-derivat är bland annat tillåten för valutakurssäkring. Handel med derivatinstrument sker i begränsad omfattning. Denna handel används integrerat i förvaltningen med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster samt andra risker. Alla avkastningssiffror i förvaltningsberättelsen redovisas i USD om inget annat anges. 10 East Capital Östeuropafonden

Kursutveckling jämfört med valutajusterat index Jämförelseindex per 2002-03-18 likställt fondandelens värde 10 kr East Capital Östeuropafonden Index 1 Fondfakta Risk Hög Fondbolag East Capital Asset Management AB Fondens startdatum 2002-03-18 Kursnotering/handel Dagligen Index MSCI EM Europe Index Total Return (net) Utdelning Nej (fr.o.m. 2013) Förvaltningsavgift 2,5 % Insättningsavgift 2,5 % Uttagsavgift 0 % Minsta insättning 200 SEK Bryttid 15:00 Månadsspar Ja, lägst 200 SEK Pensionsmyndigheten Ja, nummer 442 483 Valbar i IPS Ja Bankgiro 5342-3927 ISIN-kod SE0000888208 Bloomberg EACOSTE Fondens nyckeltal 2 Totalavkastning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 East Capital Östeuropafonden 14 % -29 % 18 % 86 % -64 % 24 % 24 % 88 % 44 % 40 % Index 1 (SEK) 18 % -22 % 9 % 65 % -62 % 20 % 15 % 77 % 22 % 37 % Fondförmögenhet, tkr 4 675 281 3 4 071 113 3 7 664 207 3 5 598 508 3 261 503 12 205 326 7 784 780 5 509 890 888 991 170 466 Andelsvärde, kr 34,38 3 30,65 3 43,37 3 36,67 19,75 54,78 44,27 35,74 19,02 13,24 Utdelning per andel, kr 0,51 - - - - - - - 0,03 0,01 Total risk 2012 East Capital Östeuropafonden 22 % Index 1 (SEK) 23 % Aktiv risk 6 % Omsättningshastighet 79,66 % Årlig avgift 2,49 % Andel av omsättningen som skett med närstående fonder, % 2,13 % Andel av omsättningen som skett med närstående investmentbolag, % 2,12 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste fem åren, % -8,6 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste 24 månaderna, % -10,2 % Transaktionskostnader, tkr 4 181 Transaktionskostnader i % av omsatta värdepapper 0,23 % Förvaltningsavgift i procent av genomsnittlig fondförmögenhet 2,47 % Sparandets kostnader % av fondförmögenheten Bolag Land Verksamhet Sberbank Ryssland Finans 9,5 Förvaltningskostnad Total Värde (Insättningsavgift ej inräknad) kostnad 31-12-2012 Engångsinsättning på 10 000 kr vid årets början 276,52 314,90 11 410,31 Månadssparande om 100 kr/mån 16,49 18,78 1 258,46 Fondförmögenhetens fördelning (%) Fondens tio största innehav Lukoil Ryssland Energi 6,0 Surgut NG Ryssland Energi 3,6 Gazprom Ryssland Energi 3,2 Sistema Ryssland Telekommunikation 3,2 M. Video Ryssland Konsument sällanköp 2,7 Novatek Ryssland Energi 2,6 PZU Polen Finans 2,5 Transneft Ryssland Energi 2,4 Fondul Proprietatea Rumänien Finans 1,9 Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondens utveckling tar inte hänsyn till kostnader hänförliga till köp och försäljningar av fondandelar. 1 MSCI EM Europe Index t.o.m. 2010-06-30, MSCI EM Europe Index Total Return (net) fr.o.m. 2010-07-01. 2 Värderat till priserna kl. 16:00. 3 Värderat till priser vid handelsdagens slut. Finans 35,8 Ryssland 56,4 Energi 25,5 Turkiet 12,9 Industri 8,1 Polen 7,4 Konsument sällanköp 6,4 Östeuropa 4 4,3 Råvaror 6,1 Rumänien 3,7 Telekommunikation 5,8 Ungern 2,6 El, vatten och gas 5,2 Tjeckien 2,2 Konsument dagligvaror 4,0 Estland 1,9 Informationsteknik 1,1 Kazakstan 1,7 Hälsovård 0,7 Övriga länder 5,6 Övriga tillgångar och skulder, netto 1,3 Övriga tillgångar och skulder 1,3 4 Se redovisning av innehav på nästkommande sida. East Capital Östeuropafonden 11

Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) Intäkter och värdeförändringar Värdeförändring på överlåtbara värdepapper NOT 1 Överlåtbara värdepapper 486 092-2 135 265 1 058 711 OTC-derivatinstrument 1 462 5 416 - Ränteintäkter 146 242 595 Utdelningar 160 192 188 521 149 949 Valutakursvinster/förluster, netto -1 565 4 360-11 866 Övriga finansiella intäkter 497 - - Övriga intäkter 3 813 2 265 441 Summa intäkter och värdeförändring 650 637-1 934 461 1 197 829 Kostnader Ersättning till fondbolaget -106 974-161 418-157 592 Räntekostnader - -75-34 Transaktionskostnader NOT 2-4 181-6 804-7 070 Summa kostnader -111 155-168 297-164 696 Årets resultat 539 482-2 102 758 1 033 133 Balansräkning (tkr) 31-12-2012 31-12-2011 31-12-2010 Tillgångar Överlåtbara värdepapper 4 613 614 3 916 533 7 584 822 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde NOT 4 4 613 614 3 916 533 7 584 822 Bank och övriga likvida medel 175 654 181 922 91 554 Kortfristiga fordringar 270 482 166 183 31 494 Upplupna utdelningar 7 998 516 14 114 Summa tillgångar 5 067 748 4 265 154 7 721 984 Skulder Skatteskulder 575 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 052 4 428 7 850 Övriga kortfristiga skulder 386 840 189 613 49 927 Summa skulder 392 467 194 041 57 777 Estland 86 587 1,9 Olympic Konsument sällanköp 7 300 0,2 Tallink Industri 55 140 