Kvalitetsredovisning för Kunskapsskolan Enköping läsåret 08-09

Kvalitetsredovisning för Kunskapsskolan Enköping läsåret 08-09 Kvalitetsredovisning för Kunskapsskolan Enköping läsåret 08-09...1 1. Strategiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen...1 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...2 Målen sätts i den årliga verksamhetsplanen...2 Enkäter bland elever, medarbetare och föräldrar på grundskolan...2 Sammanställning och analys av studieresultat och betyg...3 Kontinuerlig uppföljning av ekonomi och elevomsättning...4 Samordning mellan verksamhetsplan och kvalitetsredovisning...4 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse...5 Företaget Kunskapsskolan...5 Arbetet i verksamheten...5 Ekonomiska förutsättningar...9 Personella förutsättningar...10 Materiella förutsättningar...12 Arbets- och ledningsorganisation...14 4. Kunskapsskolan Enköping...14 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden...16 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och egna mål...17 Konsekvent arbetssättstillämpning...17 Effektivitet...19 Bra skolchefer...20 Bra lärare...21 Resultat Lärande/kunskaper (Högst betyg)...22 Resultat Normer & värden...25 Gott rykte / Hög beläggning...26 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen...27 8. Ansvar och delaktighet...27 9. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet...28 10. Åtgärder för förbättring...29 11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen...29 1. Strategiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen Kvalitetsarbetet i Kunskapsskolan syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de uppsatta målen, att utveckla befintliga arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelese och att vidta nödvändiga åtgärder. Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten upprättar alla skolor inom Kunskapsskolan årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning (enligt förordningen SFS 1997:702). I kvalitetsredovisningen redovisas verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse med avseende på de av Kunskapsskolan uppsatta målen 1

samt de nationella målen för utbildningen. Kvalitetsredovisningen innehåller även en redogörelse för vilka åtgärder skolan kommer att vidta för förbättrad måluppfyllelse och högre mål. För att förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas måste utvecklingen följas över tid. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Att sätta upp tydliga mål och att ha en tät kontinuerlig uppföljning i förhållande till målen är en viktig del av Kunskapsskolans sätt att arbeta och har en avgörande betydelse för Kunskapsskolans framgång. Det gäller i lika hög grad våra elevers kunskapsutveckling, där vi genom den personliga handledningen kontinuerligt följer upp varje elevs kunskapsutveckling, som för utvecklingen av verksamheten i företaget som helhet, på varje skola och i varje arbetslag och ämneslag liksom på individnivå för varje enskild medarbetare. Målen sätts i den årliga verksamhetsplanen Varje år utarbetas i maj en verksamhetsplan för hela Kunskapsskolan i Sverige AB. Utgångspunkten för denna är de mål företagsledningen fastställer, i första hand inom betyg, arbetssättstillämpning, nöjdhet, personal och ekonomi. Verksamhetsplanen innehåller också strategier samt aktiviteter för hur dessa mål skall uppnås. Varje skola utformar under juni-augusti en egen verksamhetsplan som bygger på utvärderingen av föregående läsår (Kvalitetsredovisningen) och de mål, strategier och aktiviteter som formulerats med utgångspunkt från de mål som slagits fast i företagets övergripande verksamhetsplan. Enkäter bland elever, medarbetare och föräldrar på grundskolan Sedan 2002 genomför Kunskapsskolan varje år i mars-april omfattande enkäter i syfte att mäta hur elever, föräldrar (till elever i grundskolan) och medarbetare uppfattar förhållandena på sin skola. Eleverna får svara på frågor som rör trivsel (bl.a. mobbning), lärare (bra lärare, frågor om den personliga handledarens insatser samt upplevelsen av lärare i olika ämnen), tillämpningen av Kunskapsskolans arbetssätt (bl.a. personlig handledning, loggboken, Kunskapsporten), upplevelsen av en effektiv organisation (bl.a. arbetsro, lätt att hitta en plats att arbeta på, får den hjälp jag behöver för att nå mina mål), resurser (bl.a. lärartillgänglighet, IT- och datortillgänglighet) samt nöjdhet (rekommenderar skolan). Föräldrarna (grundskolan) får svara på frågor som rör trivsel, delaktighet (bl.a. samarbetet hem-skola), tillämpningen av Kunskapsskolans arbetssätt (bl.a. lärarkontakter, utvecklingssamtal), resurser samt nöjdhet. Medarbetarna svarar på frågor om trivsel, chef- och ledarskap, organisation, nöjdhet och Kunskapsskolans arbetssätt. 2

Resultatet från enkäterna sammanställs och analyseras i relation till de mål som ställts upp i verksamhetsplanen. En omfattande statistisk bearbetning och analys sker centralt av resultaten. Sammanställning och analys av studieresultat och betyg Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling görs med den individuella studieplanen, som innehåller elevens personliga kunskapsmål, som utgångspunkt. Uppföljning sker varje vecka under handledningssamtalet och dokumenteras i elevens loggbok och i det webbaserade Elevdokumentationssystemet av läraren. Vid slutet av höst- och vårterminerna varje år sammanställs på Kunskapsskolans alla grundskolor betygsresultaten för elever i årskurs 8 och 9. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att elev och förälder ska få en så tydlig bild av elevens kunskapsutveckling som möjligt, införde Kunskapsskolan redan höstterminen 2007 skriftliga terminsomdömen för elever i år 6 och 7. Terminsomdömet sätts som "G" (Godkänt), "VG" (Väl godkänt) eller "MVG" (Mycket väl godkänt). På gymnasierna sammanställs vid motsvarande tidpunkter kursbetyg för eleverna i årskurs tre. Denna sammanställning kommer under kommande läsår att utvidgas till att omfatta kursbetygen för elever i samtliga årskurser. Prognoser för verksamhetsårets betygsresultat upprättas i oktober och mars, baserad på en genomgång av varje enskild elevs studieresultat och betygsmål i varje ämne/kurs. Syftet med betygsprognoserna är att göra bedömningar av hur eleverna ligger till i sina studier och i förhållande till de uppsatta målen. Resultaten mäts och analyseras i relation till de mål som eleverna satt upp i sina individuella utvecklingsplaner, resultaten på nationella prov och resultaten i Riket och även de mål som (inkl. ämneslag och arbetslag) ställts upp i verksamhetsplanen. Uppföljningen sker så att det fulla värdet av den benchmarking som kan göras mot övriga skolor i företaget kan säkras. Denna är i Kunskapsskolans fall särskilt värdefull eftersom Kunskapsskolan är ett kedjeföretag och alla skolor arbetar med samma resurser, nyckeltal och den gemensamma Kunskapsporten (läs mer om Kunskapsporten på www.kunskapsskolan.se/kunskapsporten). Betygsnivåerna har generellt en hög grad av överensstämmelse med våra elevers resultat på de nationella proven. Avvikelsen har dessutom minskat vilket är glädjande och innebär att korrektheten i vår betygssättning förbättrats. I de tre basämnena låg läsåret 07/08 avvikelsen på företagsnivå inom 6% på andelen VG+MVG. Engelska hade den största avvikelsen och där hade betygen satts lägre än utfallet på de nationella proven (- 6%-enheter). I Matematik var betygen något högre än utfallet på de nationella proven (+5%). Och i Svenska motsvarades betygen som satts exakt av utfallet på de nationella proven. Slutbetygen jämförs också med utfallet hos andra skolor i respektive skolas upptagningsområde. Våren 2008 hade elva av Kunskapsskolans 17 grundskolor med avgångselever bäst betyg i sin kommun/stadsdel. Av de 17 skolorna ligger 14 på topp-tre- 3

