Iluliaq. Uranmotståndare vädrar morgonluft, sid 4. Storbråk mellan Grönland och Danmark, sid 8. Grönland blir allt grönare, sid 10

Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr 4/2016 Uranmotståndare vädrar morgonluft, sid 4 Storbråk mellan Grönland och Danmark, sid 8 Grönland blir allt grönare, sid 10

Klimatet i Arktis är en död spiral För tjugo år sedan tillbringade jag några dagar i Ilulissat i väntan på en förbindelse till Uummannaq. På vandrarhemmet träffade jag en engelsk glaciärforskare som också väntade på en transport. Men han skulle flygas upp till inlandsisen där han skulle stanna de kommande månaderna. Eftersom jag var en intresserad lyssnare höll han en lång föreläsning om klimatforskningen och de insikter som han kommit fram till i sina analyser. Vi måste bereda oss på en ny istid, sade han och tog fram en karta över Europa. Vid förra istiden gick nedisningen mycket snabbt. På bara femtio år nådde istäcket ända hit. Han pekade ut Bretagne på kartan. Det måste ha gått skrämmande fort, tänkte jag med en köldrysning. När nedkylningen väl kommer igång kommer det att gå lika snabbt denna gång. På detta var forskaren tvärsäker. Men hur förklarade han den tilltagande värmen. Han trodde att växthuseffekten skulle komma att skapa en fördröjning av nedkylningen men det skulle bara bli tillfälligt. Sinnessjukt klimat Med den utveckling som senare skett på klimatområdet känns hans profetia väldigt avlägsen om inte omöjlig. Eller? Forskarna blir inte kloka på allt som sker nu. Bekymrade rapporter om tillståndet i Arktis är så gott som dagliga. Forskarna tar till uttryck som sinnessjukt, dramatiskt, extremt. Mest alarmerande hittills är att temperaturen över Arktiska Oceanen i november var 20 grader högre än normalt. Termometern stannade på minus fem grader men borde normalt ha varit minus 25. Samtidigt hade normaltemperaturen i norra Centralasien sjunkit med ungefär lika många grader. Alltså en extremkyla för månaden. Värmen i Arktis är en kombination av ett rekordlitet och samtidigt tunt istäcke och varm, fuktig luft som drivit norrut med den jetström som rör sig från väst till öst över den norra hemisfären. Denna luftström tenderar att bli mer vågig och förlängas när Arktis värms snabbare än vad ekvatorn gör. Dubbelverkande kraft Något konstigt är på gång, bekräftar Mark Serreze vid det nationella snö- och isdatacentret i Colorado. Å ena sidan är en mycket varm underliggande ocean resultatet av en bristande isbildning i ytskiktet. Å andra sidan har jetströmmens oväntade förlängning tillåtit varm luft att ta sig längre norrut och frysas ner över Sibirien. Nordpolen har blivit en död spiral, säger han. Stora områden i Polarbassängens vatten är för tillfället fyra grader varmare än genomsnittstemperaturen. Det speciella med Arktis är att när det kommer mycket varm luft till Nordpolen samtidigt som vattnet är varmt uppstår en dubbelverkande effekt och förändringarna blir kraftiga. På radion hörde jag idag att om människor verkligen förstod vad som håller på att ske med vår älskade planet skulle en global depression bryta ut. Det finns bara en sak att göra för att motverka denna depression, för att låna den norska klimatforskaren Grete Hovelsruds ord. Vi måste stoppa utsläppen! Sylvia Hild En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. www.sverigegronland.com Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, 118 58 Stockholm, Telefon: 070-303 96 30, e-post: sylvia.hild@comhem.se Sekreterare: Joel Åsblom, tel: 070-7871436, e-post: asblom@rocketmail.com Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: 08-660 91 79, e-post: matsgullberg2003@yahoo.se 2

Trump, Thulebasen och Arktis Inför det förestående presidentskiftet i USA har den grönländska Thulebasen åter kommit i rampljuset, konstateras i decembernumret av The Arctic Journal. Sedan det kalla kriget klingade av har amerikanarnas intresse för Thule minskat betydligt men med Donald Trumps deklarationer om en skärpt försvarspolitik blir Thule säkert viktigt på nytt. Läget är ur USA:s synvinkel fortfarande ytterst strategiskt och basen är välrustad och det spekuleras nu om att den ska stärkas ytterligare. Betydelsen av den grönländska Thulebasens strategiska läge i förhållande till Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran kan sannolikt få