1,2 Tallinna Kaubamaja Konsument sällanköp 24 147 0,5 Georgien 27 184 0,6 Bank of Georgia GDR REG S Finans 27 184 0,6 Grekland 30 545 0,7 Folli Follie Group Konsument sällanköp 4 346 0,1 Fourlis Holdings Konsument sällanköp 4 826 0,1 Hellenic Exchanges Finans 10 657 0,2 OTE Telekommunikation 10 716 0,3 Kazakstan 85 266 1,7 Bank Tsentrkredit Finans 1 454 0,0 East Capital Bering Central Asia Fund* Finans 3 138 0,1 Enrc Råvaror 9 544 0,2 Kazmunaygai Gas Ep GDR Energi 48 227 1,0 Polyus Gold Råvaror 22 903 0,4 Kroatien 5 871 0,1 Istraturist Konsument sällanköp 5 871 0,1 Lettland 31 312 0,7 Grindeks Hälsovård 31 312 0,7 Parex Banka Finans - 0,0 Fondförmögenhet NOT 3 4 675 281 1 4 071 113 1 7 664 207 1 Poster inom linjen Säkerhet som erhållits för utlånade värdepapper 98 317 - - Utlånade värdepapper 98 317 - - Litauen 67 132 1,4 City Service Industri 20 469 0,4 Pieno Zvaigzdes Konsument dagligvaror 46 663 1,0 NOT 1: Specifikation av värdeförändring 2012 2011 2010 Realisationsvinster 199 941 664 149 910 264 Realisationsförluster -486 622-1 056 791-436 684 Orealiserade vinster/förluster 774 235-1 737 207 585 131 Summa 487 554-2 129 849 1 058 711 NOT 2: Transaktionskostnader 2012 2011 2010 Courtage och övriga transaktionskostnader -1 195-1 447-1 726 Registreringsavgifter -2 986-5 357-5 344 Summa -4 181-6 804-7 070 Polen 344 385 7,4 Asseco Poland Informationsteknik 5 806 0,1 Cyfrowy Polsat Konsument sällanköp 20 750 0,4 Jastrzebska Spolka Weglowa Råvaror 12 306 0,3 KGHM Råvaror 58 278 1,3 PGNiG Energi 43 147 0,9 PKO Finans 51 607 1,1 Polska Grupa El, vatten och gas 16 761 0,4 PZU Finans 116 598 2,5 TPSA Telekommunikation 19 132 0,4 NOT 3: Förändring av fondförmögenhet 2012 2011 2010 Fondförmögenhet vid årets början 4 071 113 7 664 207 5 598 508 Andelsutgivning 1 602 714 1 813 702 4 091 022 Andelsinlösen -1 475 933-3 304 038-3 058 457 Årets resultat enligt resultaträkningen 539 482-2 102 758 1 033 133 Lämnad utdelning -62 095 - - Fondförmögenhet vid årets slut 4 675 281 4 071 113 7 664 207 NOT 4: Finansiella instrument 2 Namn Verksamhet Marknadsvärde, tkr Andel % Balkan 14 297 0,3 East Capital Bering Balkan Fund* Finans 14 297 0,3 Baltikum 11 804 0,3 East Capital Baltic Property Investors* 3 Finans 11 804 0,3 Rumänien 172 214 3,7 Fondul Proprietatea Finans 90 858 1,9 Petrom Energi 29 213 0,6 Sif 1 (Banat Crisana) Finans 4 182 0,1 Sif 2 (Moldova) Finans 7 705 0,2 Sif 3 (Transilvania) Finans 12 958 0,3 Sif 4 (Muntenia) Finans 14 370 0,3 Sif 5 (Oltenia) Finans 12 928 0,3 Ryssland 2 638 039 56,4 Aeroflot Russian Airlines Jsc Industri 39 670 0,8 Akron Råvaror 42 265 0,9 Bank Sankt-Peterburg Finans 53 115 1,1 Bashneft total Energi 39 772 0,8 Bashneft pref 37 529 0,8 Bashneft 2 243 0,0 Dixy Konsument dagligvaror 39 841 0,9 12 East Capital Östeuropafonden

NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) East Capital Bering Russia Fund* Finans 19 203 0,4 East Capital Explorer 4 total Finans 24 445 0,5 East Capital Explorer Redemption Shs 668 0,0 East Capital Explorer 23 777 0,5 East Capital Financials Fund* Finans 13 103 0,3 Etalon GDR Finans 33 276 0,7 Evraz Råvaror 46 077 0,9 FESCO Industri 40 253 0,9 FSK El, vatten och gas 24 490 0,5 GAZ total Konsument sällanköp 27 130 0,5 GAZ pref 4 158 0,0 GAZ 22 972 0,5 Gazprom total Energi 151 894 3,2 Gazprom Neft total Energi 36 535 0,8 Gazprom Neft ADR 24 111 0,5 Gazprom Neft 12 424 0,3 Globaltrans GDR Industri 38 582 0,8 Gruppa Cherkizovo GDR Konsument dagligvaror 5 021 0,1 Highland Gold Mining Råvaror 18 707 0,4 IG Seismic Service GDR Energi 7 986 0,2 Integra GDR Energi 7 082 0,2 Kuzbasskaya Topli* Energi 11 466 0,2 LSR Group Finans 37 143 0,8 Lukoil ADR Energi 279 512 6,0 M.Video Konsument sällanköp 125 062 2,7 Magnit Konsument dagligvaror 25 444 0,6 Mechel total Råvaror 37 497 0,8 Mechel Pref ADR 11 380 0,2 Mechel ADR 26 117 0,6 Mostotrest Industri 50 734 1,1 MRSK Holding total El, vatten och gas 64 397 1,4 MRSK Holding pref 2 763 0,1 MRSK Holding 61 634 1,3 MRSK Tsentra El, vatten och gas 10 596 0,2 MRSK Tsentra I Privolzhya El, vatten och gas 19 397 0,4 MRSK Volgi El, vatten och gas 4 804 0,1 MTS Telekommunikation 47 655 1,0 Nomos Bank GDR Finans 17 044 0,4 Novatek GDR Energi 120 961 2,6 Novorossiysk GDR Industri 13 157 0,3 OGK-2 El, vatten och gas 6 804 0,2 OGK-5 El, vatten och gas 17 107 0,4 Rusforest AB* Råvaror 700 0,0 Sberbank total Finans 443 804 9,5 Sberbank ADR 398 773 8,5 Sberbank pref 45 031 1,0 Sistema total Telekommunikation 149 482 3,2 Sistema GDR 57 564 1,2 Sistema 91 918 2,0 Sollers Konsument sällanköp 73 194 1,5 Surgut NG total Energi 166 375 3,6 Surgut NG ADR 11 462 0,2 Surgut NG pref 130 652 2,8 Surgut NG 24 261 0,6 TNK BP Holding Energi 18 202 0,4 Transneft pref Energi 110 968 2,4 X5 Retail Group GDR Konsument dagligvaror 32 380 0,7 Yandex Informationsteknik 45 707 1,0 Serbien 18 193 0,5 Aerodrom