placering. Kunskapsskolans mål är att alla våra skolor ska nå de bästa betygsresultaten i kommunen/ stadsdelen. Jämförelsen underlättas av Skolverkets databas för jämförelser mellan skolors prestationer Salsa i vilken man tar hänsyn till de socioekonomiska förutsättningarna hos eleverna. Hela 14 skolor ligger på positivt beräknat Salsavärde. Det genomsnittliga Salsavärdet var läsåret 07/08 +13 poäng, vilket är väldigt bra. Ovanstående ska kompletteras med års utfall när detta finns klart. Kontinuerlig uppföljning av ekonomi och elevomsättning Ekonomiskt utfall mot budget följs upp månadsvis. Prognos för verksamhetsårets resultat upprättas i oktober baserad på utfallet per den sista september. Elevomsättningen mäts månadsvis. Resultatet sammanställs och rapporteras till Regionchef månadsvis, Skolchef terminsvis och samtliga medarbetare årsvis, i samband med upprättandet av kvalitetsredovisningen och nästa års verksamhetsplan. Rapportering sker terminsvis även till företagets ledningsgrupp och styrelse. Målet är att på grundskolan ha max 4% elevomsättning och på gymnasiet är motsvarande mål 7%. Ovanstående ska kompletteras med års utfall när detta finns klart. Samordning mellan verksamhetsplan och kvalitetsredovisning Resultaten av uppsatta mål i verksamhetsplanen, resultaten av enkätundersökningar, nationella prov och betyg samt kvalitetsredovisningar bygger i varandra och följer följande schema: Augusti: Verksamhetsplan som utformas med hänsyn till de mål som fastställs av företagsledningen och vad som framkommit vid bearbetningen av vårens resultat och slutsatserna i kvalitetsredovisningen d.v.s. vilka mål som skall prioriteras, utformningen av strategierna för att uppnå dem, de aktiviteter som ska genomföras samt vem som skall göra vad. Oktober och mars: Betygsprognoser i syfte att göra bedömningar av hur eleverna ligger till i sina studier och i förhållande till sina mål. November: Nöjdhetsenkät som avser tiden från augusti och fram till november (vid behov gäller endast elever). April: Nöjdhetsenkäter som avser tiden från augusti och fram till april (obligatoriskt, gäller samtliga grupper elever, medarbetare och föräldrar). Maj juni: Bearbetning av enkät- och betygsresultaten från vårterminen som skall ingå i kvalitetsredovisning och kommande verksamhetsplan. Juni: Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret som utgår från verksamhetsplanen, resultatet av enkäten i april, vårterminens betygsresultat samt andra variabler som skall mätas. 4

3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kunskapsskolans grundläggande idé är att varje elev ska kunna erbjudas en personligt utformad utbildning och lockas att tänja sina gränser utöver vad han eller hon trodde varar möjligt. Grundläggande utgångspunkter är för utbildningen är fem grundstenar; bildning, internationellt perspektiv, grund för fortsatt personlig utveckling, förmåga till livslångt lärande samt problemlösningsförmåga. Vi erbjuder en personligt utformad utbildning där elevens studier organiseras med elevens personliga mål och lärstrategier som utgångspunkt. Företaget Kunskapsskolan Kunskapsskolan i Sverige AB är en fristående skola som startade sina första fem skolor hösten 2000. Kunskapsskolan har skolor för elever i årskurserna 6-9, gymnasieskolor, en resursskola samt två Kunskapsgårdar. Kunskapsskolans affärsidé är att starta, utveckla och driva en kedja av friskolor, som bygger på ett gemensamt utbildningskoncept. Under verksamhetsåret har 10 000 elever gått i Kunskapsskolans grund- och gymnasieskolor och företaget är därmed Sveriges ledande friskola i åldrarna 12-18 år. Skolorna har en allmän inriktning och är öppen för alla elever. På kunskapsgymnasierna erbjuds i första hand de studieförberedande programmen Natur- och Samhällsvetenskapsprogrammen. På ett par skolor erbjuds även Medieprogrammet. Kunskapsskolan tar inte ut några elevavgifter utan finansieras med kommunal skolpeng. Våra skolor följer den nationella läroplanen, deltar i nationella prov och följer det nationella betygssystemet. Grundskolorna finns i Borås, Botkyrka, Enköping, Enskede, Fruängen, Helsingborg, Hägersten (Resursskola), Kista, Landskrona, Lund, Nacka, Norrköping, Nyköping, Saltsjöbaden, Spånga, Skärholmen, Trelleborg, Tyresö, Täby, Västerås, Ystad och Uppsala. På grund av mycket stort intresse för grundskolan i Uppsala och tillgänliga lokaler i anslutning till gymnasiets lokaler startas hösten 2009 ytterligare en grundskola i Uppsala. Gymnasieskolor finns i Globen (Stockholm), Göteborg, Internationella Kunskapsgymnasiet (Stockholm), Kista, Malmö, Norrköping, Observatoriet i Saltsjöbaden, Orminge, Västerås och Uppsala. Arbetet i verksamheten Samma teorigrund som läroplanerna - konstruktivismen Det finns många teorier om hur lärande går till. En del baserade på forskning andra på praktik och erfarenhet. Vårt utbildningskoncept har sin grund i den syn på lärande som läroplanerna (för grundskolan, Lpo 94 och gymnasiet, Lpf 94) vilar på konstruktivismen. Konstruktivismen är en sammanfattande teori om hur lärande går till. Konstruktivismen pekar på vikten av att möta varje elev där hon är just nu i sin kunskapsutveckling. Vi tror därför att den bästa vägen till att utveckla de kompetenser framtiden kräver går 5

