Delårsrapport augusti 2014 KF 2014-10-20

Delårsrapport augusti 2014 KF 2014-10-20

Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 Årets viktigaste händelser... 3 Omvärldsanalys... 3 Övergripande måluppfyllelse... 6 Personalekonomisk redovisning... 14 Delårsbokslut 8 månader... 15 Finansiell analys - kommunen... 16 Drift- och investeringsredovisning... 25 Ekonomiska rapporter... 27 NÄMNDERNAS REDOVISNING Kommunstyrelsen...30 Bildningsnämnden...36 Socialnämnden...43 Miljö- och byggnadsnämnden...48 Räddningsnämnden Västra Skaraborg...51 Revisionen...51 BOLAGENS REDOVISNING...52 REDOVISNINGSMODELL OCH REDOVISNINGSPRINCIPER...56 Delårsrapport augusti 2014 2(56)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets viktigaste händelser Mycket händer i en kommun under åtta månader. Här är några av de viktigaste händelserna: Den stora mängd nederbörd som föll under ett dygn i augusti gjorde att ca 250 fastigheter inom samhällena, främst Kvänum, blev drabbade av översvämningar. Av kommunens fastigheter var det framförallt Tornumsgården och Nästegårdsskolan i Kvänum som drabbades. Sedan februari kan alla medborgare söka ett 40-tal e-tjänster dygnet runt via kommunens hemsida. Kommunerna i Västra Skaraborg har kommit överens om att medfinansiera en utbyggnad av E20. Varas del är 48 mkr och beslut ska tas i kommunfullmäktige under hösten. Befolkningen ökade under första halvåret med 19 invånare, vilket gör att kommunen i halvårsskiftet har 15 628 invånare. Arbetet med torget startade år 2011 och planprocessen har pågått i ca 2 år. Detaljplanen överklagades i juni och väntar nu på prövning av länsstyrelsen. Byggandet av det nya badet, Vara Badhus, fortgår enligt planerna och invigning planeras till 22 november. Ombyggnaden av Nästegårdsbadet var klar under våren. Ombyggnad av gång- och cykelnätet pågår vid Sveagatan i Vara. Det är viktigt att antal enskilda avlopp ökar. Antalet beviljade tillstånd för enskilt avlopp uppgick till 120 från januari t.o.m. augusti. Motsvarande siffra för 2013 var 66. För att höja kunskapsresultaten i Vara kommuns skolor deltar kommunen i ett projekt som heter PRIO (Planering, Resultat, Initiativ, Organisation) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Stockholms stad. Kommunen har sedan augusti 14 nya förstelärare, totalt nu 20 förstelärare. 65 pedagoger från kommunen deltar i den statliga satsningen "matematiklyftet". En ny IT-strategi för skolan är antagen och den innebär att inom tre år har alla Vara kommuns elever ett eget IT-verktyg. En satsning har gjorts mot förskolans "tidiga insatser" med sociala team. Vara kommun har påbörjat ett nära samarbete med Närhälsan, där en hemsjukvårdsläkare kommer att stärka hälso- och sjukvårdsarbetet för de mest sjuka äldre. Antalet ärenden inom boendestöd har ökat och här har man utökat verksamheten med satellitlägenheter knutna till verksamheten och gruppboendet Målaren. Omvärldsanalys Starkt skatteunderlag trots svag BNP Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 % till 2,1 %. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 % såväl i år som nästa år. Årets tillväxt baseras i hög grad på växande sysselsättning Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet i år uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 %. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 %. Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 %. Det innebär att produktionsökningen till Delårsrapport augusti 2014 3(56)

mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till ringa del genom ökad produktivitet. I delar av ekonomin har produktiviteten, enligt nationalräkenskapernas preliminära beräkningar, t.o.m. minskat. SKL:s bedömning är att fortsatta produktionsökningar inom den privata tjänstesektorn i högre grad, än under de senaste åren, kommer att kunna genereras genom ökad produktivitet. Det innebär inte att sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn avstannar, men väl att framtida produktionsökningar i högre grad kan klaras utan mer arbetskraft. Svag export sänker BNP-prognosen Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och 2013. Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Tillväxten i omvärlden förväntas emellertid inte nå några högre tal. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 % i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 % under de två senaste decennierna. Nästa år stärks den internationella konjunkturen något. Exportvägd tillväxt beräknas då öka 2,3 %. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att SKL tvingas skruva ner den tidigare bedömningen för i år. Nu räknar SKL med att den svenska exporten ökar 2,8 % mellan 2013 och 2014 jämfört med tidigare prognos från april som innebar en ökning på 4,7 %. Den lägre exporttillväxten har i sin tur fört med sig en nedjusterad BNP-prognos. BNP 2014 beräknas öka med 2,1 % jämfört med 3,0 i föregående bedömning. Den fortsatt svaga industrikonjunkturen är förvånande också mot bakgrund av de indikationer som industriföretagen gett uttryck för i olika enkäter. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer har alltsedan årsskiftet en betydande andel av industriföretagen förutskickat såväl en ökad exportorderingång som expansiva produktionsplaner. Även inköpschefsindex har pekat i positiv riktning om än inte lika tydligt. Mot bakgrund av denna optimism, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. För åren 2016 och 2017 beräknas den internationella tillväxten bli av samma omfattning som 2015, d.v.s. en årlig tillväxt i exportvägd BNP med 2,3 %. Svensk export växer under dessa år med 5,5 6 % per år. Inhemsk efterfrågan har tagit fart Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 %. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 %. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 %. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Varas förutsättningar framöver Under 2013 ökade antalet invånare i Vara kommun med 52 invånare, vilket var ett trendbrott, då befolkningen minskat under många år. Befolkningsprognosen, som kom i februari 2014, visade ändå på att invånarantalet i Vara kommun kommer minska med ca 100 invånare under den närmaste 5-årsperioden. Det är dock en väsentligt bättre prognos än den som kom 2013 då Vara kommun skulle minska med ca 400 invånare under närmaste 5-årsperioden. Enligt senaste befolkningsprognosen ska Vara kommun minska med ca 40 personer under 2014, men fram till halvårsskiftet 2014 har antalet i stället ökat med 19 personer, vilket är en mycket bättre utveckling. Den nya skatteunderlagsprognosen visar en något större ökning av skatteunderlaget 2014 och 2015, men svagare utveckling 2016 och 2017 än vad förra prognosen visade. Ändringarna beror främst på att SKL nu Delårsrapport augusti 2014 4(56)

räknar med starkare utveckling av arbetade timmar 2014 medan arbetade timmar, timlön och pensionsinkomster har reviderats ner mot slutet av perioden. Detta innebär lägre skatteintäkter för åren 2016 och 2017 än vad som tidigare budgeterats. Kommunens medfinansiering av utbyggnad av E20 är 48 mkr för att förbättring av vägen ska kunna tidigareläggas, preliminär start 2018-2019. Beslut ska fattas av kommunfullmäktige före årsskiftet. För Vara betyder det mycket att få bättre väg till Göteborg både när det gäller godstransporter, arbetspendling och turism. Delårsrapport augusti 2014 5(56)

Övergripande måluppfyllelse Många av målen mäts bara vartannat år och flera mål kan endast utläsas vid årsbokslutet. I denna rapport jämför vi arbetsklimatundersökningen genomförd 2014 med den som gjordes 2012. Utfall i förhållande till mål: 100% = Grönt (uppnått) 85%-100% = Gult (delvis uppnått) 0%-85% = Rött (inte uppnått) Inget utfall Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen. Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen. Invånarenkäten genomförs vartannat år ojämna år. Jag kan rekommendera vänner att flytta hit. 81% 75% Jag trivs med att bo och leva i Vara kommun. 95% 75% Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i. Invånarenkäten genomförs vartannat år ojämna år. Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i. 89% 75% 16 000 kommuninvånare 2015. Vid halvårsskiftet 2014 uppgick Vara kommuns invånare till 15 628. Det är färre än målet på 16 000 invånare, men 19 invånare fler än vid årsskiftet 2013/2014. Vara kommun har 16 000 invånare 2015. 15 609 15 628 16 000 Vara kommuns alla verksamheter präglas av en helhetssyn på det kommunala uppdraget. Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. Mätning sker under hösten 2014 Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. 100% Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 57 % av medarbetarna helt och 38 % delvis i att de arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt. I jämförelse med 2012 års undersökning är det en ökning med 1 %. 2013 2014 Indikator Utfall 2012 Utfall 2014 Mål 2014 Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt. 94% 95% 75% Delårsrapport augusti 2014 6(56)

Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 2 procent. Årets resultat beräknas till 31 mkr, d.v.s. 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet beräknas därmed att uppnås. Det årliga resultatet i förhållande till skatter och generella statsbidrag uppgår till 2 procent +/- 2 procent. -0,4% 4% 2% Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. Soliditeten beräknas uppgå till 33,5 % i bokslutet. Målet beräknas därmed att uppnås. Soliditeten understiger inte 20 procent. 30,1% 33,5% 20% Våra invånare, kunder/brukare och medarbetare är goda ambassadörer för Vara kommun. De upplever att Vara kommun är en bra kommun att bo och verka i och de vill gärna berätta det för andra. Här litar invånarna på att skattemedlen används effektivt i kommunen. Vara kommuns kommuninvånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun. Invånarenkät genomförs vartannat år, ojämna år. Nöjd-invånarindex 56 75 Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt. Invånarenkät genomförs vartannat år, ojämna år. Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun. 62% 75% Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service. Måttet avser nöjd-kund-index (NKI) som uppmätts inom grundskolan vid mätningen våren 2014. Det genomsnittliga nöjd-kund-indexet för grundskolans elever uppgick vid mätningen till 53 och för föräldrarna till 61, ett genomsnitt på 57. Nöjd-kund/brukar-index för 2013 är genomsnittet av gymnasiets NKI, 60, från hösten 2012 och förskolans NKI, 78, från våren 2013. Socialförvaltningen har gått över till nationella nyckeltal. Nöjd-kund/brukar-index 69 57 65 Vara kommun har nöjda medarbetare. Nöjd-medarbetar-index är 79 enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014. I jämförelse med 2012 års undersökning är det oförändrat. Målet för 2012 var 68. 2013 2014 Indikator Utfall 2012 Utfall 2014 Mål 2014 Nöjd-medarbetar-index (genomsnitt) 79 79 80 Delårsrapport augusti 2014 7(56)

Vara kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för kompetenta medarbetare som har kunden/brukaren i fokus. Det goda ledarskapet och medarbetarnas engagemang säkerställer kvaliteten i och utvecklingen av service till kommuninnevånarna. Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 49 % av medarbetarna helt och 37 % delvis i att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare. I jämförelse med 2012 års underökning är det en ökning med 4 procentenheter. 2013 2014 Indikator Utfall 2012 Utfall 2014 Mål 2014 Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare. 82% 86% 85% Medarbetarna känner sig delaktiga i verksamhetens mål. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 känner sig 93 % av medarbetarna delaktiga i verksamhetens mål och 75 % av medarbetarna instämmer i att enheten avsätter tid för att arbeta med dessa mål. I jämförelse med 2012 års undersökning är det en ökning på 2 respektive 5 procentenheter. 2013 2014 Indikator Utfall 2012 Utfall 2014 Mål 2014 Delaktighet i verksamhetens mål. 91% 93% 95% På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål. 70% 75% 95% Varje medarbetare använder minst 5 % av sin arbetstid till utveckling. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 29 % av medarbetarna helt och 41 % delvis i att 5 % av arbetstiden används till utveckling. I jämförelse med 2012 år undersökning är det en ökning med 6 procentenheter. 5% av arbetstiden används till utveckling. 64% 70% 75% Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015. Sjufrånvaron har ökat under första halvåret 2014. Förhoppingen är att Projekt Sjukfrånvaro som startade i början av 2014 ska bidra till sjunkande siffror framöver. Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3%, år 2015. 6,3% 7,2% 3,5% Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45 %, år 2015. Uppföljning sker till årsbokslutet. Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45%, år 2015. 38,8% 44,5% Delårsrapport augusti 2014 8(56)

