Patientsäkerhetsberättelse

RAPPORT 2018-01-03 Patientsäkerhetsberättelse 2017 Kils kommun

Sammanställd av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson Datum: 2018-02-27

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Övergripande mål och strategier 6 2.1 Mål... 6 2.2 Strategier... 6 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 3.1 Lagar och föreskrifter... 7 3.2 Vårdgivarens ansvar... 7 3.3 Verksamhetschefens ansvar... 7 3.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar... 7 3.5 Enhetschefers ansvar... 7 3.6 Hälso- och sjukvårdspersonals ansvar... 7 4 Struktur för uppföljning/ utvärdering 9 5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 6 Uppföljning genom egenkontroll 11 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 8 Riskanalys 13 9 Informationssäkerhet 14 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 11 Hantering av klagomål och synpunkter 16 12 Sammanställning och analys 17 13 Samverkan med patienter och närstående 18 14 Resultat 19 14.1.1 Måluppfyllelse... 19 14.1.2 Övriga resultat... 20 15 Övergripande mål och strategier för kommande år 29 16 Definitioner och förkortningar 30

16.1 Definitioner... 30 16.2 Förkortningar... 31

1 Sammanfattning Vårdgivaren Kils kommun är enligt 3 kapitlet i patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patient- och säkerhetsarbete. Enligt 3 kap. 1 ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Enligt 3 kap. 10 i patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska innehålla: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som uppnåtts Åtgärder som utförts är deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert, BPSD och Svenska palliativregistret. Egenkontroller har utförts genom att sammanställning och analyser har skett av rapporterade avvikelser från hälso-och sjukvårdspersonalen. Kvalitetsgranskning av läkemedel har genomförts och synpunkter från patienter och närstående har beaktats då synpunkter och klagomål inkommit. Även så har kontroll av loggranskningar i verksamhetssystemet Procapita+ och Nationell patientöversikt (NPÖ) skett. Risker för vårdskador har uppmärksammats genom riskanalyser. Det är 71, 8 % som har erhållit en validerad smärtskattning.(uppgifter från kvalitetsregistret Svenska palliativ registret). Det är 18 personer som fått en munhälsobedömning enlig ROAG registrerad. Det är två balansgrupper som är genomförda med elva deltagare. De har deltagit i kursen Balans där man kopplat ihop balans- och styrketräning med konceptet mat, motion och motivation som är friskvårdens ledord. Samtliga har efter genomförd utbildning förbättrat sina resultat i tester med Bergs balansskala. 5

2 Övergripande mål och strategier 2.1 MÅL Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG i Senior Alert med 10 %. Det strukturerade förbyggande arbetet ska öka riskbedömningarna i Senior Alert med 20 %. Minst 15 stycken samordnade individuella planer (SIP) ska utföras i Meddix öppenvård. Minst 70 % av personer i livets slutskede ska ha erhållit validerad smärtskattning. Påbörja arbetet på Resursenheten med COPM som är ett instrument som används för att identifiera och prioritera problem, sätta mål och upptäcka förändringar i en persons uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika vardagsaktiviteter. Starta upp balansgrupper i samverkan med friskvården i Värmland. Målet är att minst 50 % ska ha förbättrats sina resultat i balanstestet enligt Bergs balansskala efter genomförd utbildning av friskvården. 2.2 STRATEGIER Riskbedömning för undernäring, trycksår, fall och munhälsobedömningar för registrering i kvalitetsregistret Senior alert ska erbjudas alla 65 år och äldre på särskilt boende, vid vistelse på korttidsboende och personer med hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende. Genomföra utbildningar för användare i samordnad individuell plan (SIP) i Meddix öppenvård i samverkan med vårdcentralen. Utbildningssatsning ska genomföras gällande smärtskattning för sjuksköterskor. Utbildningar för arbetsterapeuter i COPM ska genomföras. Sjukgymnaster i Kils kommun ska samverka med friskvården i Värmland för genomförande av uppstart av balansgrupper. Metoden innebär att sjukgymnast i kommunen väljer ut personer som går med rollator, balanstest utförs före och efter balansgruppernas genomförande. Balansgrupperna genomförs av friskvården. Syftet med balansgrupperna är att minska antal fall hos dessa personer. 6

