Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Relevanta dokument
Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Äldre och läkemedel LATHUND

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedel till äldre

Läkemedel till äldre 245

Smärtläkemedel gamla och nya

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Behandling av BPSD utan läkemedel

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar


Depressions och ångestbehandling

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Neuropsykiatriska kliniken

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Effektiv behandling av smärta

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Tema äldre och läkemedel

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Depression. 26 september 2013

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Smarta råd om läkemedel för äldre

Behandling av sömnsvårigheter

Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

16 PSYKIATRI. Unipolär depression. Paniksyndrom. Social fobi. GAD (generaliserat ångestsyndrom) Målsättningen är full symtomfrihet.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Bilaga Läkemedelsbehandling

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre

Läkemedelsbiverkningar

Den multisjuka äldre och läkemedel

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Transkript:

Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Emil Andreasson, apotekare, SÄS Peter Keiding, distriktsläkare Borås Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD Dagens områden 1 2 Läkemedelsbehandling är en process 9. Omprövning 1. Identifiering av behov 2. Läkemedel/ annan behandling JAG HAR MIN HELHETSBILD, DU HAR DIN TILLSAMMANS FÅR VI EN SANNARE BILD 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation 3 Iakttaga - Ifrågasätta - Informera Symtomskattning Stöd vid utvärdering Symtomskattning Stöd vid utvärdering, forts 5 6 1

Elsa 75 år Amputerad höger lårben Arbetsmaterial Sår vänster underben 7 8 Smärta olika mekanismer: Nociceptiv smärta (från smärtreceptorer) Vävnadskada, ex. fraktur, inflammation Neuropatisk smärta (skada i perifera eller centrala nervbanor) ex bältros, diabetes, stroke, MS, fantomsmärta Nociplastisk smärta (dysfunktionell smärtreglering) ex fibromyalgi, irritabel tarm (IBS)) Ickefarmakologisk behandling vid smärta Omvårdnad Fysisk aktivitet Transkutan nervstimulering (TENS) Akupunktur KBT och liknande sällan tillgängligt för äldre Smärta av okänd orsak 9 10 Läkemedel nociceptiv smärta: Paracetamol Läkemedel nociceptiv smärta: Långverkande opioider Baspreparat Svag dokumentation vid långvariga smärttillstånd gör utsättningsförsök Vid insättning av opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta kan utsättning av paracetamol övervägas Morfin eller oxikodon rekommenderas i första hand Använd peroral behandling när detta är möjligt Oral lösning finns för bättre dosanpassning vid låga doser Fentanylplåster är ett andrahandsmedel Svårt att titrera in rätt dos Risk för överdosering Lägsta styrkan motsvarar ca 30 mg morfin per dygn och kan vara för hög dos till t ex äldre 11 12 2

Läkemedel nociceptiv smärta: Långverkande opioider Biverkningar att observera Förstoppning (Profylaktisk behandling med laxantia från start) Illamående. (Profylaktisk behandling från start) Långtidsbiverkningar Kom ihåg! Parenteral dos av morfin är 1/3 av peroral dos. Trygghetsdos är 1/6 av dygnsdos eller motsvarande 13 14 Ekvivalenta doser Morfin Morfin Oxikodon Oxikodon Fentanyl po sc/iv po sc/iv plåster 60 mg 20 mg 40 mg 20 mg 25 μg/t 120 mg 40 mg 80 mg 40 mg 50 μg/t 240 mg 80 mg 160 mg 80 mg 75-100 μg/t Se även konverteringstabell på: Smärta - Vårdgivarwebben Läkemedel nociceptiv smärta: NSAID (COX-hämmare) för systemiskt bruk Förstahandsval: naproxen Alternativt förstahandsval: ibuprofen 1200 mg/dygn (snabbare tillslag) Lägsta effektiva dos och kortast möjliga behandlingstid 15 16 När ska man misstänka neuropatisk smärta? Dålig smärtlindring med morfinanalgetika Sensibilitetsstörning Vissa sjukdomar och skador 17 Läkemedel neuropatisk smärta Linje 1 stark rekommendation för Gabapentinoider: gabapentin, pregablain (Lyrica) TCA: amitriptylin (Saroten), nortriptylin (Sensaval), klomipramin (Anafranil) SNRI: duloxetin (Cymbalta), venlafaxin Linje 2 svag rekommendation för Tramadol Lokalbehandling: plåster med lidokain/kapsaicin Linje 3 svag rekommendation för Stark opioid: morfin, oxikodon Behandlingen av perifer och central neuropatisk smärta är väsentligen densamma. Observera risk för beroendeutveckling/ missbruk samt utsättningssymtom för vissa av preparaten. 18 3

