Sammanställda anteckningar Vårmöte i Västernorrland, 2018-04-19 Kerstin Grönman - Aktuellt från miljödepartimentet Nationell strategi för klimatanpassning, innehåller: - Resonemang kring ansvar - Angelägna områden - Nulägesrapport - Internationell utblick Två lagförslag och regeringen bedömningar. Ändringar i PBL och ÖP 1. Alla kommuner skall ange sina översiktsplaner hur man antar att klimateffekter kommer påverka kommunen. 2. Marklovsplikt. Kommunen skall kunna ha möjlighet att införa marklovsplikt, vid förändring av markens genomsläpplighet Fortsatt arbete aviserade uppdrag - Mål: Analyser av behov av mål. Utgå från existerande mål men också från ex. agenda 2030. Intigrera målen så långt det går. - Principer (hörnstenar): försiktighetsprinciper, planering under risk osv. Vilket scenario skall man anpassa sig till? Utveckla modeller för att bedöma klimateffekter. - Organisation och ansvarsfördelning: Under arbete. Det skall inrättas ett nationellt expertråd knutet till SMHI. Skall utvärdera anpassningsarbetet och bidra till att prioritera. Viktig och samlande funktion. - Tydliggörande av arbete och ansvarsområden nationellt och regionalt. - Tydliggöra länsstyrelsernas roll i arbetet med klimatanpassning - Bra om regeringen har ett bollplank i ordförandegruppen för länsstyrelser ang detta. - Boverket har samordningsansvar för ny och befintlig bebyggelse och byggnader. - Process för uppföljning: Femårig policycykel för utvärdering och uppdatering; Rådet har en överblick för att kunna prioritera; System för uppföljning. - Övriga aviserande uppdrag: Identifiera och prioritera särskilda riskområden; Översvämning på jordbruksmark. - Pågående uppdrag: hållbar vattentjänst - VA-taxan och finansiering av åtgärder; Förslag om dagvatten, konsekvensanalys. - Förstudie för att se vilken lagstiftning som påverkas Propositionen i riksdagen hur skall den hanteras? - Hanteras av MJU den 17 maj; totalt 25 motioner 1 om klimatanpassning; Justering av betänkande sker den 12 juni; Debatt och beslut den 20 juni. Frågor - Fråga: Vilket scenario ska man förhålla sig till?
Svar: Svårt att säga. Vi vill ta fram modellar som kan användas som verktyg. - Fråga från tillväxtverket brist på insikt från näringslivssidan, förslag: information och integrera det i insatser. Tex jag har hört att ni inte vill att vi ska prata anpassning i Företags och näringslivs-sammanhang då de snarare borde fokusera på mitigation. Missuppfattning? Vill man undvika att blanda ihop de här två? Svar: Det är viktigt att föra samman de här två frågorna. Det är viktigt att visa vad klimatförändringar kan leda till. Vi vill att de ska sammanföras men inte blandas ihop Respons: behövs tydligare skiljelinjer. - Fråga: Nationella expertrådet, vad är syftet och vilka skulle vara med? Svar. Kunskap om klimatförändringar samt en överblick över vad görs i Sverige. Hur ligger vi till? De ska bidra med kunskap och överblick, kolla på de handlingsplaner som redan finns. Koppla ihop alla steg, kommunerna genom länsstyrelserna. Arbetet skall vara ett underlag för fortsatt prioritering. I nuläget vet vi inte vilka som ska ingå i en sådan här grupp, någon typ av experter. - Fråga: 21 juni har Sverige en ny Nationell strategi för klimatanpassning då kanske? Svar: Det här handlar om vägen fram så det är taget och behöver inget mer godkännande. Det beslut som ska tas handlar om de lagstiftningar som behöver ändras. - Fråga: Hur ser kopplingen ut, nationell strategi kontra regionalt/lokala handlingsplaner? Svar: Handlingsplanerna skall bli en viktig del av den femåriga cykeln och samma helhet. Respons: Så det här blir en del av styrningen? Svar: Precis. Vi går vidare mot någon större enhetlighet, tydligare kedja. - Fråga: Vi har uppdrag att ta fram handlingsplan för klimatanpassning i regleringsbrevet, kommer detta bindas in i den här snurran (5åriga cykeln)? Kommer det stå i uppdraget att uppdatera vart 5 år? Svar: Ja, Typ. - Fråga: Övergångsregler 1 augusti? det blir svettigt iom arbete med risk och sårbarhetsanalyser. Svar: I kraftträdande from 1 aug 2018, har man påbörjat redan gäller de gamla reglerna. Åsa Sjöström - Vad händer 2018 nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning SMHI - Vi hämtar andan efter två stora lanseringar; havsnivåhöjning och lathunden. - En turné med lathunden är på gång, kanske till hösten. Det ska hjälpa kommuner att komma igång med arbetet. - Sammanställning av planer. Myndigheter och åtgärdsplaner, hur hänger de ihop? Vi har skickat ut en åtgärdslista där man kryssar i vad en har gjort, det är ingen rapport. - Nordisk konferens om klimatanpassning 23-25 okt. Hör av er om ni vill ha med en poster eller berätta om projekt ni har. - Serious gaming, Minecraft + kanske en enklare version i webbformat - Översyn av portalen. Kolla igenom målgrupp och hur den är utformad.
