FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR

Vakuutusvalvonta FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL BEGRAVNINGS- OCH AVGÅNGSBIDRAGKASSOR UNDERSTÄLLDA LAGEN OM FÖRSÄKRINGSKASSOR FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR 2001:8

Fullmaktstadgande: 30.11.2001 Lagen om försäkringskassor (1164/1992) Dnr 14/002/2001 74 c, 77, 83, 83 f, 96, 97, 172 a FÖRESKRIFTER/ANVISNINGAR 2. mom. av bestämmelserna om ikraftträdandet Till begravnings- och avgångsbidragskassor av lagen om ändring av lagen om försäkringskassor underställda lagen om sjukkassor. (84/1999) Förordningen om täckning av ansvarsskulden hos försäkringskassa (1138/1998) 1, 3, 5 ja 14 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokslut för försäkringskassa Giltighetstid: 30.11.2001 - tills vidare Ersätter: Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar till begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor Dnr 4/002/2001 Enhet: Försäkringsinspektionen Ärende: Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar till begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor. Försäkringsinspektionen har i dag med stöd av de fullmaktstadganden som nämns ovan beslutat att utfärda föreskrifter och anvisningar enligt bilaga som gäller begravnings- och avgångsbidragskassor underställda lagen om försäkringskassor. Föreskrifterna skall iakttas såsom förpliktande. Ytterligare information ger Försäkringsinspektionens försäkringsinspektionsavdelning. Överdirektör Hely Salomaa Överinspektör Pirjo Saarelainen

5 Innehållsförteckning 1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT FÖR BEGRAVNINGS- OCH AVGÅNGSBIDRAGSKASSA... 7 1.1 Upprättande av resultaträkning... 7 1.1.1 PREMIEINKOMST... 8 1.1.2 INTÄKTER OCH KOSTNADER AV PLACERINGSVERKSAMHETEN... 8 1.1.2.1 Intäkter från placeringsverksamheten... 8 1.1.2.2 Uppskrivning av placeringar... 8 1.1.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten... 8 1.1.2.4 Justering av uppskrivning av placeringar... 9 1.1.2.5 Valutakursdifferenser... 9 1.1.3 ERSÄTTNINGSKOSTNADER... 9 1.1.4 FÖRÄNDRING AV FÖRSÄKRINGSPREMIEANSVARET... 9 1.1.5 SKÖTSELKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR... 9 1.1.6 ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 9 1.1.7 BOKSLUTSDISPOSITIONER... 9 1.2 Upprättande av balansräkning... 10 1.2.1 AKTIVA... 10 1.2.1.1 Immateriella tillgångar... 10 1.2.1.2 Placeringar... 10 1.2.1.2.1 Fastighetsplaceringar... 10 1.2.1.2.2 Övriga placeringar... 10 1.2.1.3 Fordringar... 11 1.2.1.4 Övriga tillgångar... 11 1.2.1.5 Aktiva resultatregleringar... 11 1.2.2 PASSIVA... 11 1.2.2.1 Eget kapital... 11 1.2.2.1.1 Grundfond och garantikapital... 11 1.2.2.1.2 Reservfond... 11 1.2.2.1.3 Dispositionsfond... 11 1.2.2.1.4 Övriga fonder... 11 1.2.2.1.5 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder... 12 1.2.2.1.6 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)... 12 1.2.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner... 12 1.2.2.3 Försäkringsteknisk ansvarsskuld... 12 1.2.2.3.1 Ersättningsansvar... 12 1.2.2.3.2 Premieansvar... 12 1.2.2.4 Avsättningar... 12 1.2.2.5 Skulder... 12 1.2.2.6 Passiiva resultatregleringar... 12 1.3 Driftsutgifter för placeringsverksamheten samt avskrivningar... 12 1.4 Behandling och värdering av placeringar och fordringar i bokföringen... 13 1.4.1 PLACERINGAR... 13 1.4.1.1 Värdering enligt från anskaffningsutgiften... 13 1.4.1.2 Gängse värde... 13 1.4.1.3 Anskaffningsutgift... 13 1.4.1.4 Uppskrivning... 14 1.4.1.5 Ändring av tillgångens användningssyfte samt uppskrivning... 14 1.4.1.6 Bokföring... 14 1.4.2 VÄRDERING AV TILL FORDRINGAR... 14 1.5 Fastställande av gängse värde på placeringar... 14 1.5.1 FASTIGHETSPLACERINGAR... 14 1.5.2 ÖVRIGA PLACERINGAR... 15 1.5.3 SÄRSKILDA ANVISNINGAR... 15 1.6 Föreskrifter om noter... 16 1.6.1 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN... 16 1.6.1.1 Administrativa kostnader... 16

6 1.6.1.2 Specifikation av nettointäkterna från placeringsverksamheten... 17 1.6.2 BILAGEUPPGIFTER TILL BALANSRÄKNINGEN... 18 1.6.2.1 Bilageuppgifter om aktiva i balansräkningen... 18 1.6.2.1.1 Placeringar... 18 1.6.3 NOTER OM SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER... 20 1.7 Särskilda föreskrifter... 20 1.7.1 FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING, BOKSLUT, INTERN KONTROLL, ADMINISTRATION OCH RAPPORTERING UNDER ÖVERGÅNGSPERIODEN TILL EURON... 20 1.7.1.1 Bokslut... 20 1.7.1.2 Behandling av utgifterna för övergången till euron i bokföringen... 20 1.7.1.3 Intern kontroll... 21 1.7.1.4 Administration... 21 1.7.1.5 Rapportering... 21 2. KASSANS PLACERINGSVERKSAMHET... 23 2.1 Placeringsplan... 23 2.2 Täckning av ansvarsskulden... 24 2.2.1 DEFINITIONER OCH JÄMSTÄLLANDEN... 24 2.2.1.1 Banktillgodohavanden... 24 2.2.1.2 Sammanslutningar som jämställs med en depositionsbank eller ett försäkringsbolag som erhållit koncession i en EES-stat och står under offentlig tillsyn... 24 2.2.1.3 Reglerade marknader i EES-stater... 24 2.2.2 POSTER SOM AVDRAS FRÅN ANSVARSSKULDENS BRUTTOBELOPP... 24 2.2.3 TILLGÅNGAR SOM GODTAS SOM FÖRTECKNAD TÄCKNING... 24 2.2.4 ANDELAR I PLACERINGSFONDER... 25 2.2.5 ÅTERKÖPS- OCH VÄRDEPAPPERSLÅNEAVTAL... 25 2.2.6 BEGRÄNSNING AV RISKKONCENTRATIONER... 26 2.2.7 FASTSTÄLLANDE AV GÄNGSE VÄRDE PÅ TILLGÅNGAR... 26 2.2.7.1 Värdering av säkerheter och deras betydelse vid täckning av ansvarsskulden... 27 2.2.7.1.1 Fastställande av värdet på säkerheter vid beviljande av lån... 27 2.2.8 FÖRTECKNANDE AV TÄCKNINGEN... 29 2.2.8.1 Täckningsförteckning... 29 2.2.8.2 Bilagor till täckningsförteckningen... 30 2.2.8.3 Förvaring av täckningshandlingar... 30 2.2.9 KASSANS VALUTATÄCKNING OCH ORDNANDE AV VALUTARÖRELSERNA... 31 2.2.10 ÖVERVAKNING AV TÄCKNINGEN... 31 3. SÄRSKILDA ANVISNINGAR... 33 3.1 Ansvarsförbindelser... 33 3.1.1 AVTALSTYPER... 33 3.1.1.1 Återköpsavtal... 33 3.1.1.2 Utlåning av värdepapper... 33 3.1.2 UPPTAGANDE I BOKFÖRINGEN... 34 3.1.2.1 Återköpsavtal... 34 3.1.2.2 Utlåning av värdepapper... 34 3.1.3 RESULTATRÄKNINGEN OCH BALANSPOSTER... 34 3.1.4 BILAGEUPPGIFTER... 34 3.2 Avtal om egendomsförvaltning... 34 4. HANDLINGAR SOM SKALL LÄMNAS IN TILL FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN... 37 4.1 Handlingar som levereras före revision... 37 4.2 Berättelse om kassans verksamhet och tillstånd (statistisk berättelse)... 37