Dostitrering neuropatisk smärta Låg startdos, oftast lägre än den som anges i FASS/produktresumé Långsam upptitrering, minskar risk för avbrott pga. biverkningar Täta utvärderingar av effekt och biverkningar Utsättningsförsök 3 6 månader efter effekt Dosen minskas successivt för att undvika utsättningsproblem Olle 95 år Sömnbesvär Lätt demens Ångest 19 20 Sömnproblem hos äldre Förändrat sömnmönster vid åldrandet Mindre djup sömn och fler uppvaknanden Sjukdomar som kan störa sömnen Läkemedel som kan störa sömnen Kontraindikationer mot sömnmedel Sömnapnésyndrom Missbruk av alkohol Behov av bibehållen prestationsförmåga nattetid, t.ex. för att gå på toaletten. 21 22 Egenskaper Sömnmedel Huvudbudskap Icke-farmakologisk behandling utgör förstahandsval och har bäst dokumenterad effekt vid långtidsuppföljning. Andelen nyinsättningar av sömnmedel som leder till regelbunden användning bör minska. Vid farmakologisk behandling är intermittent behandling att oftast att föredra. Zopiklon är förstahandsläkemedlet om behov av farmakologisk behandling föreligger. Benzodiazepiner (BSD) skall ej användas vid långtidsbehandling och bör endast i undantagsfall kombineras med zopiklon eller zolpidem till natten 23 Substans Halveringstid Tid till effekt Toleransutveckling Zopiklon 4-6 h ca 30 min Hos vissa Zolpidem 1-3 h ca 30 min Hos vissa Propiomazin 8 h 30-60 min Nej Oxazepam 10 h ca 1-2 h Ja Nitrazepam 30 h ca 30 min Ja Flunitrazepam 20 h ca 30 min Ja 24 4

Rekommenderade Läkemedel Zopiklon (Imovane) är förstahandsval. Zolpidem (Stilnoct) är andrahandsval. Rekommenderas inte till äldre eller vid demens pga risk för konfusion. Propiomazin (Propavan) väljs när risk för beroende eller toleransutveckling vill undvikas. Olämpligt till personer >75 år på grund av lång verkningstid och biverkningsrisk. Risken för dagsedation påverkar läkemedelsvalet. Andra farmakologiska alternativ Melatonin (Circadin). Har indikation primär insomni hos personer över 55 år. Ej inom förmån. Icke önskvärda farmakologiska alternativ Benzodiazepiner. Bör undvikas vid insomni pga risk för tolerans och beroende även vid lågdosanvändning. Kombineras inte med zopiklon/zolpidem till natten annat än i undantagsfall. 25 26 PATIENTEN ÄR OROLIG GÖR NÅGOT! ORO/ÅNGEST SYMTOM - psykiska symptom: ångest, nedstämdhet, hallucinationer och vanföreställningar - beteenden: fysisk aggressivitet, irritabilitet, rastlöshet, vandrande, ropbeteende Begreppet oro säger för lite, ange tydligare vad problemet är - de viktigaste orsakerna är depression och demens, ibland finner man ingen orsak - symtom kan vara huvudvärk, yrsel, förstoppningsproblem, hjärtklappning, rastlöshet, allmän sjukdomskänsla - demensliknande symtom glömska, förvirring eller aggressivitet kan också förekomma - abstinens efter alkohol och läkemedel Iakttaga - Ifrågasätta - Informera Iakttaga - Ifrågasätta - Informera ORO/ÅNGEST ÅTGÄRDER - omvårdnad/bemötande kan minska besvären - samling runt kaffebordet, promenad, titta i album eller beröring och enkla samtal kan ha god effekt - alla kan vara oroliga någon gång och det är fullständigt normalt Iakttaga - Ifrågasätta - Informera 30 5

Långvarig oro/ ångestproblematik Rekommenderade läkemedel 1 hand: SSRI Sertralin 2 hand: SNRI Venlafaxin (Klomipramin : andrahandsval vid svåra panik o tvångssyndrom) Tredjehandsläkemedel vid generaliserat ångestsyndrom Pregabalin (Lyrica) Kortvarig oro/ ångestproblematik Viktiga tankar: Depression eller Demens? Utveckling över tid Återkommande- Utlösande faktorer? Läkemedelslistan- Vilka andra läkemedel påverkar. Konfusionsorsaker? Alkohol? 31 32 Kortvarig oro/ ångestproblematik Rekommenderade läkemedel: Benzodiazepiner oxazepam Övriga klometiazol (Heminevrin) Depression hos äldre Mild till måttlig Sänkt stämningsläge Somatisering Ångest Sömnstörning Irritabilitet Djup Livsleda Självmordstankar Känsla av att vara värdelös eller skuldtyngd När används de olika alternativen? 33 34 Huvudbudskap Depressionsdjupet avgör om psykoterapi enl vedertagen metod och/eller antidepressiv medicinering rekommenderas Förstahandsmedel vid lm-terapi är sertralin Somatisk sjuklighet och dödlighet är förhöjd vid depression och varför det somatiska hälsotillståndet bör kontrolleras regelbundet Suicidbedömning ska ingå som en del i diagnostiken och vid uppföljning Profylax behandling ska övervägas vid återkommande depressioner Äldre kan ha annan symtombild och långsammare svar på behandling 35 SSRI Förstahandsval: Sertralin (50-200 mg) Andrahandsmedel: Escitalopram (10-20 mg) Alternativ: Kombinera SSRI med mindre dos mirtazapin eller byte till enbart Mirtazapin (30-60 mg) eller venlafaxin (75-300 mg) 36 6

Äldre: Lägre start- och underhållsdos rekommenderas t ex Sertralin (25-100 mg) Escitalopram (5-10 mg) Mirtazapin (30-45 mg) Tar ofta längre tid tills behandling ger full effekt Behandlingseffekten med antidepressiv medicinering blir svagare hos äldre 37 Vanliga biverkningar SSRI (sertralin, escitalopram) Illamående, diarrè, huvudvärk, svettningar, hyponatremi (särskilt i kombination med tiazid), ökad blödningsrisk (särskilt i kombination med t ex Trombyl) SNRI (venlafaxin) Som SSRI plus blodtrycksförhöjning Mirtazapin Viktuppgång, trötthet 38 Gammalro äldreboende Konfusion (Akut förvirring) Hjärninsufficiens är ett ospecifikt syndrom med varierande och ofta multifaktoriell genes. Konfusionströskel varierar med åldern. Symtom: Pratar oklart, kan ej tänka klart, ångest och oro,plockig, splittrad sömn. Kan gå tillbaka helt på behandling 39 40 Läkemedelsgrupper som kan orsaka konfusion Antikolinerga läkemedel Lugnande läkemedel: Lergigan, Theralen, Atarax Tricykliska antidepressiva (TCA): Amitriptylin, Klomipramin mfl Medel mot inkontinens: tolterodin, Vesicare, Toviaz mfl Vissa antipsykotika: klozapin, Nozinan Akineton mfl Kombinationer av antikloinergika potentierar ännu mer! Benzodiazepiner Framför allt de med lång halveringstid: diazepam, nitrazepam, flunitrazepam Digitalis Kortison Opioider Tramadol, kodein, alla starka opioider Vissa blodtrycksläkemedel diuretika, betablockerare Zolpidem Omvårdnad vid konfusion Kolla upp ev. sjukdomssymtom Hjälp med eller tillsyn av personliga behov Se till att patienten äter och dricker normalt. Lugn och ro God belysning Läkarkontakt med tanke på ev.medicinbiverkan eller sjukdom 41 42 7

Demens Utvärdering Förlust av intellektuell förmåga av sådan grad att sociala problem uppstår Minnesstörning Minst ett av följande symtom Oförmåga till abstrakt tänkande Reducerat omdöme Andra störningar av hjärnbarkens funktion (afasi, apraxi, agnosi, störd spatial förmåga) Klart medvetande 43 Innan behandling Diagnos Kognitiv nivå Ev. antidepressiva symtom behandlade Hur fungerar patienten i den kliniska situationen Översyn av läkemedelslista 44 Läkemedelsgrupper vid Demens Acetylkolinesterashämmare Mild till medelsvår sjukdom: Donepezil (Aricept) tabl (x1) Rivastigmin (Exelon) kaps (x2) o depotplåster (x1) Galantamin (Reminyl) oral lösn (x2) o depotkaps (x1) Biverkningar: illamående, diarrè yrsel, sömnstörningar Övriga Medelsvår - svår sjukdom: Memantin (Ebixa) tabl (x1) NMDA receptorantagonist Biverkningar: trötthet, yrsel Humörstabiliserande effekt Alla kan kombineras med memantin. 45 46 Utvärdering Under upptitrering Biverkningar? Andra problem? Effektutvärdering 3-6 månader kolinesterashämmare 1-3 månader memantin Särskilt formulär i pärmen kan användas Testning jämförs med start Bild från anhöriga och patient Egen global bedömning Kontaktförmåga, social förmåga, ökad spontanitet Biverkningar 47 Hur länge ska behandling pågå? Positiv effekt ses mot slutet som fungerande social förmåga eller känslomässig kontakt Effekt kan också ses som färre beteendesymtom Utsättning kan leda till försämring av tillståndet. Funktionen kan återkomma vid snabb återinsättning. Vid försämring inom 2-4 v bör behandling återinsättas 48 8

BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Patientens symtom beror på Hjärnskadan Patientens försök att bemästra problemen Omgivningens reaktion på patientens beteende. BPSD Hjärnskadetyp Reaktion på egen svaghet Personlighet Farmaka Somatiska faktorer t.ex. smärta, förstoppning, urinretention Pålagrad konfusion Miljöfaktorer, stress och stimuli i omgivningen Kommunikationsrelaterade orsaker, feltolkningar och missbedömningar 49 50 BPSD kan delas in i Affektiva symtom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet Agitation,vandringsbeteende, ropbeteende och sömnstörning Apati Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intresse 51 Checklista vid Beteendestörningar och Psykiska symtom vid Demenssjukdom, BPSD. Ansvarig sjuksköterska/arbetsledare/distriktssköterska Gå igenom och åtgärda eventuella identifierade problem gällande: A. Basala behov B. Sjukdomstecken C. Omsorgsplanering A. Basala behov tillfredställda gällande: Mat o dryck? Sömn? Urin och tarm? Fysisk rörlighet? Syn och hörsel? Stimulans, meningsfullhet? 52 Läkemedelsbehandling vid BPSD I första hand skall omvårdnadsåtgärder genomföras. Se checklista. SSRI: Sertralin. Vid depression eller ångest/aggressivitet Memantin kan provas vid aggressivitet, stabilisera humörsvängningar Antipsykotika, t ex olanzapin, i låg dos: vid akuta fasen av psykotiska symtom. Om läkemedelsbehandling är nödvändig för att kupera oro/ångest vid konfusion kan kortverkande bensodiazepin (oxazepam) eller klometiazol (Heminevrin) i undantagsfall användas under kortare tid. Behandlingen skall omprövas under behandlingstiden. 53 54 9

Tack för uppmärksamheten! 55 56 10