- Myndighetsnätverk, 19 myndigheter + verktyg. Tex Medel/pengar för att komma igång med arbetet med handlingsplaner tex till Försvarsmakten. Fråga: Försvarsmakten var inte med i nätverket men gjorde det ändå? Svar: Ja Viveka Sjödin m.fl. - Aktuellt från länsstyrelserna Viveka Sjödin: länsstyrelsen Västernorrland. - Länsstyrelsernas uppdrag; Vårt uppdrag som regional samordnare efter sårbarhetsutredningen. Ta fram underlag och sprida ordet. 2014 regionala handlingsplaner och därefter åtgärder. - Västernorrland och Gotland har reviderat sina handlingsplaner. - KASKAD turné, workshops klimatanpassat dricksvatten. - Flera län sammarbetar i Norr. Fördjupat kunskapsunderlag om snö målgruppsanalys vad behövs? Intervju av företrädare av areella näringar, hur påverkas dom av snön? Något mer ingående än det som finns idag. - Kulturmiljöer, riskområden. Ras och skred och översvämningar. - 3 län i södra Sverige, Blekinge, Kalmar och Kronoberg tittar på torka. För att säkra dricksvattenförsörjningen i framtiden. - Hur är länsstyrelserna organiserade? Ordförandetrio. Forum för hållbart samhällsbyggande: 1) påstigande Gävleborgs län 2) Västernorrlands sittande; 3) Uppsala avstigande; arbetsgrupper och andra nätverk. Representerar varandra i olika forum och hjälps åt att sprida informationen. - Projekt från ide till vägledning Tillsyn och prövning förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i Luleå. Arbetsgrupp och projektide miljösamverkan Sverige, blev beviljat. Start Maj 2016, projektledare, 3 klimatanpassningssamordnare, 2 handläggare. Anna skall berätta hur arbetet gick till: Anna, Västra Götaland genomförandet av Tillsyn och prövning av förorenade områden - Ingela projektsamordnare, från miljösamverkan. - Olika kompetenser har ansvar för olika delar. Arbete tillsammans och enskilt. Samlat material i SharePoint. Siv miljöskyddshandläggare intervjuade sina kollegor. - Projektets resultat: Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Kap 2: hur kan man använda GIS. Lagstiftning: tips och råd. PP-presentation. Finns tillgänglig på miljösamverkan. Ett av våra lyckade projekt! - Det finns ett webbinarium på miljösamverkan där vi beskriver materialet. Lars, Västra Götaland och Greta, Stockholm Översvämning till följd av skyfall stöd i fysisk planering - (Lars) Vi pratar om PBL. Rekommendation för hantering av översvämning till följd av skyfall stöd i fysisk planering. Fick stöd från SMHI. - Skriftens rekommendations: bebyggelse ska inte skadas eller orsaka skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. - Vi ställer högre krav på verksamheter. Vi pratar om funktionen så att den kan upprätthållas vid skyfall. - Framkomlighet skall vid behov åtgärdas skall göras en bedömning.
- Rekommendationer för ÖP och DP - (Greta) Genomförandet Pilotstudie karteringtyper, Täby, Södertälje och Haninge. Sökte medel från SMHI tillsammans med Västra Götalands län. Extern referensgrupp: Boverket, MSB, SMHI, avfall och vatten vad m.fl. med i workshop. Intern förankring: verksamhetsområden inom vatten. Extern förankring: bockade av rekommendationerna så de inte är motstridande med boverket. Remiss: i kommunerna och nationella och regionala myndigheter i dagsläget. Kom gärna med synpunkter. - Hur är den upplagd? Intro, rekommendation, vägledning, stöd till kommuner och länsstyrelser. - Inte så hårda rekommendationer så att vi får med kommunerna på banan. - Sista svarsdag 7 maj. Lathund för klimatanpassning Anna Jonsson, SMHI - Målgrupp är små och medelstora kommuner som ej kommit igång med arbetet ännu - Processbeskrivning för hur man kan arbeta med klimatanpassning - Omlansering vid Nordiska konferensen i oktober - Fyller på med material i de olika verksamhetsområdena - Vi jobbar på att ta fram en kurs i lathunden som skulle kunna samordnas genom länsstyrelserna Eva Liljegren - Trafikverket - Trafikverket är en stor organisation så det är svårt att göra sig hörd. - Det behövs externt tryck från tex länsstyrelsen - Har nu fått i uppdrag från regeringen att jobba med detta. Nationell klimatanpassning i regleringsbrevet - Strategi mest för internt intresse för att få in frågorna - Handlingsplan 2016 allt klart utvärderat arbetet ny handlingsplan är på g Trafikverkets klimatanpassningsarbete Strategi 2014; Handlingsplan 2016 klart 2017; nya aktiviteter i handlingsplanen 2018. Ansvar för klimatanpassningsarbetet (aktivitet 1) - Nationell samordningsgrupp. Representanter från olika delar av verksamheten. Ca15 personer. Kerstin Sondén kan länsstyrelsens frågor bättre. Syftet med gruppen Regionala representanter 6 i vardera 6 regioner i trafikverket. Gruppen skall besvara remisser på ett enhetligt sätt. Experter sitter i gruppen som skall kunna ta hand om olika typer av frågor. Syfte att stötta länsstyrelser och kommuner. De kommer få delta i utbildningar. Tanken är att de ska kunna diskutera remissvar i gruppen men också ta emot remisser som ska tas om hand nationellt. Stöd och bollplank, expertråd. - Aktivitet 9 förhållningssätt. Ett word-dokument som ska göras om till en riktlinje. Stöd till externa aktörer. Vad tycker och tänker trafikverket egentligen. I nuläget ligger det på enskilda handläggare. Vill få in klimatanpassning tidigt i pyramiden. LCC-tänk livslängd. Risker skall analyseras med andra risker. Färdig 2018. Val av scenario
- RCP 4,5 standard. RCP 8,5 (bla på järnvägstunnlar) där det finns risk för större konsekvenser.. Detta har inte gått ut externt men är i nuläget godkänt av GD. Frågor - Fråga: har ni med någon princip att åtgärden skall vara adaptiv? Anpassa till om 50 år? Svar: Riktlinjen kan ändras, ja. Det finns med att man skall försöka bygga på efterhand. - Fråga: hur jobbar trafikverket i vårt län- revidering. Kommer vi få detta? TVs planering för framtiden? Svar: Vi skall ta fram ett stöd för våra samhällsplanerare som vi säkert kommer referera tills - Fråga: Vad kommer det stödet innehålla? Svar: Det vet vi inte. Inte börjar fundera på det. - Fråga: Kontakt med näringsdepartimentet, är det något som kommuniceras? Svar: Det vet jag inte. Signhild Nerheim, SMHI - Framtida havsnivåer presentation av projektet Klimatologi nr 48 för bilder. - Den nya lanseringen innehåller beräknade medelvattenstånd med 3 olika scenarion - Beskrivning om vad höga vattenstånd kan innebära - Visualisering Projektet har levererat! - Beräknat medelvattenståd för hela Sveriges kust för 2050-2100 för 3 olika klimatscenarier. Tagit fram en beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats. SMHIs mätstationer. Översikt över statistik metod. Etc Goda nyheter: AR 5 står sig - IPCCs resultat är viktiga som grund. Havet kommer fortsätta stiga efter 2100. Hur snabbt beror på globala uppvärmningen. 66-100% säkert att man är i det här spannet. Nyare forskning - Amerikansk forskning, 2,5 m? Olik metodik. Inget enskilt forskningsresultat. Men hur sannolikt är det att 1 meter överskrids? 17 %. Ingen motsättning mellan IPCC och nya resultaten. Vi har fått en bättre skattning. Högvattenhändelser - Grebbestad. Geotekniska problem. Högsta beräknade havsvattenstånd - Vi har tagit fram ett nytt mått utifrån det vädret vi redan har haft. Visningstjänst höga havsvattenstånd
- I Skanör. Dagens klimat vs år 2100. Hur skall man göra när man planerar? - Hur skall man använda sig utav underlaget? Står i klimatologi kap 5.3. 100-200 återkomsttid ger inte en tillräcklig bild av vad som händer: ex. Trelleborg karta över höjdkurvor. 250cm i RH2000 en händelse vi hade förra året, om havet stiger 1 m, så är det den utan som är täckt. Titta sedan på 150 cm (som det varit i Skanör) i RH2000 farligt nära järnvägsvallen. Vrid och vänd på sin data och förstå på ett annat sätt. Framtida lägsta högvatten 2100 liknar MaxObs idag. Osäkerheterna viktiga att förstå. =Framtidens medelvattenstånd. Slutsats: måste relatera händelse till konsekvens. Fokusera också på befintlig bebyggelse och inte bara ny bebyggelse. - Fråga: Vilken RCP och vilken åtkomsttid ska man använda i planering? Svar: Man måste ställa vad man gör i relation till vad man ska göra. Det spelar roll, det kan vara så att din konsekvens kan öka mkt beroende på val av siffra på en plats men inte på en annan. Behov av riskanalys. Trubbigt med 100/200 års återkomst-tid, ger inte tillräckligt med kunskap för vad som faktiskt händer. Vrid och vänd på data förstå det på ett annat sätt. Relatera händelsen till konsekvens. Peter Tinnell - Elsäkerhetsverket - Uppdrag: titta på risker som finns i samhället. Vision: trygg och störningsfri el. - Största faror: översvämning som kan leda till elchock. Ras, skrev, erosion ledningar och kablar som går sönder. Åska. - Vi har identifierat olika scenarier. Karlskoga 2017. - Åtgärder bygg på lämplig plats! Informera. Anpassa nybyggnation tex genom att nätstationer står på kulle, kabelskåp på ben, vattensensorer som säkerställer att skydden löser ut, placera elcentraler och ställverk högt ej i källare, högre vatten tålighetsklassning på materiel, komplettera med fler skydd för att säkerställe brytning tex jordfelsbrytare. - Vi måste öka kunskapen hos anläggningsinnehavare (proffs, bostadsägare, kommuner, industri, idrottsföreningar etc). - Elsäkerhetsverkets handlingsplan: Tagit fram information till nätägare, bostadsägare, andra anläggningsinnehavare (ex. idrottsföreningar), privatpersoner, fysisk planerare. - Fördjupad studie: risker med el i vatten, 2018-2019. - 2018-2019, förstudie föreskriftsändring. Johanna Giorgi - Tillväxtverket - Vår uppgift: Konkurrenskraft driva och främja, kan inte mkt djupare om klimat - Vad gör företagen och hur kan vår roll påverka? - Uppskattat investeringsbehov 140-200 miljarder kronor - vi behöver se till att det är svensk teknik klimatanpassningen görs med. - Ett sätt att konkritisera vad klimatanpassning är. - Påverkan på leveranskedja är nog ett problem som kommer öka hur tar vi oss an det? - SME jobbar ganska lite med klimatanpassning och en viss förvirring om vad det är. Risk eller klimatanpassning?