via en personligt utformad utbildning, där lärandet tar sin utgångspunkt i eleven där mål och strategier utgår från varje individs förutsättningar, ambitioner och behov, där eleven får möjlighet att utnyttja hela sin potential. De metoder och verktyg vi utvecklat syftar till att möta varje elev där han/hon är, utmana henne att tänja sina gränser och utveckla gedigna kunskaper och färdigheter, men också en grund för bildning och personlig utveckling. Bildning och personlig utveckling En bra skola speglar sin samtid i betydelsen att skolan förmår att utveckla kunskaper och färdigheter hos eleverna som de har användning för i sin fortsatta utbildning men också för arbetslivet och för livet som samhällsmedborgare. Den tid vi lever i utmärks av en hög, ständigt accelererande förändringstakt, av globalisering inom alla områden; ekonomi, kultur, vetenskap och religion. En allt tydligare tendens till individualisering sker samtidigt som kraven på individen att samverka och samarbeta ökar. Världen krymper, blir alltmer tillgänglig. Den tekniska utvecklingen ger möjligheter men ställer oss också inför nya problem. Aldrig har möjligheterna varit så många, aldrig våra val så svåra. Vi ska ge eleven kompetens (färdigheter, förmågor, insikter och kunskaper) att hantera detta en framtid vi inte vet något om mer än att den är just oförutsägbar. Vilken kompetens krävs för att hantera en oförutsägbar framtid? Här vill vi lyfta vi fram två områden som vi anser vara särskilt viktiga; bildning och personlig utveckling. I bildningsprocessen fördjupas och utvecklas individens sätt att betrakta, förstå och tolka världen. Olika sorters kunskap, färdigheteroch insikter förenas till en bild av omvärlden som blir alltmer komplex samtidigt som mönster och sammanhang träder fram. Nyanserna blir fler och horisonterna vidgas. I bildningsprocessen utvecklas förmågan att växla mellan naturvetenskapliga, humanistiskaoch estetiska perspektiv. Detta skapar helhet och sammanhang. Viktiga verktyg i denna process är förmågan att kunna beskriva, analysera och generalisera att se mönster och kunna applicera dessa i nya sammanhang och situationer. Bildning förutsätter såväl djup som bredd. Bildningsprocessen är en förutsättning för livslångt lärande. Det kräver kunskap om och ansvar för det egna lärandet och ett förhållningssätt som innebär vilja och beredskap att ständigt lära, samt insikt om nödvändigheten av detta. Förmågan att söka, värdera och bearbeta information är en väsentlig del av bildningsprocessen. Bildningsprocessen stöds bland annat genom: Uppdragsbaserade studier Tematiska studier Temakursernas dramaturgi Att eleven får lära sig ta ansvar för det egna lärandet 6

Att eleven genom de ämnesintegrerade kurserna stimuleras att variera perspektiven när han eller hon studerar en företeelse eller ett skeende Med personlig utveckling menar vi den process genom vilka en individs potential kommer till uttryck. Den lägger grund för elevens utveckling till en stark och självständig individ som förstår vikten av människors ömsesidiga beroende. Förutsättningar för detta är självkännedom och förmåga till empati, att kunna sätta sig in i andra människors känslor och förstå deras handlingsmönster. Det bidrar också till att utveckla en god samarbetsförmåga och respekt för andra människor. Personlig utveckling innebär också att utveckla ett medvetet förhållningssätt till tillvaron en inre etisk kompass som skapar grund för aktiva val och ställningstaganden. Det innebär att ta ansvar för sitt eget liv, att kunna sätta upp relevanta och utmanande mål och ha tillräcklig uthållighet och vilja att nå målen. Oförutsägbarheten kräver en förmåga att kunna hantera nya situationer, problem och händelser. I den är ett konstruktivt förhåll-ningssätt till det man ställs inför det viktigaste. Att se möjligheter, att våga tänka nytt, insikten att man verkligen kan förändra och att livet är ett resultat av vad man gör det till. Personliga egenskaper som mod, nyfikenhet och uthållighet är av avgörande betydelse liksom att kunna förena logiskt tänkande med kreativitet. Grund för fortsatt personlig utveckling skapas bland annat genom: Att eleven lär sig ta ansvar för och har inflytande över det egna lärandet Att lärandet alltid sker utifrån elevens förutsättningar Samarbete i olika gruppkonstellationer där eleven lär sig förstå grupprocesser De etiska diskussioner med utgångspunkt i den gemen- samma värdegrunden som sker kontinuerligt i exempelvis temakurserna Att eleven sätts i situationer och ställs inför problem som utmanar och stimulerar det logiska tänkandet, kreativiteten och flexibiliteten Att eleven genom olika uppdrag lär sig att formulera frågor och utveckla verktygen för problemlösning Den personliga handledningen som bidrar till att stärka elevens uthållighet, självförtroende och målmedvetenhet Personlig handledning Den personliga handledningen är en central del av utbildningskonceptet då den är en förutsättning för en personligt utformad utbildning. Metoden Personlig handledning baserar sig på tankegods från flera håll, från motivations- och utvecklingspsykologins områden men också från pedagogiken och kognitionspsykologin. Howard Gardner (Harvard University) har utifrån sin teori om multipla intelligenser inspirerat till vårt sätt att arbeta med att hjälpa eleverna att utveckla personliga lärstrategier. 7

