Nematodförekomst i vit- och rödklövervallar i Mellansverige rapport från en undersökning av klöverskadliga nematoders utbredning 2009

Transkript

1 Nematodförekomst i vit- och rödklövervallar i Mellansverige rapport från en undersökning av klöverskadliga nematoders utbredning 2009 INLEDNING Vår erfarenhet av den praktiska växtodlingen är att rödklövern börjar bli svåretablerad på vissa marker. Speciellt på gårdar som under en längre tid odlat mycket baljväxtvallar. Gamla tankar om klövertrötta jordar har väckts hos såväl lantbrukare som rådgivare. På en gård i Sörmland, som har mycket stora problem med klöveretableringen, har höga halter av klöverrelaterade nematoder (Ditylenchus dipsaci (stjälknematod), Pratylenchus spp.(rotsårnem.) och Aphelechoides spp.(bladnematod)) uppmätts i jord- och plantprover. Stora variationer i hur klövern etablerar sig förekommer såväl inom gården som mellan olika gårdar i området. Syftet med projektet har varit att få en uppfattning om olika klöverrelaterade nematoders populationsstorlek i slåttervallar på valldominerade gårdar i Mälar-Hjälmarområdet och relatera det till vallens innehåll av röd- och vitklöver, markens ph och jordart på olika gårdar. Utifrån projektets resultat vill vi sedan jobba vidare för att förebygga problem med skadeverkningar i slåttervallar. Kunskapen om klöverrelaterade nematoder är bristfällig såväl nationellt som internationellt. Studier i Danmark har visat att nematoder orsakade svag etablering av vitklöver, med plantdöd som följd (Søegaard, et al. 2004). Analyserna visade att det var främst klövercystnematoden, Heterodea trifolii, som var orsaken. I vitklöver saknas resistensegenskaper mot denna patogen. Skador av nematoder är svåra att upptäcka och jord- och plantanalyser är nödvändiga för att säkerställa förekomst. De olika klöverarterna angrips av stjälknematoder specialiserade på olika vallbaljväxter, och orsakar fläckvis eller på större sammanhängande ytor plantdöd. Agr Dr Sanja Manduric har varit vår kontakt på SLU Växtskydd Alnarp under våren. Hon arbetar som forskarassistent och analyserar bl a nematoder i jord- och plantprover. Hon har hjälpt oss med strategin för provtagningen. Sanja blev under projektets gång tjänstledig från sin tjänst och från och med 1 juli har vår kontakt istället varit Susanne Andersson som varit behjälplig med hur vi ska tolka resultaten från provtagningen. Agronom Erika Adolfsson, HS Konsult AB har varit projektledare och Agr Dr Ann-Charlotte Wallenhammar har varit diskussionspartner i upplägg och utförande av projektet. Eva Stoltz, Gösta Roempke och Erika Adolfsson, alla från HS Konsult AB, har samlat in jord- och växtprover. HS Konsult AB Telefon Strängnäskontoret Örebrokontoret Västeråskontoret Storvikskontoret Box 412 Telefax Gorsingeholm 11 Box 271 Brunnby gård Magasinsgatan UPPSALA STRÄNGNÄS ÖREBRO VÄSTERÅS STORVIK Besöksadress: E-post: hskonsult@hush.se Telefon Telefon Telefon: Telefon Sågargatan 10 A Telefax Telefax Telefax: Telefax

