1 PM 2017:40 Johan Kerttu Thaddäus Tiedje Paulina Soliman 2017-10-17 Parkeringsutredning Mässområdet i Sollentuna 1. Inledning Området kring före detta Sollentunamässan (se Figur 1-1) planeras för exploatering med bostäder och verksamheter i form av gymnasieskola, hotell, kontor samt vårdbostäder. Det centrala läget, med närhet till både service och god kollektivtrafik i form av Sollentuna pendeltågstation, motiverar låga parkeringstal med möjlighet till ytterligare reduktion om åtgärder vidtas för att erbjuda och stödja alternativ till eget bilinnehav och bilpendling till arbetsplatser i området. Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se
2 Figur 1-1 Centrala Sollentuna med Mässområdet markerat. Källa: https://www.openstreetmap.org/#map=17/59.42530/17.95034 [2017-07-04].
3 2. Parkeringstal Syftet med utredningen har varit att ta fram förslag på parkeringstal för cykel och bil för framtida exploatering av Mässområdet i Sollentuna, lämpliga åtgärder för reducerade bilparkeringstal samt att översiktligt resonera kring effekten av samnyttjande av bilparkering. Föreslagna parkeringstal för bostäder och verksamheter är tänkta att vara giltiga generellt i det aktuella området, eller områden i motsvarande lägen. 2.1 Underlag och tillvägagångssätt Sollentuna kommun har idag inga parkeringstal för cykel och bil. Föreslagna parkeringstal grundar sig därför på antaganden om bilinnehav, boendetäthet, anställningstäthet och bilanvändning, som använts för att kunna räkna fram parkeringstal för bostäder och olika verksamheter. Framräknade parkeringstal har sedan jämförts med befintliga parkeringstal för närliggande kommuner. För reduktion av antalet bilparkeringsplatser har ett åtgärdspaket för bostäder respektive verksamheter tagits fram, innehållande ett urval av lämpliga åtgärder för det aktuella området, samt en bedömd rimlig nivå på reduktionens storlek. Slutligen har ett översiktligt resonemang förts kring effekten av samnyttjande av bilparkering, med hänsyn till att parkeringsefterfrågan i området planeras att tillgodoses genom separata garage under de enskilda kvarteren. 2.2 Resvanor i Sollentuna kommun År 2015 genomfördes en resvaneundersökning bland Sollentuna kommuns invånare, vilken här ligger till grund för en skattning av bilanvändningen för arbetsresor och resor för andra ärenden. 1 Eftersom före detta Sollentunamässan ligger mycket centralt och nära god kollektivtrafik är det rimligt att anta att såväl bilinnehav bland de framtida boende i området som bilanvändning för att ta sig till området, blir lägre än i genomsnitt för kommunen. Enligt resvaneundersökningen gjorde boende i stadsdelen Tureberg 45 % av sina resor (alla ärenden) med bil och 13 % av resorna med cykel. Motsvarande siffror för hela kommunen var 56 % bil och 9 % cykel. För kommunen som helhet finns dessutom färdmedelsandelar per ärendetyp, vilka använts för att beräkna färdmedelsandelar för mässområdet, se Tabell 2-1. 1 Trivector Rapport 2015:62. Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015.