Vara kommuns varumärke är starkt och ska vårdas och stärkas genom aktiva kommunikationsinsatser intern och externt. Tillsammans med kommunens invånare är medarbetarna våra bästa marknadsförare. Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 16 % av medarbetarna helt och 55 % delvis i att de har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. I jämförelse med 2012 års undersökning är det en ökning med 9 procentenheter. Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. 62% 71% 75% Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. Invånarenkät genomförs vartannat år, ojämna år. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. 82% 50% Kommunen ska bidra till att nå de 16 nationella miljömålen genom att uppfylla konkreta lokala miljömål och underlätta för företag och kommuninvånare att vara aktiva i miljöarbetet. Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Förbrukning av mängd drivmedel. 198 902L 234 790L Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara. 8% 11% Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden. De ekologiska inköpen för första halvåret 2014 ligger på 5 % ekologiska livsmedel. Det är en ökning med 1 procentenhet sedan 2013. Andelen ekologiska livsmedel, baserat på kostnader. 4 5 2,3% Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Andel enheter som sorterar sitt avfall. 63% 100 Energiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Antalet förbrukade MWh. 7 600 8 635 Delårsrapport augusti 2014 9(56)

Fossila bränslen används inte för uppvärmning av kommunens lokaler. Det finns fortfarande sju pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler. Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler. 7 7 7 Pappersförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Mängden inköpt papper per år (1000-tal). 2 615ark 2 490ark Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Andel vegetariska livsmedel (baserat på vikt). 69% 75% Vara kommuns medarbetare ska ha ökat sina kunskaper om miljöpåverkan. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 29 % av medarbetarna helt och 45 % delvis i att deras kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren. I jämförelse med 2012 års undersökning är det en ökning med 5 procentenheter. Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren. 69% 74% 73% Kommunen ska säkerställa en väl fungerande verksamhet med få störningar Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014. Enligt den arbetsklimatundersökning som genomfördes under våren 2014 instämmer 94 % av medarbetarna i att de har kunskaper om hur risker förebyggs. 87 % instämmer i att de arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Säkerhetsmedvetandet har därmed ökat från år 2012 till 2014 med 1 respektive 2 procentenheter. Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker. Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. 93% 94% 65% 85% 87% 65% Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning. Kommunens säkerhetsorganisation har inte testats i år. Under hösten kommer brandutbildning att genomföras för samtliga medarbetare. Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar. 50% Delårsrapport augusti 2014 10(56)

Vara kommuns upphandlingsverksamhet ska präglas av effektivitet, kompetens, samverkan och helhetssyn Avtalstroheten ska vara 100 %. Endast stickprov kan användas för att följa upp detta mål. Vid granskning av samtliga inköp av sjukvårdsartiklar och förbandsartiklar mellan januari och juni var avtalstroheten 99 % mot det företag kommunen har avtal med. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. Kravet att inga upphandlingar ska upphävas (överprövas) har inte uppfyllts. En upphandling har hittills i år överprövats. Det är kommunens upphandling av livsmedel som överprövats, vilket inte är så överraskande då livsmedelsområdet är ett av de mest överprövade områdena inom offentlig upphandling. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Andelen e-fakturor eller SVE-fakturor var 18 % vid årsskiftet 2013/2014, vilket var en ökning från 5 % vid föregående årsskifte. Under hösten 2013 slöt kommunen ett avtal med ett företag som tagit kontakt med de flesta av kommunens leverantörer som uppmanats att skicka SVE-fakturor genom dem. I augusti 2014 var andelen e-fakturor eller SVE-fakturor 41 %, vilket inte uppfyller målet som är på 50 % för 2014, men är en klar förbättring. Bedömningen är att kommunen kommer upp i 47 % under 2014. Andelen e-fakturor. 18% 47% 50% Kulturaktiviteter ingår som en naturlig del i alla kommuninvånares vardag. Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten. Invånarenkät genomförs vartannat år, ojämna år. Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet. 73% 70% Kommunens arbete stimulerar till att näringslivet stärker sin konkurrenskraft och utvecklas positivt. I kommunen finns ett gott företagsklimat. Enligt Svenskt Näringslivs ranking 2013 som publicerades i april 2014 nås inte målet beträffande total placering då Vara rankas på plats 33, det innebär dock två placeringar bättre än föregående år. Företagarnas sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet i Vara rankas på plats 25, vilket är åtta platser bättre än föregående år. Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga rankning (lägst). Företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala företagsklimatet. 35 33 30 33 25 25 Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras. Antalet nystartade företag (AB, HB, KB, EF): Utfall per den 2014-09-09 (startdatum 2014-01-01) är 58 företag. Andel elever med valmöjlighet på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag är 73 % (prognos läsåret 14/15) för läsåret 13/14 var siffran 6,8 %. Den stora ökningen beror på att Lagmansgymnasiet gör en storsatsning för att införa UF i nästan alla program. Delårsrapport augusti 2014 11(56)

