Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Relevanta dokument
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet

Potatiskräfta och rotgallnematod

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Frilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder

Inventering av frilevande nematoder i svensk och dansk betodling

Nematodförekomst i vit- och rödklövervallar i Mellansverige rapport från en undersökning av klöverskadliga nematoders utbredning 2009

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Inventering av frilevande nematoder i svensk och dansk betodling 2012

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Utnyttja restkvävet i marken

Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Redovisning till SLU Ekoforsk

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Inledning Bakgrund Material och metod

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Vad är herbicidresistens?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Free living nematodes and the Root gall nematode Meloidogyne chitwoodii Biology and control. Åsa Olsson Nyström Nematodlaboratoriet, HS Skåne

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

De skånska odlingssystemförsöken

Genomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Räkna med vallen i växtföljden

Morotsproduktionen i Sverige

Innehåll

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Agil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd.

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Liten mineralisering denna vecka

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Synpunkter kring ALS-Resistens

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Jordbrukardagar 2016

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Transkript:

Nematoder Hur mycket vet vi egentligen?

Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 % prov inom forskningsprojekt. Övriga prov: Skåne 98 av 145 år 2012 129 av 174 år 2013 I princip resten tas på slättbygderna i norra Götaland Enstaka prover fr. Blekinge, Halland, Småland, Öland, Värmland, Dalarna, Ångermanland

Varför nematodproblem Dåliga växtföljder utifrån ett nematodperspektiv Fel förfrukt Ingen svartträda Uppförökande mellangröda Otillräcklig ogräskontroll Sen upptäckt

Störst problem i morotsodling!? Varför? Lätta jordar som frilevandenematoder föredrar Känslig gröda Dåliga växtföljder/intensiva Användning av klöver som gröngödsling Försök pågår i Tyskland med olika morotssorter, även projekt i Sverige Framtagning/utprovning av resistent sort pågår i USA

Provtagning Varför När - för att kunna planera växtföljden - för att förutse ev. skador/förluster - 3-6 v efter skörd: för att se vad som finns - vår: situationen för årets gröda - höst: för att planera/justera nästa års gröda - sommar: vad som orsakar upptäckta skador

Provtagning forts Var/Hur Normalt tas 60 stick/prov och hektar i W form på ±25 cm djup. Totalt 1-1,5 kg Vid skador på sommaren tas planta med rötter och omgärdande jord. Provet tas i kanten av ev fläckar För att fånga upp Longidorus, Xiphinema och Paratrichodorus teres tas prov djupare än 25 cm Prov förslutet så att det ej torkar samt lagras mörkt och svalt inför transport Undvik att sända över en helg

Vad påverkar situationen i fält efter provtagning Tidpunkten när provet togs Gröngödsling/mellangröda Ogräs Väderförhållande, speciellt över vintern

Meloidogyne hapla Allvarlig skadegörare för många grönsakskulturer Många värdväxter bland jordbruksgrödor, prydnadsväxter och ogräs Uppförökas extremt av klöverväxter (rödklöver) Angreppstid viktig

Trichodoridae Minskar uppkomsten i många grödor Behöver markfukt Svårast skador en kall och fuktig vår Vektor TRV Känsliga grödor: lök, morot, svartrot, sockerbetor, potatis

Pratylenchus Pratylenchus finns i alla prov P. penetrans allvarligaste skadegöraren Vanligast är P. neglectus och P. crenatus som framförallt angriper stråsäd Ger rotsår som är inkörsport för sekundära skadegörare Känsliga grödor: jordgubbar, morot, potatis, majs mfl

Longidorus elongatus Stor och Glupsk Lång utvecklingstid Äter framförallt höst, vår Djupare jordlager Känsliga grödor: jordgubbar, morot, sockerbetor, palsternacka, lök, klöver

Ditylenchus dipsaci Svår att hitta i jordprov Bästa provtagningstid är mitten av maj Skadegörare i klöver men även i sockerbetor och många prydnadsväxter såsom Flox, Praktlysing mfl Observera att det finns resistenta sorter framtagna

Ditylenchus destructor Ej vanlig längre men dök upp i år Förekommer med ogräsen åkermynta, knölsyska, gåsört och ängssyra Känsliga grödor: potatis (morot)

Gröngödsling Fördelar Håller ogräsfritt Bekämpar om man väljer utifrån nematodsituationen i det aktuella fältet ex. M. hapla - gräs Prat. - tagetes el rajgräs Nackdel Uppförökar alltid Trichodorus Fel val kan kraftigt uppföröka ex klöver och rotgallnem.

Bekämpningsstrategier Växtföljd Svartträda Fånggröda Bioångning tveksamma resultat

Rådgivning Endast jordanalys kan inte ligga till grund för rådgivningen. Lab specifikt Olika extraktionsmetoder ger olika resultat mängdmässigt Eventuella toleransgränser är alltså inte alltid användbara Klimatbundet årsvariationer

Faktorer som påverkar rådgivningen Förfrukt viktig vitaliteten hos nematoderna påverkar hur stor skada de gör Sen sådd/förgrodda plantor kan ge mindre skador Kort gröda mindre uppförökning (fånggröda) Vinter: svartträda el resistent gröngödslingsväxt minskar nematod populationer Hög mullhalt mindre skördeförluster ph ex PCN mer skada högre ph, Trich. Mer skada i sockerbetor vid lågt ph

Var uppmärksam på Sorter som marknadsför som nematodresistenta begär information om vilka nematoder resistens finns dokumenterad för, ofta specifika arter el möjligen släkte

Verktyg/länkar www.aaltjesschema.nl www.nemadecide.com Nemabase: http://plpnemweb.ucdavis.edu/nemaplex/nemabase2010/n emabase%20search%20menu.htm Handbok om nematoder framtagen av Nematode Management Action Plan Initiative, nederländerna 2010 (översatt av DuPont 2012 till engelska)

Nematoder vi väntar på Rotgallnematoder (Meloidogyne): M. naasii M. chitwoodii M. fallax Cystnematoder: Heterodera carotea (finns i Danmark) Kroknematod Subanguina radicicola (finns i Norge)

Redan här eller troligen redan här?! Meloidogyne naasi Har redan kommit till Skåne Allvarlig skadegörare på vårvete och lök Kroknematod Subanguina radicicola Allvarlig skadegörare på gräs ex sportanläggningar, golfgreener Analys av rötter (ej jord)

Varför ska vi vara rädda för M. chitwoodii Jämför holländska toleransgränser: M. chitwoodi M. hapla Potatis 1 100 Morot 5 75 Svartrot 1 75 Ärtor 10 75 Införselvägar: störst risk med smittade potatisknölar

Forskning Mer forskning i Sverige behövs som återspeglar svenska odlingsförhållande. Utbredningen av frilevande nematoder i Sverige är okänd! Är nya odlingsmetoder lösningen? Undersökningar i Australien och USA som visar att uppbyggande av naturliga nem populationer är den effektivaste bekämpningsmetoden genom rovnematoder och andra predatorer i jorden. Brukningsteknik utan jordbearbetning.