7 1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT FÖR BEGRAVNINGS- OCH AVGÅNGSBIDRAGSKASSA Med stöd av 6 kap. 77 2 mom. i lagen om försäkringskassor (1164/1992) samt i anledning av Social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokslut för begravnings- och avgångsbidragskassa som är underställda lagen om försäkringskassor (203/2001) utfärdar Försäkringsinspektionen bifogade föreskrift om bokföring och bokslut hos begravnings- och avgångsbidragskassa. Vid uppgörande av kassans bokslut iakttas: stadgandena i lagen om försäkringskassor (1164/92) (FKL); stadgandena i bokföringslagen (1336/97) (BokfL) till den del som fastställs i lagen om försäkringskassor; stadgandena i bokföringsförordningen (1339/ 97) (BokfF) till den del som Social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning fastställer; Social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning om bokslut; Försäkringsinspektionens (VVV) bestämmelser och föreskrifter om bokslut för begravnings- och avgångsbidragskassa; tillämpliga delar av handels- och industriministeriets (HIM) beslut som utfärdats på basis av bokföringslagen samt bokföringsnämndens (BokfN) allmänna anvisningar. Begravnings- och avgångsbidragskassans bokslut skall omfatta en verksamhetsberättelse, resultaträkning och balansräkning samt bilageuppgifter till dem. Dessutom skall resultaträkningen, balansräkningen och bilageuppgifterna för den närmast föregående räkenskapsperioden ingå i bokslutet om inte annat fastställs nedan. Resultaträkningen och balansräkningen uppgörs enligt formulär som SHM fastställt. Begravnings- och avgångsbidragskassans balansbok (BokfL 3 kap. 8 ) omfattar verksamhetsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen, bilageuppgifterna, underskrift av bokslutet, revisorns bokslutsanteckningar samt en förteckning över bokföringsböcker, verifikationsslag och sättet att förvara dem. 1.1 Upprättande av resultaträkning Om kassan lämnar mer detaljerade uppgifter än det formulär för resultaträkningen som utarbetats enligt SHM:s förordning förutsätter, är det möjligt att använda bilagor eller lägga till kategorier till formuläret. Om kassan väljer att lägga till kategorier till formuläret, är det inte tillåtet att ändra på huvudgruppernas kategorier, dela på huvudgrupper, överföra poster från en huvudgrupp till en annan eller ändra på ordningen vilken posterna presenteras i. Det är dock tillåtet att utelämna onödiga kategorier. I resultaträkningen presenteras poster som försämrar resultatet och negativa differenser med förtecknet minus (-). Det är inte tillåtet att kvitta intäkter och kostnader mot varandra (bruttoprincipen) om det inte är uttryckligen tillåtet.

8 1.1.1 PREMIEINKOMST I resultaträkningen upptas räkenskapsperiodens försäkringspremieintäkt enligt prestationsprincipen efter avdrag av kreditförlusten för premieavgiftsfordringar specificerad i understödsavgifter och medlemsavgifter. Försäkringspremier som gäller den följande räkenskapsperioden men som betalats under den innevarande räkenskapsperioden upptas inte som intäkter för räkenskapsperioden utan noteras i Övriga skulder/ förskott på försäkringspremier. Försäkringspremier som förfallit tillbetalning under räkenskapsperioden men som betalas under den följande räkenskapsperioden bokförs som försäkringspremieintäkter för räkenskapsperioden samt som aktiva resultatregleringar under egen rubrik. 1.1.2 INTÄKTER OCH KOSTNADER AV PLACERINGSVERKSAMHETEN Vid bokföring av intäkter och skulder av placeringsverksamheten iakttas bruttoprincipen. Även intäkter och kostnader av värdepapper, fastigheter och fastighetsaktier av anläggningstillgångskaraktär utgör intäkter och kostnader av placeringsverksamheten. Den kalkylmässiga hyran för egna lokaler eller andra kalkylmässiga poster upptas inte i resultaträkningen. 1.1.2.1 Intäkter från placeringsverksamheten Intäkter från placeringsverksamheten utgörs bl.a. av dividendintäkter, ränteintäkter, indexhöjningar av tillgodohavanden och värdepapper, försäljningsvinster från försäljning av placeringstillgångar och anläggningstillgångar, återförande av nedskrivningar samt andra motsvarande intäkter från placeringsverksamheten. Dividendintäkter utgörs av dividender på aktier och andelar och andra dylika vinstandelar samt gottgörelse av bolagsskatt i anslutning till dem. Dividender och andra vinstandelar upptas i regel på den räkenskapsperiod då beslut om dividendutdelning fattats (se BokfN utlåtanden 1269/1994 och 1542/1998). Ränteintäkter utgörs av upplupna räntor på placeringar och fordringar. Som ränteintäkter upptas även indexförhöjningar samt räntor och höjningar som debiterats på fördröjda försäkringspremier. Periodiseringen av differensen mellan finansinstrumentens nominella värde och anskaffningsvärde upptas som en ökning eller minskning av ränteintäkterna under värdepapperets löptid (se SHM:s förordning och punkt 1.4.1.1). Intäkterna från ett indexreglerat lån kan bokföras som ränteintäkt för räkenskapsperioden och en ökning av anskaffningsvärdet endast om den emitterande parten eller en annan part i de ursprungliga lånevillkoren eller i något annat skriftligt dokument förbundit sig att betala intäkten. Arrangemanget som garanterar intäkterna bör vara bindande för den emitterande parten eller annan part så att det inte är möjligt att häva arrangemanget under lånetiden. Anskaffningsvärdet jämte adderad avkastning får dock inte vara högre än det gängse värdet på det indexbundna lånet. Intäkter från fastighetsplaceringar utgörs av hyror och ersättningar för användning, intäkter från försäljning av virke och jordmaterial, utdelning på fastighetsaktier, gottgörelse för bolagsskatt och andra motsvarande fastighetsintäkter samt ränta på lånefordringar från kassans fastighetssamfund. Återföring av nedskrivning av placeringar behandlas mer ingående i punkt 1.5. Valutakursvinster se punkt 1.1.2.5. 1.1.2.2 Uppskrivning av placeringar Uppskrivning av placeringar under redovisningsperioden bokförs på denna punkt i resultaträkningen. Uppskrivning behandlas mer ingående i punkt 1.4. 1.1.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för placeringsverksamheten utgörs bl.a. av kostnader för fastighetsplaceringar, räntekostnader och andra kostnader för främmande kapital, förluster för försäljning av placeringstillgångar och nedskrivningar. Kostnader för fastighetsplaceringar utgörs av underhållakostnader för fastigheterna, skötsel- och kapitalvederlag för fastighetsaktier, kreditförluster från hyresfordringar, fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter och andra direkta kostnader för fastighetsplaceringar samt kostnader och avskrivningar som är hänförliga till förvaltning av fastighetsplaceringarna. Som kostnader för fastighetsplaceringar upptas avskrivning av byggnader av placerings- och anläggningstillgångskaraktär samt avskrivning av maskiner och anläggningar som utgör en beståndsdel av dessa byggnader. Kostnader för övriga placeringar utgörs bl.a. kreditförluster för räntefordringar, utgifter för förvaltning av placeringarna samt avskrivningar. Se punkt 1.3, Förvaltningsutgifter för placeringsverksamheten. Som räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital bokförs upplupen ränta på skulder inklusive ränta på fastighetsplaceringar samt övriga