2 MATERIAL OCH METODER Provtagning och fältstudier har utförts i 19 klövervallar och 1 gräsvall i Södermanlands-, Uppsalaoch Örebro län. Proverna togs under perioden 11 till 13 maj För att få en heltäckande bild av förekommande nematoder har både jord och växter analyserats. Jord- och växtprover är tagna på flera slumpvis valda platser över respektive fält. Provlinjen har gått som ett M eller W över fältet. Hur många prov som togs relaterades till fältets storlek. Jordproven är tagna med jordborr. Omkring ett kilo jord från varje provfält samlades in för analys av nematoder. Utöver detta togs en provkartong jord för analys av ph, P-AL, K-AL, jordartsanalys samt mullhaltsbestämning. Markanalyserna är utförda av Agri Lab AB i Uppsala. Växtproverna bestod av både röd- och vitklöverplantor från provtagningsfälten. Hela plantor inklusive rotsystem insamlades och förvarades svalt för bibehållen färskhet. Antalet plantor som insamlades varierade med fältets storlek men var alltid minst 5 plantor per klöverart. Analys av nematodförekomsten är utförd under maj och juni 2009 (proverna inkom till labbet 14 maj). Samtliga kända klöverrelaterade nematodarter/underarter har analyserats i jord och växtprover från provplatserna. Resultaten återfinns i bilaga 1. Analyserna av nematoder är utförda av Nematodlaboratoriet i Alnarp. Beståndsgradering Antal plantor av vit- respektive rödklöver per m 2 har också avräknats på respektive fält. Även här har platserna slumpvis valts ut längs en provrutt över fältet. På varje provpunkt har antalet vitoch rödklöverplantor räknats på en yta av 0,25 m 2. Antalet har sedan skalats upp till 1m 2. Som minst har fem platser avräknats per fält. RESULTAT Jordanalys av nematoder Resultaten från jordanalyserna återfinns i bilaga 1. Endast i ett prov från Örebro hittades klövercystnematoden Heterodea trifolii som orsakat stora skador på vitklöver i Danmark (Søegaard, et al. 2004). Förekomsten var 0,2 ägg och larver per gram jord. Denna nivå kan troligen inte orsaka någon större skada och uppförökning. Vi har inte lyckats hitta uppgift om någon skadetröskel för klövercystnematoden i Sverige. Den närbesläktade betcystnematoden kan ge skördesänkningar redan vid 0,8 ägg per gram jord vid odling av betor medan andra kartlagda grödor påverkas vid en nivå på över 1,0 ägg per gram jord (pers med Susanne Andersson). Intressant att notera är dock att det på provplatsen återfanns en gräsvall och att jordarten är mull. Pratylenchus spp., rotsårsnematoder, finns i många underarter/raser varav endast ett fåtal är växtskadliga. Det återfanns Praylenchusarter i många jordprov i projektet men endast på en provplats fanns rasen penetrans som anses skadlig på rödklöver. Praylenchus penetrans har en mycket vid grupp av värdväxter och kan angripa bla rosor, jordgubbar och potatis, men även rödklöver. För odling av trädgårdsblåbär rekommenderar man att ta jordprov med nematodanalys före plantering och att undvika odling om jorden har ett innehåll på mer än 50 stycken penetrans per 250 g jord (Jensen, K. 2006). På en provplats i Örebro hittades 127 stycken Pratylenchus penetrans, vilket vad som är känt bör kunna vara en skadlig nivå (Susanne Andersson pers med).

3 Stjälknematoden, Ditylenchus dipsaci, hittades i en omfattning av 30 stycken per 250 g jord i ett prov från Örebro. Det var samma gård, men ett annat fält, som Pratylenchus penetrans återfanns i enligt ovan. Det finns inga riktvärden att gå efter, men det är troligt att denna nivå är tillräcklig för att orsaka skador på klöverplantorna (Susanne Andersson, pers med.). Denna gård upplever problem med klöverns etablering och uthållighet i vallarna och får ibland köra upp dem redan efter ett år. Nålnematoder, Longidorus spp. analyserades också men återfanns inte i något prov. Spiralnematoder, Helicotylenchus spp. återfanns i samtliga prov. Antalet varierade mellan 10 och 2000 stycken per 250 g jord. I vissa jordar kan Helicotylenchus uppträda i riklig mängd, men skadeverkan verkar inte vara särskilt svår (Johansson E.1966). Andra kända värdväxter är krypven och vitgröe (Magnusson C., Hammeraas B. 1997). Växtanalys av nematoder Vid analys av klöverplantorna påträffades bladnematoder Aphelenchoides spp i samtliga fall. Dessa var dock inte av någon plantparasitär art. Resultat av markkartering Resultaten från jordproverna vad gäller ph, P-AL, K-AL, jordart och mullhalt återfinns i bilaga 2. Det går inte att se att något prov skulle utmärka sig på ett sätt som skulle kunna påverka förekomsten av nematoder. Resultat från planträkning I medeltal fanns 17,7 vitklöverplantor och 15,1 rödklöverplantor per m 2 (bilaga 3). Antalet vitklöverplantor varierade mellan 8,0-37,6 stycken per m 2 och antalet rödklöverplantor mellan 4,0-27,8 stycken per m 2. På de provplatser där skadliga nematoder återfanns, Ö-2 och Ö-3, fanns i medeltal 5,5 rödklöverplantor per m 2 respektive 8,5 rödklöverplantor per m 2, vilket måste klassas som ett litet plantantal. DISKUSSION För det första kan vi konstatera att det finns mycket lite forskat på klöverrelaterade nematoder. Detta innebär bland annat att det inte finns några fastställda skadetrösklar. För den gård där halterna av skadliga nematoder bedöms som höga har resultatet förstås extra stor betydelse för att kunna skapa en produktionssäker vallodling på gården i framtiden. Här får brukaren rikta in sig på att variera sina val av vallfröblandningar samt att söka efter rödklöversorter som bedöms i någon grad ha resistens mot stjälknematoder och rotsårsnematoder. Vi hoppas att projektresultatet kan bidra till att diskussionen om klövertrötta jordar lyfts fram och att vi får en grund att stå på för vidare projekt och forskning kring nematodernas skadeverkningar. Det är viktigt att ta fram skadetrösklar för klöverrelaterade nematoder. Totalt sett är vallen en av de mest betydelsefulla och ekonomiskt mest värdefulla grödorna inom svenskt jordbruk. Att vi i övriga vallar inte hittat några klöverskadliga nematoder är också en värdefull kunskap. Nu har vi en bättre kännedom om nematoders utbredning som gör att vi kan göra en bedömning över risker och skadeverkningar och därigenom bidra till att produktionen och lönsamheten på vallinriktade gårdar, utifrån denna synvinkel, kan säkerställas. Vi kan i någon mån göra bedömningen att skadliga klöverrelaterade nematoder, åtminstone än så länge, inte har någon vid spridning. Det vi vet är däremot att det på enskilda gårdar kan finnas stora populationer och att det i Danmark pågår ett intensivt arbete med att härleda problem med klövertrötta jordar.