en rejäl nystart redan i januari 2017 när Trump formellt tar kommandot som USA:s president och därmed blir överbefälhavare över de väpnade styrkorna (commander in chief). Det är flera militära och politiska bedömare i bland annat Danmark och Kanada överens om. Trump har varit tydlig med att det amerikanska försvaret mot bland annat missilangrepp nu ska stärkas. Förmodligen ska man just i denna fråga ta hans deklarationer på fullt allvar. Rådgivare som den blivande presidenten gärna lyssnar på har för honom framhållit det centrala luftförsvarskommandot i Colorado som nyckeln i amerikanskt luftförsvar. Colorado är en spindel i nätet och står bland annat i direkt förbindelse med flyg- och övervakningsbasen i Thule. Här på Grönlands nordspets finns den regionens enda djuphamn, en militärbas med två ständigt öppna 3 km långa landningsbanor plus avancerad radaroch avlyssningsutrustning. Det finns nu därför med ökad betoning av USA:s försvar också ett självklart ökat intresse för Thule. Globalt sett, från USA:s utgångspunkt, är exempelvis radarsystemet i Thule en ytterst vital del av försvaret mot angripande interkontinentala missiler. Flygbasen är vid behov dessutom kapabel att husera flygvapnets allra största bombplan. Förutom kapacitet för start och landning finns nödvändig bränsledepå tack vare god hamn. Grönlands premiärminister Kim Kielsen har med Trump redan hunnit lyfta frågan om att modernisera avtalet kring USA:s nyttjande av området i Thule. Amerikanarna betalar dåligt för sig, menar han. Men hans propåer om ändring kommer sannolikt att klinga ohörda med Trump i Vita huset. Det man vet säkert om Trump är att han är skeptisk till såväl global uppvärmning som till förra årets Parisavtalet. Trump är däremot för exploateringen av olja och 3 Donald Trump vill göra Amerika "great again". gas, även i Arktis. Utnämningen av Exxons vd Rex Tillerson till näste utrikesminister är en tydlig markering i den frågan. Det engagemang som amerikanarna på senare år visat inom Arktiska rådet (Arctic Council) kommer att upphöra. Där har, främst genom utrikesminister John Kerry, jobbats hårt för miljöfrågor, urbefolkningars självklara rättigheter och mot riskfylld exploatering av olja och gas i Arktis. Ett skört samarbete mellan länderna i Arktis riskerar att gå om intet. Nuvarande inriktning går stick i stäv mot Trumps intentioner och intressen. En ny era för Arktis kan vara under uppsegling. I morgondagens scenarium Thule Air Base förväntas få en allt viktigare roll. Foto: Joel Åsblom. sjunker det amerikanska engagemanget i miljö- och klimatfrågorna som en sten men Thulebasen kommer med säkerhet att få en nystart. Amerika ska ju som bekant göras great again. Något positivt för grönländsk ekonomi kan det säkert medföra men Thule kommer inte att bidra nämnvärt som Grönlands hävstång in i den självständiga lyckliga framtid som många grönländare drömmer om. Här gäller enligt Trumps utfästelse America first! Anders Tidström

Regeringsombildning ger uranmotståndare hopp Frågan om hanteringen av uran har splittrat både befolkning och styret på Grönland och kan vara ett av skälet till att man nu genomfört en stor regeringsombildning. Ansvaret för uranfrågan flyttas nämligen från en uranpositiv minister till företrädare för motståndarsidan. För två år sedan bildades en koalition mellan socialdemokratiska Siumut och de borgerliga partierna Demokraterne och Atassut. Dessa partier har till skillnad från den föregående regeringen haft en positiv inställning till uranbrytning, något som ständigt varit på tapeten och inneburit stora slitningar mellan olika grupper i samhället. I slutet på oktober revs det gamla koalitionsavtalet upp och i stället bildades en ny koalition mellan Grönlands två största partier Siumut och Inuit Ataqatigiit samt den lilla uppstickaren Partii Naleraq. Den nya treklövern representerar hela 79,1 procent av väljarkåren vid det senaste valet vilket borde innebära en mer stabil regering. De tre partierna sitter nämligen på 24 av det grönländska parlamentets 31 platser. Samtidigt förflyttar sig den grönländska politiken mer åt vänster eftersom de borgerliga partierna ersätts med socialistiska. Här kan man läsa att det är centralt för Inuit Ataqatigiit och Partii Naleraq att existerande näringar inte lider skada (läs: jordbruket) och att