9 kostnader för främmande kapital. Som räntekostnader upptas även indexhöjningar av skulder samt höjningar som betalas enligt räntelagen (633/82) samt 91 lagen om försäkringskassor på basis av fördröjning av förmåner. Kreditförluster från fordringar som ingår i placeringarna behandlas som nedskrivningar. Se punkt 1.4.2. Nedskrivning av placeringar och justering av värdeuppskrivningar behandlas mer ingående i punkt 1,4. Valutakursförluster se punkt 1.1.2.5. 1.1.2.4 Justering av uppskrivning av placeringar Justering av uppskrivning av placeringarna upptas på denna post och de behandlas mer ingående i punkt 1.4. 1.1.2.5 Valutakursdifferenser Valutakursdifferenser behandlas i bokföringen i regel som korrektivposter till intäkter eller utgifter, medan kursdifferenser i anknytning till finansieringstransaktioner behandlas som övriga intäkter/utgifter från placeringsverksamheten. Mindre kursdifferenser som uppkommit som korrektivposter för utgifter eller intäkter kan behandlas som övriga intäkter/utgifter från placeringsverksamheten. Jämsides med valutakursvinsten från placeringar upptas också de andra tillgångsposterna i balansräkningen som intäkter av placeringsverksamheten, medan valutakursförluster hänförliga till dem upptas som kostnad för placeringsverksamheten. Vid behandlingen av kursdifferenser tillämpas relevanta avsnitt i BokfN:s allmänna instruktion (15.11.1999) om konvertering av fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser till finländsk valuta. Den allmänna instruktionen tillämpas även när det gäller skyddande av de egna positionerna. 1.1.3 ERSÄTTNINGSKOSTNADER Ersättningsutgifterna specificeras i resultaträkningen i ersättningar, återköp och ändring av ersättningsansvaret. Förutom de ersättningar som kassan betalt under räkenskapsåret som stadgeenliga tilläggsförmåner, ingår i ersättningarna även ersättningar som bokförts i kassans dispositionsfond. Som återköp upptas de medlemsavgifter eller fondandelar som återbetalats till en medlem som under sin aktiva tid sagt upp sitt medlemskap i kassan på det sätt som fastställs i kassans stadgar. Som ändring av ersättningsansvaret upptas skillnaden mellan ersättningsansvaret vid utgången av räkenskapsperioden och utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Om kassans kalkylmässiga ersättningsansvar vid utgången av räkenskapsperioden är större än det föregående årets ersättningsansvar, upptas differensen med negativt förtecken (förtecknet -) i resultaträkningen. Om ersättningsansvaret har minskat, upptas minskningen av ersättningsansvaret i resultaträkningen som en resultatförbättrande post. När det gäller beräkning av ersättningsansvaret, se punkt 1.2.2.3.1 i dessa föreskrifter. 1.1.4 FÖRÄNDRING AV FÖRSÄKRINGSPREMIEANSVARET Ändringen av försäkringspremieansvaret gälelr endast sådana kassor som enligt sina stadgar har försäkringspremieansvar. Förändringen av försäkringspremieansvaret presenteras som differensen av beloppen i början och vid utgången av redovisningsperioden. 1.1.5 SKÖTSELKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR Under Skötselkostnader för kassan i resultaträkningen upptas alla kostnader som är hänförliga till förvaltning av kassan förutom förvaltningskostnader för placeringsverksamheten vilka upptagits under Kostnader för placeringsverksamheten. På denna punkt antecknas även alla avskrivningar förutom de avskrivningar som upptagits som kostnader för placeringsverksamheten. Under denna post upptas även avgiften för finansiering av försäkringsinspektionen samt årsavgiften för Försäkringskassornas förening. 1.1.6 ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga intäkter utgörs av poster som inte omedelbart har samband med kassans ordinarie verksamhet eller placeringsverksamhet i anknytning till den. Till exempel donationer som kassan mottagit upptas som övriga intäkter. Övriga kostnader motsvarar till innehållet övriga intäkter. 1.1.7 BOKSLUTSDISPOSITIONER Under Bokslutsdispositioner upptas ändringen av frivilliga reserveringar (BokfL 5 kap. 15 ) och den upptas som differensen av reserveringarna i början och vid utgången av räkenskapsperioden.

