Fysisk hälsa som lärobjekt En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa Idrott och hälsa, möjligheternas ämne! Ett ämne där eleverna kan uppleva/erfara sina kunskaper, få förkroppsligade erfarenheter och kunskaper VAD HAR DU LÄRT DIG PÅ LEKTIONEN I IDROTT OCH HÄLSA IDAG? Idrott och hälsa enl. Gy11 Såväl innehållet som målen har förändrats. I dag framhåller man ämnets kunskapsbidrag Eleverna ska bland annat få en förståelse för hur hälsa och livsstil hänger ihop. Är detta ett möjligt uppdrag? 1
En spännande utmaning! En utmaning för verksamma lärare i idrott och hälsa är att hitta strategier och metoder för att integrera hälsa som en självklar del vid såväl planeringen och utformningen av undervisningen som vid genomförandet. Hälsouppdraget! Hela skolan ska enl. skollagen (2010:800) bedriva ett för eleverna hälsofrämjande arbete. Fysisk hälsa = Idrott och hälsa ämnets specifika uppdrag Begreppen idrott och hälsa i ämnets namn signalerar inte en tudelning av ämnet där hälsa ses som något skilt från idrotten. (Skolverket, 2011) Vad är hälsa? "Äta litet, dricka vatten roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta, lägligt bo stillhet någon stund på dagen - det är lagen för min hälsa och min ro" Olof von Dalin 1708 1763 2
Det är skolans ansvar att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att: Formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem. Reflektera över erfarenheter och sitt eget sätt att lära. Kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. (Gy11) Agera, reagera och reflektera Agera att utföra (ex en aktivitet) Reagera vad hände när jag utförde aktiviteten Reflektera vad blev effekten och varför fick jag den effekten Kunskapskraven idrott och hälsa 1 Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med detta kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. 3
Svårigheter Med den lilla tid som ämnet tilldelats är det svårt att utläsa fysisk utveckling hos eleverna. Det innebär att uppdraget bör vara att ge eleverna kunskap om, erfarenhet av och verktyg för. Egna tankar Laborativa undervisningsmodeller The muscular work is done by the students, but nine thenths of the thinking by the drill master. (Metzler, 2005) Identifiera undersökningsobjektet (frågan) Mäta/registrera det personliga utgångsläget Läsa in/diskutera de teoretiska förutsättningarna Tillföra något (ofta i form av en fysisk aktivitet/kroppslig förmåga Mäta/registrera förändringar Besvara och praktiskt undersöka de exprimentella frågeställningarna Reflektera över utfallet i labbrapporter eller gruppdiskussioner utifrån mätdata och personliga erfarenheter. Läxa i idrott och hälsa? Vardagsmotion. Livsstilsförändringar (positiva t.ex. minskad skärmtid, lägga sig tidigare mm.) Avbrott i stillasittandet Fysisk aktivitet (60 min/dag) Träning Fysisk aktivitet Stillasittande 4
Health Literacy en teoretisk utgångspunkt för undervisning i hälsa Göra det möjligt för människor att finna förmågor och kapacitet för att förbättra kontrollen över faktorer som påverkar och formar hälsa Health literacy as a learning outcome in school Teoretisk kunskap Praktisk kunskap Självmedvetenhet Kritiskt tänkande Medborgarskap Paakkari Leena and Paakkari Olli Syfte Syftet var att undersöka en undervisningsmodell i form av ett laborativ, interaktivt lärinstrument framtaget för att utveckla hälsolitterär medvetenhet och kunskap inom området kondition bland gymnasieelever i ämnet idrott och hälsa 5
Urval Samhällsprogrammet åk.1 på gymnasiet. En klass med 32 elever (23 flickor, 9 pojkar). Tillgänglighet Heterogen grupp 1:a delmomentet i kursen = kände inte eleverna. Metod Fallstudie inom ramen för aktionsforskning Innehållsanalys, fenomenografisk analys Genomförande Under 7 veckor arbetade klassen med temat kondition. Sju differentierade laborationer med olika vinklar av konditionstemat utfördes under idrott och hälsa lektionerna. Ett frågeformulär besvarades före och efter temaperioden samt även 4,5 månader efter temaperiodens slut Eleverna har efter samtliga laborationer dokumenterat uppfattat/ erfaret lärande i form av labbrapporter och diskussioner. Ett teorihäfte gällande träningslära kondition utarbetades i förväg och användes som studiematerial. Rocklabb/Bollspelslabb Under en lektion kommer vi att dansa fusk rock och spela ett av gruppen valt bollspel. Under båda aktiviteterna kommer ni att ha pulsklockor på er. Ange dina pulsvärden nedan samt skattad ansträngning enl. Borgskalan. HF efter uppvärmning Borgskalan HF efter 10 min. Borgskalan HF efter 15 min. Borgskalan HF efter 20 min. Borgskalan HF efter nervarvning Borgskalan Labbrapport: Hur var dessa träningsformer ur konditionssynpunkt? Varför? Max en halv A4 sida stl. 12 på skriften och 1,5 radavstånd 6
Intervallträningslabb. Under lektionen kommer vi att köra tre olika intervallträningsformer med en angiven puls som du ska försöka att hålla dig inom. 3 gånger 60:30 med puls på ca 170 slag/min. Ange skattad ansträngning enl. Borgskalan efter intervall 3. 3 gånger 70:20 med puls på ca 160 slag/min. Ange skattad ansträngning enl. Borgskalan efter intervall 3. 3 gånger 40:20 med puls på ca 180 slag/min. Ange skattad ansträngning enl. Borgskalan efter intervall 3. Labbrapport: Varför sprang alla olika fort när vi skulle ligga på samma puls? Bearbetning av resultat Innehållsanalys av kvalitativa data: en kategorisering och analys av elevernas labbrapporter har skett med utgångspunkt i health literacy som teoretiskt ramverk. Fenomenografisk analys av hur eleverna beskriver sina erfarenheter och sin förståelse av lärobjektet kondition Kvantitativ analys av enkätsvaren Exempel på resultat Samtliga elever i klassen har, oavsett förkunskaper, utvecklat sina teoretiska kunskaper (p=0,034) En majoritet 24 av 30 (2 non responders) rapporterar att de har ökat eller bibehållit sin redan höga, fysiska aktivitetsgrad (p=0,001). Flertalet av eleverna visar på såväl självinsikt som kritiskt tänkande avseende såväl sina individuella resultat som sina utvecklingsbehov inom området kondition. 7
Exempel på spontana elevkommentarer under laborationerna Efter en rock and roll laboration: - Marie, jag har 200 i puls men ändå ler jag och ligger bara på 13-14 på Borgskalan. Efter 2:a gången 2000m löpning: -min hemmaträning har hjälpt, jag har förbättrat min tid med över minuten men har samma puls som förra gången, jippi! Sammanfattning. Lämpliga mätmetoder av Health Literacy inom hälsopromotionen ska fokusera på människors förmåga att tillägna sig, använda och kritiskt granska såväl inre som yttre resurser. Den i studien använda laborativa, interaktiva lärmodellen bidrog till att utöka elevernas hälsolitterära medvetenhet inom området i fokus (kondition). Ett sätt att bidra till elevers hälsomedvetenhet är att skapa en lärmiljö som på ett utmanande och inspirerande sätt skapar kunskap, erfarenhet och reflektion om tillvägagångssätt och möjligheter att påverka den egna hälsan. Konklusion I den här klassen med den här laborativa, interaktiva undervisningsmodellen utvecklade en majoritet av eleverna sina praktiska och teoretiska kunskaper inom lärområdet kondition (konditionens betydelse för hälsan). Elevernas kritiska tänkande och självmedvetenhet utmanades och utvecklades under temaperioden. Ett sätt att uppmuntra/stödja lärandet i idrott och hälsa är att låta eleverna arbeta med fysiska labbar och att uppmuntra/utmana dem till att reflektera över sina resultat och möjligheter att påverka den personliga hälsa. 8
15-04-21 Undervisningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund! Vill du läsa mer gih.se Bibliotek Diva Marie Graffman-Sahlberg Fysisk hälsa som lärobjekt En laborativ undervisningsmodell Tack för mig 9