Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010.

Relevanta dokument
Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Minnesanteckningar Vormsele

Minnesanteckningar Vormsele

Möte Vormbäckens samverkansgrupp Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län, Vattenförvaltning

Minnesanteckningar Vormsele

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Bildplatshållare. Vormbäcksgruppen , i Vormsele

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vormbäcken förr och nu En intervjuundersökning om fiskbeståndens förändring

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Minnesanteckningar från Styrgruppsmöte 1 i Lycksele VRO 10

Sjön saneras från kvicksilver

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Inventering Ullisbäcken 2016

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Telefonmöte styrgruppen för Ume- Vindelälvens vattenråd VRO10

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Åtgärdsområde 004 Västerån

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Samrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden?

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Elfisken Vojmån 2010

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Premiär för WeBerGIS! Bergskrafts unika kartportal

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Restaurering av vattendrag

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Hammarskogsån-Danshytteån

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Dränering och växtnäringsförluster

Varför flottledsåterställning?

Undersökningar och experiment

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2016

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

Fliseryds Sportfiskeklubb. Biotopvård i Mejerikvillen på Jungnerområdet i Emån Projekt motorvinsch

Vatten i skogslandskapet. Att återskapa skogliga våtmarker några erfarenheter

Sura sulfatjordar vad är det?

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Transkript:

Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(9) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Magnus Filipsson, Boliden Mineral AB; Göran Fjällström, Vormsele FVO; Gösta Brännström, Vormträsk FVO; Kjell-Ivar Asplund, Hornträsk; Göran Gran, Björksele FVO; Patrik Söderström, Lycksele kommun; Stefan Sjöström, Norsjö kommun; Torbjörn Åhman, Holmen skog, Praktikant, Holmen skog Hans-Erik Johansson, Länsstyrelsen s län; Mats Johansson, Länsstyrelsen s län; Christina Strömberg, Länsstyrelsen s län; Bo-Göran Persson, Skellefteå kommun; Leif Vestermark, Skellefteå kommun; Agneta Gustavsson, Skellefteå kommun; Ann Salomonsson, Vattenråd Norr; Steve Johansson, Sveaskog Tisdagen 8 juni genomfördes en exkursion för Vormbäckens samverkansgrupp samt även några intresserade från Skellefteå kommun. Intresset var stort och 18 deltagare var med, vädret visade sig även från sin goda sida och solen lyste. Gruppen har samlats vid Vormheden, första platsen för dagen. Miljöanalys Tel vx. Fax Direkttel. 090-107322 Direktfax 090-107341 hans-erik.johansson

2 Fysisk påverkan flottledsåterställning Daniel Holmqvist berättade inledningsvis hur man kan se att Vormbäcken är flottledsrensad vid Vormheden. Detta syns bl a genom att i strandkanten ligger en vall av stenar och block, dessa har schaktats bort ur bäcken med bandtraktor. Detta gör att bäcken att vattnet rinner en rakare väg, vattnet har fått ett mer laminärt flöde. I en opåverkad bäck finns det kvar block och stenar fåran som tvingar vattnet att rinna runt och det bildas bakvatten, partier högre vattenhastighet. Kort sagt vattenmiljön har en större variation med fler ståndplatser och lekområden för fisk och dessutom är vattenytan större i opåverkat vattendrag. Daniel berättade att vid återställning försöker man i första hand att återföra det material som lagts upp på land, men på försök har även större block som transporterats till vattnet för att komplettering. Daniel visade några bilder från vattendrag som visade på skillnad före och efter restaurering. Elfiske Elfiske är ett sätt bedöma hur ett vatten mår. Detta görs genom att fångar fisk på en uppmätt sträcka efter ett vattendrag. Det är en effektiv metod, som rätt utförd, inte skadar fisken. Man doppar en strömförande stav i vattnet, som lockar till sig fisken. Sedan fångas de upp med en håv.. Fisket görs på en uppmätt sträcka på bäcken där även bredden är uppmätt. Sträckan fiskas av tre gånger och den fisk som fångas samlas i sump (vattenfylld hink) under tiden Efter att man artbestämt och mätt fisken återutsätts den igen. Ett villkor för att utöva elfiske är att man har dispens eftersom elfiske är en förbjuden fiskemetod. Denna dispens utfärdas av Länsstyrelsen i respektive län. Daniel Holmqvist demonstrerar hur elfiske utförs, Vormbäcken.