Den personliga handledningen ska bidra till elevens individuella utveckling, både kunskapsmässigt och personligt. Elevens lärande struktureras, stöttas och följs upp. Genom den personliga handledningen får eleven lära sig sätta upp tydliga utmanande men ändå realistiska mål för studierna och att arbeta målinriktat. Elevens personliga handledare spelar en avgörande roll för att studierna ska bli framgångsrika. Den personliga handledaren ger eleven strukturhandledning men inte ämneshandledning. Med det menas att eleven får hjälp att sätta upp mål, att hitta strategier för att nå sina mål, planera och att följa upp mål och strategier reflektera över det egna lärandet. Den personliga handledningen begränsar sig inte bara till de inbokade handledningssamtalen och utvecklingssamtalen utan är en ständigt pågående dialog mellan eleven och läraren. Dialogen ska präglas av närhet och omtanke. Handledaren ansvarar för att eleven får det ansvar hon klarar av inte mer. Det personliga handledningssamtalet, loggboken, utvecklingssam-talet, och den individuella studieplanen utgör tillsammans med den ständigt pågående dialogen mellan eleven och läraren grunden för den personliga handledningen. Eleven får i början främst hjälp och stöd med sin egen planering och förståelse för arbetssättet. Så småningom övergår fokus till reflektioner kring elevens eget lärande. Eleven reflekterar kring mål, arbete, resultat och strategier. Innehållet i handledningssamtalet varierar beroende på elevens mognadsgrad och behov. Elever som är framgångsrika ska få fortsatt coachning mot nya utmanande mål. Steg och kurser De nationella målen ligger till grund vid utformningen av Kunskapsskolans arbetssätt. Mycket medvetet har läroplanens strävandemål arbetats in i steg och kurser. Målen för varje steg i de olika ämnena samt för kurserna finns tillgängliga för elever, lärare och föräldrar på Kunskapsskolans webbportal Kunskapsporten. Uppdragsbaserat lärande Både stegkurser och temakurser är organiserade kring uppdrag/projekt. Dessa är, då det är möjligt, autentiska. Eleven ställs inför ett utmanande uppdrag som hon ska lösa/genomföra. Uppdraget vägleder eleven genom kursen och organiserar lärandet. Uppdragen är i sig meningsskapande. Elevens egna erfarenheter och kompetens utmanas och fördjupas. Eleven konstruerar en ny bild av omvärlden och sig själv i förhållande till Metoder och manualer För att kvalitetssäkra genomförandet av utbildningsaktiviteterna har ett antal manualer framarbetats av Kunskapsskolans centrala pedagogikavdelning i samverkan med skolorna. Metodmanualer - Personlig handledning - Bibass (grundskolan) - Betyg och bedömning - lärare ( finns delvis i ämnesmanualer) - Betygmangement skolchefer 8

- Temakurser - Nyhetsbearbetning (grundskolan) - KP-manualer skribent, - KP-manual användare - EDS-manual Ämnesmanualer grundskolan - Svenska - Engelska - Matematik - Moderna språk - Samhällsorienterade ämnen (SO) - Naturorienterande ämnen - Teknik - Bild&form - Hem & Konsumentkunskap - Idrott&hälsa - Musik - Svenska som andra språk Ämnesmanualer gymnasiet - Svenska - Svenska som andra språk - Engelska - Matematik - Samhällskunskap - Idrott&hälsa - Naturkunskap - Estetisk verksamhet - Religion - Historia - Moderna språk - Kemi - Fysik - Biologi - Företagsekonomi - Geografi - Mediekunskap - Medieproduktion Ekonomiska förutsättningar Verksamheten finansieras uteslutande med den kommunala skolpengen. Kunskapsskolan strävar efter ekonomisk effektivitet med stordriftsfördelar i balans med lokal tillämpning och ett lokalt resultatansvar för varje skola. Med många skolor inom en 9

och samma organisation möjliggörs stordriftsfördelar inom exempelvis utveckling av pedagogik, kvalitetsuppföljning med avseende på nöjdhet och kunskapsutveckling/betyg, kompetensutveckling för medarbetare, IT-stöd, lokalhantering, marknadsföring och administration. Kostnaderna för vissa skolgemensamma aktiviteter fördelas på skolorna medan andra redovisas samlat i form av s.k. overheads. Någon fullständig resultaträkning upprättas därför inte per skola. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform vilket kräver att verksamhetens vinst redovisas öppet. Den samlade omsättningen är 750 mkr och vinsten 31 mkr (07/08), vilket motsvarar en nettomarginal om 3,5%. Vinsten återinvesteras i verksamheten varför soliditeten är hela 24,3% (07/08). Under läsåret 07/08 gjordes investeringar för 30,8 mkr i det pedagogiska konceptet, ITutrustning och möbler. Av- och nedskrivningar uppgick till 29,0 mkr. Flerårsjämförelse med bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2007/08 2006/07 2005/06 2004/05 2003/04 2002/03 2001/02 Totala intäkter, tkr 656 872 570 922 484 555 436 165 366 630 265 512 158 588 Resultat före avskrivningar, tkr 56 698 56 574 50 125 34 569 5 557-17 403-21 532 Årets resultat, tkr 23 081 19 483 16 458 7 752-8 650-28 835-26 272 Balansomslutning, tkr 234 083 215 677 190 176 172 295 146 985 111 902 66 129 Antal anställda, st 664 605 512 490 486 321 203 Soliditet, % 24,3% 25,4% 32% 28% 15% 27% 15% Nettomarginal, % 3,5% 3,4% 3,4% 1,8% neg. neg. neg. Personella förutsättningar En personligt utformad utbildning där läraren ska möta och leda olika elevers olika sätt att lära kräver en annorlunda lärarroll. Det räcker inte med att vara ämnesexpert. I Kunskapsskolan består lärarrollen av tre delar; personlig handledare, allmänhandledare och ämnesexpert: Personlig handledare: Varje lärare är personlig handledare för de elever som tillhör lärarens basgrupp. I den personliga handledandningen ingår att handleda dessa elever i deras sociala, personliga och kunskapsmässiga utveckling. Allmänhandledare: Läraren ska vara ett stöd för alla elever påskolan, lära elever att lära, förmedla och visa på allmänna strategier.läraren är också förebild för eleverna. Ämnesexpert: Som ämnesexpert ansvarar man tillsammans med lärarkollegor med samma ämneskompetens för planering och genomförande av workshops, seminarier, föreläsningar och andra aktiviteter i steg- och temakurser. Samarbetet mellan ämneskollegor sker dels lokalt, dels centralt med lärare från olika skolor. Läsåret 07/08 uppgick antalet medarbetare till 702 (615 06/07). Medelantal heltidsarbetande uppgick under året till 664 (605). 61% av dessa var kvinnor och 39% män. 10