4 Provtagningsinsatser kan riktas in mot gårdar där klövetablering och uthållighet upplevs som ett problem, vilket var fallet med Örebrogården. Vi kan i viss mån dra slutsatsen att antalet klöverplantor blir färre vid en hög förekomst av klöverskadliga nematoder i jorden även om projektets uppgift inte var att säkerställa detta statistiskt. Det är troligt att olika klöverarter kommer att bli än mer använda i framtiden tillföljd av klimatförändringen och i strävan att minska beroendet av fossila bränslen samt att lokalt kunna producera ett proteinrikt foder. Detta innebär växtföljder med en intensiv och ofta återkommande odling av klöver vilket ökar riskerna för uppförökning av olika skadegörare, däribland klöverskadliga nematoder. Det är därför mycket viktigt att växtförädlingen även framledes tittar på resistens och motståndskraft mot klöverpatogena nematoder. Det finns också risk att nematodraserna blir mer aggressiva och kan bryta den resistens som uppvisats hos delar av dagens sortmaterial. Kopplingar till markförhållanden? De två provplatser där klöverskadliga nematoder påträffats utmärker sig inte nämnvärt i fråga om resultatet från markkarteringen. Fosforvärdet för provplats Ö-3 kan dock tyckas lågt (2,6 mg P/100 g jord, motsvarande klass II). Jordarterna på de angripna fälten är styv lera och mullrik mellanlera. Det finns vissa uppgifter i litteraturen som tyder på att angrepp av stjälknematod kan vara mer förekommande på tyngre vattenhållande jordar (Jonsson, B. 1980; Bingefors. S.1950). För att kunna dra några nya slutsatser om markförhållanden, såsom jordart, ph och näringsstatus, kan påverka nematodförekomsten behövs ett betydligt större material och många prov från fält där nematodförekomsten är stor. REFERENSER Bingefors, S Undersökningar över klövernematodens utbredning och förutsättningar för resistensförädling av rödklöver i mellersta och norra Sverige, I och II. Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 60, , Jensen, K Kompendiet i ekologisk odling av trädgårdsblåbär. Länsstyrelsen Västra Götaland. Johansson E Något om parasitära nematoder i Sverige. Växtskyddsnotiser. Statens växtskyddsanstalt. Jonsson, B Utbredning av stjälknematod i norrländsk vallodling samt patogenitetsjämförelser mellan nematodpopulationer. Examensarbete. SLU, Institutionen för växt- och skogskydd. Magnusson C. och Hammeraas B Nematoder i sportfält. Växtskyddsnotiser. SLU, Institutionen för entomologi. Søegaard, K., Møller, K., Jensen, B., Elmholt, S. och Bonderup Kjeldsen, J Kløvertraethed. Grön Viden pp. Andersson, Susanne Nematodlab Alnarp, Personligt meddelande. BILAGOR Bilaga 1 resultat från analys av klöverskadliga nematoder i jordprover Bilaga 2 resultat från markkartering Bilaga 3 resultat från planträkning Rapporten är sammanställd av agronom Erika Adolfsson, HS Konsult AB.

5 Resultat 2009 Analyser av jordprover från gårdar i Örebro-, Uppsala- och Södermanlands län gällande klöverrelaterade nematoder Plantskadliga nematoder påträffades enligt följande i 250 g jord: Bilaga 1 Provets beteckning Ditylenchus Trichodorus + Paratrichodorus Pratylenchus spp. Longidorus spp. Helicotylenchus Ö ) Ö Ö penetrans Ö crenatus 0 40 Ö-5* crenatus Ö ) U-7 3 1) U Paratylenchus U U U neglectus S ) S ) S S S S S S crenatus S Paratylenchus 1) Icke växtpatogen art (D.longieandetus?) *I prov Ö-5 påträffades 0,2 ägg o larver/gram av Heterodea trifolii 0 50 Ö 1-6 är prover tagna i Örebro län, U 7-11 är prover tagna i Uppsala län och S är prover tagna i Södermanlands län.