10 1.2 Upprättande av balansräkning Om kassan lämnar mer detaljerade uppgifter än det formulär för resultaträkningen som utarbetats enligt SHM:s förordning förutsätter, är det möjligt att använda bilagor eller addera kategorier till formuläret. Om kassan väljer att lägga till kategorier till formuläret, är det inte tillåtet att ändra på huvudgruppernas kategorier, dela på huvudgrupper, överföra poster från en huvudgrupp till en annan eller ändra på ordningen vilken posterna presenteras i. Det är dock tillåtet att utelämna onödiga kategorier. 1.2.1 AKTIVA 1.2.1.1 Immateriella tillgångar Under Immateriella tillgångar upptas bl.a. immateriella rättigheter och andra utgifter med lång verkningstid. Som immateriella rättigheter uppges såväl separat överlåtningsbara rättigheter som andra rättigheter, som t.ex. licenser på inköpta dataprogram. Andra utgifter med lång verkningstid utgörs av t.ex. utgifter för ombyggnad av hyres- och aktielägenheter, icke överförbara anslutningsavgifter, utgifter för planering och programmering av dataprogram samt andra dylika utgifter med lång verkningstid under förutsättning att de aktiverats. 1.2.1.2 Placeringar Begravnings- och avgångsbidragskassans placeringar utgörs av placeringstillgångar samt av värdepapper av anläggningstillgångskaraktär, fastigheter och fastighetsaktier som upptagits som placeringar. 1.2.1.2.1 Fastighetsplaceringar Under Fastigheter upptas fastighetsobjekt som är i kassans direkta ägo, dvs. fastigheter, byggnader, konstruktioner eller anläggningar belägna på annans mark, transitorisk hyresrätt som hänför sig till mark, lantegendomar, obrutna områden, vattenområden samt rättigheter till användning av vattenkraften i vattenkraftverk som är i drift under förutsättning att användningsrätten bekräftats med inteckning. Till fastigheterna anses höra förutom jordområdet och byggnaden även inventarierna i anslutning till dem samt anslutningsavgifterna. Under fastighetsaktierna upptas aktierna i ömsesidiga bolag samt andra bostads- och fastighetssamfund och förvaltningssamfund som endast äger fastigheter och/ eller fastighetsaktier. Placeringar i egentliga fastighetsplaceringssamfund upptas i balansräkningsposten aktier och andelar. Även förskottsbetalningar i anslutning till fastighetsplaceringar samt objekt under byggnad uppges som fastighetsplaceringar. Som lånefordringar från egna fastighetsföretag bokförs skuldebrevstillgodohavanden och kontotillgodohavanden från fastighetsföretagen under byggnadstiden. 1.2.1.2.2 Övriga placeringar Aktier och andelar: Som aktier och andelar upptas t.ex. aktier i aktiebolag, optionsbevis, andelsbevis i andelslag, andelar i kommanditbolag, andelar i placeringsfonder och telefonandelsbevis. Finansmarknadsinstrument: Som finansmarknadsinstrument upptas finansmarknadsinstrument och andra värdepapper med fast avkastning som emitterats av kreditinstitut och andra samfund samt av staten, kommuner eller andra offentliga samfund. Finansmarknadsinstrument utgörs bl.a. av placerings-, företags- och kommuncertifikat, statens skuldförbindelser, obligationer, debenturer, konvertibla skuldebrevslån, optionslån, indexreglerade lån (t.ex. indexobligations- och aktieindexlån), kapitallån som kan handlas på sekundärmarknaden, övriga masskuldebrevslån, depositionsbevis, och andra motsvarande innehavarskuldförbindelser och orderskuldförbindelser som handlas på sekundärmarknaden. Fordringar på inteckningslån: Inteckningslånefordringar som ingår i Övriga placeringar uppges separat i balansräkningen. Med inteckningslånefordringar avses lånefordringar som har en fastighetsinteckning som säkerhet. Övriga lånefordringar Under lånefordringar som upptas under olika poster i balansräkningen bokförs penninglån som hänför sig till begravnings- och avgångsvederlagskassans låneverksamhet. Under Övriga lånefordringar upptas samtliga lånefordringar som inte införs under Lånefordringar från egna fastighetsföretag eller Inteckningslånefordringar. Depositioner: Som Övriga placeringar upptas sådana depositioner hos kreditinstitut vars uttag är belagda med tidsbegränsning (inkl. over night-depositioner). Depositioner som inte

11 är belagda med den ovan nämnda tidsbegränsningen eller andra begränsningar införs under posten Kassa och banktillgodohavanden även om de skulle ge ränteavkastning. Övriga placeringar: Som Övriga placeringar upptas alla placeringar som inte faller i någon av de ovannämnda kategorierna. Om beloppet på placeringar av detta slag är väsentligt, bör de specificeras i bilageuppgifterna till balansräkningen. 1.2.1.3 Fordringar Som fordringar upptas sådana fordringar som bygger på ett dokument som fastställer gäldenären, t.ex. ett köpebrev eller en faktura. Ersättningar som erlagts i förskott samt försäkringspremier som erlagts under innevarande räkenskapsperiod men som gäller följande räkenskapsperiod upptas under denna post. räkenskapsperioden men som betalas under den följande räkenskapsperioden. 1.2.2 PASSIVA 1.2.2.1 Eget kapital Det egna kapitalet i balansräkningen indelas i garantikapitalet, grundfonden, reservfonden, dispositionsfonden samt andra fonder, över- och underskott från föregående räkenskapsperioder samt över- och underskottet för räkenskapsperioden. 1.2.2.1.1 Grundfond och garantikapital Med grundfond och garantikapital avses de poster som nämns i 13 3 mom. lagen om försäkringskassor. Kassans stadgar ger mer detaljerade föreskrifter om dessa poster. 1.2.1.4 Övriga tillgångar Materiella tillgångar Som maskiner och inventarier upptas kontorsmaskiner, datorutrustning, andra liknande maskiner och anläggningar samt möbler. Som övriga materiella tillgångar upptas tillgångar av s.k. anläggningstillgångskaraktär som inte upptagits som placeringstillgångar eller maskiner och inventarier. Materiella tillgångar indelas inte i undergrupper om inte posterna uppgår till väsentliga belopp. Kassa och bank Under balansposten Kassa och bank upptas kontanta medel samt de banktillgodohavanden som inte är belagda med tidsbegränsning eller annan begränsning. Övriga tillgångar Under Övriga tillgångar upptas tillgångar som inte bokförts under andra poster i balansräkningen. 1.2.1.5 Aktiva resultatregleringar Som resultatregleringar upptas kalkylmässiga poster som gäller periodisering av intäkter och utgifter (inkomstrester och utgiftsförskott). Kalkylmässiga poster upptas som aktiva resultatregleringar även när de gäller.t.ex. socialskyddet. Under resultatregleringar upptas bl.a. upplupna skulder och hyror på bokslutsdagen vilka ännu inte betalts samt understöds- och medlemsavgifter som förfallit till betalning under 1.2.2.1.2 Reservfond Reservfonden används och utökas enligt 75 lagen om försäkringskassor samt kassans stadgar. När reservfonden är minst lika stor som den genomsnittliga premieinkomsten för räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, dvs. när reservfonden är full, är det inte längre obligatoriskt att göra en avsättning till reservfonden. 1.2.2.1.3 Dispositionsfond Med dispositionsfonden avses den fond som fastställs i kassans stadgar och till vilken det är möjligt att överföra den del av räkenskapsperiodens överskott som enligt stadgarna inte behöver avsättas till reservfonden. Dispositionsfonden används enligt kassans stadgar. Om kassans bokslut visar ett underskott, kan inte dispositionsfonden användas för annat ändamål till den del som motsvarar underskottet innan kassamötet fattat beslut om hur underskottet skall täckas. 1.2.2.1.4 Övriga fonder Om kassan bland sina övriga fonder har en fond som motsvarar dispositionsfonden, tillämpas på den aktuella fonden föreskrifterna om dispositionsfonder i punkt 1.2.2.1.3 ovan. Kassan kan ytterligare ha fonder som utgör eget kapital. Dessa fonder består av donationer, testamenten o.dyl. som kassan mottagit. Dessa fonder upptas som övriga fonder under egna separata rubriker. I fråga om användningen av dessa fonder bör 76 1 lagen om försäkringskassor iakttas.