Lärartäthet eller antalet elever per lärare är ett ofta använt mått. På Kunskapsskolan är det viktigare vad lärarna gör än att de är många. Genomsnittligt är andelen lärare 5,4 på 100 elever. Varje lärare är basgruppsansvarig och personlig handledare för 20-22 elever. På Kunskapsskolan arbetar lärarna 40 timmarsvecka, som på andra arbetsplatser, och har 27,5 tim schemalagd elevtid varje vecka medan kommunala skolan sällan överträffar 20 tim vecka. Det är möjligt bland annat tack vare att lärarnas förberedelsetid för morgondagens lektioner har effektiviserats så långt genom webbportalen Kunskapsporten (se beskrivning nedan). Den verkliga lärartätheten kan därför sägas vara 7,4 lärare på 100 elever (jämfört med ca. 8,3 lärare per 100 elever i en kommunal skola). Om skillnaden mellan semester- och ferietjänst faktoreras in blir jämförelsetalet 7,2 lärare per 100 elever i den kommunala skolan. Kunskapsskolan eftersträvar att alla lärare ska ha full formell behörighet att undervisa i de ämnen de undervisar i. Vi ser tydligt i vår kvalitetsuppföljning i form av nöjdhetsenkäter och betygsresultat att en hög andel behöriga lärare leder till högre kvalitet i verksamheten. 74% av Kunskapsskolans grundskolelärare har formell lärarexamen och därutöver har 11% pedagogisk utbildning men har ännu inte tagit ut sin lärarexamen. Sammanräknat 85%. Vidare har 7% av lärarna högskoleutbildning utan pedagogisk. På Kunskapsgymnasiets har 71% av lärarna formell lärarexamen och därutöver har 10% pedagogisk utbildning men har ännu inte tagit ut sin lärarexamen. Sammanräknat 81%. Dessutom har 5% högskoleutbildning utan pedagogik. Några lärare har inte kunnat dokumentera om de är behöriga eller inte i enlighet med våra krav. En del av dem kan ha anställts innan vi började arkivera examensbevis centralt och har varit anställda så länge att vi inte kan göra den fortsatta anställningen beroende av om de är behöriga eller inte. Några av dessa är förmodligen inte behöriga och enstaka kan t.o.m. sakna pedagogisk utbildning. Även i denna grupp kan många lärare ha lång och dokumenterad erfarenhet som lärare på både kommunala och fristående skolor. 7% av våra lärare på grundskolan och 9% på Kunskapsgymnasiet har inte kunnat dokumentera sin behörighet i enlighet med våra krav. På grundskolan är 3% av lärarna obehöriga respetive 5% på gymnasiet. Den redovisning av andel behöriga lärare som ges för våra skolor kan avvika från den officiella behörighetsstatistik som Statistiska Centralbyrån upprättar per den 15 oktober varje år beroende på vilka lärare som arbetar på skolan vid just det tillfället och beroende på att tjänstens omfattning vägs in i statistiken. Skolan kan inte härleda den officiella statistiken eftersom den skapas i samkörningar med utbildningsregister som vi inte har tillgång till. Redovisningen ovan innefattar dessutom tillsvidareanställda föräldralediga, tjänstlediga och långtidssjukskrivna, vilket SCB:s statistik inte gör. Skolverkets statistik för femårsperioden 2002/03-2006/07 visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i den kommunala grundskolan, alla stadier, var 81% och i fristående skolor 74%. Genomsnittlig andel lärare med pedagogisk högskoleexamen var 74% i kommunala gymnasieskolor och 50% i fristående gymnasieskolor. Jämförande statistik för studieförberedande program på kommunala skolor saknas. Det finns en lokalt ämnesansvarig lärare per ämne på skolan. Den lokalt ämnesansvariga/e känner till egna skolans verksamhetsplanemål i ämnet och leder arbetet 11

mot dessa, ansvarar för betygsprognosen i ämnet, leder det lokala ämnesarbetet på den egna skolan (t.ex. ser till att ämnesmöten regelbundet kommer till stånd, leder dessa och ser till att protokoll förs), har introduktionsansvar för nya lärare, är till stöd för andra ämneslärare på egna skolan, deltar i centrala ämnesgrupper, är kontaktperson mellan egna skolan och Kunskapsskolans centrala Pedagogikavdelning, tar emot och sprider information, utvärderar och ger feedback på Kunskapsporten, deltar i utvecklingsarbete och ansvarar för inskickande till Kunskapsporten. Det finns också en lokalt PH-ansvarig (Personlig Handledning) lärare på skolan. Den lokalt PH-ansvariga/e har introduktionsansvar för nya lärare, utvecklar PH-rollen under ledning av skolchefen, samverkar med centralt PH-ansvarig. Skolsköterska (ev konsultupphandling) ansvarar för skolhälsovård enligt den skyldighet som framgår av 14 kap. 1 skollagen (1985:1 100), genomför hälsosamtal en gång/elev och ansvarar för kontakter med andra vårdgivare. Kurator (ev konsultupphandling) ansvarar för elevvård under ledning av skolchef samt kontakt med andra vårdgivare/externa kontakter. SYV (ev konsultupphandling) ansvarar för studie- och yrkesvägledning under ledning av skolchefen. För alla befattningar finns gemensamma arbetsbeskrivningar. Den genomsnittliga personalomsättningen för tillsvidareanställda var under verksamhetsåret 15%. Utvecklingen av medarbetarna är en av de mest värdedrivande aktiviteterna och nödvändig på de skolor som inte presterar positiva Salsavärden, goda studieresultat, hög nöjdhet och därmed rekommendationer och hög efterfrågan. Den genomsnittliga personalomsättningen på de skolor som gör det, var under verksamhetsåret knappt 10%. Materiella förutsättningar Kunskapsskolans lokaler är allt annat än vanliga. I de gamla traditionella skolorna fanns alltid korridorer som förband klassrummen med varandra. Den sortens skolbyggnader delade upp barn och vuxna och var pedagogiskt ineffektiva. På Kunskapsskolan finns det inga korridorer och heller inga egentliga klassrum, utan rum av varierande storlek och karaktär. Våra lokaler är utformade för att stödja och inspirera eleven i sitt lärande. Eftersom alla lär på olika sätt är skolans lokaler utformade med hänsyn till olika elevers behov. Kunskapsporten är Kunskapsskolans webbportal där elever och lärare alltid har tillgång till skolans läromedel och resurser. Här finns alla steg och kurser med föreslagna arbetsgångar, uppgifter och resurser i form av till exempel läromedel, texter, uppslagsverk som Nationalencyklopedin, språklexikon som Wordfinder, manualer, studietips, dagsfärska nyheter m.m. Till varje kurs finns tydliga mål och beskrivningar av vad du ska lära dig och vad som krävs för att erhålla betygen G, VG respektive MVG. 12

