Svenska folkets betalningsvanor 2018

Relevanta dokument
Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Behovsprövning av 50-öresmyntet

Card Payment Sweden Stortorget 13 B SE Malmö Sweden

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2007

Dags att byta kontanterna mot kort?

Betalningsmarknaden i förändring*

POST & TELESTYRELSEN. Befolkningens post- och kassavanor T-23831

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

Det är dyrt att betala - använder vi för mycket kontanter?

Sveriges Föreningars yttrande över delbetänkandet av Riksbankskommittén Tryggad tillgång till kontanter.

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Dokument med avgiftsinformation

Dokument med avgiftsinformation

96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta.

Avgiftsinformation. Ungdomskonto. Datum: Allmänna kontotjänster. Betalningar (exklusive kort)

Pengar och betalningar: vart är vi på väg? Nationalekonomiska föreningen Handelshögskolan i Stockholm 4 juni 2018

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr

Kontantanvändningen i Sverige

RAPPORT. Undersökning av befolkningens postoch kassavanor Ann-Christin Sundberg. Datum: Kommunikationsmyndigheten PTS: Stockholm

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Så sparar svenska folket

Post&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275

Undersökning om Stureplanerna

n Ekonomiska kommentarer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Butikerna är en samarbetsorganisation med ca butiksföretagare som medlemmar i olika branscher inom handeln.

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Dokument med avgiftsinformation

Dokument med avgiftsinformation

Dokument med avgiftsinformation

Dokument med avgiftsinformation

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015

RAPPORT. ISSN Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län

Dokument med avgiftsinformation

SKOP Skandinavisk opinion ab

Dokument med avgiftsinformation

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Överväganden inför en kontantlös framtid 1

Dokument med avgiftsinformation

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

Dnr ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 2 s eptember 2016

Standard Eurobarometer 90

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

Behöver vi en e-krona?

Dokument med avgiftsinformation

Bakgrund. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence

Gäller fr o m 2 april Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Kontanthantering ett nytt problem för Sveriges företagare

Barn och skärmtid inledning!

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

Brussels, 7 January 2002

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Dokument med avgiftsinformation

Fördelaktigare betalsystem genom transparent prissättning en paradox?

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Riksbankens arbete på betalningsmarknaden. Anna-Lena Wretman

Frågeområde Livsvillkor

Sottunga kommun PM juni 2016

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Pressmeddelande. 4 september 2013

Remissyttrande från Bankomat AB, Ref Fi2018/02359/B. Riksbankskommitténs delbetänkande Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42)

Dokument med avgiftsinformation

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Rapport från Soliditet

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Allmänheten om digitala böcker

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

NANOTEKNIK VAD TYCKER SVENSKA FOLKET? PUBLICERAD MARS 2018

Så handlar vi på nätet Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Nybyggnation i Snösätra En intervjuundersökning bland de boende i närområdet

Prislista Privatkund 2016

Dokument med avgiftsinformation

Brussels, 4 January 2002

Framtidens betalningslösningar

Fem frågor om jordgubbar och vad svenska folket svarade. En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2012

Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Transkript:

Svenska folkets betalningsvanor 18 Maj 18

2 SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 Svenska folkets betalningsvanor 18 Svenska hushåll använder i allt större utsträckning elektroniska betalningsmedel som bankkort och Swish samtidigt som kontantanvändandet minskar. Bland de elektroniska betalningsmedlen dominerar bankkort fortfarande, men Swish blir alltmer populärt. 8 procent av de svarande betalade med bankkort vid sitt senaste köp. Motsvarande siffra 16 var 64 procent. Sex av tio uppger att de använt mobiltjänsten Swish under den senaste månaden, lika många anger att de använt kontanter under den senaste månaden. Även om kontantanvändandet minskar är det få hushåll som upplever problem med att affärer och butiker inte accepterar kontantbetalning. Betalningsvanorna skiljer sig också åt i olika befolkningsgrupper där yngre i högre grad föredrar elektroniska betalningsmedel. Kontantanvändningen är något högre i glesbygden än för riket som helhet och ligger på ungefär samma nivå som vid undersökningen 16. Om undersökningen Vartannat år genomför Riksbanken en undersökning för att få en bild av hur svenska folkets betalningsvanor ser ut och förändras över tid. I undersökningen intervjuades cirka 2 slumpvis utvalda personer i åldrarna 16-84. Årets undersökning har kompletterats med en fördjupande studie för glesbygden 1 för att kartlägga hur betalningsvanorna där skiljer sig från genomsnittet i landet. Den kompletterande undersökningen bestod av cirka 5 intervjuer. Swishbetalningar ökar snabbt Introduktionen av mobiltjänsten Swish möjliggör omedelbara digitala överföringar person till person och person till företag. Användningen av Swish har ökat oerhört snabbt under de senaste åren. År 14 hade cirka 1 procent av de svarande använt Swish under den senaste månaden och 18 har cirka 6 procent använt Swish. I glesbygden är användningen av Swish något lägre 18 och ligger omkring 5 procent. Parallellt med att Swish har ökat i popularitet har andelen hushåll som uppger att de använt kontanter under den senaste månaden fortsatt att minska. Sex av tio svenskar har använt kontanter som betalningsmedel under den senaste månaden. Motsvarande siffra 16 var åtta av tio, vilket indikerar att allt färre hushåll väljer att betala kontant. Frågan säger däremot ingenting om hur ofta de svarande använt kontanter under den senaste månaden. Det räcker att kontanter använts en eller ett fåtal gånger under den senaste månaden för att den svarande ska uppge att de använt det betalningsmedlet. I år uppger fyra av tio att de inte använt kontanter alls under den senaste månaden. Detta resultat är inte unikt för riket som helhet, utan gäller även för de som bor i mer glesbefolkade områden. Sju av tio uppger att de skulle klara sig utan kontanter så som samhället ser ut idag. I glesbygden skulle nära sex av tio klara sig utan kontanter. 1 Urvalsramen utgörs av befolkningen i 33 landsbygdskommuner som enligt Jordbruksverkets definition har en befolkning som är mindre än fem invånare per kvadratkilometer. http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/etjansterforutvecklingavlandsbygden/alltomlandet/sahardefinierarvilandsbygd.4.36 2991bd13f31cadcc256b.html

SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 3 Vilka betalsätt har du använt under den senaste månaden? Ålder spelar roll för valet av betalningsmedel utom när det gäller bankkort Det finns demografiska skillnader i valet av betalningssätt. Yngre använder kontanter i lägre utsträckning än äldre till förmån för elektroniska betalningar som till exempel Swish. I åldersgruppen 18-24 har 45 procent använt kontanter under den senaste månaden, medan nästan 8 procent har använt Swish. Med undantag för i den äldsta åldersgruppen används Swish i hög utsträckning även i övriga åldersgrupper. I åldersgruppen 45-64 uppger 64 procent att de använt Swish under den senaste månaden och i åldersgrupperna 25-44 och 18-24 är motsvarande siffra cirka 8 procent. Cirka 9 procent eller fler i samtliga åldersgrupper har uppgivit att de har använt bankkort under den senaste månaden.

4 SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 Vilka betalsätt har du använt under den senaste månaden? kopplat till ålder 1 18-24 år 25-44 år 1 8 45-64 år 65-84 år 8 6 6 4 4 Kontanter Bankkort Swish Svenska hushåll föredrar bankkort Kortbetalningar med bankkort behåller sin position som favorit bland de svenska hushållen. I år uppger 8 procent att de betalade med bankkort vid sitt senaste köp, 13 procent med kontanter och 7 procent med kreditkort. Även köp på belopp under 1 kronor sker i hög utsträckning med bankkort. Mobila betalningar som till exempel Swish används fortfarande i mycket begränsad omfattning vid köp i fysisk butik. Kortbetalningar med bankkort föredras även i glesbygden där 74 procent betalade med bankkort vid sitt senaste köp. Däremot betalade en något större andel med kontanter procent jämfört med 13 procent för riket som helhet.

SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 5 Hur betalade du vid ditt senaste köp? 2 8 8 14 16 18 6 6 4 4 Kontanter Bankkort Kreditkort Swish Annat Fortsatt minskad kontantanvändning På åtta år har andelen svarande som betalat med kontanter minskat från cirka 4 procent till 13 procent. Andelen svarande som använt kontanter vid sitt senaste köp har i genomsnitt minskat med 15 procent per år mellan 1 och 16. 3 Minskningstakten var särskilt hög mellan 12 och 14 och uppgick till cirka 3 procent. 2 18 avser frågan köp i butik. Tidigare år avsågs senaste betalningstillfälle. 3 Vanligtvis genomförs intervjuundersökningen Svenska folkets betalningsvanor vartannat år. Eftersom årets undersökning genomförts i mars är det dock bara 1,5 år sedan den senaste undersökningen. Om man justerar för ett kortare tidsintervall mellan undersökningarna har andelen som använt kontanter vid sitt senaste köp i genomsnitt fortsatt minska med omkring 15 procent per år även efter 16.

6 SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 Andel som svarat att de betalade kontant vid sitt senaste köp 4 4 39 1 12 14 16 18 4 3 33 3 23 1 15 13 1 Kontantuttag sker allt mer sällan Antalet kontantuttag i automater och på bankkontor fortsätter att minska. I år uppger procent att de aldrig tar ut kontanter, 42 procent mer sällan än en gång i månaden, 31 procent en till tre gånger i månaden och 6 procent en eller några gånger i veckan. Jämfört med 16 har andelen hushåll som tar ut kontanter en till tre gånger i veckan minskat med cirka 1 procentenheter och andelen som tar ut kontanter mer sällan än en gång i månaden har ökat med motsvarande storlek. Kontantuttag är något vanligare i glesbygden, men skillnaden är inte nämnvärt stor. Även uttag av kontanter i kassa i butik (cashback) sker allt mer sällan. Över 6 procent av de svarande uppger att de aldrig tar ut kontanter i kassan i butik. Resultatet gäller även för glesbygden. Om det fanns en avgift på 3-5 kronor på kontantuttag skulle cirka 3 procent att de svarande fortsätta betala kontant vid ungefär samma tillfällen som idag. Cirka 3 procent skulle däremot övergå till att betala med bankkort. Storleken på kontantuttagen har varit relativt konstant sedan 12. Cirka 3 procent tar ut -4 kronor, cirka procent 5 kronor och cirka procent över 1 kronor. 4 Se fotnot 2.

SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 7 Hur ofta tar du ut kontanter i uttagsautomat eller i kassan på ett bankkontor? 6 6 14 16 18 5 5 4 4 3 3 1 1 En eller några gånger i veckan En till tre gånger i månaden Mer sällan än en gång i månaden Aldrig Svenska hushåll upplever sällan att butiker inte accepterar kontanter Betalningsmarknaden är en tvåsidig marknad, vilket betyder att både hushåll och butiker måste acceptera ett betalningsmedel för att det ska fungera och vara användbart i praktiken. För att få en bild av handlarnas acceptans av kontanter ställdes frågan om hur ofta hushållen upplever att butiken de ska handla i inte accepterar kontanter. Nära hälften av de svarande upplever aldrig problem med att betala med kontanter i butik. Cirka 3 procent upplever problem mer sällan än en gång i månaden, 1 procent en till tre gånger i månaden och 3 procent en eller några gånger i veckan. Även om det är relativt få som upplever problem med att betala kontant så förekommer detta nu något oftare än vid tidigare mätningar. Problemen med att betala kontant i butik är mer sällsynta i glesbygden. 63 procent upplever aldrig problem med att betala kontant, 22 procent upplever problem mer sällan än en gång i månaden, 7 procent en till tre gånger i månaden, 2 procent en eller några gånger i veckan.

8 SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 Hur ofta upplever du att butiken du ska handla i inte accepterar kontanter? 8 8 14 16 18 6 6 4 4 En eller några gånger i veckan En till tre gånger i månaden Mer sällan än en gång i månaden Aldrig Något fler positiva till den minskande kontantanvändningen Hälften av de svarande var positiva eller mycket positiva till den minskande kontantanvändningen, medan 27 procent var negativa eller mycket negativa. Andelen positivt inställda ökade och andelen negativt inställda minskade jämfört med 16. I glesbygden är andelen som är positivt inställda till utvecklingen (33 procent) nästa lika stor som andelen som är negativt inställda (35 procent). Däremot är andelen som varken är positiva eller negativa till den minskande kontantanvändningen större och utgör cirka 3 procent.

SVENSKA FOLKETS BETALNINGSVANOR 18 9 Inställning till den minskande kontantanvändningen 5 Glesbygd 15 32 18 15 18 12 15 25 23 25 16 16 15 23 22 21 4 6 8 1 Mycket negativ Ganska negativ Varken eller Ganska positiv Mycket positiv 5 Glesbygd avser 18.

SVERIGES RIKSBANK 13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel 8-787 Fax 8-21 5 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se