4 2.3 Resor till Mässområdet Vilken bil- respektive cykelandel som kan anses rimlig för mässområdet bygger på en sammanvägning av hur stadsdelen Tureberg relaterar till hela kommunen, avseende det totala resandet, samt hur färdmedelsandelarna ser ut för olika ärenden (för kommunen som helhet). Dessutom har hänsyn tagits till det faktum att Mässområdet utgör den mest centrala delen av stadsdelen Tureberg, med en betydligt större närhet till pendeltågstationen än stadsdelen i genomsnitt. Bilandelen för Mässområdet har skattats enligt följande princip: Bilandel i Tureberg, alla ärenden Bilandel i kommunen, specifik ärendetyp 70 % Bilandel i kommunen, alla ärenden Nedräkningen till 70 % står för relationen mellan Tureberg som helhet och dess centrala delar (som bedöms ha 30 % lägre bilandel än genomsnittet i stadsdelen). Cykelandelen har skattats på motsvarande sätt, men här har istället de centrala delarna räknats upp med 40 % jämfört med Tureberg som helhet. Tabell 2-1 Bil- och cykelandelar i Sollentuna kommun som helhet och i Tureberg enligt RVU 2015, samt antagna andelar för Mässområdet. Kommunen Tureberg Mässområdet (antagande) Bil Cykel Bil Cykel Bil Cykel Alla ärenden 56 % 9 % 45 % 13 % - - Arbetsresor 45 % 11 % - - 25 % 25 % Fritid/nöje, besök Skola/utbildning (elever) 49 59 % 7 8 % - - 30 % 20 % - 16 % - - - 35 % Inköp, service 64 74 % 4 7 % - - 35 % 25 % Arbetsresor Arbetsresornas lägre bilandel jämfört med resandet i genomsnitt, i kombination med den lägre bilandelen i Tureberg jämfört med kommunen som helhet, gör att det bedöms rimligt att anta en grundnivå om 25 % bilresor till arbetsplatser i området. En stor andel av arbetsresorna sker sannolikt med kollektivtrafik men även cykel bör vara ett attraktivt färdmedel och det bedöms därför vara rimligt att planera för 25 % cykelresor till och från arbetet. Resor till övriga målpunkter Enligt samma resonemang som för arbetsresor, vad gäller relationen mellan resandet i kommunen som helhet och i den centrala delen av Tureberg, bedöms andelen
5 bilresor till fritid/nöje och besök ligga på 30 % och cykelandelen på 20 %. Inköpsoch serviceresor görs till 24 % med bil och 25 % med cykel. Ungefär 20 % av resor till skola/utbildning sker, enligt RVU:n, med bil. Här rör det sig rimligen till största delen om föräldrar som skjutsar sina barn, vilket inte genererar någon parkeringsefterfrågan. Däremot ställer det krav på genomtänkta och väl utformade lösningar för angöring för hämtning och lämning, en fråga som har lämnats utanför denna utredning. Av eleverna bedöms uppemot 35 % cykla till skolan, det vill säga en större andel än för de anställda (25 %, arbetsresor). Styrning mot minskad bilanvändning Ovan framräknade bil- och cykelandelar antas vara en grundnivå för centrala Tureberg. Eftersom Sollentuna kommun i sin Trafikpolicy har uttalade mål om att bland annat främja hälsa och fysisk rörelse och att minska trafikens miljöpåverkan bör parkeringstalen för bil ligga något lägre än så, för att styra mot minskad bilanvändning. 2 Bilparkeringstalen för verksamheter har därför baserats på en bilandel som ligger 20 % lägre än ovan framräknade andelar. Cykelparkeringstalen har istället räknats upp med 20 %. Denna ansats stämmer väl överens med de målsättningar för färdmedelsandelar år 2030 som finns i kommunens cykelplan och i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050). 3,4 Cykelplanen har målsättningen att cykelresornas andel ska öka till 20 % år 2030 och RUFS 2050 har målet att kollektivtrafikens andel av de motoriserade transporterna ska öka med 5 %-enheter till år 2030. Om dessa målsättningar läggs samman med en liten ökning av antalet gångresor (+1 % per år), resulterar det i en bilandel på 44 %, för hela Sollentuna kommun. Det är rimligt att de centrala delarna av kommunen fortsatt har en större andel hållbara transport och en lägre bilandel än kommunen som helhet, se Tabell 2-2. 2 Trafikpolicy för Sollentuna kommun. Tillgänglig på: https://www.sollentuna.se/globalassets/trafik--stadsplanering/trafik-ochresande/trafikpolicy/trafikpolicy-popular_a5_tryck.pdf [2017-07-04]. 3 Cykelplan för Sollentuna kommun. Tillgänglig på: https://www.sollentuna.se/globalassets/trafik--stadsplanering/trafik-ochresande/cykel/sollentuna-cykelplan-populaerversion_a5_webb.pdf [2017-09-08]. 4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050 (Samrådsförslag). http://www.sll.se/global/verksamhet/regional%20utveckling/publicerade%20dokument/rufs_2050_samr%c3%a5d_final_webb.pdf [2017-09-08].