- Vi har inget departement på oss men vi vill börja lyfta frågan. Finansbranschen är också på. Hur påverkas investeringar? - Mest handlar det om kunskap och insikt. Ta fram rapport/material som man kan dela. Näringslivet utifrån klimat. Anneli Harlen HaV - Klimatstrategi och handlingsplan klimatanpassning. Innehåll handlingsplan för klimatanpassning. Finns på hemsidan Ex. Åtgärder för klimatanpassning 2018 hur vattenförvaltningen tar in åtgärder i vattenförvaltningens åtgärders program som vattenmyndigheterna skall ta fram. Övergödning, ytterligare m.t. på klimatförändringarna. - Vad jobbar vi med nu? Följa upp regleringsbrevet. Utveckla teknisk plattform i form av web-baserad åtgärdsdatabas i första hand. - Fråga: är det bara marina man pratar om? Svar: I år är de det. Charlotte Lagerberg-Fogelberg - Livsmedelsverket - Vi har nästan en handlingsplan. Den är uppe nu och knådas i ledningsgruppen och kommer beslutas alldeles snart. - Vi jobbar med gränshandel, gatukök, allt möjligt. Metodutveckling. Referenslaboratorier. Kemiskt och biologiskt. Stor verksamhet utöver livsmedelskontroll och kostråd. - Dricksvattenhandboken som skall hjälpa producenterna att tänka klimatanpassning. - Konsekvenser i livsmedelssektorn. Fiskbestånd flyttar norr. Invasiva arter. Föroreningar ras och skred. - Nitrat, torkstressade växter. Vätecyanid. Vegetabilier. Spannmål. Upplagring av nitrat. Blåsyra problem på betesmarker. - Lokaler och kylkedjor. Fuktigare och varmare klimat skadar livsmedlen. - Ökat tryck på den inhemska produktionen. Vi importerar hälften av det vi äter. Klimatförändringarna gör att vi inte kan göra det mer - satsa inhemskt. - Befolkningstillväxt. Klimatmigration/flyktingar kräver ökad produktion Frågor till panelen: - Fråga: till Charlotte. Tryck på inhemska produktionen. Varför har ni formulerat det så? Svar: det blir en ökad belastning och krav. Det är något som man behöver fundera över när man asfalterar. Vara rädd om lokaler och ytor som producerar och livsmedelsproducerande mark. Måste klara producera för fler människor inhemskt och internationellt. Vi behöver vara rädd om livsmedelsproducerande mark, det handla inte om att få ut fler produkter från fabriken. Vi behöver möjlighet att producera mer i Sverige. - Fråga: till Johanna. Har ni funderat att få in klimatanpassning?
Svar: regionala tillväxtarbetet. Näringslivet som drivande motor många har fått ett nej från departementet gällande de här två frågorna. Är det en kostnad som företag skall ta? Eller är det en risk som företag behöver räkna in? Försäkringsbolag. - Fråga: till elsäkerhetsverket. Motstridande intressen elförsörjning, hur samverkar myndigheter med andra berörda, säg MSB och SGI? Svar: Varit med i HP, sammarbeta. Har även legat i uppdraget. Så ja, vi sammarbetar. Framtida sammarbete mellan myndigheter är jätteviktigt. - Fråga: till elsäkerhetsverket. Målgrupperna ni beskrev, är energikrävande industri en målgrupp också? Vi har inte lagt så mycket energi på dom de är fokuserade på sin produktion. Det är mer produktionsbortfall för deras del. Vi har lagt mer energi å dit där det är många människor så de inte skadar sig. - Fråga: till Charlotte. Drickvatten vs jordbruk är det en motstridighet? Ökat tryck på vattenresurser om vi skall öka jordbruksproduktion samt övergödningen. Charlotte: vi skall inte anta att det blir motsättningar per automatik. Öka medvetenhet. Övergödning ökar inte per automatik. Kan utöka arealen att producera där det inte finns vattenbrist. Öppnar upp för nya möjligheter. - Fråga: Har ni börjat fundera på kopplingar mellan eran och regionala hp? (Till alla) Johanna: Osäker på vad vår roll är. Vi måste jobba genom andra tex länsstyrelser. Vi måste kunna skära informationen vidare till företagare. Tänka tex störda leveranskedjor eller varma lokaler = arbetslivsmiljö Charlotte: självklart är länsstyrelserna jätteviktiga. Vi behöver fundera över vad vi behöver av varandra. Det är bara jag som jobbar med det här, och hinner inte lika mycket i framtiden. Fråga: anställa fler på beredskapsavdelningen. Charlotte: vi håller på och utvecklar det. Klimatanpassning har ett annat tidsperspektiv. Däremot sårbarhetsanalayser, det påverkas ju. Vi har även agenda 2030 som vi skall klara. Motiv. Personer och funktioner som är trygga i sin roll. Anneli: Vi har inte heller hunnit börja jobba med åtgärderna inte så mycket resurser. Men vägledningsarbete finns. Vi vill ha dialog med berörda parter, tex länsstyrelserna så att vägledningarna blir användbara. Magnus: Ansökan tillväxtverket positiv till det. Hoppas ni får kraft och tid att ha frågan på agendan. Johanna: har vi tid med det här? Vi är redo när det händer. Det kommer inte bli ett eget område, men däremot beredda när det sker. Magnus: introducera sätta ett mindset.