Materialet på Kunskapsporten uppdateras och fördjupas hela tiden. Kunskapsporten utvecklas kontinuerligt av de bästa lärarna på alla våra skolor. Ingen annan skola har samma upplägg för att säkra kvaliteten på undervisningen. Kunskapsgårdarna är två anläggningar, i Gamleby och Falun, där Kunskapsskolans grundskoleelever under ca en vecka per termin får möjlighet att förkovra sig inom framförallt de praktiska ämnena. På Kunskapsgårdarna finns all den tekniska utrustning och de redskap som behövs för stimulerande studier i ämnen som idrott & hälsa, bild, slöjd och hemkunskap. Undervisningen som sker på Kunskapsgården har en nära koppling till den ordinarie undervisningen i Kunskapsskolorna. Särskilda ämneslärare från Kunskapsgården ansvarar tillsammans med lärare från respektive Kunskapsskola för innehåll och utvärdering av undervisningen i Kunskapsgården. Samvaron mellan eleverna och mellan lärare och elever är en viktig del av tanken bakom Kunskapsgården. Hösten 2008 startades Kunskapsskolans Naturvetenskapliga Centrum (KNC) ett kompetenscentrum inom matematik och naturvetenskap beläget vid Stockholms Observatorium i Saltsjöbaden. KNC arbetar med utveckling av metoder och verktyg inom ämnena naturvetenskap och matematik, intensivkurser riktade mot specialintresserade elever på samtliga skolor och kompetensutveckling inom naturvetenskap och matematik för företagets lärare. Verksamheten på KNC inriktas på ett antal huvudområden: Metod och innehållsutveckling i syfte att kraftfullt driva utvecklingen vad gäller naturvetenskap- och matematikundervisningen för Kunskapsskolans skolor både vad gäller innehåll, metoder och verktyg, Samarbete och samverkan med omvärlden som till exempel naturvetenskapliga institutioner på universitet och högskolor, organisationer och näringsliv i syfte att hålla oss ajour med ämnesutveckling och forskning och Intensivkurser som syftar till att förstärka utbildningen för specialintresserade elever på samtliga skolor inom Kunskapsskolan genom mer avancerade utbildningsinslag. För grundskolorna i första hand som en del av spetsprogrammet i matematik. För våra gymnasier som en del av utbildningen för alla elever som läser Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. På området finns övernattningsmöjligheter för cirka 40 personer. KNC arbetar också med att stödja arbetet på Kunskapsskolans grund- och gymnasieskolor genom att erbjuda lärare kompetensutveckling inom naturvetenskap och matematik. De av Kunskapsskolans skolor som inte har ett eget bibliotek har tillgång till en av företaget ägd bokbuss. Bokbussen är tänkt att användas som en plattform för att stimulera Kunskapsskolans elever att läsa mer och introducera dem till litteraturens värld på ett bra sätt. Bokbussen erbjuder skönlitterära böcker för utlåning. Skolorna får besök av bokbussen ca. 2-3 gånger/läsår då eleverna har möjlighet att låna av bussens böcker. Varje skola har en bokbussansvarig lärare som sätter upp ett schema. För närvarande erbjuder bokbussen ett 120-tal olika titlar. 2007 fastställdes Kunskapsskolans kanon" bestående av böcker som alla elever på våra grundskolor ska läsa. Kunskapsskolans kanon omfattar "Kometen kommer" av Tove Jansson och "Mio min Mio" av Astrid Lindgren (Årskurs 6), "Skriet från vildmarken" av Jack London och "Oliver Twist" av Charles Dickens (Årskurs 7), "Möss och människor" av John Steinbeck och "Anne 13

Franks dagbok" av Anne Frank (Årskurs 8) samt "Gösta Berlings saga" av Selma Lagerlöf och "Kallocain" av Karin Boye (Årskurs 9). Arbets- och ledningsorganisation Skolan leds av skolchefen (rektor) som har till uppgift att säkerställa att Kunskapsskolans arbetssätt tillämpas lokalt. Skolchefen är pedagogisk ledare och leder och fördelar arbetet, ansvarar för budget- och prognosarbete, elevvård, deltar i företagets region- och chefsmöten samt ordnar interna möten (personal, ledning, elevråd, ämnen). Skolchefen arbetar med utvärdering av elev- och medarbetarenkät, betygsuppföljning och säkring, samt leder arbetet med verksamhetsplan och kvalitetsredovisning. Han eller hon ansvarar också för tjänstefördelning och rekrytering samt planering av studiedagar och övrig kompetensutveckling, utvecklingssamtal och lönesamtal med medarbetare. Skolchefen ansvarar också för lokalt marknadsföringsarbete, externa kontakter, myndighetsrelationer samt brandskydd och miljöansvar. Alla skolchefer på Kunskapsskolans skolor har en gemensam arbetsbeskrivning. På större skolor finns även biträdande skolchef som agerar som ställföreträdande skolchef samt eventuellt personalansvar, schemaläggning, arbete med tjänstefördelning med skolchef. Alla skolor har också en skolkoordinator som bland annat ansvarar för löpande administration, t ex fakturahantering, lärarledighet, elevregistrering, rapportering osv. I skolans ledningsgrupp ingår skolchef, i aktuella fall biträdande skolchef samt arbetslagsledare. Verksamhetens organisation utgår från Kunskapsskolans s.k. organisationsmodell. 4. Kunskapsskolan Enköping Kunskapsskolan Enköping är belägen invid centralstationen i Enköping, i närheten av stadens centrum. Lokalerna är utformade i syfte att passa elevernas varierande behov och lärstilar, samt att på bästa sätt ge förutsättningar för att kunna genomföra Kunskapsskolans arbetssätt. Detta sker genom öppna ytor i olika plan, mindre arbetsrum med allt ifrån tre arbetsplatser till sex arbetsplatser. De öppna ytorna är försedda med datorer/klienter, där eleverna arbetar med Kunskapsskolans material som är datorbaserat och tillgängligt via Kunskapsporten. Lärarledd undervisning, såsom språkundervisning och föreläsningar sker antingen i föreläsningssalen Arenan eller i mindre klassrum, de så kallade elevkontoren. Alla rum är försedda med glasväggar, vilket skapar en ljus atmosfär med god översikt. Lärarna på skolan vistas inte på sitt lärarrum under skoldagen utan spenderar hela skoldagen tillsammans ute bland eleverna, vilket optimerar elevernas möjlighet till snabb och personlig handledning. Flera elever väljer att stanna kvar på skolan efter skoldagens slut, då de även där får tillfälle att handledas av lärare. 14