Nikola Industri 1 073 0,1 AIK Bank* Finans 11 828 0,3 Energoprojekt Holding Industri 5 292 0,1 Slovenien 16 267 0,3 Nova Kreditna Banka Maribor Finans 5 776 0,1 Zavarovalnica Triglav Finans 10 491 0,2 Tjeckien 103 408 2,2 CEZ El, vatten och gas 64 392 1,4 Komercni Banka Finans 39 016 0,8 Turkiet 603 467 12,9 Akbank Finans 31 243 0,7 Aygaz El, vatten och gas 9 553 0,2 Do & Co Restaurants & Catering Konsument sällanköp 12 408 0,3 Emlak Konut Finans 17 761 0,4 Enka Insaat Industri 13 648 0,3 Garanti Bankasi Finans 60 420 1,3 Halkbank Finans 60 367 1,3 Koc Holding Industri 32 078 0,7 Koza Altin Råvaror 10 973 0,2 Koza Davetiyeleri Råvaror 14 385 0,3 Park Elektrik Råvaror 10 097 0,2 Sabanci Holding Finans 30 727 0,7 Tav Havalimanlari Industri 11 485 0,3 Tekfen Holding Industri 10 518 0,2 Tofas Konsument sällanköp 16 976 0,3 TSKB Finans 12 262 0,3 Tupras Energi 28 224 0,6 Turk Hava Yollari Industri 33 375 0,7 Turk Traktor Industri 11 663 0,3 Turkcell Telekommunikation 32 076 0,7 Turkiye Is Bankasi Finans 51 718 1,1 Turkiye Vakiflar Bankasi Finans 63 148 1,3 Yapi Kredi Bankasi Finans 28 362 0,5 Turkmenistan 4 215 0,1 Dragon Oil Energi 4 215 0,1 Ukraina 30 217 0,6 Bank Aval* Finans 2 318 0,0 East Capital Bering Ukraine Fund* total Finans 12 622 0,2 East Capital Bering Ukraine Class A Master* 3 128 0,0 East Capital Bering Ukraine Class R Master* 9 492 0,2 Myronivsky Hliboproduct GDR Konsument dagligvaror 15 277 0,4 Ungern 120 493 2,6 Magyar Telekom Telekommunikation 10 799 0,2 MOL Energi 47 433 1,0 OTP Bank Finans 54 635 1,2 Pannenergy Råvaror 7 626 0,2 Östeuropa 202 718 4,3 Erste Bank 5 Finans 65 004 1,4 Immofinanz AG 6 Finans 30 309 0,6 OMV 7 Energi 40 280 0,9 Raiffeisen International 8 Finans 67 125 1,4 Summa finansiella instrument 4 613 614 98,7 Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad 4 524 599 96,8 Övriga finansiella instrument (*) 89 015 1,9 Övriga tillgångar och skulder, netto 61 667 1,3 Fondförmögenhet 4 675 281 100,0 1) Värderat till priser vid handelsdagens slut. 2) Markering för typ av marknadsplats Ingen asterisk indikerar att det finansiella instrumentet är ett överlåtbart värdepapper som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande. En asterisk indikerar att instrumentet tillhör kategorin övriga finansiella instrument. 3) East Capital Baltic Property Investors, ett svenskt bolag med verksamhet i Baltikum. 4) East Capital Explorer, ett investmentbolag noterat i Sverige med exponering mot Östeuropa. 5) Erste Bank, ett finansbolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. 6) Immofinanz AG, ett finansbolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. 7) OMV, ett oljebolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. 8) Raiffeisen International, ett finansbolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. East Capital Östeuropafonden 13

East Capital Balkanfonden Förvaltningsberättelse Fonden steg med 24,9 procent under året, medan jämförelseindex steg med 42,3 procent (båda i SEK). Fondförmögenheten var 978 miljoner SEK den 31 december 2012, vilket kan jämföras med 664 miljoner SEK den 31 december 2011. Nettoinflödet uppgick till 158 miljoner SEK. Marknadskommentar Den turkiska marknaden var inte bara den starkaste i regionen den presterade näst bäst i hela världen med en ökning på 61,9 procent. Efter två års snabb ekonomisk tillväxt lyckades Turkiet att sakta ner takten till en lägre, men hållbar, nivå och minskade inflationen samt underskottet i bytesbalansen. Landet uppgraderades slutligen till en god kreditriskvärdering (investment grade) och det bidrog ytterligare till att aktiemarknaden kunde nå nya historiska toppnoteringar. Den rumänska marknaden utvecklades väl under hela året och steg 18,1 procent, medan andra marknader i sydöstra Europa bevittnade mer moderata uppgångar eftersom de började uppvisa positiva resultat först mot slutet av 2012. En privatiseringsrelaterad återhämtning i Slovenien i september bidrog till att marknaden steg 9,9 procent, medan Kroatien avslutade året på plus 1,7 procent. Serbien utvecklades svagt under större delen av året, men avslutade nästan oförändrat efter ett starkt fjärde kvartal. Fondens utveckling Att fonden utvecklades sämre än sitt jämförelseindex beror delvis på att fondens komposition är strukturellt annorlunda men också på grund av en relativ undervikt mot Turkiet. Alla de större sektorerna i fonden avslutade året med tvåsiffriga vinster. Finansbranschen var endast den femte bästa, men gick ändå upp med 40,1 procent. Ett antal turkiska banker rusade mer än 100 procent, medan de österrikiska Erste Bank och Raiffeisen International steg med 84,3 respektive 66,0 procent. Även industrisektorn tillhörde vinnarna, med Turkish Airlines i en klass för sig med en uppgång på 210,1 procent. Den turkiska bilproducenten Tofas och hushållsapparattillverkaren