Antalet nystartade företag. 74 58 130 Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag. 7% 73% 40% Internationellt arbete är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och bidrar till en positiv verksamhetsutveckling. Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare. Undersökningen om bl.a. världsmedborgare som genomfördes under våren 2014 för samtliga elever i årskurs 7, 8 och 9 visar att andelen elever som känner sig som världsmedborgare har ökat sedan tidigare mätning. Uppföljning av indikatorn om andel elever som deltagit i internationellt projekt/utbyte sker till bokslutet. Jag känner mig som en världsmedborgare. 69% 71% 75% Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyte. 58% 50% Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt utbyte under mandatperioden. Uppföljning sker till årsbokslutet. Att antalet medarbetare som deltog i ett utbyte/studieresa i annat land under 2013 beror på att samtliga medarbetare fick möjlighet att tillbringa en internatvecka i Estland. Därför var övriga satsningar på internationellt samarbete begränsat. Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. 41% 75% Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen. 54 50 Antal medarbetare som har deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land. 65 155 Hälsan bland Vara kommuns invånare ska förbättras Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan. Avstämning sker en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Andelen alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. 34% 35% Andelen tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. 59% 60% Andelen narkotika fria elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet. 92% 93% Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling. Andelen kommuninvånare med sjuk- och aktivitetsersättning var 785 i maj 2014. Det saknas statistik uppdelat på ersättningstyperna. Antalet i sjuk- och aktivitetsersättning 797 785 793 Sjukpenningtal 10,2 11,2 7 Delårsrapport augusti 2014 12(56)

Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen. Avstämning sker en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Höftledsfrakturer 27 15 Invånarna ska ges större möjligheter att minska sin resursförbrukning. Kommunen ska bli ett föredöme. Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Andel källsorterat avfall 12% 30% Användningen av elenergi har minskat. Avstämning görs en gång per år, då tillgänglig statistik är årsvis. Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 %. 190 970 197 200MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Målet går inte att mäta. Miljöenheten har fortsatt med tillsyn på lantbruk och ställer krav på enskilda anläggningar så att de uppfyller gällande bestämmelser. Då målet inte går att mäta och målet hela tiden ska förbättras finns heller ingen mått att mäta mot, med andra ord Mål 2014 är tomt. Vattenkvalitet Delårsrapport augusti 2014 13(56)