3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3.1 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Lagen om Medicintekniska produkter (1993:584) 3.2 VÅRDGIVARENS ANSVAR Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet var år 2017 socialnämnden. Från år 2018 blir det Kils kommun. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt. 3.3 VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR Denne befattningshavare ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschefen ska även ansvara för att det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen. 3.4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKAS ANSVAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet i kommunens ansvarsområde. Denne befattningshavare ansvarar även för att patienterna får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat samt för att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS bör även följa upp de rutiner som används i verksamheten så att de tillgodoser kraven på god patientsäkerhet och vård. 3.5 ENHETSCHEFERS ANSVAR Deras uppdrag består i att ansvara för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård och omsorg. Enhetschefers ansvar är även att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras. 3.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALS ANSVAR Den legitimerade personalen och även vård- och omsorgspersonalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera 7

till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 8

4 Struktur för uppföljning/ utvärdering När en läkemedelsavvikelse har upptäckts kontaktas tjänstgörande sjuksköterska som vidtar eventuella åtgärder. Sjuksköterskan lägger även bevakning (gruppmeddelande) i verksamhetssystemet Procapita till MAS och berörd enhetschef. Läkemedelsavvikelser skickas till respektive enhetschef och analyseras i arbetsgruppen och dessa skickas till MAS månadsvis. Läkemedelsavvikelser redovisas i månadsuppföljningarna till socialnämnden. MAS sammanställer läkemedelsavvikelser till enhetscheferna årligen samt följer upp, utvärderar och analyserar. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast, berörd enhetschef och MAS. Utvärdering på individnivå görs på ärendegenomgångar, veckomöten eller dylikt. Sammanställning och analys av fallrapporter sker årligen av MAS. Kartläggning av undernäring, trycksår, fall och munhälsobedömningar sker via riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert. Dessa riskbedömningar görs av sjuksköterska eller av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift i samverkan med övrig personal. Sammanställning av trycksår och andra vårdskador görs efter avvikelserapportering, riskbedömningar och journalgranskningar av MAS. Alla dödsfall i verksamheten registreras av MAS i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret efter dokumentation av sjuksköterskan i samverkan med baspersonal. I kvalitetsregistret BPSD kartläggs personer med beteendemässiga psykiska symtom vid demens, analys görs och åtgärder sätts in enligt de nationella riktlinjerna för demens. Dessa åtgärder utvärderas genom kontinuerliga skattningar som utförs av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift i samverkan med övrig personal. I kvalitetsregistret Svedem SÄBO görs årliga uppföljningar på särskilt boende av de personer som bor där som har diagnostiserats med en demensdiagnos. I denna uppföljning registreras bl. a aktivitetsnivå, om begränsningsåtgärder används och om läkemedelsgenomgångar genomförts. Dessa registreringar utförs av baspersonal som utsetts och utbildats för denna uppgift. 9

5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Kvalitetsgranskningar har genomförts gällande läkemedelsrutiner inom äldreomsorgen i samverkan med Forshaga kommun. Loggranskningar har genomförts varje månad i verksamhetssystemet Procapita+ och i NPÖ(Nationell patientöversikt). Dokumentationsgranskningar har genomförts gällande leg. personal samt baspersonal som dokumenterar i hälso- och sjukvårdsjournalen. Registrering i Svenska palliativregistret har skett och förbättringar vid vård i livets slutskede har genomförts. Riskbedömningar för undernäring, trycksår, fall och munhälsa har utförts för personer 65 år och äldre. Handlingsplanen för kostfrågor är fortsatt aktuell och matråd har genomförts i hemtjänst och på särskilt boende fyra ggr/år. Teamträffar genomförs i hemtjänsten där man övergripande diskuterar olika individärenden t.ex. för att undvika fallskada. Tillsyn har utförts av MAS gällande efterlevnad av hygienrutiner. Alla sjuksköterskor har utbildats i SBAR (strukturerad kommunikation) och News (mätinstrument vid akut sjukdom) Det är 19 av 20 sjuksköterskor som har genomgått utbildning i Proact(teoretisk genomgång av strukturerat bedömningssätt enligt ABCDE samt repetition av SBAR och NEWS). Två HLR-instruktörer(hjärtlungräddning) har utbildat 28 personal från Resursenheten i hjärtlungräddning inklusive hjärtstartare. På demensdagarna i Göteborg deltog tre personer från Minnesteamet. Den årligen återkommande seniormässan i samverkan med bl. a Landstinget genomfördes 5:e oktober. Det var cirka 200 seniorer som besökte mässan. 10

6 Uppföljning genom egenkontroll Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister såsom Svenska palliativ registret, Senior Alert, BPSD och SveDem SÄBO. Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat. Tillsyn(hygien, patientsäkerhet) Kvalitetsgranskningar läkemedel och dokumentation. Svenska Halt mätningen(se beskrivning sidan 27). Egenkontroller dokumenterade i Stratsys är rapportering fall, beskrivning och analys av läkemedel och sammanställning och analys av övriga hälso- och sjukvårdsavvikelser. 11

7 Samverkan för att förebygga vårdskador Länsövergripande och lokalt nätverk för MAS/MAR med tillhörande arbetsgrupper. Styrgrupp för inkontinensfrågor, avtalsgrupp för nutritionsfrågor, kvalitetsråd hygien- och avtalsgruppen. Avtalsgrupp för samverkan mellan kommunerna i Värmland och landstinget. Länsövergripande arbetsgrupper för utskrivningsklar, Meddix, NPÖ, SITHS och HSA-katalogen. Samverkan med läkemedelsenheten. Nätverk för hjälpmedelsfrågor i Värmland samt Riktlinjegruppen. Samverkan med vårdcentralen. Nätverksträffar i Region Värmlands regi gällande BPSD -, och Svedem SÄBOregistret. 12

8 Riskanalys Det är 14 riskanalyser som genomförts, dessa finns dokumenterade i ledningssystemet i Stratsys. 13

9 Informationssäkerhet Informationssäkerheten inom socialförvaltningen innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten. Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HLSF-FS 2016:40). Det finns skriftliga rutiner för personal som beskriver hur loggkontroller utförs. I dessa rutiner beskrivs hur systematisk stickprovskontroll genomförs i verksamheterna. Varje månad ska ett antal användare inom verksamheten slumpmässigt väljas ut och loggarna granskas under en vecka. Antalet användare som kontrolleras varje månad bör omfatta så många att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskad minst en gång per år. Loggranskningar utförs i verksamhetssystemet Procapita och i den nationella patientöversikten NPÖ. Rapport till socialnämnden sker årligen gällande loggranskningen som internkontroll. Socialnämnden beslutade den 22 februari 2017 22 om intern kontrollplan för 2017. Enligt den interna kontrollplanen ska ITsäkerheten gällande loggar granskas. Granskningen av loggar sker genom att kontrollansvariga går igenom loggar och rapporterar till systemförvaltaren. Detta sker månadsvis avseende hälso- och sjukvård för legitimerad personal och baspersonal. Systemförvaltare/IT-samordnare rapporterar sedan till socialnämnden en gång per år. Genomgång av loggar har genomförts i enlighet med den interna kontrollplanen. Granskningen har resulterat i misstänkt överträdelse i 9 stycken fall, av dessa handlar 6 stycken om utgångna samtycken. Efter kontroll har detta inte lett till någon påföljd då relevanta förklaringar har lämnats för varje enskilt fall. Uppföljningen visar att det är viktigt att även i fortsättningen gå igenom loggar för att granska IT-säkerheten. En behovs- och riskanalys gällande behörigheter till Procapita HSL har utförts och är dokumenterad, denna uppdateras vid förändring. 14

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Läkemedelsavvikelser i kommunen rapporteras på avvikelseblankett av den som upptäcker samt av den som berörs av händelsen. Avvikelserna analyseras i arbetsgrupperna i samverkan med berörd enhetschef. Dessa skickas till MAS månadsvis. Fallincidenter rapporteras och dokumenteras av baspersonal till sjuksköterska som lägger bevakning i journalsystemet Procapita till arbetsterapeut, sjukgymnast berörd enhetschef och MAS. Fallrapporterna analyseras på veckomöten, ärendegenomgångar och teamträffar. Övriga avvikelser skickas till MAS, inklusive avvikelser gentemot andra vårdgivare som MAS skickar vidare t ex avvikelser gällande samordnad vårdplanering. 15

11 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter, tas emot skriftligt eller muntligt, (om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet). Klagomålet ska besvaras muntligt eller skriftligt till den som berörs. Detta ska återrapporteras via utredningsblankett till diariet som sammanställer till socialnämnden. Vid klagomål informeras även om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård- och omsorg och Patientnämnden. Nya rutiner gäller för klagomålshantering från år 2018. Vid ärenden från Inspektionen för vård- och omsorg eller Patientnämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och/eller berörd enhetschef. 16

12 Sammanställning och analys När avvikelser, klagomål och synpunkter sammanställs analyseras dessa för att se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Vid allvarliga händelser görs alltid risk- och händelseanalyser som återkopplas till berörda verksamheter. 17

13 Samverkan med patienter och närstående I samband med tillsyn och utredningar samtalas med patienter och närstående. Ökad tillgänglighet för medborgare i Kil har skett genom att våra ledningssystem, där rutiner för hälso-och sjukvårdsarbetet finns är tillgängliga på Kils kommuns hemsida. 18

14 Resultat 14.1.1 MÅLUPPFYLLELSE MUNHÄLSOBEDÖMNING ENLIGT ROAG Det är 18 personer som fått en munhälsobedömning enlig ROAG registrerad. Det är 11 registreringar på korttiden, fyra på särskilt boende och tre i hemtjänsten. År 2016 gjordes 20 registreringar, där av nåddes inte årets mål att öka registreringarna med 10 % (uppgifter från kvalitetsregistret Senior alert). RISKBEDÖMNINGAR Riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall har utförts på elva personer på särskilt boende, av dessa har sex personer risk för undernäring och två personer risk för trycksår. På korttiden har riskbedömning för undernäring, trycksår och fall utförts på 19 personer, av dessa har tre personer risk för trycksår och nio personer risk för undernäring. I hemtjänsten har 25 personer fått en riskbedömning för undernäring, trycksår och fall, av dessa har två personer risk för trycksår och sju personer risk för undernäring. En ökning av registreringar av riskbedömningar har skett sedan föregående år, men inte med 20 %. (uppgifter från kvalitetsregistret Senior alert). Målet uppnåddes inte. SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN I MEDDIX ÖPPENVÅRD Ingen samordnad individuell plan (SIP) har utförts i Meddix öppenvård. Målet uppnåddes inte. SMÄRTSKATTNING Det är 71, 8 % som har erhållit en validerad smärtskattning(uppgifter från kvalitetsregistret Svenska palliativ registret). Målet är uppnått. PÅBÖRJA ARBETET PÅ RESURSENHETEN MED COPM Utbildning har skett till arbetsterapeuter och en registrering är utförd. Målet är uppnått. STARTA UPP BALANSGRUPPER I SAMVERKAN MED FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND Det är två balansgrupper som är genomförda med elva deltagare. De har deltagit i kursen Balans där man kopplat ihop balans- och styrketräning med konceptet mat, motion och motivation som är friskvårdens ledord. Samtliga har efter genomförd utbildning förbättrat sina resultat i tester med Bergs balansskala. Målet är uppnått. 19

14.1.2 ÖVRIGA RESULTAT LÄKEMEDEL En nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändningen i kommunernas särskilda boenden har gjorts i februari 2017 i samverkan med Läkemedelsenheten i Landstinget. Motsvarande mätning gjordes i april 2011, 2012, 2013 och i februari 2014, 2015 och 2016. Resultaten gäller stående ordinationer till patienter över 65 år. Sjuksköterskor i kommunerna har räknat hur många patienter som har stående ordinationer av vissa utvalda läkemedelsgrupper. Resultatet är baserat på 75 boende och visar att ingen använder NSAID, Tramadol, och Propavan. Resultat visar även att 4 % har olämpliga läkemedel (3 % år 2016), 19 % har tre eller flera psykofarmaka (18 % år 2016), 27 % har 10 eller fler läkemedel (23 % år 2016), 39 % behandlas med lugnande/sömnmedel (34 % år 2016) och 41 % använder laxantia (49 % år 2016). REGIONALT MÅL ENLIGT NYA PERSPEKTIV ÄLDRES HÄLSA ÅRSRAPPORT Andelen personer över 75 år med olämpliga läkemedel ska minska till 5 % 2019 20

LÄKEMEDELSAVVIKELSER I Kils kommun har totalt 235 läkemedelsavvikelser rapporterats jämfört med 232 föregående år. Det är även 43 avvikelser som inträffat som inte rapporterats till ansvarig chef. Utebliven dos har inträffat vid 155 tillfällen och 17 feldelade dosetter har rapporterats. Orsak till avvikelserna har vid 128 tillfällen varit att man inte följer rutiner, stress som orsak har påtalats vid 13 tillfällen. Förväxlat patient har skett vid fyra tillfällen. Avvikelserna är jämnt fördelade över dygnet. Vid 31 av händelserna innebar det inga konsekvenser för patienten och tre händelser betecknades som allvarliga. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts detta halvår. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR Det är 44 personer på särskilt boende som fått en läkemedelsgenomgång(förra året 51). I ordinärt boende är siffran 10 personer(förra året 15), (uppgifter från verksamhetssystemet Procapita). FALLRAPPORTERING År 2017 visar siffrorna för Kils kommun 163 fallskador och 474 fall utan skada, sammanlagt 634 fall. Både antalet fallskador och antalet fall utan skada ökar stort. Även antalet frakturer har ökat sedan föregående år. Fallskadorna har inträffat hos 95 kvinnor och 68 män. Av de 163 fallskadorna inträffade 81 stycken hos dem som är 85 år och äldre. Fallskadorna har inneburit att 27 personer uppsökt akutmottagning. Det har inträffat 14 frakturer hos elva personer(nio frakturer 2016). Frakturerna uppstod hos en person på särskilt boende, tre på korttiden och sju i hemtjänsten. Det var sex höftben-, tre bäcken-, ett lårben-, en arm, ett finger och ett ansikte som skadats med frakturer. Även så har revbensbrott inträffat. Hos de elva personerna med frakturer har riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall gjorts i åtta fall. Av de elva personerna har sju varit 85 år eller äldre. Sex av personerna som fått frakturer avled kort därefter. De flesta fallskadorna sker i sovrummen och de vanligast skadade kroppsdelarna är huvud och hals. De vanligaste skadorna är sårskador. Fallskadorna sker flest nattetid(uppgifter från verksamhetssystemet Procapita). LEX MARIA ANMÄLAN Ingen Lex Maria anmälan har gjorts till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). 21

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Enligt uppgifter från Svenska palliativregistret under år 2017 har personer med väntat dödsfall på särskilt boende, korttiden och i ordinärt boende till 84.6 % (80 % år 20016) fått ett brytpunktssamtal och närstående har fått det till 87.2 (87.5 % år 2016). Utförd validerad smärtskattning har utförts vid 71.8 % (60 % år 2016) och eftersamtal med anhörig erbjuds 87.2 % (92.5 % år 2016). Det är 71.8 % (85 % år 2016) som avlider utan trycksår och 61.5 % har fått sin munhälsa bedömd(65.2 år 2016). Mänsklig närvaro vid dödsfallet uppnås vid 97.4 %( 90 % år 2016) av de väntade dödsfallen. 22

MÅLSÄTTNINGAR I VÄRMLAND ENLIGT NYA PERSPEKTIV ÄLDRES HÄLSA Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit brytpunktssamtal 2018 När det gäller brytpunktssamtal är vi en av fyra kommuner som når målsättningen enligt årsrapporten från Region Värmland. Brytpunktsamtal utförs av läkare efter det att sjuksköterskan kallat till detta. 23

MÅLSÄTTNINGAR I VÄRMLAND ENLIGT NYA PERSPEKTIV ÄLDRES HÄLSA Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit en validerad smärtskattning 2019. När det gäller smärtskattning är Kils kommun bäst i Värmland enligt årsrapport från Region Värmland. Att siffrorna är olika mellan Kils kommun och Region Värmland beror på tidpunkten när statistiken hämtades från registret. BPSD-REGISTRET Det är 41 registreringar i BPSD-registret gjorda under året. Det är fem i minnesteamet och övriga 39 på särskilt boende. SVEDEM-REGISTRET Endast sporadiska uppföljningar och registreringar har skett i kvalitetsregistret SveDem. En nystart kommer därför att ske i mars 2018 då ny utbildning är inplanerad för baspersonal, sjuksköterskor och enhetschefer på särskilt boende. 24

REGIONALT MÅL ÅRSRAPPORT UNDVIKBAR SLUTENVÅRD Andelen undvikbara slutenvårdstillfällen ska minska till 213 stycken/100 000 invånare 2018 25

REGIONALT MÅLÅRSRAPPORT ÅTERINSKRIVNING Andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar ska minska till 16 % 2018 ÖVRIGA AVVIKELSER Det har rapporterats 13 övriga avvikelser i Kils kommun. Fem avvikelser gäller tekniska hjälpmedel. Övriga avvikelser som rapporterats är försvunnen narkotika vid två tillfällen, utebliven hjälp eller svårigheter att få kontakt med sjuksköterska vid fyra tillfällen. Även så har det rapporterats om fel vid givande av sondmat/vatten, inte signerat vid läkemedelsadministrering samt att sekretessuppgifter låg synlig i gemensam mapp. När det gäller informationsöverföring och samordnad vårdplanering har 24 avvikelserapporter skickats in till landstinget (35 stycken år 2016). Av dessa har vi fått svar på 14. Avvikelserna har handlat om: 4. Inte meddelat om utskrivning, 3 tillfällen 5. Läkemedelslistor som inte stämmer, 6 tillfällen 26

6. Perifer venkateter kvar, 4 tillfällen 7. Egenvårdsbedömning saknas, 3 tillfällen 8. Inte tagit del av information i Meddix, 1 tillfälle 9. Inte fått kontakt med läkare jourtid, 2 tillfällen 10. Inte kommit till SIP(samordnad individuell plan), 3 tillfällen 11. Kontaktar hemtjänst istället för biståndshandläggare vid hemgång, 1 tillfälle 12. Fel i såromläggning, 1 tillfälle 13. Transport, 2 tillfällen 14. Brytande av sekretess, 1 tillfälle 15. Inte kontakt med vårdcentral/öppenvårdspsykiatri, 1 tillfälle Landstinget har skickat fyra avvikelser gentemot Kils kommun som handlar om tre fall att det saknas korttidsplatser och att patienten måste stanna på sjukhus. Även avvikelse där inte hembesök utfördes då kommunen bedömde att patienten kunde hänvisas till vårdcentral. Dessa avvikelser är besvarade av MAS. Även så har en avvikelse rapporteras till Apotekstjänst gällande fel levererade dosdispenserade läkemedel, detta upptäcktes av sjuksköterskan och drabbade inte den enskilde. TRYCKSÅR Förutom trycksår som registrerats i vård i livets slutskede i palliativa registret så har ytterligare åtta trycksår rapporterats under året. Av dessa hade två personer en kategori 1(rodnad), en kategori 2(djup rodnad med avskavning av huden), fyra kategori 3(fullhudsdefekt utan djup sårhåla). En person hade ett sår med en kategori 4(fullhudsdefekt med djup sårhåla). SVENSKA HALT MÄTNINGEN I november 2017 deltog Kils kommun för tredje gången i Svenska HALT. Svenska HALT är en årligt återkommande mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige. Ansvarig för studien är Folkhälsomyndigheten. Akronymen HALT kommer från den europeiska mätningen och står för Healthcare-associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities. Mätningen utförs som en punktprevalensmätning, främst genom journalgranskning, men även med intervjuer av baspersonal samt direkta observationer. En sjuksköterska på särskilt boende registrerade samtliga enheters resultat i Kil. 27

Prevalens Andel vårdtagare med bekräftade infektioner År Riket Kil 2014 3 % - 2015 2 % 5 % 2016 1 % 6 % 2017 1 % 5 % Andel vårdtagare med antibiotika (exkl. metenamin) År Riket Kil 2014 3 % - 2015 3 % 0 % 2016 3 % 5 % 2017 3 % 3 % Ett bifynd är att lite högre vårdtyngd finns på särskilt boende i Kil, än i riket i stort, det har varit så i alla tre mätningar. VACCINATION MOT INFLUENSA Kommunens sjuksköterskor har vaccinerat 225 personer inom riskgrupperna mot influensa. År 2016 vaccinerades 198 personer av sjuksköterskorna (uppgifter från Svevac vaccinationsregister). 28

15 Övergripande mål och strategier för kommande år Öka registreringen med munhälsobedömning enligt ROAG i Senior Alert med 10 %. Detta genom utbildningssatsning för baspersonal. Det strukturerade förbyggande arbetet ska öka riskbedömningarna i Senior Alert med 20 %. Detta genom ytterligare satsningar på förebyggande arbete i samverkan med all berörd personal. Minst 15 stycken samordnade individuella planer (SIP) ska utföras i Meddix öppenvård. Detta genom att följa riktlinjerna för lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland. Minska läkemedelsavvikelserna i hemtjänsten med 20 %. Detta genom att se över rutiner i samverkan med all berörd personal. Minst 70 % av personer i livets slutskede ska ha erhållit ett brytpunktsamtal. Starta upp individuell balans/styrketräning i hemmet (OTAGO). Sjukgymnast väljer ut lämpliga kandidater som har fallrisk. Syftet med OTAGO träningsprogram är att minska fall, fallskador samt fallrädsla hos äldre patienter i ordinärt boende. Målet är att fem patienter ska ha påbörjat sin träningsperiod under 2018. 29

16 Definitioner och förkortningar 16.1 DEFINITIONER BPSD-registret: är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Brytpunktssamtal: Samtal mellan ansvarig läkare/tjänstgörande läkare och patient och/eller närstående om ställningstagande att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. (Svenska palliativregistret) Epikris: Sjukdomsberättelse efter sjukhusvistelse HSA-katalogen: HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Laxantia: Tarmreglerande läkemedel Ledningssystem: Socialnämnden i Kil har tagit fram ett ledningssystem för socialnämndens verksamhet. Ledningssystemet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). I ledningssystemet finns riktlinjer, rutiner och blanketter som används inom socialförvaltningen. Ledningssystemet vänder sig i första hand till socialförvaltningens personal men låter även kommuninvånaren få en inblick i verksamheten och hur socialförvaltningen arbetar. Loggranskning: För att garantera patienters integritet ska IT-system som används inom vård och omsorg logga vem som läser uppgifter om vilken patient, och dessa loggar ska också granskas. Detta är reglerat i patientdatalagen och underbygger regeln om att personal endast ska ta del av uppgifter som gäller de personer man är omedelbart inblandad i. Meddix: IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun, primärvård och psykiatrisk öppenvård. Nationell patientöversikt: Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. NEWS: Ett bedömningsinstrument vid akuta medicinska tillstånd. NSAID: Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs (NSAID) (på svenska: icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) är en grupp milt smärtstillande läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar. 30

Olämpliga läkemedel: Läkemedel med stor biverkningsrisk för äldre som bör undvikas, i detta ingår bensodiazepiner med lång halveringstid(lugnande och sömngivande), antikolinerga läkemedel(används t ex vid urininkontinens), det smärtlindrande läkemedlet Tramadol (Tradolan) och sömnmedlet propiomazin (Propavan). Ordinärt boende: Eget privat boende i villa, lägenhet eller seniorboende Psykofarmaka: Psykofarmaka är ett samlingsnamn för läkemedel som riktar sig mot psyket. De används inom tre indikationsområden, psykoser (antipsykotika, neuroleptika), depressioner (antidepressiva läkemedel), sömnproblem, ångest, oro och ängslan (lugnande läkemedel) SBAR: Ett kommunikationsverktyg i vården Senior alert: är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt och munhälsa. Smärtskattning: Strukturerad smärtskattning ska ske vid vård i livets slut med antingen VAS(graderar smärta från 1-10) eller för dementa/personer med kognitiv störning i sent palliativt skede med Abbey pain Scale. SveDem: är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet med registret är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Svenska palliativ registret: är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Sista veckan i livet beskrivs genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. 16.2 FÖRKORTNINGAR IVO MAS MAR ROAG Inspektionen för vård och omsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Revised Oral Assessement Guide 31