12 1.2.2.1.5 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Om inte kassans egna fonder för eget kapital förslagit för att täcka underskotten från tidigare räkenskapsperioder, upptas den del av skulden som inte täckts under punkten Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder. 1.2.2.1.6 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) På denna punkt införs över-/underskottet för räkenskapsperioden. 1.2.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner Som Ackumulerade bokslutsdispositioner upptas frivilliga reserveringar enligt 5 kap 15 BokfL. 1.2.2.4 Avsättningar Som obligatoriska avsättningar behandlas framtida utgifter och förluster som avses i 5 kap. 14 bokföringslagen. 1.2.2.5 Skulder Som skulder upptas skulder som bygger på skuldebrev, köpebrev, inköpsfaktura eller annat dokument som fastställer skuldbeloppet och fordringsägaren. Som skuld upptas t.ex. leverantörsskulder, skulder för förskottsinnehållning och socialskyddsavgifter för betalda löner samt andra socialskyddsrelaterade poster som redovisas i samband med förskottsinnehållningen. Även försäkringspremier som betalats under redovisningsperioden men som gäller följande räkenskapsperiod upptas i balansräkningen som övriga skulder/ försäkringspremieförskott. 1.2.2.3 Försäkringsteknisk ansvarsskuld Den försäkringstekniska ansvarsskulden indelas i balansräkningen i ersättningsansvar och försäkringspremieansvar. 1.2.2.3.1 Ersättningsansvar Ersättningsansvaret för begravnings- och avgångsbidragskassan utgörs av ersättningsansvaret enligt 80 lagen om försäkringskassor, som motsvarar de ersättningsbelopp som skall erläggas på basis av inträffade försäkringshändelser och som ännu inte erlagts vid utgången av räkenskapsperioden. Beloppet för ersättningsansvaret beräknas för räkenskapsperiodens sista dag enligt den för kassan fastställda grunden för beräkning. De begravnings- och avgångsbidragskassor som inte har försäkringspremieansvar presenterar en kalkyl på ersättningsansvarsbeloppet i sina bokslutshandlingar. Ändring av ersättningsansvaret se punkt 1.1.4. 1.2.2.3.2 Premieansvar I ansvarsskulden för begravnings- och avgångsbidragskassa ingår även försäkringspremieansvaret, om den är fastställd för kassan på basis av 80 2 mom. lagen om försäkringskassor. Försäkringspremiebeloppet kalkyleras utifrån den för kassan fastställda beräkningsgrunden för räkenskapsperiodens sista dag. 1.2.2.6 Passiiva resultatregleringar På denna balanspost upptas poster av kalkylmässig karaktär som gäller periodisering av utgifter och intäkter (utgiftsskulder och inkomstförskott). Som utgiftsskulder upptas på denna balanspost t.ex. obetalda löner inkl. lönebikostnader, obetalda hyror och räntor samt obetalda pensioner. 1.3 Driftsutgifter för placeringsverksamheten samt avskrivningar Som driftsutgifter för placeringsverksamheten upptas löner, arvoden, lönebikostnader och andra dylika utgifter och avskrivningar som hänför sig till skötseln av placeringsverksamheten. löner, arvoden, lönebikostnader och andra kostnader avskrivning av maskiner och inventarier, immateriella rättigheter och utgifter med lång verkningstid som hänför sig till placeringsverksamheten Kostnader för placeringsverksamheten - kostnader för förvaltning av placeringarna - vid förvaltning av placeringarna uppstår kostnader bl.a. på basis av följande: utarbetande av placeringsplaner placeringsbeslut beviljande av kredit förvaltning av lånen skötsel av fastigheter förvaltning av värdepapper

13 skötsel av valutapositionen indrivande av placeringstillgodohavanden förvaltning av panter skötsel av realisering av placeringarna skötsel av finansieringen och likviditeten I driftsutgifter för placeringsverksamheten inkluderas med hjälp av mätare som visar användningen placeringsverksamhetens andel av: - adb-tjänsterna - utvecklingen av adb-systemen 1.4 Behandling och värdering av placeringar och fordringar i bokföringen 1.4.1 PLACERINGAR 1.4.1.1 Värdering enligt från anskaffningsutgiften Vid anskaffningsögonblicket värderas placeringarna till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften för byggnader upptas under sin verkningstid som utgift genom avskrivningar. Om placeringens gängse värde sjunker under den ursprungliga anskaffningsutgiften eller under den återstående anskaffningsutgiften, bör anskaffningsutgiften minskas med värdenedskrivning, om inte annat fastställts (se undantaget 74 b 1 och 2 mom. lagen om försäkringskassor samt SHM:s förordning). En nedskrivning bör återföras till anskaffningsutgiften med en andel som motsvarar ökningen av det gängse värdet. Nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar upptas i resultaträkningen på posten Intäkter/kostnader från placeringsverksamheten. Om anskaffningsutgift och värdenedskrivning av penningmarknadsinstrument se SHM:s förordning Om avkastningen på ett indexreglerat lån och dess anskaffningsutgift se punkt 1.1.2.1. Om den emitterande parten av ett indexreglerat lån i lånevillkoren förbundit sig att återbetala lånets nominella värde till en bestämd kurs, tillämpas på lånet principen om anskaffningsutgift och nedskrivning som bygger på ministeriets förordning. 1.4.1.2 Gängse värde Det gängse värdet på placeringar fastställs enligt punkt 1.5. 1.4.1.3 Anskaffningsutgift Ursprunglig anskaffningsutgift: Den ursprungliga anskaffningsutgiften för placeringar fastställs enligt 4 kap. 5, 1 och 2 mom. bokföringslagen samt 74 och 74 a 1 mom. lagen om försäkringskassor. Om fasta utgifter inkluderas i anskaffningsutgiften, bör Bokföringsnämndens allmänna anvisning om detta iakttas (4.9.2000). Som anskaffningsutgift för optionslån betraktas, i de fall då optionslånet inte införskaffats separat från optionsbevis, låneandelens första offentligt noterade marknadspris efter teckning eller förvärv på annat sätt. I de fall där ett sådant pris inte kan fastställas, utgörs priset av nuvärdet på låneandelens kapital- och ränteflöde som diskonterats med marknadsräntan. Anskaffningsutgift i utländsk valuta omräknas till finska mark för fordringarnas del enligt 5 kap. 3 1 mom. bokföringslagen utgående från bokslutsdagens kurs. När det gäller andra placeringar tillämpas motsvarande kurs vid förvärvsögonblicket. Återstående anskaffningsutgift: Med den återstående anskaffningsutgiften för en placering avses differensen mellan den ursprungliga anskaffningsutgiften samt upplupna avskrivningar och nedskrivningar. Den återstående anskaffningsutgiften för penningmarknadsinstrument inkluderar motposten till de i punkt 1.1.2.1 avsedda periodiseringarna. Avskrivning av byggnader samt nedskrivning och återföring av nedskrivning: Anskaffningsutgiften för byggnader inklusive byggnadernas konstruktionsdetaljer, inventarier och utgifter med lång verkningstid avskrivs under sin verkningstid (74 b 1 mom, lagen om försäkringskassor) utan en på förhand uppgjord plan. Med avskrivningarna sänks anskaffningsutgifterna för byggnaderna med resultatpåverkan och de upptas i resultaträkningen som kostnader för placeringsverksamheten. Förutom avskrivning, skrivs värdet på en byggnad ner till den del som det inte är möjligt att med avskrivningar sänka byggnadens återstående anskaffningsutgift till en nivå som motsvarar byggnadens gängse värde. Nedskrivningen av byggnader upptas då som kostnad för placeringsverksamheten. Nedskrivning utförs om fastighetens gängse värde på bokslutsdagen är lägre än dess återstående anskaffningsutgift. Om byggnadens gängse värde överskrider den återstående anskaffningsutgiften, återförs nedskrivningen högst till en nivå som motsvarar byggnadens ursprungliga anskaffningsuppgift. Återföringen av nedskrivningen görs efter avskrivning. Vid beräkning av återföring av nedskrivning av byggnad motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften byggnadens anskaff-