Personalekonomisk redovisning Den årliga personalekonomiska redovisningen innehåller uppföljningar och statistik som mestadels endast tas fram på helårsbasis. Till delårsbokslutet redovisas inte detta siffermaterial, men några kommentarer lämnas här om prognoser och trender för effektmålen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har för första halvåret stigit till 7,2 % jämfört med 6,4 % första halvåret föregående år. För att bryta denna negativa trend, och hjälpa till att uppnå kommunens mål om 3 % sjukfrånvaro, har ett särskilt sjukfrånvaroprojekt inrättats. Projektet har kartlagt sjukfrånvaron, och olika målgrupper i kommunen. Ett särskilt åtgärdsprogram, kallat Kropp, själ och kreativitet har tagits fram för personer som har upprepad korttidssjukfrånvaro. Projektet fokuserar även på långtidsfrånvaron. De åtgärder som vidtagits för de olika målgrupperna förväntas synas i statistiken under 2015. Frisknärvaro Som en effekt av att kommunen inte lyckats minska sjukfrånvaron i den takt som önskats, kommer inte heller målet om långtidsfriska att uppnås. Detta mål kan dock endast mätas för helår. Övriga effektmål En arbetsklimatsundersökning har genomförts före sommaren, och kommer att återkopplas till cheferna under september för vidare behandling och åtgärder på enheterna. Målsättningar som fastställts av Vara kommuns chefer inför verksamhetsutvecklingen 2013 var att positivt påverka följande effektmål: 1. På min arbetsplats sätter vi vår målgrupp av kommuninnevånare i centrum. 2. Medarbetarna upplever att arbetslaget arbetar med ständiga förbättringar av sin verksamhet. 3. Medarbetarna upplever att på deras arbetsplats präglas klimatet av respekt för och tillit till individen. Resultatet från arbetsklimatsundersökningen 2014 redovisas nedan, jämfört med 2012 års undersökning. Fråga Positiva svar 2012 Positiva svar 2014 1 96 % 97 % 2 86 % 90 % 3 95 % 95 % Resultatet visar en positiv utveckling efter verksamhetsutvecklingen på utvalda effektmål. Delårsrapport augusti 2014 14(56)

Delårsbokslut 8 månader Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 40,5 mkr, vilket är 39,3 mkr bättre än budget för perioden. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförbättring med 33,0 mkr. Resultatförbättringen mellan åren beror huvudsakligen på att diskonteringsräntan sänktes 2013 med 0,75 procentenheter, vilket motsvarade 33,2 mkr. Verksamhetens nettokostnader är 469,9 mkr efter åtta månader. Det motsvarar 62,6 % av årsbudgeten. Riktpunkten är en förbrukning på 66,7 % efter åtta månader. Jämfört med samma period föregående år har verksamhetens kostnader ökat med 4,6 % (26,6 mkr) och intäkterna har ökat med 3,8 % (5,1 mkr). Skatteintäkter och statsbidrag redovisas till 512,9 mkr efter åtta månader. Det motsvarar 67,6 % av årsbudgeten, vilket är något högre än riktpunkten på 66,7 %. Jämfört med samma period föregående år har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 2,9 % (14,5 mkr.) Finansnettot redovisar en nettokostnad på 2,5 mkr efter åtta månader och motsvarar 33,8 % av årsbudgeten. Riktpunkten efter åtta månader är en förbrukning på 67,6 %. Finansiell ställning Nettoinvesteringarna uppgår till 75,2 mkr jämfört med 56,0 mkr samma period föregående år. Jämfört med budget motsvarar det 46,7 % förbrukning. Nettoinvesteringarna på 75,2 mkr består av: 49,8 mkr badet i Vara, 5,0 mkr om-och tillbyggnad kök Västra skolan, 4,6 mkr förskola Kvänum Räfsan, 2,0 mkr ombyggnad Nästegårdsbadet och 1,1 mkr regionombyggnad vårdcentralen. Resterande 12,7 mkr avser övriga projekt. Jämfört med samma period föregående år har likviditeten ökat med 19,1mkr och uppgår till 66,0 mkr bl.a. för att Vara Bostäder AB har betalat tillbaka sina lån på 57 mkr till kommunen. Därutöver har koncernen en checkkredit på 100 mkr. Kommunens långfristiga låneskuld är 11,5 mkr, vilka avser anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) ligger på 35,1 % efter åtta månader. Det är en ökning med 5,0 procentenheter jämfört med årsskiftet. Delårsrapport augusti 2014 15(56)