man därför håller fast vid nolltoleranspolitiken mot regelrätt uranutvinning. Siumut håller visserligen dörren öppen för brytning av malm som innehåller uran under förutsättning att det kan ske utan skada för miljö och hälsa men koalitionen är enig om att inte lyfta frågan förrän man har att ta ställning till nya prospekteringsansökningar. Múte Bourup Egede. Den viktiga posten som ansvarig för industrisatsningar och råvaror innehas nu av Inuit Ataqatigiits vice ordförande, 29-årige Múte Bourup Egede. Han är född i Nuuk men uppvuxen i både Narsaq och Sisimiut. Kopplingen till Narsaq är intressant eftersom det är i denna sydliga region som slaget står kring uranbrytningens vara eller icke vara. I det koalitionsavtal som lades fram 27 oktober råder dock stor enighet om vart vindarna bär. 4 Martha Lund Olsen. I den nya regeringen har Demokraternas ordförande Randi Vestergaard Evaldsen ersatts med Múte Bourup Egede på posten som industriminister medan den gamla infrastrukturministern Knud Kristiansen, Atassuts ordförare ersatts med Martha Lund Olsen från Siumut. På posten som finansminister sitter nu Aqqaluaq Biilmann Egede från IA medan Partii Naleraqs partiledare Hans Enoksen ansvarar för fiskerifrågorna. Hans Enok- Sara Olsvig. sen har ett förflutet som Grönlands regeringschef under åren 2002-2009 då han även innehade posten som partiledare i Siumut, ett parti som han lämnade i samband med att han bildande landsbygdspartiet Partii Naleraq 2014 som vid valet hösten 2014 fick 11,6 procent av rösterna. Inuit Ataqatigiits partiledare Sara Olsvig har utsetts till vice regeringschef samt ansvarig för frågor som rör justitieområdet, socialfrågor och jämställdhet. Kvar på viktiga regeringsposter finns utrikesministern Vittus Qujaukitsoq samt regeringschefen Kim Kielsen. Joel Åsblom

Bättre koll på grönländska frimärken Så här i midvintermörker kanske det kan vara aktuellt för dem med filatelistiskt intresse att damma av sin frimärkssamling? Kanske deltar somliga även i aktiviteter via någon frimärksklubb med utbyte av kunskaper? Post Greenland Filatelia bildades 1989 och har tio medarbetare i Tasiilaq på Grönlands östkust. En viktig arbetsplats i ett samhälle med hög arbetslöshet. Det bedrivs en imponerande och allmänbildande verksamhet kring frimärken, världen över. Post Greenland är inget undantag och har en ytterst välordnad webbshop, där man lätt kan söka medlemskap. Geenland Collector, en papperstidskrift kommer sedan neddimpande i brevlådan hos alla prenumeranter tre gånger per år. Det är lätt att registrera sig som prenumerant via webben och man får snabbt en välkomstfolder med senaste nytt, prenumerationsanmälan för det man är intresserad av och ett fint kort med Tasiilaqs egen poststämpel samt diverse annat material. I Geenland Collector finns artiklar om pågående frimärksutgivningar, teman, bilder och valörer mm. Förutom frimärksutgivningar, med förstadagsbrev, frimärkshäften, souvenirmappar, årsmappar mm, av filatelistiskt samlarintresse, utger Post Greenland böcker med historik kring olika frimärksteman. Så t ex i två band Skibsfart på Grønland genem1000 år. Grønlands Civile Luftfartshistorie 1960-2015 och Tolv Grønlandsekspeditioner set gennem frimærker 1818-1978. Utgivningen av grönländska frimärken har de senaste åren legat på 22-24 olika motiv. Tryckning sker med offsetmetod, eller kombination och som regel är förlagor gjorda av grönländska konstnärer. Den senaste utgivningen oktober 2016 visar i en serie Zackenberg forsknings- station på Nordöstgrönland och Grönland under andra världskriget. Vill man beställa eller prenumerera på olika frimärksutgåvor, brevtyper etc, fungerar det som överallt nuförtiden, genom att man registrerar sitt speciella intresse och betalar med kort. se mer under www.stamps.gl, eller via mail stamps@ tele.gl. På telepost.gl presenteras Geenland Collector digitalt. Helen Sterner 5