Arcelik låg också i topp med en ökning på 94,3 respektive 93,1 procent. Förändringar under perioden Innehavet av finansaktier ökades med ytterligare 4,8 procentenheter och uppgår nu till 56,7 procent av fonden, främst genom stora nettoköp i de österrikiska bankerna som ger en bred regional exponering. Den största minskningen skedde inom dagligvaror, delvis genom en sälja alla andelar i den slovenska detaljisten Mercator, men även genom att minska innehavet i vissa aktier så som serbiska Sojaprotein. Exponeringen mot marknader på västra Balkan reducerades under det första halvåret, till förmån för Turkiet och tvärregional exponering, till följd av utvecklingen på börserna och stora nettoköp i Erste Bank och Raiffeisen International. Fonden ökade också sitt innehav i Grekland under det sista kvartalet eftersom marknaden började återhämta sig i takt med att risken för att lämna eurosamarbetet minskade. Fondens riskexponering Under 2012 exponerades fonden främst mot följande risker: marknadsrisk, valutarisk, likviditetsrisk, politisk risk och legal risk. Fondens standardavvikelse minskade något jämfört med 2011 och är lägre än standardavvikelsen för jämförelseindex. Fonden består främst av aktier som är noterade i andra valutor än fondens basvaluta, SEK, och är därmed exponerad för valutarisker. Större delen av fondens värdepapper handlas och prissätts i TRY, EUR, RON och RSD. Fondens likviditetsrisk är högre än i en fond som investerar i stora bolag på mogna marknader. Det betyder att det ibland kan vara svårt att sälja innehav på marknaden utan att påverka aktiepriset negativt. Risken hanteras genom att man kontrollerar storleken på innehaven, så att de inte blir för stora i förhållande till marknadsomsättningen. Fonden har främst varit investerad i Turkiet, Rumänien, Slovenien och Serbien. Ländernas risknivå har analyserats med hjälp av offentliga makroekonomiska och näringslivsbaserade indikatorer. Analysen visar att Turkiet och Serbien har liten sårbarhet för problemen i euroländerna, medan Rumäniens och Sloveniens sårbarhet är stor. Risk relaterad till korruption, affärsklimat och ekonomisk frihet bedöms som hög i Serbien och medelhög i Turkiet, Rumänien och Slovenien. Mål och placeringsinriktning Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fonden placerar huvudsakligen i finansiella tillgångar på Balkan, utgivna av emittenter hemmahörande i Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Georgien, Grekland, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tadzjikistan, Tjeckien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uzbekistan, Vitryssland och Österrike. Både direkt och indirekt exponering är tillåten. Dock placeras minst 50 procent av fondens förmögenhet genom direktexponering. Andelen aktier och aktierelaterade instrument i fonden uppgår till minst 75 procent av fondens förmögenhet. Fonden är en s.k. UCITS-fond som högst kan ha 10 procent av fondförmögenheten investerad i en enskild emittent, och de flesta innehaven ligger under 5 procent. Fonden investerar huvudsakligen i aktier. Fonden får handla med derivatinstrument. Handel med s.k. OTC-derivat är bland annat tillåten för valutakurssäkring. Handel med derivatinstrument sker i begränsad omfattning. Denna handel används integrerat i förvaltningen med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster samt andra risker. Alla avkastningssiffror i förvaltningsberättelsen redovisas i USD om inget annat anges. 14 East Capital Balkanfonden

Kursutveckling jämfört med valutajusterat index Jämförelseindex per 2004-10-01 likställt fondandelens värde 10 kr East Capital Balkanfonden Index 1 Fondfakta Risk Hög Fondbolag East Capital Asset Management AB Fondens startdatum 2004-10-01 Kursnotering/handel Dagligen Index STOXX Balkan Total Market Index Total Return (net) Utdelning Nej (fr.o.m. 2013) Förvaltningsavgift 2,5 % Insättningsavgift 2,5 % Uttagsavgift 0 % Minsta insättning 200 SEK Bryttid 15:00 Månadsspar Ja, lägst 200 SEK Pensionsmyndigheten Ja, nummer 872 382 Valbar i IPS Ja Bankgiro 5820-4769 ISIN-kod SE0001244328 Bloomberg EACBALK Fondens nyckeltal 2 Totalavkastning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 East Capital Balkanfonden 25 % -35 % -4 % 29 % -66 % 41 % 22 % 70 % 13 % Index 1 (SEK) 42 % -37 % -1 % 66 % -62 % 20 % 15 % 77 % 3 % Fondförmögenhet, tkr 977 840 4 663 574 4 1 095 472 4 1 212 782 1 163 313 6 872 989 2 992 202 2 887 004 734 036 Andelsvärde, kr 11,01 4 8,94 4 13,76 4 14,41 11,37 33,33 23,57 19,32 11,34 Utdelning per andel, kr 0,12 0,04 0,06 0,27 - - - - - Total risk 2012 East Capital Balkanfonden 19 % Index 1 (SEK) 25 % Aktiv risk 12 % Omsättningshastighet 51,55 % Årlig avgift 2,46 % Andel av omsättningen som skett med närstående fonder, % 4,54 % Andel av omsättningen som skett med närstående investmentbolag, % 2,75 