Finansiell analys - kommunen Prognos 2014 Resultat och kapacitet Årets resultat Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 FULLFONDERINGSMODELL Årets resultat, mkr 30,3-3,0 31,0 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, % 4,2 % -0,4 % 4,0 % BLANDAD MODELL Årets resultat, mkr 33,1 24,8 16,9 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, % 4,6 % 3,3 % 2,2 % BALANSKRAVSUTREDNING Resultat enligt resultaträkningen 30,3-3,0 31,0 Realisationsvinst -0,7-0,9 0,0 Blandad redovisningsmodell 2,8 27,8-14,1 Summa resultat enligt balanskravsutredning 32,4 23,9 16,9 Årets resultat med fullfonderingsmodellen beräknas bli 31,0 mkr, vilket motsvarar 4,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och är 29,2 mkr bättre än budget. Jämfört med föregående år ökar resultatet med 34,0 mkr. Den stora förklaringen till detta är att under 2013 försämrades resultatet av den sänkta diskonteringsräntan med 33,2 mkr. Därtill fick kommunen en återbetalning av försäkringspremier på 14,0 mkr från AFA Försäkring. Med den blandade redovisningsmodellen uppgår årets resultat till 16,9 mkr, vilket motsvarar 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravet, som är uttryckt i kommunallagen, innebär att kommunens resultat måste överstiga noll kronor. För att upprätthålla kravet på god ekonomisk hushållning är det en tillräcklig resultatnivå. I balanskravsutredningen görs justering för realisationsvinster/- förluster och kostnader på pensioner intjänade före år 1998. Kommunens medfinansiering av utbyggnad av E20 är 48 mkr för att förbättring av vägen ska kunna tidigareläggas, preliminär start 2018-2019. Beslut ska fattas av kommunfullmäktige före årsskiftet. Om beslut tas om att kostnadsföra hela beloppet under 2014, försämras kommunens resultat med 48 mkr plus eventuell indexering. Inga kostnader har reserverats för ytterligare försäkringskostnader i samband med de översvämningar som drabbade kommunen under augusti. Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Nettokostnadsutveckling -0,2 % 4,2 % 4,3 % Skatte- och statsbidragsutveckling 1,5 % 3,1 % 3,2 % En förutsättning för en långsiktig hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter kommunen får genom skatter och generella statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader beräknas uppgå till 734,9 mkr och ökar med 4,3 % jämfört med Delårsrapport augusti 2014 16(56)

föregående år. Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökar med 3,2 % jämfört med föregående år. Skatteintäkterna ökar med 2,1 % och de generella statsbidragen ökar med 6,6 %. Driftkostnadsandel Löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procentandel) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 88,2 % 89,4 % 90,4 % Avskrivningar 5,2 % 5,0 % 5,1 % Nettokostnadsandel 93,4 % 94,4 % 95,5 % Finansnetto *) 2,4 % 6,0 % 0,5 % Driftkostnadsandel 95,8 % 100,4 % 96,0 % *) Finansnettot inkluderar finansiella kostnader för pensionsskulden enligt fullfonderingsmodell. Nettokostnader som andel av skatter och generella statsbidrag är ett mått som visar hur stor andel av kommunens intäkter som förbrukas av löpande driftverksamhet. Generellt brukar en nettokostnadsandel under 98 % betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta kommuner, då sett över en längre tidsperiod, bedöms kunna finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. För 2014 uppgår nettokostnadsandelen till 95,5 %. Nettokostnadsandelen för 2012 och 2013 var lägre p.g.a. återbetalning av premier från AFA, 14,7 mkr respektive 14,0 mkr. Driftkostnadsandelen beräknas bli 96,0 % i år. Minskningen med 5,5 procentenheter på finansnettot mellan 2013 och 2014 är orsakad av att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänktes med 0,75 procentenheter 2013. Totalt med 33,2 mkr, varav 30,6 mkr p.g.a. av att Vara kommun redovisar pensionsskulden enligt fullfonderingsmodellen. Årets investeringar Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Investeringsvolym (mkr) 60 109 116 Investeringsvolym/verksamhetens kostnader 7 % 13 % 13 % Nettoinvesteringar/avskrivningar 159 % 294 % 296 % Nettoinvesteringarna beräknas uppgå till 116 mkr, vilket innebär en kvarvarande budget på 45 mkr. Investeringsnivån är hög, vilket åskådliggörs av att nettoinvesteringarna beräknas till 296 % av avskrivningarna. Den större andelen investeringar finns inom den tekniska verksamheten. De största investeringarna är: Vara badhus 66,1 mkr för 2014, om-och tillbyggnad kök Västra skolan 5,2 mkr, Räfsans förskola 4,8 mkr, ombyggnad Nästegårdsbadet 2,7 mkr, regionombyggnad vårdcentralen 1,1 mkr och om-/tillbyggnad Levene skola 1,0 mkr. Resterande 35,1 mkr avser övriga projekt. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Skattefinansieringsgrad 113 % 31 % 60 % Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Skattefinansieringsgraden av investeringarna beräknas till 60 %. Det innebär att årets nettoinvesteringar på 116 mkr finansieras till 60 % av egna medel från den löpande verksamheten. Resterande finansiering av investeringarna sker genom ianspråktagande av kommunens likviditet. Delårsrapport augusti 2014 17(56)