Kvinnan och grönländsk kolonialism Huruvida det i dansk regi alls förekommit traditionell kolonialism på Grönland är en fråga som diskuteras ibland. Särskilt i Danmark hörs åsikten att danskarna inte skulle ha varit kolonialherrar. Synar man samhället och dess olika kraftfält över tid så faller dock det danska undantaget platt. Danskt maktspel har inte skilt sig från övrigt europeiskt. Det framgår till exempel när The Arctic Journal tittar närmare på Henriette Egedes dagbok från 1832. Inge Høst Seiding arbetar vid Grönlands Nationalmuseum och Arkiv. Hon är doktor i arktiskt samhälle och kultur och har studerat kvinnans roll under samhällsutvecklingen på Grönland de senaste århundradena. När hon läser Henriette Egedes dagbok så konstaterar hon att den är full av upplysningar som man svårligen kan få på annat håll. Det mesta som berättas från tidig grönländsk kolonialtid är skrivet av män och är sakliga framställningar. Det är mest rapporter, bokföring och liknande. Här möter vi i stället en privat betraktelse som speglar känslor och tankar om människor och kultur. Seiding menar att denna dagbok har styrkan att den utan prut redovisar sådant som annars sällan framförs offentligt. Här finns det svart på vitt och det finns planer på att publicera det handskrivna manus (i form av brev till en syster) som förvaras i Arktiska institutets arkiv i Köpenhamn. Henriette kommer till Grönland på 1830-talet. Hon är ung och inte resvan. Kommen från en liten dansk stad har hon en väsensskild erfarenhet från det hon ska möta när hon reser till Grönland och gifter sig med Poul Egede (sonsonsonen till Grönlands apostel, den legendariske Hans Egede). Seiding påminner om kvinnans roll i kolonisationsprocessen på Grönland innan dagboken skrevs. På 1700-talet var det sällsynt att kvinnor följde med danska män som flyttade till landet. Enstaka missionärer hade sina kvinnor med sig men merparten av ungkarlarna från Danmark gifte sig med grönländskor. De var sjömän och arbetskarlar men i samhällstoppen var det endast de äldre männen som tog en grönländsk kvinna. Blandäktenskapen kom länge att bilda en egen kategori där barnen i nästa generation oftast fann sin partner från just andra blandäktenskap. När Henriette Egede gör entré börjar det bli allt vanligare att danska kvinnor följer med till Grönland. Det skedde en viss svängning i kolonialpolitiken vid denna tid. Från att man tidigare nästan uteslutande intresserat sig för resultatet 6 Samhället Niaqornat, 1909. Foto: Arktisk Institut. En grönländsk familj framför sitt jordhus. Foto: Arktisk Institut. av grönländarnas jakt så kom nu en ny aspekt in i sammanhanget. Nu skulle jägarfolket civiliseras, lyckliggöras med det tänkande och görande som är europeiskt och alltså i alla avseenden mest anständigt. Seiding pekar på att just detta tänkande då är så typiskt för den europeiska kolonialismen. Engelsmännen i Indien talade om återcivilisering. Man skulle dra en skarp gräns mellan det indiska och engelska till det senares fördel. På Grönland talade danskarna nu om civiliserande mission. Konkret framhölls det bland annat att den europeiska kvinnan var en förebild i hushållet. Det formulerades exempelvis i cirkulärskrivelser från administrationen på norra Grönland, förklarar Seiding. Henriette Egede berättar på ett rättframt sätt om vad som tilltalar henne men kanske än mer vad hon känner avsmak, rädsla eller främlingskap inför. På det sättet förmedlar hennes text en viktig del av de tankar som rättfärdigade det koloniala övergreppet. Hennes upprördhet över många av den främmande kulturens uttryck finns på andra håll i kolonialhistorien runtom i världen, så även på Grönland. Redan Hans Egede ogillar till exempel smuts och lukt i de grönländska

7 Poul och Henriette Egede bodde i huset med den danska flaggan. hemmen. Den nu aktuella dagboken är full av stereotyper som också finns i andra källor, konstaterar Inge Høst Seiding. Hon är nyfiken på hur en motberättelse skulle låta. Grönländarnas syn på danskarna alltså. Hon har trots idog efterforskning tyvärr inte hittat några sådana källor. Vi har alltså en ensidig bild full av fördomar som hade mått bra av att möta en motbild som möjligen skulle vara lika fördomsfull. Inuiternas tidiga tankar om de danskar som kom till den arktiska ön har sorgligen gått förlorade. De finns inte på pränt. Fascinationen varvade förskräckelsen i dagboksförfattarens första texter. Isberg och valar på resan mot norr skrämde henne rejält. Hon skriver att hon är tvungen att vända isbergen ryggen för att de helt enkelt är för mycket att ta till sig. Hon har med sig en föreställning om landet men den stämmer inte. Upprepade gånger slår hon fast att hon blir förvånad. Förvåningen kan ibland vara positiv. Då gäller det ofta landskapet, blommor eller någon i hennes tycke mycket vacker människa. Det står snart klart att denna danska kvinna uteslutande umgås med andra danska kvinnor även om dessa är ytterst få. I den by Henriette lever finns ett 40- tal bofasta grönländare. Hon och hennes man är nästan de enda danskarna och har sitt hus mitt i samhället utan att alltså ha någon social gemenskap med övriga ortsbor. Grönländarna får gärna göra olika arbetsinsatser mot betalning men där går gränsen. I dagboken konstaterar hon att bilden av Grönland man har i Danmark är skev. Ett exempel är, menar hon, att danskarna säger att inuiterna inte bryr sig om pengar. Men, skriver hon, de har fel. Hon har minsann märkt att de kan klaga på att få för lite betalt för ett jobb. Att det går en skarp gräns mellan kolonialherrar och koloniserade är också väldigt tydligt när dagboken beskriver ett besök hos en dansk administratör som är gift med en grönländska. Kvinnan serverade kaffe, dukade bordet och tog fram kvällsmat men åt inte med oss utan gick i stället ut till sin separata bostad. När Henriette senare besökte henne där förvånades hon över att det var ganska prydligt. Det är tydligt att man hos en grönländsk kvinna hellre gör ett studiebesök von oben än en visit på jämställd basis. Man socialiserar bara inom den egna kultursfären på den egna samhällsnivån. Små detaljer som styrkan, smaken och lukten på grönländarnas kaffe noteras vid besöket. Det är annorlunda och döms ut på den grunden. Det finns alltså även klasskillnader som man kan läsa om mellan raderna. Henriette har ju landsmän som är gifta med grönländskor men det är uppenbart att hon bara träffar dessa inhemska kvinnor om deras män tillhör samhällets toppskikt. Lågt värderade inhemska kvinnor är helt enkelt osynliga. Man kan i dagboken också notera influenser från det grönländska. Henriette är ju en av de europeiska kvinnor som ska vara föredömliga och stilbildande på Grönland. Det verkar inte som om hon medvetet och offensivt spelar den rollen. Plötsligt märks i stället att hon lär sig något av inuitkulturen. Hon klär sig i anorak av renhud och drar på sig höga stövlar av hundpäls. Det ter sig självklart. Nu är det läsaren som förvånas. Hennes matvanor ändras också. Till att börja med tycker hon att säl är vämjelig föda men inom loppet av det år dagboken fortskrider äter hon sälkött med förtjusning. Hon åt även rå valhud (då: muktuk, nu: mattak) med viss njutning efter ett halvår. Henriette lär sig laga mat på grönländskt vis, i kretsen av gäster över oljelampan i vardagsrummet. Det faktum att dagboksförfattaren delvis tar seden dit hon kommer rubbar ändå Inge Høst Seiding är doktor i arktiskt samhälle och kultur. Foto: Leiff Josefsen. inte hennes grundinställning. Hon talar om en kvinna som är bra fastän hon är grönländare. Hon levererar också täta skurar med schablonmässiga generaliseringar som att folk är lata ibland kallar hon dem fega och räddhågsna och då är det samma människor som sköter grundservisen åt henne och hennes man. Tankar och idéer och fördomar som Henriette Egede nedtecknat är på inget sätt originella. Synen på koloniserade människor som dumma, lata och okultiverade är ett drag som funnits med kolonialmakterna de senaste 500 åren. Spanjorer, engelsmän, fransmän eller danskar, de upprepar detta mönster som slutligen behövde civiliseras bort. Den som ifrågasätter den danska kolonialismen i Grönland kan nog omvändas genom att bara ögna lätt i Henriette Egedes dagbok fån 1832. Anders Tidström

Stort bråk mellan Grönland och Danmark Grönlands utrikesminister Vittus Qujaukitsoq har under de senaste veckorna gjort en rad uttalanden som skapat stora rubriker i utländsk press. Det handlar främst om Grönlands relation till Danmark men även om kraftiga slängar till de amerikanska myndigheterna kring avfallshantering runt nedlagda militärbaser. I en intervju med den danska tidningen Politiken säger Vittus Qujaukitsoq att Grönland måste få större inflytande när det gäller utrikesfrågor och garantier för att Danmark agerar utifrån grönländska intressen i samtal med andra länder. Den grönländska utrikesministern rasar över dansk arrogans och antyder att man kan tänka sig att kasta ut USA från Thulebasen eller kanske rentav göra sig självständiga från det danska kungariket. Den här arrogansen förstör oerhört mycket när det gäller relationen till Danmark, säger Vittus Qujaukitsoq som anser att Grönland under alla år blivit lurade på kompensation för att USA har fått etablera sina baser på Grönland. Han säger till Politiken att det enda man fått igen är föroreningar och bråk medan Danmark däremot både kunnat åtnjuta ökat inflytande och rabatt på sitt Natomedlemskap. Det missnöje som Grönland känner inför dessa frågor har lett till att man nu Den minst sagt flörtiga tv-påven Pio XIII möter i ett avsnitt av serien The Young Pope Grönlands kvinnliga statsminister. Under en audiens i Vatikanen överräcker hon en jättelik hällefisk till påven. Påven besvarar med en gengåva. Ett stort krucifix i guld. När statsministern framför hälsningar från Nuuks katolska församling säger Påven att han väl känner till Nuuk. Och påpekar att hans föregångare Pio II utnämnde den förste biskopen på Grönland 400 år innan Columbus upptäckte Amerika, dit Grönland enligt Påven XIII också hör. Den katolska kyrkan var först på Grönland, säger han med en viss arrogans, och den som blir först förblir först. Alla andra är gäster. Utrikesminister Vittus Qujaukitsoq är missnöjd med storebror Danmark. i höst tillsatt en avdelning i parlamentet som ska se över möjligheten för full självständighet. Därtill har parlamentet enats om att försvarsavtalet mellan Danmark och USA ska omförhandlas i en form som ger Grönland större inflytande, inte minst när det gäller den fortsatta hanteringen av USA:s sista militärbas i nordliga Thuleområdet. Efter dessa skarpa uttalanden från utrikesministern går regeringschefen Kim Kielsen nu ut med uttalanden som ger en mer försonande prägel. I en debattartikel i Sermitsiaq skriver han att Grönland värdesätter gemenskapen med Danmark och att den grönländska regeringen inte har för avsikt att lämna riksgemenskapen med Färöarna och Danmark. Inte heller har regeringen krävt att USA ska överge Thule Air Base, påpekar regeringschefen som dock betonar att man kommer att kämpa hårt för att USA ska ta sitt miljöansvar och rensa bort avfallet från de många tidigare militäranläggningarna. Joel Åsblom Under inlandsisen finns Gud i bisarr tv-såpa Amerikas indianer På Grönland är vi katoliker som Amerikas indianer, beklagar hans sig. Vi kom först och sedan har de kastat ut oss i reservat. Audiensen avslutas med att Påven frågar Grönlands filmiskt vackra och 8 Carolina Carlsson spelar Grönlands statsminister i serien The Young Pope. italiensktalande statsminister vad som finns under inlandsisen. Hon svarar att geologerna nu är av den uppfattningen att Grönland egentligen är en arkipelag av öar som döljer sig under isen. Då sätter Påven näsan i vädret och lägger an en hemlighetsfull ton. Jag tror inte på experterna. Jag tror att under inlandsisen finns Gud. Hela Vatikanen drar efter andan.

Myskoxen en arktisk get En myskoxe liknar mest en bisonoxe men är i själva verket mer besläktad med getterna. Ett unikt djur som fullt ut anpassat sig till livet i Arktis. Myskoxen invandrade till Grönland från arktiska Kanada lite norr om Thule. Därifrån har den vandrat österut och idag har den sin naturliga hemvist i Nationalparken i Nord- och Nordöstgrönland och området kring Ittoqqortormiit. Här fångades 27 djur in på 60-talet och transporterades till Kangerlussuaq där beståndet nu växt till 10 000 djur tack vare de optimala livsbetingelserna i det området. Från Kangerlussuaq har man senare flyttat myskoxar till andra ställen på Grönland bl a till Thuleområdet. Invånarna här kan varje år skjuta 80 djur som blir ett välkommet tillskott till den traditionella dieten. Myskoxen lever på randen av vad som är fysiskt möjligt för en växtätare. Detta har krävt mycket speciell anpassning. Arten har en stor kropp med relativt liten yta vilket skyddar mot värmeförlust. Mulen är kort och kraftig och därför idealisk för ett litet intag av föda. De halvmåneformade klövarna greppar bra på is och sten. Men det är pälsen som utmärker sig mest. Den är uppbyggd i tvålagersprincipen. Ytterst finns ett 60 cm långt täckhår och innerst den extremt täta, tjocka inner- ullen som bättre än något annat isolerar mot kyla. Hemligheten i myskoxens förmåga att överleva året runt i extrem miljö ligger faktiskt i denna innerull. Men det finns också en annan faktor som spelar in och den är betingad av högst oväntad hjälp. I Thuleområdet har miljontals alkekonger valt att bilda kolonier. De hämtar sin föda från havet men kommer upp på land för att ge ungarna mat. Då händer det att de lämnar ifrån sig en och annan lort också och bidrar till högkvalitativ extra näring i en näringsfattig miljö. Så i närheten av alkekongsmiljöer blomstrar vegetationen och gräset är högt och grönt. Och här hittar myskoxarna sitt näringsmättade favoritskafferi. (Källa Greenland Today: Carsten Egevang) Savissivik torrläggs Bygden Savissivik ligger långt upp på norra Grönland. Här vilar ett tungt alkoholberoende över invånarna. Butikens ölhyllor töms snabbt och står sedan tomma tills nästa leverans anländer. Spritmissbruket har satt sina tydliga spår i samhället. Stölder, vandalisering och vanvård av barnen är vanliga. En majoritet av bygdens 70 invånare tror på att ett totalt förbud mot ölförsäljning är den snabbaste lösningen på problemet. Deras önskan har nu fått positiv respons hos hälsoministern som nu förklarat Savissivik en torrlagd bygd. Savissivik är inte det första stället på Grönland som försöker stoppa sociala problem genom strypt alkoholförsäljning. 2007 gjorde Qaanaaq för en begränsad period detsamma sedan den danska filmregissören Karen Littauer gick till dansk media och rapporterade om den utbredda dryckenskapen hos föräldrarna i byn. Även Upernavik införde restriktioner i alkoholförsäljningen för omkringliggande bygder. Resultatet av de olika åtgärderna har varit blandat. I Tasiilaq upplevde man en nedgång i alkoholanvändningen efter 9 Savissiviks invånare tvingas dricka vatten i stället för öl. Alkoholstoppet införs efter stora problem kring vanvård av barn. säljstoppet 2008. Men polisen anser att förebyggande åtgärder är mer effektiva än förbud. Megastorm i Qaanaaq Qaanaaqborna är vana vid extremväder men den 7 december var det inte någon som frivilligt gick ut. En orkan lamslog byn i ett dygn samtidigt som termometern störtdök till minus 42 grader. Flertalet av Qaanaaqs vattenledningar sprang läck. Eftersom byn bara har en rörmokare lär det dröja innan skadorna kan åtgärdas fullt ut. Orkanen bröt också upp havsisen som drev bort och fångstmännen fick stanna på land den närmaste tiden.

Kreativa odlingar gör Grönland grönare En trädgård men nästan ingen jord. Kreativiteten är stor när det gäller att flytta gränserna för odling i Grönland. Grönländske odlaren Salik Hard har skapat en trädgård i Nuuk med tång och malt som får hans grödor att resa sig ur jorden. En billig lösning och ett av flera lyckade steg mot en inhemsk produktion av grönsaker. Många är de grönländare som planterar frön i krukor och ställer dem på fönsterbrädet tills de vuxit sig stora nog att flytta ut i trädgården. Men Salik Hard som flyttat från Sydgrönland till Nuuk har tagit sitt odlingsintresse till en ny nivå. Under hela våren planterar han massvis av frön som han sedan placerar i odlingsbänkar i den egenanlagda trädgården när tiden är inne. Säsongen är kort, solen lyser både natt och dag och trädgårdsarbetet blir intensivt. Salik använder mycket tid åt att förädla den fattiga sandjorden med näring och struktur. Han tar ofta vad han finner och det kan bli fårgödning, krossad malt från det lokala bryggeriet och tång direkt från fjorden. Odlingsbänkarna gör han av trä från den lokala sopstationen. Det är viktigt att det blir billigt. Jordgubbar och potatis Saliks skördar bjuder på en mångfald av grönsaker. Morötter, sallad, majrovor, rädisor, potatis, persilja, rabarber, purjolök ja t o m jordgubbar. När han anlade sin första trädgård 2009 var folk mycket nyfikna och kom för att titta och lyssna på hans berättelse och de blev mycket överraskade av vad de såg. Därefter har Salik hållit möten kring sina odlingar i fyra år. Idag är det minst tusen personer i Nuuk som odlar sin egen potatis. Salik har själv 12 potastisplantor men grannen har 70. Och inne i fjorden har en person ett helt potatisland vid sitt sommarhus. Salik vill koncentrera sig på de växter som passar in naturligt i miljön. Därför har han uppgivit tanken på ett växthus. Majrovor är enkla att odla liksom potatis. Värre är det med morötter som vill ha mycket värme, kål likaså. 10 Det görs stora satsningar på grönsaksodling i södra Grönland. Foto: Mads Pihl, Visit Greenland.