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste fem åren, % -19,2 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste 24 månaderna, % -9,9 % Transaktionskostnader, tkr 750 Transaktionskostnader i % av omsatta värdepapper 0,57 % Förvaltningsavgift i procent av genomsnittlig fondförmögenhet 2,42 % Sparandets kostnader % av fondförmögenheten Bolag Land Verksamhet Erste Bank Östeuropa Finans 7,4 Förvaltningskostnad Total Värde (Insättningsavgift ej inräknad) kostnad 31-12-2012 Engångsinsättning på 10 000 kr vid årets början 273,85 341,64 12 478,83 Månadssparande om 100 kr/mån 16,91 21,09 1 389,14 Fondförmögenhetens fördelning (%) Fondens tio största innehav Fondul Proprietatea Rumänien Finans 5,6 Fondul Petrom Proprietatea Rumänien Energi 5,6 Raiffeisen International Östeuropa Finans 4,6 Halkbank Turkiet Finans 4,3 Zavarovalnica Triglav Slovenien Finans 3,7 Garanti Bankasi Turkiet Finans 3,1 Turkiye Vakiflar Bankasi Turkiet Finans 3,0 Turkiye Is Bankasi Turkiet Finans 2,7 Sabanci Holding Turkiet Finans 2,7 Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondens utveckling tar inte hänsyn till kostnader relaterade till köp och försäljningar av fondandelar. 1 MSCI EM Europe Index t.o.m. 2010-06-30, STOXX Balkan Total Market Index Total Return (net) fr.o.m. 2010-07-01. Finans 56,7 Turkiet 35,5 Energi 9,7 Rumänien 16,9 Industri 9,1 Östeuropa 5 12,0 Konsument sällanköp 8,6 Slovenien 10,9 Telekommunikation 6,4 Serbien 9,2 Konsument dagligvaror 2,5 Grekland 7,2 Råvaror 1,9 Kroatien 2,5 Hälsovård 1,2 Balkan 5 2,3 El, vatten och gas 0,5 Bulgarien 0,1 Övriga tillgångar och skulder, netto 3,4 Övriga tillgångar och skulder 3,4 2 Värderat till priserna kl. 16:00. 3 Sedan startdatum den 1 oktober 2004. 4 Värderat till priser vid handelsdagens slut. 5 Se redovisning av innehav på nästkommande sida. East Capital Balkanfonden 15

Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 Intäkter och värdeförändringar Värdeförändring på överlåtbara värdepapper NOT 1 Överlåtbara värdepapper 154 636-380 371-57 257 OTC-derivatinstrument 1 350 - - Ränteintäkter 105 100 31 Utdelningar 23 485 26 225 24 709 Valutakursvinster/förluster, netto -408-695 -1 996 Övriga finansiella intäkter 456 12 - Övriga intäkter 2 354 239 163 Summa intäkter och värdeförändring 181 976-354 488-34 350 Kostnader Ersättning till fondbolaget -16 809-23 738-30 337 Räntekostnader -100 - -3 Transaktionskostnader NOT 2-750 -311-938 Summa kostnader -17 659-24 048-31 278 Årets resultat 164 317-378 537-65 629 Balansräkning (tkr) 31-12-2012 31-12-2011 31-12-2010 Tillgångar Överlåtbara värdepapper 945 127 647 008 1 081 553 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde NOT 4 945 127 647 008 1 081 553 Bank och övriga likvida medel 146 544 21 061 13 123 Kortfristiga fordringar 394 40 4 710 Summa tillgångar 1 092 065 668 108 1 099 386 Skulder Skatteskuld 152 55 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 033 715 1 119 Övriga kortfristiga skulder 113 040 3 764 2 795 Summa skulder 114 225 4 534 3 914 Fondförmögenhet NOT 3 977 840 1 663 574 1 1 095 472 1 Poster inom linjen Säkerhet som erhållits för utlånade värdepapper 57 663 - - Utlånade värdepapper 57 663 - - NOT 1: Specifikation av värdeförändring 2012 2011 2010 Realisationsvinster 21 984 34 580 113 768 Realisationsförluster -111 725-117 642-123 380 Orealiserade vinster/förluster 245 727-297 308-47 646 Summa 155 986-380 371-57 257 NOT 2: Transaktionskostnader 2012 2011 2010 Courtage och övriga transaktionskostnader -651-288 -820 Registreringsavgifter -99-23 -118 Summa -750-311 -938 NOT 3: Förändring av fondförmögenhet 2012 2011 2010 Fondförmögenhet vid årets början 663 574 1 095 472 1 212 782 Andelsutgivning 438 351 429 653 622 639 Andelsinlösen -280 440-480 042-669 175 Årets resultat enligt resultaträkningen 164 317-378 537-65 629 Lämnad utdelning -7 962-2 971-5 145 Fondförmögenhet vid årets slut 977 840 663 574 1 095 472 NOT 4: Finansiella instrument 2 Namn Verksamhet Marknadsvärde, tkr Andel % Balkan 22 165 2,3 East Capital Bering Balkan Fund* Finans 22 165 2,3 Bulgarien 1 146 0,1 Doverie Holding Finans 1 146 0,1 Grekland 70 671 7,2 Folli Follie Group Konsument sällanköp 8 885 0,9 Fourlis Holdings Konsument sällanköp 18 067 1,9 Hellenic Exchanges Finans 21 941 2,2 OTE Telekommunikation 21 778 2,2 Kroatien 24 844 2,5 Istraturist Konsument sällanköp 13 609 1,4 Jamnica Konsument dagligvaror 2 779 0,3 Maistra Konsument sällanköp 3 367 0,3 Podravka Konsument dagligvaror 5 089 0,5 Rumänien 164 804 16,9 Banca Transilvania Finans 9 338 1,0 Fondul Proprietatea Finans 55 106 5,6 Petrom Energi 54 599 5,6 Sif 1 (Banat Crisana) Finans 2 230 0,2 Sif 2 (Moldova) Finans 8 725 0,9 Sif 3 (Transilvania) Finans 13 390 1,4 Sif 4 (Muntenia) Finans 8 835 0,9 Sif 5 (Oltenia) Finans 7 587 0,8 Transgaz Energi 4 994 0,5 Serbien 90 411 9,2 Aerodrom Nikola Industri 4 865 0,5 AIK