3 Utrustning vid elfiske elfiskestav, håv samt ett batteridrivet elfiskeaggregat Vi följde intresserat fisket, men tyvärr blev det ingen fångst under visningen.

4 Bottenfauna Målsättningen är att identifiera så många som möjligt av de grupper av bottendjur som finns längs en sträcka av vattendraget. I princip så går provtagningen till genom att man sparkar, ruckar eller lyfter på stenar och mindre block som finns på botten av vattendraget. Bottenlevande djur som lossnar vid sparkandet och fångas sedan upp med en håv. Visning av hur bottenfaunaprovtagning utförs. Kontroll av fångsten

5 Påväxtalger Den tredje metoden som används i vattendrag är påväxtlager. Provtagning där sker genom att borstar av de alger som sitter fast på antal stenar. Algerna (påväxtalger) utgörs till stor del av kiselalger, dessa artbestäms sedan och ett antal index visar på vilken status vattnet Päväxt är den film som går att skrapa loss från stenar. I detta fall visade det sig dock att stenen var täckt av knottlarver, vilket är ett tecken att det finns liv i bäcken och föda för fisken.

6 Kalkstation Färden gick sedan vidare upp till sandmagasinet vid Kristinebergsgruvan. Magnus visade och berättade om den nybyggda kalkdoseraren. Den har till uppgift att justera ph på gruvvattnet i magasinet och i den nya doseraren använts släckt kalk som blandas i tillrinnande vatten i form a slurry. Det har visat sig vara mycket effektivare och driftsäkerheten har även ökat Hornträskgruvan-efterbehandling av en nedlagd gruva Efter lunch på vitsippan i Kristineberg gick färden till Hornträskgruvan. Där visade och berättade Magnus Filipsson tidigare har gjorts och vad som planerades fortsättningsvis vid av efterbehandling av gruvan. Vi stannade bilarna på det fd industriområdet/malmupplaget och enligt Magnus är det detta område som är mest problematiskt i dagsläget. Upplaget ligger på myrmark och i fyllningen finns det hotspots, lokala partier med restberg och jord med höga metallhalter. Höga halter uppmätts vid punkten K6. Tidigare åtgärder med infiltrering av kalklösningar har på detta område visat sig inte fungera bra. Den nu planerade åtgärden är att lokaliserade hotspotområden grävs upp och antingen deponeras i gammalt dagbrott i Kristineberg eller att det körs som malm till anrikningsverket i Boliden. Försök utförs för att se om det är möjligt att göra detta.

7 Magnus berättar och visar vad som utförts vid Hornträskgruvan, i bakgrunden krossat grus som ska användas till dränerande lager. Promenaden fortsatte sedan till dagbrott G och N vid Hornträskgruvan. Tidigare var här en sänka där vatten från nederbörd och ytavrinning kunde ansamlas. Efter markplanering har sänkan omskapats till en sluttning. Efter markplaneringen ska området vid G och N täckas med en sk kvalificerad täckning. Den byggs upp enligt följande på moränen läggs ett lager med krossad kalk (2 dm) på den en geotextilduk (HDPE) som är tät har och har

8 en mycket lång livslängd, ovanpå denna duk så läggs ett dränerande lager (3 dm). Nederbördsvatten ska avrinna i detta skikt utan att komma i kontakt med underliggande massor. Slutligen täcks området med tjock lager morän (1,5m) och på detta lager jord där vegetation kan etablera sig. Gula källan, vid besöket var det inget flöde vid Gula källan. Att det arbetet som utförts visar sig bl a genom att den sk Gula källan, en utströmningspunkt från området vid dagbrott G och N, nu har sinat. Åtgärderna vid dagbrott G och N kommer att utföras ev slutföras under denna säsong och förhoppningen är att även att bortforslandet av hotspotar från industriupplaget ska kunna ske under detta år. Efter rundvandringen vid Hornträskgruvan var dagen slut och enligt vad jag uppfattade så tyckte alla det varit trevlig och lärorik dag.

9 Nästa möte för Vormbäckens samverkans grupp föreslås att hållas i november och i Vormsele som vanligt. Sommarhälsningar! Hans-Erik Johansson Miljöanalysfunktionen- Vattenförvaltning 090-10 73 22 0730-72 73 22