14 ningsutgift efter avskrivningar. Återföringen av nedskrivningen upptas som intäkt från placeringsverksamheten. 1.4.1.4 Uppskrivning Värdet på placeringar kan skrivas upp enligt 74 b 3 mom. lagen om försäkringskassor. Värdeuppskrivningen intäktsförs för det år under vilket den införts i bokföringen och upptas i resultaträkningen som en separat post. Vid uppskrivning måste försiktighetsprincipen iakttas. Ifall anskaffningsutgiften för tillgången skrivits ned, måste nedskrivningen först återföras enligt punkt 1.4.1.1. Avskrivningar på byggnader återförs inte. Endast den andel av som överskrider den ursprungliga anskaffningsutgiften efter avskrivningar bokförs som uppskrivning. En intäktsförd uppskrivning av byggnaden avskrivs enligt punkt 1.4.1.3. Uppskrivningen bör hävas eller justeras till den del placeringens gängse värde sjunkit under det uppskrivna värdet eller om tillgången förstörts. När det gäller byggnader justeras en obefogad intäktsförd uppskrivning genom nedskrivning. Om det gängse värdet sjunker under anskaffningsutgiften före avskrivningar, tillämpas på denna andel föreskrifterna om nedskrivning i punkt 1.4.1.1. Om uppskrivningen intäktsförts, utgörs försäljningsvinsten eller -förlusten av differensen mellan försäljningspriset samt den återstående anskaffningsutgiften och de intäktsförda uppskrivningarna. På basis av ändring av tillgångens användningssyfte hävs eller justeras en uppskrivning inte. 1.4.1.5 Ändring av tillgångens användningssyfte samt uppskrivning En nyttighet upptas enligt 74 c lagen om försäkringskassor som placeringstillgång eller anläggningstillgång till sitt bokföringsvärde. Om tillgångens användningssyfte ändras från placeringstillgång till anläggningstillgång eller tvärtom, justeras eller hävs inte en intäktsförd uppskrivning. Värdeuppskrivningarna följs dock upp i bokföring enligt det faktiska användningssyftet. Till följd av ändring av användningsändamålet kan även tillgångar som betraktas som anläggningstillgångar beläggas med intäktsförda värdeuppskrivningar. 1.4.1.6 Bokföring På basis av kassans bokföring måste det vara möjligt att utreda placeringarnas ursprungliga anskaffningsutgift, upplupna nedskrivningar, återföring av nedskrivningar samt uppskrivningar separat för fordringar och för placeringar som betraktas som placerings- och anläggningstillgångar. 1.4.2 VÄRDERING AV TILL FORDRINGAR Fordringar värderas i bokföringen till nominellt värde, dock högst till sannolikt värde. 1.5 Fastställande av gängse värde på placeringar Placeringarnas gängse värde fastställs separat för varje placeringsobjekt (separat värdering). Det gängse värdet på placeringar i utländsk valuta omräknas till finska mark enligt bokslutsdagens kurs. Om placeringarna genom avtal eller på annat sätt bundits vid en bestämd kurs, omräknas det gängse värdet till finska mark enligt denna kurs. Bokslutsdagens kurs har definierats i BokfN:s allmänna instruktion (15.11.1999) om konvertering av fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser till finländsk valuta. 1.5.1 FASTIGHETSPLACERINGAR Allmänna principer: Det gängse värdet på fastighetsplaceringar fastställs separat för varje fastighetsobjekt. Med ett fastighetsobjekt avses en fastighet, byggnad, konstruktion eller anläggning belägen på annans mark, överlåtlig hyresrätt som hänför sig till mark, lantegendom, obrutet område, vattenområde, rättighet att använda vattenkraft samt aktier i ett bestämt bostads- eller fastighetsaktiebolag. Till fastigheterna anses höra jordområde, byggnad samt därtill hörande inventarier. De gängse värdena fastställs enligt följande principer: 1) Med gängse värde avses marknadsvärdet på värderingsdagen. 2) Med marknadsvärde avses det pris till vilket fastighetsobjektet på värderingsdagen skulle kunna säljas på den fria marknaden under normala förhållanden genom ett privat kontrakt mellan en oberoende säljare och köpare. 3) Marknadsvärdet fastställs årligen genom en separat värdering av varje fastighetsobjekt enligt av Försäk-