6 Tabell 2-2 Färdmedelsfördelning enligt målsättningar för år 2030. Färdmedelsfördelning Sollentuna kommun Centrala Sollentuna (Mässområdet) 2015 2030 2015 2030 Cykel 9 % 20 % 13 % 29 % Gång 11 % 13 % 14 % 16 % Bil 56 % 44 % 45 % 28 % Kollektivtrafik 23 % 23 % 27 % 27 % 2.4 Bilinnehav Antalet bilar ägda av fysiska personer per 1 000 invånare i Sollentuna kommun har legat på en jämn nivå de senaste fem åren, medan antalet bilar ägda av juridiska personer har ökat, vilket gör att bilinnehavet i kommunen som helhet låg på ca 470 bilar per 1 000 invånare år 2016. 5 Precis som bilanvändningen är lägre i Tureberg än i kommunen som helhet bör också bilinnehavet vara lägre, framför allt för de mest centrala delarna, runt pendeltågstationen. I resvaneundersökningen syns detta som att en större andel i Tureberg svarat att de i allmänhet inte kan använda sig av bil när de behöver det och en mindre andel att de alltid kan det, än för kommunen som helhet. Bilinnehavet för Mässområdet har beräknats på motsvarande sätt som bilandelen. Det har dock bedömts rimligt att anta att det centrala läget ger större effekt på bilanvändningen än på bilinnehavet (det vill säga boende i centrala lägen minskar sin bilanvändning i större utsträckning än sitt bilinnehav, jämfört med övriga boende). Därför har bilinnehavet räknats ned till 80 % (istället för 70 %) av den beräknade nivån för hela Tureberg. 2.5 Anställnings- och besökstäthet för verksamheter Siffror för anställnings- och besökstäthet har hämtats från erfarenhet från tidigare utredningar, samt från Parkeringslexikon. 6 För kontor bedöms anställningstätheten ha ökat sen 1990, varför ett högre värde använts än de 30 personer per 1 000 kvm BTA som föreslås i Parkeringslexikon, se Tabell 2-3. 5 SCB (2017). http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start TK TK1001 TK1001A/PersBilarA/? rxid=3a272a87-8352-4ef4-ac89-61ce4579983e [2017-06-05]. 6 Henrikson (1990). Parkeringslexikon. Stockholm.
7 Tabell 2-3 Anställnings- och besökstäthet för verksamheter. Verksamhet Anställningstäthet (personer per 1 000 kvm BTA) Besökande (personer per 1 000 kvm BTA) Gymnasieskola 10 138 (elever) 7 Hotell 5 30 Kontor 35 - Vårdboende (vårdlägenheter á 50 kvm BTA) 4* 20 Centrumhandel 10 40 * Med en antagen personaltäthet på ca 6 boende/patienter per anställd. 8 2.6 Boendetäthet I Sollentuna bor invånarna på i genomsnitt 34 kvadratmeter boyta per person. 9 Detta motsvarar ca 40 kvm BTA per person (BTA = 1,15*BOA). Om denna siffra kombineras med genomsnittliga lägenhetsstorlekar (uppräknade från BOA till BTA) för att beräkna antalet boende per lägenhet, i olika storlekar, erhålls Tabell 2-4. 10 Tabell 2-4 Genomsnittliga lägenhetsstorlekar och boende per lägenhet. Lgh-storlek Kvm BTA/lgh (antagande) Boende/lgh (kvm BTA/40) 1 rok 40 1,0 2 rok 65 1,6 3 rok 90 2,3 4-5 rok 110 2,8 7 Beräknat med hjälp av Skolverkets statistik för lärartätheten i Sollentuna kommun: http://skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/17vt/sollentuna.pdf [2017-06-07]. 8 http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2012/omsorg-i-forandring--20-ar-med-adel/vikariefragan-stoppar-ofta-vidareutbildning/fakta--antal-anstallda/ [2017-06-07]. 9 SCB (2016). Genomsnittlig bostadsarea per person efter region, hushållstyp och boendeform. År 2012-2016. Uttag för Sollentuna kommun 2016: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start HE HE0111/HushallT23/?rxid=75a9f358-41a3-44b0-8b79-4cdf88192eb1 [2017-06-07]. 10 SCB (2016). Vanligast med 2 rum och kök på 57 kvm: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/vanligast-med-2-rumoch-kok-pa-57-kvadratmeter/ [2017-06-07].
8 2.7 Framräknade parkeringstal och jämförelse med andra kommuner Verksamheter Parkeringstal för verksamheter baseras på ovan redovisade färdmedelsandelar för bil respektive cykel, samt anställnings- och besökstäthet, se Tabell 2-5. Tabell 2-5 Föreslagna parkeringstal för bil och cykel, verksamheter. Verksamhet Parkeringsplatser per 1 000 kvm BTA Bil Cykel Gymnasieskola 2 58 Hotell 7 9 Kontor 7 9 Vårdboende 5 (varav 4 för besökare) 6 (varav 5 för besökare) Centrumhandel 14 (varav 12 för besökare) 13 (varav 10 för besökare) Bostäder Parkeringstalen för cykel för bostäder baseras på antagandet att varje boende efterfrågar i genomsnitt 1 plats + 0,5 platser för besökare per lägenhet, vilket motsvarar omkring 35 cpl/1 000 kvm BTA, se Tabell 2-6. Tabell 2-6 Föreslagna parkeringstal för cykel, bostäder. Lgh-storlek Kvm BTA (antagande) Boende/lgh Cpl/lgh 1 rok 40 1,0 1,5 2 rok 65 1,6 2,5 3 rok 90 2,3 3 4-5 rok 110 2,8 3,5 De föreslagna bilparkeringstalen för bostäder baseras på det beräknade bilinnehavet i de centrala delarna av Tureberg och hamnar mellan 0,3 och 0,9 bpl/lgh (inkl. 0,1 bpl/lgh för besökare, för lägenheter med 3 eller fler rum), eller 8 bpl/1 000 kvm BTA, se Tabell 2-7.
9 Tabell 2-7 Parkeringstal för bil för bostäder. Antal bpl per 1 000 kvm BTA och per lägenhetsstorlek. Sollentuna kommun Mässområdet (antagande) Bilinnehav (bilar per 1 000 inv) 470 305 Kvm BTA per person 40 40 Bilplatser per 1 000 kvm BTA 12 8 Lägenhetsstorlek (antal rum) Kvm BTA (antagande) Bpl/lgh (inkl. 0,1 platser per lgh större än 2 rok) 1 rok 40 0,3 2 rok 65 0,5 3 rok 85 0,8 4-5 rok 110 0,9 För små 2-rumslägenheter (upp till ca 45 kvm) bör det genomsnittliga antalet boende snarare motsvara en 1-rumslägenhet, vilket gör att samma parkeringstal föreslås användas för dessa båda lägenhetstyper. Parkeringstal i andra kommuner I detta avsnitt jämförs de föreslagna parkeringstalen för Sollentuna med befintliga parkeringstal för Sundbyberg (2012), 11 Danderyd (2016), 12 och Järfälla (2017). 13 Här redovisas parkeringstal för centrala lägen, vilket för de olika kommunerna definieras som: Sundbyberg lägen med god tillgänglighet till kollektivtrafik (närhet till spårburen trafik). Danderyd (zon A) gångavstånd till Danderyds sjukhus, Mörby centrum, Mörby station, Djursholms Ösby station och Roslags Näsby station. Vid dessa stationer finns spårbunden kollektivtrafik med hög turtäthet, vilket utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till att åka bil till och från dessa områden. Järfälla (zon A+) central zon med urban/stadsmässig struktur, vid Barkarby pendeltågstation. 11 https://www.sundbyberg.se/download/18.71bab0661393481211c3ec/1366115833374/trafikplan-2012.pdf [2017-06-08]. 12 http://www.danderyd.se/documents/utbildningsn%c3%a4mnden/2017/2017-01-26/dagordning/%c3%84rende%204c.%20parkeringsstrategi%20f%c3%b6r%20danderyds%20kommun_v%201.1%20danderydsmall.pdf [2017-06-08]. 13 https://www.jarfalla.se/download/18.26512b3f15aa4b340a53657b/1488960929865/parkeringsnorm+f%c3%b6r+j%c3% A4rf%C3%A4lla.pdf [2017-06-08].
10 Parkeringstal för cykel För cykelparkeringstal för verksamheter finns få jämförelser i närliggande kommuner. De beräknade talen för Sollentuna ligger emellertid i linje med de tal som finns i Danderyd och Järfälla, se Tabell 2-8. Tabell 2-8 Jämförelse av de föreslagna parkeringstalen för cykel, för verksamheter. Antal platser räknat per 1 000 kvm BTA. Verksamheter Sollentuna Sundbyberg Danderyd Järfälla Gymnasieskola 58 - - 65 Hotell 9 - - 6 Kontor 9-10-12 17 Vårdboende 6 - - 4* Centrumhandel 13-19 0-25** * Äldreboende: 0,2 cpl/lgh, omräknat till 4 cpl/1 000 km BTA, givet 50 kvm BTA/lgh. ** 0 för mindre handel/närservice i bottenvåning, 25 för handel i större lokal i bottenvåning För flerbostadshus ligger föreslagna cykelparkeringstal i nivå med övriga kommuner, se Tabell 2-9. Tabell 2-9 Jämförelse av de föreslagna parkeringstalen för cykel, för bostäder. Antal platser per lägenhet. Lgh-storlek Sollentuna Sundbyberg Danderyd Järfälla 1 rok 1,5 1 2,5 1,5 2 rok 2,5 2 3,0 2,5 3 rok 3 3 3,5 3 4 rok 3,5 4 4,0-5 rok 3,5 5 4,0 -
11 Parkeringstal för bil Precis som för cykel så saknas även för bil parkeringstal för flera verksamheter. Endast Järfälla har parkeringstal för gymnasieskola och vårdboende. Föreslagna parkeringstal för Sollentuna ligger något högre än parkeringstalen i närliggande kommuner, för de flesta verksamheter, se Tabell 2-10. Tabell 2-10 Jämförelse av de föreslagna parkeringstalen för bil, för verksamheter. Antal platser räknat per 1 000 kvm BTA. Verksamheter Sollentuna Sundbyberg Danderyd Järfälla Gymnasieskola 2 - - 4 Hotell 7 3-11 - 4 Kontor 7 3-11 4-10 5 Vårdboende 5 - - 2* Centrumhandel 14 5-15 15 0-15** * Äldreboende: 0,1 bpl/lgh, omräknat till 2 bpl/1 000 km BTA, givet 50 kvm BTA/lgh. ** 0 för mindre handel/närservice i bottenvåning, 15 för handel i större lokal i bottenvåning Parkeringstalen för bostäder är mycket lika i de olika kommunerna, för mindre lägenheter (1-2 rok), medan de skiljer sig något för större lägenheter, se Tabell 2-11. Tabell 2-11 Jämförelse av de föreslagna parkeringstalen för bil, för bostäder (inkl. besök). Antal platser räknat per lägenhet. Lgh-storlek Sollentuna Sundbyberg Danderyd Järfälla 1 rok 0,3 0,25 0,30 0,2 2 rok 0,5 0,55 0,50 0,4 3 rok 0,8 0,75 0,60 0,4 4 rok 0,9 0,95 0,75 0,6 5 rok 0,9 1,05 0,75 - Jämförelsen med närliggande kommuner visar på att det saknas parkeringstal för flera verksamhetstyper, vilket gör att de föreslagna parkeringstalen ska användas med viss försiktighet. Verksamheternas parkeringsefterfrågan varierar beroende på specifika omständigheter, framför allt personal- och besökstätheten, vilket gör att det finns skäl att justera parkeringstalen om förväntad personal- och besökstäthet skiljer sig från vad som antagits ovan.
12 3. Riktlinjer för parkering Nedan redogörs för ett antal centrala riktlinjer för parkering i före detta mässområdet. Det är inte en uttömmande genomgång, utan mer tänkt som ett stöd i de viktigaste frågorna. 3.1 Parkering för personer med funktionsnedsättning Minst en bilparkeringsplats för personer med funktionsnedsättning ska finnas inom 25 meter från tillgängliga publika entréer. Av det totala parkeringsutbudet i anslutning till tillgängliga publika entréer ska minst 3 % av platserna vara parkering för personer med funktionsnedsättning. Dessa platser ska lokaliseras närmast entrén, om möjligt inom 25 meter. För vårdinrättningar och andra verksamheter med en väntad större efterfrågan på parkering för personer med funktionsnedsättning bör antalet parkeringsplatser för denna grupp bestämmas med hjälp av en särskild utredning. För cykelparkering ska minst en plats inom 25 m från tillgängliga publika entréer utformas med tillräckligt utrymme för en lådcykel (C/C-avstånd minst 1,0 m), vilket ger tillräckligt utrymme även för personer med funktionsnedsättning. Minst 3 % av det totala utbudet av cykelparkering i anslutning till tillgängliga publika entréer ska utformas med dessa avstånd. Vid behov bör parkeringsplatserna skyltas upp som särskilt avsedda för personer med funktionsnedsättning. 3.2 Attraktiv cykelparkering Cykelparkering bör bidra till att göra det mer attraktivt att cykla, genom väl lokaliserade, väderskyddade och stöldsäkra cykelställ. Cykelparkering vid bostäder och verksamheter bör lokaliseras i närheten av entréer, för boende och besökare. Cykelparkering bör vara mer lättillgänglig än bilparkering. För anställda bör cykelparkeringen erbjuda väderskydd och möjlighet att låsa fast ramen. En del av cykelparkeringen bör erbjudas inomhus i markplan för att ge boende möjlighet till säker och väderskyddad vinterförvaring och anställda en tillräckligt trygg parkering för att våga använda dyrare cyklar vid pendling, t ex elcyklar eller dyrare lättviktscyklar. En del av cykelparkeringen vid bostäder bör också åsidosättas för mer utrymmeskrävande cykeltyper som lådcyklar och cykelkärror. En riktlinje föreslås vara
13 plats för en lådcykel eller cykelkärra per 10 vanliga cyklar, en siffra som bör ökas på vid byggnation för lägre bilparkeringstal än vad som föreslagits ovan. C/C-avstånd mellan cykelplatser bör vara minst 0,7 m, och 0,9 m mellan cykelplatser med ramlåsmöjlighet för att rymma cyklar på ömse sidor om cykelstället. 14, 15 För att rymma lådcyklar eller cykelkärror (som ofta har en bredd på runt 0,9 m), krävs ett C/C-avstånd på minst 1,0 m. För ökad stöldsäkerhet bör möjlighet att låsa fast cykelramen finnas, snarare än vanliga cykelställ med möjlighet att endast låsa fast framhjulet, se Figur 3-1. Figur 3-1 Exempel på cykelparkering med ramlåsmöjlighet, väderskydd samt tillräcklig plats för lådcyklar och cykelkärror. Bromölla station. Foto: Ida Blank. 14 Sollentuna kommun (2015). Cykelplan för Sollentuna kommun. 15 Stockholm trafikkontoret (2008-09). Cykelparkering i staden. Utformning av cykelparkeringar i Stockholm stad.