6 Bilaga 2 Mull Ler Silt Sand & Nematodprojekt Fosfor, kalium, magnesium och kalcium mg/100g mg/kg halt halt grovmo Provnr ph P-AL Kl K-AL Kl Mg-AL K/Mg Ca-AL K-HCl Kl P-HCl Kl Cu-HCl % % % % Jord art Ö-1 6,5 6,2 III 19,4 IV 32,4 0, ,3 4,7 35,0 50,5 7,8 mmh ML Ö-2 6,3 4,6 III 31,4 IV 61,4 0, ,3 4,9 42,0 44,0 7,1 mmh SL Ö-3 5,9 2,6 II 23,7 IV 64,2 0, ,1 6,8 39,0 48,2 4,0 mr ML Ö-4 5,5 4,2 III 37,2 V 22,1 1, ,3 18,1 24,0 52,4 3,5 mmr mj LL Ö-5 5,5 11,6 IVA 92,6 V 54,7 1, ,5 52,7 6,0 25,5 14,8 Mull jord Ö-6 6,0 5,4 III 28,7 IV 19,6 1, ,6 4,4 23,0 59,0 11,6 mmh mj LL U-7 6,4 5,3 III 17,5 IV 29,4 0, ,9 6,5 44,0 45,0 2,5 mr SL U-8 6,1 3,2 II 17,7 IV 23,7 0, ,9 5,6 28,0 38,0 26,4 mmh ML U-9 6,2 8,8 IVA 13,8 III 53,2 0, ,7 7,6 38,0 48,4 4,0 mr ML U-10 6,5 5,5 III 15,0 III 27,2 0, ,3 5,4 43,0 41,5 8,1 mmh SL U-11 6,1 4,7 III 12,4 III 41,4 0, ,0 5,1 34,0 55,5 3,4 mmh ML S-12 6,2 11,7 IVA 18,8 IV 25,7 0, ,1 2,5 24,0 53,5 18,0 nmh mj LL S-13 6,6 8,4 IVA 15,2 III 52,0 0, ,9 4,7 32,0 46,0 15,3 mmh ML S-14 6,8 4,5 III 18,5 IV 51,1 0, ,3 3,5 40,0 32,0 22,5 mmh ML S-15 5,3 10,2 IVA 22,6 IV 21,7 1, ,3 21,0 25,0 35,5 16,5 Mull jord S-16 5,4 8,7 IVA 27,6 IV 24,6 1, ,6 20,0 29,0 36,5 12,5 Mull jord S-17 6,2 9,6 IVA 36,9 V 46,9 0, ,9 9,3 32,0 50,0 6,7 mr ML S-18 6,2 7,4 III 17,0 IV 34,2 0, ,0 4,8 27,0 49,0 17,2 mmh ML S-19 5,9 4,4 III 14,9 III 36,9 0, ,8 5,3 30,0 54,5 8,2 mmh ML S-20 6,1 5,9 III 12,1 III 12,2 1, ,1 4,0 11,0 66,5 17,5 mmh l Mj

7 Prov Klöverart Plantor per m2 i genomsnitt Ö-1 Vitklöver 18 Rödklöver 20,4 Bilaga 3 Ö-2 Vitklöver 19 Rödklöver 5,5 Ö-3 Vitklöver 16,5 Rödklöver 8,5 Ö-4 Vitklöver 4,4 Rödklöver 12,4 Ö-5 * Vitklöver 0 Rödklöver 0 Ö-6 Vitklöver 19 Rödklöver 27,8 U-7 Vitklöver 14 Rödklöver 22,7 U-8 Vitklöver 8 Rödklöver 24 U-9 Vitklöver 18,7 Rödklöver 11,3 U-10 Vitklöver 8,8 Rödklöver 18,4 U-11 Vitklöver 12,8 Rödklöver 18,4 S-12 Vitklöver 29,2 Rödklöver 4 S-13 Vitklöver 19,6 Rödklöver 12,4 S-14 Vitklöver 16,8 Rödklöver 10,8 S-15 Vitklöver 12,4 Rödklöver** 5,2 S-16 Vitklöver 12 Rödklöver 11,4 S-17 Vitklöver 16 Rödklöver 18,7 S-18 Vitklöver 26,4 Rödklöver 16,8 * Gräsvall på mulljord som referens ** Mulljord S-19 Vitklöver 27 Rödklöver 27 S-20 Vitklöver 37,6 Rödklöver 11,2