15 ringsinspektionen godkända eller allmänt erkända värderingsmetoder. Vid fastställandet av marknadsvärdet skall följande iakttas: användningssyfte, ålder, skick och särskilda egenskaper byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet till byggnadsändamål samt beredskap för kommunalteknik hyresnivå, hyresavtalens innehåll och utsikterna för hyresutvecklingen i området det allmänna marknadsläget och avkastningskraven. Vid fastställandet av marknadsvärdet på fastighetsobjekt som står tomma eller är i eget bruk bör särskild försiktighet iakttas. I dessa fall rekommenderas samtidig användning av flera värderingsmetoder. Om ett bostads- eller fastighetssamfund har skulder, skall aktiernas andel av bolagets skulder enligt bokslutet avdras från det på ovanstående sätt fastställda marknadsvärdet. Vid avdrag av skuldandelen för s.k. ströaktier iakttas väsentlighetsprincipen. Värderingsmannen skall inneha tillräcklig sakkännedom. 4) Om gängse värdet på ett fastighetsobjekt sjunkit, utförs en adekvat justering av det gängse värdet. Det lägre värde som på detta sätt erhållits kan höjas i följande bokslut om värdet grundar sig på en ny värdering. 5) Om det inte är möjligt att fastställa marknadsvärdet på ett fastighetsobjekt, kan den återstående anskaffningsutgiften betraktas som gängse värde. 6) Om part utanför kassan har lämnat ett bindande bud på fastighetsobjektet eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal, kan dessa tillämpas som gängse värde för fastighetsobjektet. 7) Om fastighetsobjektet sålts under den tid som bokslutet uppgjorts eller om avsikten är att sälja objektet inom en snar framtid, avdras de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna på marknadsvärdet, ifall de är väsentliga. 8) Som gängse värde på fastighetsplaceringar som lånefinansierats med statens bolån betraktas överlåtelseersättningen enligt 10 lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93). Värdena på kassans fastighetsplaceringar som lånefinansierats med statens bolån bör före utgången av år 2002 justeras så att de motsvarar ett på detta sätt beräknat gängse värde. 1.5.2 ÖVRIGA PLACERINGAR Allmänna principer: Det gängse värdet på andra placeringar än fastighetsplaceringar fastställs enligt följande principer: 1) Det gängse värdet avser marknadsvärdet. 2) Om ett placeringsobjekt noteras på en officiell fondbörs, avses med marknadsvärde den sista tillgängliga under fortlöpande handel noterade avslutskursen på bokslutsdagen, eller, om denna saknas, köpkursen, eller, om bokslutsdagen inte är handelsdag på börsen eller om notering saknas, den sista motsvarande kurs under den handelsdag som närmast föregår bokslutsdagen. 3) Om det finns en marknad för övriga placeringar än dem som nämns ovan i punkt 2, avses med marknadsvärde den sista avslutskurs som är tillgänglig på bokslutsdagen eller, om denna saknas, köpkursen, eller, om bokslutsdagen inte är avslutsdag på börsen eller om notering saknas, den sista motsvarande kurs under den handelsdag som närmast föregår bokslutsdagen. 4) Om det marknadsvärde som nämns i punkt 2 och 3 inte kan anses vara en tillförlitlig grund för det verkliga marknadsvärdet, kan det vägda medeltalet av avslutskurserna under de tre senaste handelsdagarna eller något annat sannolikt överlåtelsevärde användas. Grunden till detta skall anges i principerna för uppgörande av bokslutet. 5) Som gängse värde på övriga placeringar betraktas det sannolika överlåtelsepriset. 6) Om part utanför kassan lämnat ett bindande bud på placeringsobjektet eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal, kan dessa tillämpas som gängse värde. 7) Om ett i punkterna 2-6 nämnt placeringsobjekt sålts under den tid som bokslutet uppgjorts eller om avsikten är att sälja objektet inom en snar framtid, avdras de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna på marknadsvärdet, om de är väsentliga. 1.5.3 SÄRSKILDA ANVISNINGAR 1. Lånefordringar och depositioner Det gängse värdet på lånefordringar och depositioner fastställs enligt den allmänna principen 5 i punkt 1.5.2. Om det sannolika överlåtelsepriset inte går att fastställa, tillämpas det nominella värdet som gängse värde utom om risken för en eventuell kreditförlust förutsätter att man tillämpar ett lägre sannolikt värde. Det nominella värdet bör sänkas även om den slutliga kreditförlusten ännu inte fastställts.

16 2. Indexbundet lån Om det inte är möjligt att fastställa ett marknadsvärde på ett indexreglerat lån eller om det inte finns ett bindande bud eller inlösningspris på lånet, fastställs gängse värde på lånet genom att beräkna det sannolika inlösningsvärdet som nuvärdet på de betalningar som garanterats av den emitterande parten eller någon annan part. Principerna för beräkning av inlösningsvärdet (nuvärde) bör uppges i principerna för uppgörande av bokslutet. 1.6 Föreskrifter om noter Till resultaträkningen och balansräkningen bör bifogas de i 72 b och 74 c 2 mom. lagen om försäkringskassor samt de i SHM:s förordning avsedda bilageuppgifterna samt de i denna förordning fastställda bilageuppgifter som presenteras i bokföringsförordningen. Noterna måste presenteras för hela räkenskapsperioden och, om inte annat fastställs, även för den föregående räkenskapsperioden. 1.6.1 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1.6.1.1 Administrativa kostnader De administrativa kostnaderna specificeras enligt följande: Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Övriga förvaltningskostnader Om beloppet av övriga administrativa kostnader är väsentligt lämnas vid behov ytterligare information i bilageuppgifterna. Om avskrivningarna som ingår i övriga administrativa kostnader avviker i betydande mån från den föregående räkenskapsperiodens avskrivningar, lämnas ytterligare information i bilageuppgifterna.

17 1.6.1.2 Specifikation av nettointäkterna från placeringsverksamheten Intäkterna och kostnader från placeringsverksamheten specificeras enligt följande: Intäkter från placeringsverksamheten Intäkter från fastighetsplaceringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Intäkter från övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Sammanlagt Återföring av nedskrivningar Försäljningsvinster Sammanlagt Kostnader för placeringsverksamheten: Kostnader för fastighetsplaceringar Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och andra kostnader för främmande kapital Sammanlagt Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Avskrivning på byggnader Försäljningsförluster Sammanlagt Nettoavkastning på placeringsverksamheten före uppskrivning och justering av uppskrivningar Uppskrivning av placeringar Justering av uppskrivning av placeringar Nettoavkastning på placeringsverksamheten i resultatberäkningen I bilageuppgifterna uppges separat: - väsentliga kursvinster och -förluster som ingår i intäkterna och kostnaderna från placeringsverksamheten - det sammanlagda beloppet av driftsutgifter för placeringsverksamheten som ingår i kostnaderna för placeringsverksamheten

18 1.6.2 BILAGEUPPGIFTER TILL BALANSRÄKNINGEN 1.6.2.1 Bilageuppgifter om aktiva i balansräkningen 1.6.2.1.1 Placeringar 1. Gängse värde och värderingsdifferens för placeringar: Placeringar 31.12. Återstående Bokförings- Gängse anskaffnings- värde värde utgift 1) Fastighetsplaceringar Fastigheter Fastighetsaktier Lånefordringar hos egna fastighetssamfund Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depositioner Övriga placeringar 2) Värderingsdifferenser sammanlagt I den återstående anskaffningsutgiften för finansmarknadsinstrument ingår en differens (+/-) mellan det nominella värdet och anskaffningsutgiften som periodiserats som ränteintäkter eller en minskning av ränteintäkter. Intäkter som ingår i anskaffningsutgiften för indexreglerade lån I bokföringsvärdet ingår uppskrivningar: Uppskrivning av placeringstillgångar Uppskrivning av anläggningstillgångar 1) Den återstående anskaffningsutgiften definieras i punkt 1.4.1.3 2) När övriga placeringar utgör ett väsentligt belopp, bör information om detta lämnas i bilageuppgifterna..

19 2. Specifikation av fastighetsplaceringar 2.A. Ändring av fastighetsplaceringarna: Lånefordringar ho egna fastig- hetsföretag Fastigheter och fastighetsaktier Anskaffningsutgift 1.1. X X Ökning X X Minskning -X -X Avskrivningar under perioden -X Anskaffningsutgift 31.12. X X Nedskrivningar 1.1. -X -X Nedskrivning av minskning X X Nedskrivningar under räkenskapsperioden-x -X Återförda av nedskrivningar X X Nedskrivningar 31.12. -X -X Uppskrivningar 1.1. X Ökning X Minskning -X Uppskrivningar 31.12. X Bokföringsvärde 31.12. X X 2 B. Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk: Återstående anskaffningsutgift Bokföringsvärde Gängse värde I specifikationen anges andelar i fastighetsplaceringar som är i eget bruk. Lokalerna anses vara i eget bruk om kassan utnyttjar dem för eget bruk som kontor, lager eller för representation, personalens fritidsverksamhet eller i annat dylikt syfte. Lokaler som hyrts ut till personalen är inte i eget bruk. I fastighetsobjekt där användningen fördelas mellan kassan och andra parter, beräknas den egna användningens andel vid behov på basis av fördelningen av kvadratmeter eller någon annan dylik fördelningsgrund. 3. Balanspost Övriga lånefordringar enligt säkerhetsslag Euro Lånefordringar totalt Specifikation enligt säkerhetsslag: Bankgarantier Garantiförsäkring Inteckningar Annan säkerhet Sammanlagt

20 1.6.3 NOTER OM SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER När det gäller solidariskt ansvar uppges ansvarets totala belopp samt att det är frågan om ett solidariskt ansvar. De garantier och ansvarsförbindelser som begravningsoch avgångsbidragskassan gett för egen del bör i bilageuppgifterna anges enligt följande: 1. Skulder, för vilka garanti getts ur begravnings- och avgångsbidragskassans tillgångar, specificerade enligt försäkringsgren. 1.1. Värdet på utfärdade garantier. 1.2. Dessutom anges det sammanlagda värdet på garantierna enligt garantislag. 2. Det sammanlagda värdet på övriga garantier som kassan gett för egen del specificerade enligt garantislag (ej skuld i balansräkningen). 3. Ansvarsförbindelser och ansvar som getts för egen del och vilka inte ingår i balansräkningen. Ansvarsförbindelser för egen del specificeras exempelvis enligt följande: - leasing- och hyresansvar - pensionsansvar - övriga ansvarsförbindelser - övriga ekonomiska ansvar som gäller begravnings- och avgångsbidragskassan och vilka inte införts i balansräkningen. I syfte att fylla kravet på en riktig och tillräcklig bild (riktiga och tillräckliga uppgifter), bör de uppskattade markbeloppen kompletteras med en verbal utredning av ärendets natur och värderingsprinciperna, i synnerhet när det gäller övriga ansvarsförbindelser och andra ekonomiska ansvar. Ansvaren i bokslutet bör värderas under iakttagande av försiktighetsprincipen. Detta innebär att ansvaren i balansräkningen bör värderas till sitt nominella värde eller till ett sannolikt värde som är högre än det nominella värdet. Det kan finnas ansvar av många olika slag. Det är inte möjligt att ge en uttömmande lista på exempel. När kassan gör upp sitt bokslut, bör kassan själv överväga om det finns sådana avtal/förbindelser som eventuellt kan leda till att utgifter och förluster realiseras och vilka därför bör anges som ansvar. Det gäller att inte glömma kravet om en riktig och tillräcklig bild. När det gäller generalpanter är det sannolikt inte alltid möjligt att ge en specifikation enligt lån/garanti. I dessa fall bör dock det totala beloppet av lån som erhållits mot generalpant (övriga ansvar) samt separat de tillgångsposter som överlåtits som generalpant el.dyl. 1.7 Särskilda föreskrifter 1.7.1 FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING, BOKSLUT, INTERN KONTROLL, ADMINISTRATION OCH RAPPORTERING UNDER ÖVERGÅNGSPERIODEN TILL EURON Ibruktagning av euron i bokslutet och bokföringen under övergångsperioden (1.1.1999-31.12.2001) bygger på frivillighet. Kassan bör under övergångsperioden besluta när kassan övergår till euron i bokslutet, huvudbokföringen samt i olika delbokföringar. Ändringen kan introduceras stegvis i olika delar av bokföringen. Från och med 1.1.2002 måste bokslutet i sin helhet uppgöras i euro. 1.7.1.1 Bokslut Det officiella undertecknade bokslutet uppgörs antingen i mark eller euro (= bokslutsvalutan). Om ett bokslut i euro bifogas det officiella bokslutet i mark, måste den koefficient som använts för konvertering av uppgifterna anges i bilageuppgifterna till bokslutet. Motsvarande tillvägagångssätt tillämpas om ett bokslut i mark bifogas det officiella bokslutet i euro. Bokslutet kan uppgöras i mark sista gången för den räkenskapsperiod som går ut senast 31.12.2001. Bokslutet kan uppgöras i euro även om huvudbokföringen är uppgjord i mark. Under övergångsperioden bör kassan uppgöra bokslut alltid även i mark. För att möjliggöra granskning av registreringskedjan (audit trail) bör sambandet mellan det officiella bokslutets poster och huvudbokföringens saldon framgå utan svårighet. Jämförelseuppgifterna från det föregående bokslutet som ingår i bokslutet bör presenteras i samma valuta. Specifikationerna till balansräkningen kan uppgöras antingen i bokslutsvalutan eller i delbokföringens valuta. Om delbokföringens valuta används, bör balansspecifikationens slutsumma omräknas till bokslutsvalutan. 1.7.1.2 Behandling av utgifterna för övergången till euron i bokföringen Utgifterna för övergången till euron (planering, dataprogramändringar, utbildning etc.) behandlas i bokföringen som årliga utgifter.