14 3.3 Åtgärder för minskat bilinnehav och bilanvändning Det centrala och kollektivtrafiknära läget för Mässområdet gör det rimligt att föreslå ett lägre bilinnehav än vad som använts som utgångspunkt för att beräkna ovan föreslagna parkeringstal för bil, under förutsättning att åtgärder vidtas från byggherrens sida för att stärka konkurrenskraften för alternativen till att äga egen bil. Dessa åtgärder kan grovt delas upp i följande kategorier: Åtgärder för alternativ till egen bil, cykelåtgärder, samt kollektivtrafikåtgärder. Två åtgärdspaket har tagits fram inom ramen för denna utredning, ett för bostäder och ett för verksamheter, tillsammans med en grov skattning av deras effekt på bilinnehav och bilanvändning och hur stor reduktion av parkeringstalen som därför är befogad. De olika åtgärderna stärker varandra och bör därför genomföras kombinerat för att ge bästa effekt, i form av lägre bilinnehav och lägre bilandel. Om några, men inte alla, åtgärder i ett paket genomförs bör en lägre reduktionsnivå diskuteras. För att reducerade parkeringstal ska diskuteras för bostäder bör alltid bilpool erbjudas de boende vid inflyttning och cykelparkeringen förses med vindskydd och ramlåsmöjligheter. Även för verksamheter bör cykelparkeringen hålla hög standard och omklädningsrum och duschar finnas för de anställda. Dessutom bör alltid bilparkeringen avgiftsbeläggas, både vid bostäder och verksamheter. Åtgärdspaket för bostäder Åtgärder för reducerade parkeringstal för bostäder syftar till att göra det attraktivt att välja bort privat bilinnehav, för att det finns bättre alternativ i form av cykel (även lådcyklar och stöldsäkra parkeringar för exklusiva cyklar), kollektivtrafik och bilpool, se Tabell 3-1. Om samtliga, eller motsvarande, åtgärder som beskrivs nedan genomförs kan bilparkeringstalet för boende sänkas med 25 %.
15 Tabell 3-1 Åtgärdspaket för 25 % reduktion av parkeringstal för bostäder. Åtgärd Bilpool finns etablerad vid inflyttning (>2 bilar eller 5 % av de ursprungliga parkeringstalen), med uppställningsplatser för bilpoolsbilar inom 400 m från bostädernas entréer. Gratis medlemskap (månadsavgift) i bilpool erbjuds samtliga boende i fastigheten i minst 5 år från inflyttning. Minst 50 % av cykelplatserna ligger inomhus eller under tak med vindskydd och ramlåsmöjlighet. Inomhusparkering för cyklar ligger i markplan, med automatiska dörröppnare för dörrar som måste passeras. Minst 20 % av cykelplatserna har tillräckligt utrymme för parkering av lådcyklar eller cykelkärror. Särskilda utrymmen för tvätt och underhåll av cyklar, med tillgång till pump och verktyg finns inom den egna fastigheten eller inom rimligt gångavstånd. Möjligheterna att resa med kollektivtrafik och bilpool, samt cykelfaciliteterna, marknadsförs i samband med lägenhetsförsäljning och inflyttning. Cykelkarta över kommunen delas ut till boende. Kollektivtrafikkort (kontoladdning eller periodkort) delas ut till de boende vid inflyttning. Parkeringsavgift på minst 1 000 kr/mån för bilplatser. Parkeringsplatser för bil är ej reserverade utan kan användas av olika personer och verksamheter. Åtgärdspaket för verksamheter De åtgärder som föreslås riktar sig till anställda och kräver att byggherrar/fastighetsutvecklare både planerar utrymmen för att stärka cykelns konkurrenskraft och även ser till att avtal upprättas som säkerställer att framtida anställda ges incitament att välja andra färdmedel än bil till arbetsplatsen, se Tabell 3-2. Om samtliga, eller motsvarande, åtgärder som beskrivs nedan genomförs kan bilparkeringstalet för anställda sänkas med minst 25 %. Tabell 3-2 Åtgärdspaket för 25 % reduktion av parkeringstal för verksamheter (anställdas parkeringsefterfrågan). Åtgärd Alla cykelparkeringar för anställda har ramlåsmöjlighet och är väderskyddade utomhus eller är placerad inomhus. Omklädningsrum och duschar för anställda finns (för att underlätta cykelpendling). Särskilda utrymmen för underhåll av cyklar, med tillgång till pump och verktyg finns. Anställda informeras om alternativa pendlingsmöjligheter till bil och de fördelar detta har för miljön och den egna hälsan. Prova på-kampanjer genomförs årligen för att få fler att cykla och åka kollektivt. Anställda erbjuds rabatterade kollektivtrafikkort. Avgiftsbelagd arbetsplatsparkering för bil. Anställda ges inte möjlighet att hyra en specifik bilplats, utan endast rätten att nyttja en godtycklig plats i en parkeringsanläggning.