Soliditet (procent) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Inkl. pensioner intjänade före 1998 31,3 30,1 33,5 Exkl. pensioner intjänade före 1998 76,6 77,4 79,0 Soliditeten (betalningsstyrkan på lång sikt) beräknas öka med 3,4 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen beror på att det egna kapitalet ökar med 12,1 % till följd av det prognostiserade överskottet på 31,0 mkr. Skuldsättningsgrad (procent) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Total skuldsättningsgrad 69 69 66 - varav avsättningsgrad 49 51 51 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 19 17 14 - varav långfristig skuldsättningsgrad 1 1 1 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas med skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad minskar med 3 procentenheter. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv (mkr) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Likvida medel 67 10 50 Balanslikviditet % 100 % 73 % 61 % Rörelsekapital 0-39 -53 I jämförelse med 2013 beräknas de likvida medlen öka med 40 mkr, till 50 mkr bl. a för att Vara Bostäder AB betalat tillbaka sina lån på sammanlagt 57 mkr till kommunen. Balanslikviditeten (visar den kortfristiga betalningsstyrkan) minskar med 12 procentenheter till 61 %. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar - kortfristiga skulder) minskar till -53, mestadels beroende på den höga investeringsnivån. Finansiella nettotillgångar (mkr) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Nettolåneskuld resp. nettolikviditet 57-1 38 Övriga fordringar och skulder 16 32-67 Finansiella nettotillgångar 73 31-29 Måttet finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsstyrkan på "medellång sikt". Här ingår finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. De finansiella nettotillgångarna minskar enligt prognosen med 60 mkr jämfört med föregående år. De likvida medlen ökar med 39,4 mkr, de kortfristiga fordringarna minskar med 64,6 mkr, de kortfristiga skulderna minskar med 11,1 mkr och de långfristiga skulderna ökar med 1,2 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna minskar med 46,0 mkr p.g.a. att Vara Bostäder AB har betalat tillbaka sina lån. Delårsrapport augusti 2014 18(56)

Pensionsåtagande (mkr) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Avsättningar intjänade före 1998 303 326 314 Avsättningar intjänade efter 1998 24 28 27 Löneskatt 79 86 83 Total pensionsskuld 406 440 424 Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt minskar med 16 mkr, från 440 mkr till 424 mkr. Pensionsavsättningar intjänade före1998 (gamla ansvarsförbindelsen) minskar med 14,2 mkr inklusive löneskatt. Finansiella mål och måluppfyllelse Årets resultat Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 %, +/- 2 %. Måluppfyllelse Årets resultat beräknas uppgå till 31,0 mkr, vilket motsvarar 4,0 % av skatter och generella statsbidrag. Målet uppnås därmed. Soliditet Soliditeten får inte under mandatperioden understiga 20 %. