Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Relevanta dokument
Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Disposition introduktion i mindfulness

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Träning i medveten närvaron. Mindfulness

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Mindfulness i primärvårduppföljning

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Youth Aware of Mental health (YAM)

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Psykisk hälsa i primärvård

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

It s all about survival

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Tät.nu från forskning till implementering av appar vid inkontinens

Hbtq-personer och suicidprevention

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Framgångsrik Rehabilitering

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

För dig som är anhörig Anhörigcenters program september - december

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

När mamma eller pappa dör

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Utbud av stöd och behandling för spelproblem

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten.

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Politikermöten September 2009

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Trauma och återhämtning

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Ungas möte med socialtjänsten

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

De små gesternas betydelse

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Adolescents selling sex and sex as self injury

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

-man slutar bara att leva

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

STRESSHANTERING VID NPF

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Transkript:

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Sigrid Stjernswärd (ssk, dr med vet, docent) Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, webbinarium, 22 nov 2017

Min syster tror att allt är konspirationer Jag har en syster som sedan drygt 2 år tillbaka har haft en stark tro att världen styrs av andra, högre bossar och att vi bara är lurade allihopa. / / Enligt min syster är allt mat giftbesprutad, medicinerna är rent gift som de trycker i oss och vi får cancer av solskyddskrämer etc, listan tar aldrig slut. / / Detta har nu gått så långt att hon hotat att ta sitt liv flera gånger. Hela min familj är förstås mycket ledsna och oroliga. Vi vet inte vad vi ska göra. / / Snälla hjälp oss. Vi orkar inte mer. Vi vill rädda henne! Psykologiguiden.se (länk: http://psykologiguiden.se/fragor-och-svar/svarsbanken/? ID=5884&Q=Min%20syster%20tror%20att%20allt%20%C3%A4r%20konspirationer)

Man med bipolär sjukdom - hur ska jag orka leva med honom? Min man har varit sjuk i bipolär 2i5 års tid han har försökt 3 ggr med självmord. Nu har han varit inlagd på psyket i 2,5 månad och jag vet inte hur jag skall orka fortsätta leva med honom. Jag vet varken ut eller in. Vi har varit tillsammans i 26 år men man orkar inte hur länge som helst. Jag tycker om honom men han har sådana personlighetsförändringar som skrämmer mig. Vi går hos en familjerådgivare. Jag har kontakt med hans psykolog och läkare, men känner mig själv helt utmattad. Är skilsmässa den enda utvägen. Vill inte leva med denna ständiga oron hela tiden. Vad skall jag göra? Psykologiguiden.se (länk: http://psykologiguiden.se/fragor-och-svar/svarsbanken/? ID=524&Q=Man%20med%20bipol%C3%A4r%20sjukdom%20- %20hur%20ska%20jag%20orka%20leva%20med%20honom?)

Hemlighållande Skam Stigma Isolering Diskriminering Anhörigbörda Hinder för vård och hjälpsökande (t.ex. brist på resurser, tillgång, transport)

Psykisk ohälsa 27-38.2% (12m incidens EU) Source: http://www.nationalhealthexecutive.com/write/mediauploads/world.jpg

Målgruppen närstående 1.3 milj anhöriga som regelbundet stöttar/hjälper en sjuk anhörig, varav 900 000 i arbetsför ålder 140 000 har slutat arbeta/minskat arbetstid pga situationen (Anhörigas Riksförbund 2016) Anhörigbörda (subjektiv + objektiv) Egna behov av stöd och information Socialtjänstlagen (2009) stötta anhöriga Förebygga och förhindra ytterligare sjukdom

Påverkar familjen Anhörigbörda (Fadden et al, 1987; Jones, 2002) Problematiska familjerelationer (Badger, 1996; Krantz & Moos, 1987) Stress Behov av stöd & information (Fadden & Kuipers, 1987; Jones, 2002)

Vad fungerar för vem, när, varför och hur? Lättillgängligt, flexibelt, kostnadseffektivt Källa till stöd och information Tillgång, teknikkunskap, risker

Källa: http://nuviun.com/digital-health

ehälsa för överbrygga hinder? FÖRDELAR når ut till en bred målgrupp kostnadseffektiv anonymt bekvämt tillgång dygnet runt (24/7) når personer som drar sig för kontakt ansikte mot ansikte stigmatiserade grupper (t.ex. alkoholism, depression) Internet som informationskälla komplement till sedvanlig vård NACKDELAR kvalitet säkerhet (t.ex. konfidentialitet) kroppsspråk missbruk av identitet missbruk av virtuella stödgrupper i syfte att få uppmärksamhet, sympati, agera ut ilska och kontrollera andra (Feldman, 2000) m.m. flaming (personliga attacker)

Projektets mål Utveckla och utvärdera effektiviteten och värdet av ett nätbaserat mindfulnessprogram för närstående till personer med psykisk (fysisk) ohälsa. Hypotes: träning med programmet leder till mindfulness (Five Facet Mindfulness Questionnaire, Baer 2006) (själv) medkänsla (Self-Compassion Scale, Neff 2003) upplevd stress (Perceived Stress Scale, Cohen et al 1983) anhörigbörda (CarerQoL7-D, Brouwer 2006; Montgomery-Borgatta Caregiver Burden Scale)

"Mindfulness är en medvetenhet som uppstår när vi är uppmärksamma avsiktligt, i nuet, och utan dömande på saker och ting som de är." (Kabat-Zinn)

TANKE M ATTITYDER icke-dömande tålamod nybörjarens nyfikenhet tillit icke-strävande acceptans släppa taget KÄNSLA KROPP

Bara en hype?

Hur gick vi tillväga? Projekt 1 före-efter/3 mån uppföljning Pilotprojekt (genomförbarhet) (n=97) Intervjustudie (n=17) Randomiserad kontrollerad studie (n=151) Projekt 2 före-efter/3 mån uppföljning (pågående) Utvidgad målgrupp (psykisk/fysisk ohälsa) RCT (ca 440 registrerade) intervjustudie

Vad hände?

I. Hypotesen bekräftad (självskattningsskalor, projekt 1) Före Efter 3-mån uppföljning Mindfulness (ES=M-L) Self-compassion (ES=S-M) Perceived stress (ES=M) Caregiver burden (ES=S-M) (relational problems, mental health, problems with daily activities) Träningstiden förklarade 28% (T2) respektive 19.4% (T3) av variationen i mindfulnessförändringarna (Stjernswärd & Hansson 2016).

II. Användbarhet & värde (intervjuer n=15, enkäter, projekt 1 ) Värdefullt och flexibelt verktyg som kräver tid och disciplin Nytt perspektiv och nya copingstrategier för ökat välbefinnande Jag är också viktig mina gränser, mitt ansvar Tämja den inre kritikern Tillfredsställande användbarhet (intervjuer, enkät). Fördelar & nackdelar (fritextsvar enkäter, intervjuer). Stjernswärd & Hansson (Health and Social Care in the Community 2016)

Reflektioner Värdefullt och användbart verktyg God acceptans och användbarhet Utrymme för förbättringar (teknik, innehåll) Övervägande medelålders kvinnor o stödpersoner, ehälsosökare, österländska terapier http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/23/7b/34/237b349c1e55b1484e0b821051f1284c.jpg Inget passar alla, men för dem det passar fungerar det bra o Bias och negativa effekter? o Vem har störst glädje och nytta av träningen? o Stimulera engagemang och motivation?

Framtida studier Dos-effekt studier Kostnadseffektivitet Blandformer Longitudinella studier Implementering Källa: https://labrujitaaprendiz.files.wordpress.com/2014/05/08-mindfulness.jpg

Publicerade artiklar Stjernswärd S, Hansson L. Effectiveness and usability of a web-based mindfulness intervention for families living with mental illness. A randomized controlled trial. Mindfulness (N Y). 2017; 8(3): 751 764. Published online 2016 Dec 8. doi: 10.1007/ s12671-016-0653-2 Sigrid Stjernswärd, Lars Hansson. User value and usability of a web-based mindfulness intervention for families living with mental health problems. Health and Social Care in the Community. 2016;25(2):700-709. doi: 10.1111/hsc.12360. Sigrid Stjernswärd, Lars Hansson. Outcome of a web-based mindfulness intervention for families living with mental illness A feasibility study. Inform Health Soc Care. 2017 Jan;42(1):97-108. Epub 2016 May 31. doi: 10.1080/17538157.2016.1177533.

Tack! sigrid.stjernsward@med.lu.se