Banka* Finans 21 753 2,2 Alfa Plam Konsument sällanköp 5 794 0,6 Cacanska Banka* Finans 2 631 0,3 Efes Zajecar* Konsument dagligvaror 690 0,2 Energoprojekt Holding Industri 11 501 1,2 Imlek* Konsument dagligvaror 3 814 0,4 Komercijalna Banka Finans 9 227 0,9 Nafta Industrija Energi 20 442 2,1 PIK Cacak* Konsument dagligvaror - 0,0 Pupin Telecom* Informationsteknik 242 0,0 Toza Markovic* Industri 3 539 0,2 Univerzal Holding* Finans - 0,0 Zitopromet Mlin* Konsument dagligvaror 5 913 0,6 Slovenien 106 171 10,9 KRKA Hälsovård 11 287 1,2 Nova Kreditna Banka Maribor Finans 13 291 1,3 Petrol DD Ljubljana Konsument sällanköp 17 187 1,8 Pivovarna Lasko Konsument dagligvaror 6 065 0,6 Telekom Slovenije Telekommunikation 22 325 2,3 Zavarovalnica Triglav Finans 36 016 3,7 Turkiet 347 527 35,5 Akbank Finans 14 688 1,5 Aygaz El, vatten och gas 4 648 0,5 Do & Co Restaurants & Catering Konsument sällanköp 7 976 0,8 Emlak Konut Gayrimenkul Finans 9 031 0,9 Enka Insaat Industri 6 947 0,7 Garanti Bankasi Finans 30 593 3,1 Halkbank Finans 42 151 4,3 Koc Holding Industri 26 097 2,7 Koza Altin Råvaror 5 148 0,5 Koza Davetiyeleri Råvaror 7 957 0,8 Park Elektrik Råvaror 5 493 0,6 16 East Capital Balkanfonden

NOT 4: Finansiella instrument (fortsättning) Sabanci Holding Finans 26 275 2,7 Sekerbank Finans 4 455 0,5 Tav Havalimanlari Industri 7 166 0,7 Tekfen Holding Industri 5 408 0,6 Tofas Konsument sällanköp 9 335 1,0 TSKB Finans 6 315 0,6 Tupras Energi 14 392 1,5 Turk Hava Yollari Industri 15 109 1,5 Turk Telekom Telekommunikation 3 096 0,3 Turk Traktor Industri 6 090 0,6 Turkcell Telekommunikation 15 294 1,6 Turkiye Is Bankasi Finans 26 515 2,7 Turkiye Vakiflar Bankasi Finans 29 518 3,0 Yapi Kredi Bankasi Finans 14 686 1,5 Yazicilar Holding Industri 3 144 0,3 Östeuropa 117 388 12,0 Erste Bank 3 Finans 72 044 7,4 Raiffeisen International 4 Finans 45 344 4,6 Summa finansiella instrument 945 127 96,6 Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad 884 382 90,4 Övriga finansiella instrument (*) 60 745 6,2 Övriga tillgångar och skulder, netto 32 713 3,4 Fondförmögenhet 977 840 100,0 1) Värderat till priser vid handelsdagens slut. 2) Markering för typ av marknadsplats Ingen asterisk indikerar att det finansiella instrumentet är ett överlåtbart värdepapper som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande. En asterisk indikerar att instrumentet tillhör kategorin övriga finansiella instrument. 3) Erste Bank, ett finansbolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. 4) Raiffeisen International, ett finansbolag noterat i Österrike och verksamt i Östeuropa. East Capital Balkanfonden 17

East Capital Turkietfonden Förvaltningsberättelse Fonden steg med 53,9 procent under året, medan jämförelseindex steg med 56,9 procent (båda i SEK). Fondförmögenheten var 2 757 miljoner SEK den 31 december 2012, vilket kan jämföras med 1 093 miljoner SEK den 31 december 2011. Nettoinflödet uppgick till 1 018 miljoner SEK. Marknadskommentar Den turkiska markanden hade ett mycket starkt år och redovisade det näst bästa resultatet i hela världen med en ökning på 61,9 procent. Efter två års snabb ekonomisk tillväxt lyckades Turkiet att sakta ner takten till en lägre, men hållbar, nivå samtidigt och minskade inflationen samt underskottet i bytesbalansen. Landet uppgraderades slutligen till en god kreditriskvärdering (investment grade) och det bidrog ytterligare till att aktiemarknaden kunde nå nya historiska toppnoteringar. Fondens utveckling Fonden utvecklades något sämre än sitt jämförelseindex, devis på grund av att det senare har en extrem hög exponering mot finanssektorn. Samtliga sektorer avslutade året med dubbelsiffriga uppgångar, och den dominerande finansiella sektorn var starkast med en uppgång på 79 procent. Branschen präglades av den inhemska makroekonomiska utvecklingen som överträffade förväntningarna, men även den förbättrade ekonomiska situationen i Europa. Flera stora banker, som Yapi Kredi och Is Bankasi, steg med över 100 procent under perioden. Industri- och dagligvarubolag tillhörde också vinnarna, även om den inhemska efterfrågan försvagades betydligt under perioden. Turkish Airlines fortsatte ligga i topp med en uppgång på 210,1 procent och en imponerande trafiktillväxt under året. På topplistan fanns även bilproducenten Tofas och hushållsapparattillverkaren Arcelik som rusade 94,3 respektive 93,6 procent. På den negativa sidan var det telekomföretagen Turk Telekom och Turkcell som redovisade sämre resultat än marknaden på grund av deras defensiva natur. Glastillverkarna hade också ett svagt år till följd av sämre lönsamhet. Förändringar under perioden Exponeringen mot finanssektorn ökades med mer än 11 procentenheter till 54,8 procent på bekostnad av alla andra sektorer, men de största minskningarna skedde i mindre och medelstora industribolag. Fonden gjorde