Spöktron stannar på Grönland På Grönland är tron på spöken fortfarande levande. Onda andar besätter hus och fjällgångare förvandlas till korpar. Ett arv från angakokkernas tid. Detta trots att grönländarna på många sätt är mer kristna än danskarna. 95 procent är inskrivna i folkkyrkan. De går oftare i kyrkan och tar gudstjänsten mer allvarligt. Men de flesta tror alltså på spöken. Många har sett spöken, känner någon som gjort det. Prästen Minna Winsløv och hennes kollegor i den grönländska folkkyrkan blir ofta tillfrågade om de kan komma och rena folks hus från andar. Men där blir det nej. Kyrkan accepterar inte tro på spöken. Prästen Minna Winsløv blir ofta tillfrågad om hon kan komma och rena folks hus från andar. Så sent som på 1900-talet hade angakokken ett viktigt andligt inflytande i lokalsamhället. Men spöktron är sannolikt en rest från den gamla naturreligionen som kyrkans missionärer försökte utplåna. Tron på en avancerad själlära där naturen var fylld med andeväsen som straffade folk med sjukdom och dålig fångst om man bröt mot tabureglerna. Ett straff som angakokken kunde avvärja genom att blidka andarna. Jesus och spöken ingen motsättning Så sent som på 1900-talet hade angakokken ett viktigt andligt inflytande i lokalsamhället. Därför är det lättare att förstå att grönländare fortfarande har en föreställning eller rent av en kontakt med andevärlden. Prästen Minna anser inte att man kan tillskriva grönländarna en felaktig kristendom även om folk blandar det ena med det andra. De använder gamla traditioner som en gång hade en religiös betydelse 11 Den gamla lutherska kyrkan i Nuuk, Vor Frelser Kirke invigdes 1849. men som idag inte förknippas med något religiöst, säger hon i videnskap.dk. Den sista hedningen döptes så sent som 1934 så man kan inte förvänta sig att gammalt tänkande skulle vara helt borta. Så toleranta var inte de första missionärerna som motarbetade andetro med hårda nypor. Ett exempel på den grönländska andetron i modern tid var när landstyret anlitade ett medium för att rena lokalerna från dåliga energier som ansågs ligga kvar efter tidigare styre. En nyhet som spreds vida omkring i internet. Spöken är viktiga inslag i den grönländska skräckfilmen Qaqqat alanngui.

Sista sidan... Min barndom i Grönland En ny bok har kommit ut i Danmark som ger en annorlunda skildring av förhållandet mellan Grönland och Danmark på 50-70-talet sett ur tolv barns ögon. I boken kan man läsa hur t ex Rasmus Lyberth, Julie Berthelsen och Minik Rosing upplevde sina barndomsår. Men även danskar som Iben Mondrup och Henrik Littauer berättar om sina minnen från barndomen i Grönland. Min barndom i Grønland är utgiven på förlaget Lindhardt og Ringhof och utlovar en härlig läsning för alla som älskar Grönland. Filmpris till Sume Dokumentären Sume- lyden af en revolution har vunnit pris som årets film 2016 vid SUNS Europe Minority Languages Art Festival i Udine i Italien. Juryn sade: För den tekniska kvalitén, berättelsens intensitet och för att berätta på grönländska. Genom filmens universella språk berättas om en historia med ett mänskligt och konstnärligt uttryck i en mycket viktig fas i modern grönländsk historia. Filmen är ett bidrag till kunskap och medvetenhet om identitet, kreativitet och krav på självständighet och viljan att ta höja sig över fördomar och språkligt och kulturellt förtryck. Föreningen på webben På vår hemsida sverigegronland.com samt på Facebook (sök Föreningen Sverige-Grönland) kan du läsa vad som händer i föreningen. Ibland hinner vi inte ut med programnyheter i utan då måste du aktivt bevaka hemsidan. Lokal föreningsaktivitet Funderar du på att anordna ett grönlandsprogram på din hemort. Styrelsen kan kanske hjälpa till. Ring till Sylvia Hild tel 070-3039630. Julhälsning till Grönland I år kom för 85:e gången världens äldsta underhållningsprogram att sändas av Danmarks Radio från Musikkens Hus i Aalborg söndagen den 18 december. Aalborg är den stad i Danmark där det bor flest grönländare i förhållande till antalet invånare. Grönlandshamnen bidrar förstås till detta. Showen rör sig över stora avstånd. Från Aalborg till Ilulissat, jultomtens 12 hem i Uummannaq och så tillbaka till Aalborg igen. Kören Ikinngutigiit, Julie Berthelsen och Small Time Giants medverkar liksom Barnhemmet i Uummannaq. Som vanligt är programmet fullt med personliga hälsningar och överraskningar. Det blir som alltid en storslagen fest och många tårar av både glädje och saknad. Programmet finns på dr.dk. Filmbibliotek Föreningen har byggt ut sitt bibliotek av grönländska filmer. Medlemmar kan få låna enstaka dvd mot portokostnad. Denna möjlighet gäller endast medlemmar som betalat årsavgiften. Kontakta sylvia.hild@comhem. se.