16 3.4 Samnyttjande av parkering Samnyttjande av parkering innebär att olika typer av verksamheter delar på samma parkeringsplatser eftersom de vid en given tidpunkt nyttjar olika andel av sin maximala parkeringsefterfrågan. Detta ger möjlighet att ytterligare minska antalet parkeringsplatser, under förutsättning att parkeringsplatserna samlas i större anläggningar och inte reserveras till enskilda personer eller verksamheter. För att uppnå maximalt samnyttjande krävs det att samtliga platser kan samnyttjas av alla verksamheterna i området och att platser inte undantas och tilldelas specifika verksamheter. Tabell 3-3 Samnyttjandetabell för olika verksamheter, baserad på Sundbybergs stads Trafikplan (2012) och Parkeringslexikon (Henrikson 1990) och modifierad utifrån erfarenhet från tidigare utredningar. Endast relevanta verksamheter för denna utredning har tagits med här. Typ av bebyggelse Bostäder Förmiddag, ca kl 10 Lunch, ca kl 12 Eftermiddag, ca kl 17 Kväll, ca kl 20 Natt Lördag, ca kl 13 -boende 75 % 75 % 70 % 80 % 100 % 60 % -besökande 10 % 10 % 40 % 100 % 30 % 50 % Kontor 100 % 50 % 60 % 20 % 0 % 10 % Gymnasieskola (verksamma) 90 % 90 % 10 % 5 % 0 % 5 % Hotell 20 % 0 % 50 % 70 % 80 % 30 % Vårdboende, verksamma Vårdboende, besökande 100 % 100 % 60 % 60 % 30 % 50 % 30 % 30 % 70 % 50 % 0 % 100 % På Mässområdet planeras bilparkering i form av i första hand garage under de olika kvarteren, vilket gör att samnyttjandet sannolikt begränsas till de verksamheter och bostäder som finns inom respektive kvarter. Ett alternativ för att öka samnyttjandepotentialen är att se till att bilparkeringen lokaliseras till garage under ett eller ett fåtal kvarter, som kan nyttjas även av övriga kvarter i området. Det kräver emellertid att långsiktigt hållbara lösningar tas fram som visar hur detta ska gå till, exempelvis i form av gemensamhetsanläggningar eller servitutslösningar.
17 4. Avslutande kommentarer Parkeringstalen påverkar planerandet och byggandet och därmed på längre sikt även efterfrågan på parkering eftersom mer generösa parkeringstal ger fler parkeringsplatser och en större enkelhet att äga och använda, framför allt, bil istället för andra färdmedel. När parkeringstal föreslagits i denna utredning har de beräknats utifrån antaganden om färdmedelsandelar och bilinnehav. Antagandena utgår ifrån befintliga uppgifter och utredningar, vars resultat i sig beror på en befintlig parkeringssituation som styrt färdmedelsfördelningen och bilinnehavet till högre nivåer än vad som skulle varit fallet om parkeringsutbudet för bil varit mer begränsat. Hänsyn har tagits till detta faktum. Framräknade parkeringstal för mässområdet ligger i vissa fall något högre än parkeringstalen i jämförelsekommunerna. Samtidigt ligger de lågt i förhållande till dagens bilanvändning och bilinnehav i Sollentuna kommun, liksom färdmedelsandelar för år 2030 enligt kommunens cykelplan och RUFS 2050. Det finns möjlighet att sänka parkeringstalen för boende upp till 25 % om ett samlat paket av åtgärder genomförs för att förse boende och verksamma med attraktiva alternativ till bilägande och bilresande.