På skolan går det 380 elever, av dessa är 59% flickor och 41% pojkar. Elever med behov av särskilt stöd kan delas upp i två grupper, dels de med omfattande behov av särskilt stöd och dels de med behov av särskilt stöd, sammantaget rör det sig om ca: 20% av eleverna på skolan. Under läsåret var varje årskurs indelad i fyra basgrupper, förutom årskurs åtta som var indelad i fem. Varje basgrupp består av 21-23 elever Lärarna på skolan är organiserade i fyra arbetslag, där varje arbetslag ansvarar för en årskurs. Totalt har det sett ut: 92 elever i år 6 92 elever i år 7 104 elever i år 8 92 elever i år 9 Antalet medarbetare har varit 29 st, 20 kvinnor och 9 män. Av dessa är 22 lärare, en skolsköterska, en kurator, en koordinator, ett köksbiträde, en bibliotekarie/syo samt en skolchef. En av lärarna har dessutom arbetat halvtid som bitr.skolchef under året. Av de 22 lärarna är det 3st som inte har formell lärarutbildning. En som inte avslutat sin lärarutbildning och de två andra har ingen lärarutbildning överhuvudtaget. Arbetsklimatet och stämningen på skolan är bra. Av den årliga elevenkäten framgår även att det sker en positiv utveckling från redan bra resultat, 81% av eleverna upplever att de kan få den arbetsro de behöver på skolan. Att hela 91 % av eleverna anser att de får den hjälp de behöver för att nå sina personligt uppsatta mål är ett gott betyg till medarbetarna på skolan, som är elevfokuserade, flexibla och bra på att lösa problem. För att skapa ett gott arbetsklimat där eleverna kan hitta arbetsro med snabb tillgång till lärare, är skolan indelad i så kallade ämneszoner. Detta innebär att lärare inom de olika ämnena ständigt finns att tillgå på en bestämd plats, vilket gör att eleverna inte behöver leta efter lärare. Många elever väljer även att sitta i ämneszonen och arbeta, beroende av hur mycket hjälp och handledning eleven anser sig behöva. Vårterminen 09 hade Kunskapsskolan Enköping högst meritvärde (betygspoäng för att gå vidare till gymnasiet) i kommunen. Det genomsnittliga meritvärdet för de nior som slutade Kunskapsskolan Enköping var 249 poäng vilket motsvarar mer än Väl Godkänt i genomsnitt. Av avgångseleverna var dessutom 97 % behöriga till nationellt program på gymnasiet. I tabellen nedan finns resultatet från övriga skolor i Enköpings kommun. Kunskapsskolan i Enköping Meritvärde Vt 09 249 Vt 08 243 Örsundsbroskolan 198 233 Bergvretenskolan 206 199 Korsängsskolan 212 200 Fjärdhundraskolan 193 221 Västerledsskolan 193 199 15

S:t Iliansskolan 211 184 Skolan har haft en ledningsgrupp bestående av fyra lagledare, koordinator, speciallärare, bitr. skolchef samt skolchef. Ledningsgruppen har haft möte varannan tisdag då riktlinjer för verksamheten har diskuterats samt löpande frågor har behandlats. Skolans fyra arbetslag har haft regelbundna möten varje fredageftermiddag samt en stund varje morgon. Steg ämneslagen har haft regelbundna träffar varannan vecka medans kurs ämneslagen har haft träffar ett par gånger per termin. Stegämneslagen regelbundna träffar har har bidragit till en stabil plattform för verksamheten. När det gäller arbetet i kursämneslagen känner vi att det finns utvecklingsmöjligheter när det gäller både struktur och innehåll på mötena. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Ett tapp på flera duktiga medarbetare under förra läsåret gjorde att det kändes lite skakigt under höstterminen. Men de nyanställda har tillsammans med gamla personalen återigen gjort ett kanonår. Av elevenkätens ca 38 frågor förbättrar vi resultatet på 27 frågor. Två frågor ligger på samma värde som förra året och vi gör en liten försämring på 9 frågor. På VP frågorna: Jag tycker att jag har nytta av de personliga handledningssamtalen en ökning med 2 procentenheter från 89% till 91%. Loggboken hjälper mig i mina studier här ökar vi med 9 procentenheter från 79% till 88% Jag brukar nå mina veckomål en ökning med 11 procentenheter från 78% till 89% Jag får den hjälp jag behöver för att nå mina mål här minskar vi med 1 procentenhet från höga 91% till 90% Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan på denna viktiga fråga ökar vi med 10 procentenheter från 66% till 76% Jag rekommenderar gärna Kunskapsskolan till kamrater som går i andra skolor en ökning på 8 procentenheter från 81 % till 89 % Utmaningen för Enköping blir att ligga kvar på samma höga betygs- och enkätnivå i framtiden. Vi tror och hoppas att med nästa läsårs år 9 kunna matcha årets siffror och om möjligt bli något bättre. Vi kommer att fortsätta att jobba med PH frågan, loggboken och arbetsrofrågan under nästa läsår. Föräldramedverkan blir ett annat prioriterat område. Det känns att det finns ett uppslag för hur vi ska jobba med föräldragruppen efter det senaste föräldrarådet. När det gäller årets betyg på skolan jämfört med övriga skolor i kommunen är vi fortfarande nr ett. Det är tre av sex kommunala skolor som förbättrar sitt meritvärde från i fjol. Örsundbroskolan är den skola som närmar sig Kunskapsskolans meritpoäng. Med 16

det elevunderlag vi har nästa läsår är jag helt övertygad om att Kunskapsskolan kommer att ha bäst meritvärde även nästa år. Meritvärdetabell Enköpingskommun Kunskapsskolan i Enköping VT08 VT07 VT 08 243,2 VT 07 251 Örsundsbroskolan 233 215 Bergvretenskolan 199 209 Korsängsskolan 200 205 Fjärdhundraskolan 218 202 Västerledsskolan 199 190 S:t Iliansskolan 184 183 Nästa års verksamhetsplan kommer att ha fokus på: Att bibehålla de höga resultat på betyg och enkät som Kunskapsskolan i Enköping har presterat tidigare år genom att; a vi fortsätter att prioritera och förbättra Ph-samtalen och loggboksanvändandet. b föräldramedverkan skall utvecklas. c ge tydlig återkoppling till medarbetarna från Sc d fortsätta arbeta med arbetsrofrågan. 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och egna mål Målområden i såväl företagets övergripande som skolans verksamhetsplan omfattar arbetssättstillämpning, effektiv organisation, bra chefer och medarbetare som trivs, resultatfokus betyg, samt i förekommande fall lokala mål. För respektive målområde i skolans verksamhetsplan redovisas uppsatta mål, strategier och aktiviteter. Årets utfall kommenteras under rubrikerna Resultat och måluppfyllelse respektive (om målen inte nåtts) Åtgärder. Konsekvent arbetssättstillämpning Vi vet att vårt arbetssätt ger en bra utbildning och en bra skola. Vår arbetssätt är det viktigaste vi lovar våra kunder elever och föräldrar. Arbetssättets metoder och verktyg tillämpas konsekvent för att vi ska kunna garantera kvaliteten men också för att kunna utvecklas med gemensamma insatser och på ett systematiskt sätt. Arbetssättet i Enköping präglas av ett flexibelt synsätt där elevens behov styr verksamheten. Det innebär att vi utnyttjar kunskapsportens olika möjligheter i form av att möjliggöra personligavägar. Schemat sitter inte fast utan ändras om verksamheten behöver det för att tillgodose behoven som finns. För att klara av detta flexibla förhållningssätt träffas alla lärare varje morgon för att tillsammans planera dagens 17

verksamhet samt göra de prioriteringar som behövs. Lärarna på skolan tar ett stort allmänhandledaransvar, diskussioner bland medarbetarna kring förhållningssätt samt synen på allmänhandledningen har också ökat kvalitén på denna, vilket avspeglats sig i det förbättrade resultatet när det gäller arbetsron på skolan. Delmål/mätetal Andelen elever som anser att de personliga handledningssamtalen hjälper dem i deras studier Andelen elever som anser att loggboken hjälper dem i deras studier Andelen elever som anser att de brukar nå sina veckomål Mål 07/08 06/07 Best practice Genomsnitt Mål 93% 91% 91% 89% 91% 79% 84% 90% 94% 88% 79% 94% 76% 74% 91% 87% 89% 78% 87% 74% 85% Måluppnåelse På punkten Andelen elever som anser att de personliga handledningssamtalen hjälper de i sina studier när vi inte vårt uppsatta mål men vi ligger kvar på samma nivå som föregående år. På frågan Andelen elever som anser att loggboken hjälper de i sina studier överträffar vi glädjande istället vårt uppsatta mål med fyra procentenheter. Slutligen på frågan Andelen elever som anser att de brukar nå sina veckomål gör vi ett tapp med två procentenheter och når därmed inte heller det uppsatta målet. Resultat och åtgärder Det har varit en utmaning att försöka höja redan höga resultat. Under året har vi medvetet jobbat med loggbok och Ph-samtal. Vi har haft en studiecirkel kring boken, Vygotskij Medvetet lärande vi har även fördjupat oss i KBT genom att vid ett flertal tillfällen haft en utbildare i KBT på våra konferenser. Ph ansvarig på skolan har jobbat mot varje arbetslag och diskuterat Ph och loggbok, det har också genom Ph-ansvarig på skolan genomförts Ph-skuggningar av varandra. Framförallt KBT utbildningen har gett ringar på vattnet som även gett positivt utslag på allmänhandledningen på skolan. Detta medvetna arbete med ovanstående bitar har ökat kvaliten på ph-samtalen något som inte syns i siffror men som känns av i verksamheten. 18

Effektivitet För att det ska vara möjligt att leverera en utbildning efter vårt arbetssätt med de resurser som står till buds måste verksamheten organiseras så att en effektiv organisation skapas. Sammantaget ställer detta krav på att varje enhet har ett väl fungerande ledarskap med väl fungerande och kända rutiner som organiserar tid, resurser och stöd/hjälpmedel på ett optimalt sätt. Enhetligheten i kedjeföretaget ska tillämpas så att maximala fördelar uppnås genom skalfördelar och utnyttjande av ett gemensamt utvecklingsarbete. Fördelade gemensamma kostnaders andel av omsättningen ska gradvis minska. Som tidigare nämts präglas arbetssättet i Enköping av en stor flexibilitet både när det gäller schemat, resursfördelning samt organisationen i stort. När det gäller resursfördelningen så finns det inga heliga kor Det är elevernas behov som styr de prioriteringar som görs, dessa behov förändras under resans gång vilket innebär att även omprioteringar görs löpande vilket skapar en ekonomi bland resurserna. Vi hjälps åt med arbetet på skolan både med ämnen och elever med grundinställningen att alla elever är allas ansvar, detta skapar en direkt och effektiv organisation gentemot eleverna som framförallt märks i allmänhandledningen men även i den positiva stämningen på skolan mellan lärare och elever. Lärarna är duktiga på att utnyttja kunskapsporten men känner en stor frustration framförallt när det gäller kurserna där Kunskapssporten är alldeles för otillräcklig för att kunna avlasta i den utsträckning man känner att man blivit utlovad. Delmål/mätetal Andel elever som upplever att de får den hjälp de behöver för att nå sina mål Andel elever som tycker att de kan få arbetsro i skolan Andel medarbetare som anser att deras enhet är så effektivt organiserad som möjligt utifrån Mål 07/08 06/07 Best Genomsnitt practice Mål 92% 91% 90% 90% 91% 78% 85% 80% 81% 76% 66% 81% 54% 60% 100% 100% 86% 100% 100% 84% 85% 19

de förutsättningar de har Andel medarbetare som tycker att Kunskapsporten avlastar behovet av förberedelsetid inför undervisningen i stegämnena Andel medarbetare som tycker att Kunskapsporten avlastar behovet av förberedelsetid i temakurserna 90% 88% 88% - 100% 72% 75% 90 % 80% 83% - 100% 64% 70% Måluppnåelse På frågan Andelen elever som upplever att de får de hjälp de behöver för att nå sina mål förbättrade vi oss från förra året men nådde inte riktigt det uppsatta målet. På frågan Andelen elever som tycker att de kan få arbetsro i skolan. har vi glädjande förbättrat oss, trots oredan som varit med icke fungerande datorer, börjar vi närma oss en accetabel nivå när det gäller arbetsron på skolan. Vidare på frågan Andel medarbetare som anser att deras enhet är så effektivt organiserad som möjligt utifrån de förutsättningar de har. har vi uppnått målet. Slutligen på frågorna om kunskapssporten når vi inte uppsatta mål. Resultat och åtgärder Datastrulet som pågått under en lång tid har säkert påverkat utfallet när det gäller avlastning av kunskapssporten. Ett missnöje finns dock när det gäller porten och främst då kurserna där man tycker att det inte finns tillräckligt med material Ett sätt att vända på den negativa inställningen, som tyvärr förstärkts av allt datakrångel under året, är att få våra lärare mer engagerade i att utveckla och bidra till förbättringar på porten i större utsträckning genom att t.ex. rapportera förbättringar till ämnesansvarig i form av inskick av kommunikationspass, föreläsningar etc i större utsträckning än vad som görs. Att också bli bättre på att delge varandra mellan årskurserna vad som gjorts i kurserna året innan kan vara ett sätt att avlasta, något SO och NO ansvariga får jobba med till hösten i resp ämneslag. Bra skolchefer För att arbetssättet och organisationen ska fungera optimalt krävs rätt skolchefer som är väl insatta i arbetssättet, den pedagogiska grunden och metoder/verktyg, som förstår organisationens krav och som klarar både det pedagogiska ledarskapet och personalledning. Detta år har ledningsfuntionen på skolan förstärkts med 50% i form av en skoledarresurs. Detta har möjliggjort för skolchef att tillbringa mer tid i verksamheten samt mer tid till uppföljning av personalärenden. Delmål/mätetal 20