stora nettoköp i de flesta turkiska storbanker inklusive Vakifbank, Turkiye Is Bankasi, Halkbank och Garanti Bankasi. Alla andelar såldes i industribolag som Celebi och Trakya Cam, samt i råvaruföretag som Anadolu Cam och Mardin Cimento. Det gjordes också en omfördelning från Turk Telekom till Turkcell inom telekombranschen samtidigt som den totala vikten av sektorn minskades. Fondens likviditetsrisk är något högre än i en fond som investerar i stora bolag på mogna marknader. Det betyder att det ibland kan vara svårt att sälja innehav på marknaden utan att påverka aktiepriset negativt. Risken hanteras genom att man kontrollerar storleken på innehaven, så att de inte blir för stora i förhållande till marknadsomsättningen. Fonden har främst varit investerad i Turkiet. Landets risknivå har analyserats med hjälp av offentliga makroekonomiska och näringslivsbaserade indikatorer. Analysen visar att Turkiet inte är särskilt sårbart avseende euroländernas kris. Risk relaterad till korruption, affärsklimat och ekonomisk frihet bedöms som medelhög. Mål och placeringsinriktning Fondens mål är att maximera avkastningen för andelsägarna. Fondens placeringsinriktning är knuten till den turkiska ekonomin, och fonden får placera i finansiella tillgångar utgivna av emittenter hemmahörande i Turkiet. Både direkt och indirekt exponering är tillåten. Dock placeras minst 50 procent av fondens förmögenhet genom direktexponering. För att uppnå diversifiering och effektiv likviditetshantering får fonden vidare placera upp till 1/3 av fondförmögenheten i finansiella tillgångar utgivna av emittenter hemmahörande i Armenien, Azerbajdzjan, Bahrain, Bulgarien, Cypern, Egypten, Georgien, Irak, Kuwait, Libanon, Oman, Ryssland, Saudiarabien, Syrien och Förenade Arabemiraten. Andelen aktier och aktierelaterade instrument i fonden uppgår till minst 75 procent av fondens förmögenhet. Fonden är en s.k. UCITS-fond som högst kan ha 10 procent av fondförmögenheten investerad i en enskild emittent, och de flesta innehaven ligger under 5 procent. Fonden investerar huvudsakligen i aktier. Fonden får handla med derivatinstrument. Handel med s.k. OTC-derivat är bland annat tillåten för valutakurssäkring. Handel med derivatinstrument sker i begränsad omfattning. Denna handel används integrerat i förvaltningen med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar och att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster samt andra risker. Alla avkastningssiffror i förvaltningsberättelsen redovisas i USD om inget annat anges. Fondens riskexponering Under 2012 exponerades fonden främst mot följande risker: marknadsrisk, valutarisk, likviditetsrisk, politisk risk och legal risk. Fondens standardavvikelse minskade något jämfört med 2011 och ligger i linje med jämförelseindex. Fonden består främst av aktier som är noterade i andra valutor än fondens basvaluta, SEK, och är därmed exponerad för valutarisker. Majoriteten av fondens värdepapper är noterade i TRY. 18 East Capital Turkietfonden

Kursutveckling jämfört med valutajusterat index Jämförelseindex per 2006-03-29 likställt fondandelens värde 10 kr East Capital Turkietfonden Index 1 Fondfakta Risk Hög Fondbolag East Capital Asset Management AB Fondens startdatum 2006-03-29 Kursnotering/handel Dagligen Index ISE 100 Index Total Return (net) Utdelning Nej (fr.o.m. 2013) Förvaltningsavgift 2,5 % Insättningsavgift 2,5 % Uttagsavgift 0 % Minsta insättning 200 SEK Bryttid 15:00 Månadsspar Ja, lägst 200 SEK Pensionsmyndigheten Ja, nummer 333 690 Valbar i IPS Ja Bankgiro 5178-0796 ISIN-kod SE0001621327 Bloomberg EACTURK Fondens nyckeltal 2 Totalavkastning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 East Capital Turkietfonden 54 % -35 % 17 % 90 % -59 % 52 % -25 % Index 1 (SEK) 57 % -35 % 19 % 79 % -55 % 61 % -23 % Fondförmögenhet, tkr 2 757 463 4 1 092 668 4 2 672 548 4 1 681 448 844 394 2 207 337 1 031 398 Andelsvärde, kr 10,01 4 6,71 4 10,29 4 8,85 4,73 11,47 7,55 Utdelning per andel, kr 0,22-0,02 0,10 - - - Total risk 2012 East Capital Turkietfonden 29 % Index 1 (SEK) 30 % Aktiv risk 5 % Omsättningshastighet 98,41 % Årlig avgift 2,51 % Andel av omsättningen som skett med närstående fonder, % 0,88 % Andel av omsättningen som skett med närstående investmentbolag, % 0,05 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste fem åren, % 9,5 % Genomsnittlig årsavkastning under de senaste 24 månaderna, % 0,2 % Transaktionskostnader, tkr 733 Transaktionskostnad i % av omsatta värdepapper 0,15 % Förvaltningsavgift i % av genomsnittlig fondförmögenhet 2,50 % Sparandets kostnader % av fondförmögenheten Bolag Verksamhet Garanti Bankasi Finans 9,1 Förvaltningskostnad Total Värde (Insättningsavgift ej inräknad) kostnad 31-12-2012 Engångsinsättning på 10 000 kr vid årets början 317,98 365,23 15 354,40 Månadssparande om 100 kr/mån 18,46 21,21 1 497,08 Fondförmögenhetens fördelning (%) Fondens tio största innehav Halkbank Finans 9,1 Turkiye Vakiflar Bankasi Finans 8,8 Turkiye Is Bankasi Finans 7,9 Turkcell Telekommunikation 4,5 Akbank Finans 4,5 Koc Holding Industri 4,5 Tupras Energi 4,4 Yapi Kredi Bankasi Finans 4,4 Turk Hava Yollari Industri 4,3 Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondens utveckling tar inte hänsyn till kostnader hänförliga till köp och försäljningar av fondandelar. Finans 54,8 Industri 19,0 Råvaror 6,2 Konsument sällanköp 5,8 Telekommunikation 5,0 Energi 4,4 El, vatten och gas 1,7 Övriga tillgångar och skulder, netto 3,1 1 ISE 100 Index t.o.m. 2010-06-30, ISE 100 Index Total Return (net) fr.o.m. 2010-07-01. 2 Värderat till priserna kl. 16:00. 3 Sedan fondens start 2006-03-29. 4 Värderat till priser vid handelsdagens slut. East Capital Turkietfonden 19

Resultaträkning (tkr) 2012 2011 2010 Intäkter och värdeförändringar Värdeförändring på överlåtbara värdepapper NOT 1 Överlåtbara värdepapper 692 813-813 144 214 394 OTC-derivatinstrument - 16 165 - Ränteintäkter 83 182 164 Utdelningar 34 000 49 356 59 311 Valutakursvinster/förluster, netto -3 302 9 358 8 656 Övriga finansiella intäkter 896 1 462 - Övriga intäkter 470 739 234 Summa intäkter och värdeförändring 724 960-735 881 282 759 Kostnader Ersättning till fondbolaget -41 529-44 021-66 693 Räntekostnader - -24-39 Transaktionskostnader NOT 2-733 -319-579 Summa kostnader -42 262-44 364-67 311 Årets resultat 682 698-780 245 215 448 Balansräkning (tkr) 31-12-2012 31-12-2011 31-12-2010 Tillgångar Överlåtbara värdepapper 2 671 471 1 067 530 2 634 243 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde NOT 4 2 671 471 1 067 530 2 634 243 Bank och övriga likvida medel 168 020 124 150 49 165 Kortfristiga fordringar 184 194 103 4 510 Upplupna utdelningar 83 - - Summa tillgångar 3 023 768 1 191 783 2 687 918 Skulder Skatteskulder 432 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 070 1 219 2 849 Övriga kortfristiga skulder 262 803 97 896 12 524 Summa skulder 266 305 99 115 15 370 NOT 4: Finansiella instrument 2 Namn Land 3 Marknadsvärde, tkr Andel % El, vatten och gas 46 487 1,7 Aygaz 46 487 1,7 Energi 121 941 4,4 Tupras 121 941 4,4 Finans 1 511 507 54,8 Akbank 123 492 4,5 Albaraka Turk 21 757 0,8 Emlak Konut 78 560 2,7 Garanti Bankasi 251 034 9,1 Halkbank 249 933 9,1 Sabanci Holding 118 443 4,3 Sekerbank 12 678 0,5 Sinpas GYO 17 361 0,6 TSKB 57 705 2,1 Turkiye Is Bankasi 217 605 7,9 Turkiye Vakiflar Bankasi 242 229 8,8 Yapi Kredi Bankasi 120 710 4,4 Industri 523 726 19,0 Dogan Holding 21 324 0,8 Enka Insaat 60 360 2,2 Koc Holding 123 092 4,5 Tav Havalimanlari 50 949 1,8 Tekfen 49 476 1,8 Turk Hava Yollari 119 157 4,3 Turk Sise Cam 12 616 0,5 Turk Traktor 52 949 1,9 Yazicilar Holding 33 803 1,2 Fondförmögenhet NOT 3 2 757 463 1 1 092 668 1 2 672 548 1 Poster inom linjen Mottagna säkerheter för utlånade finansiella instrument 160 633 96 933 63 484 Utlånade finansiella instrument 160 633 96 933 63 484 Konsument sällanköp 160 798 5,8 Do & Co Restaurants & Catering 61 153 2,2 Dogus Otomotiv 24 439 0,9 Tofas 75 206 2,7 NOT 1: Specifikation av värdeförändring 2012 2011 2010 Realisationsvinster 105 426 107 122 417 831 Realisationsförluster -136 136-368 874-87 432 Orealiserade vinster/förluster 723 523-535 226-116 005 Summa 692 813-796 979 214 394 Råvaror 169 607 6,2 Koza Altin 47 399 1,7 Koza Davetiyeleri 64 138 2,3 Park Elektrik 45 530 1,7 Unye Cimento Sanayi 12 540 0,5 NOT 2: Transaktionskostnader 2012 2011 2010 Courtage och övriga transaktionskostnader -733-254 -574 Registreringsavgifter - -65-5 Summa -733-319 -579 NOT 3: Förändring av fondförmögenhet 2012 2011 2010 Fondförmögenhet vid årets början 1 092 668 2 672 548 1 681 448 Andelsutgivning 2 257 746 1 442 758 4 152 298 Andelsinlösen -1 240 047-2 242 393-3 371 462 Årets resultat enligt resultaträkningen 682 698-780 245 215 448 Lämnad utdelning -35 602 - -5 184 Fondförmögenhet vid årets slut 2 757 463 1 092 668 2 672 548 Telekommunikation 137 405 5,0 Turk Telekom 13 780 0,5 Turkcell 123 625 4,5 Summa finansiella instrument 2 671 471 96,9 Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad 2 671 471 96,9 Övriga finansiella instrument (*) - - Övriga tillgångar och skulder, netto 85 992 3,1 Fondförmögenhet 2 757 463 100,0 1) Värderat till priser vid handelsdagens slut. 2) Markering för typ av marknadsplats Ingen asterisk indikerar att det finansiella instrumentet är ett överlåtbart värdepapper som är upptaget till handel på en reglerad marknad eller motsvarande. En asterisk indikerar att instrumentet tillhör kategorin övriga finansiella instrument. 3) Om inget annat anges är instrumentet utgivet av en emittent hemmahörande i Turkiet eller av ett utländskt bolag som bedriver väsentlig verksamhet eller väsentligen investerar i Turkiet. 20 East Capital Turkietfonden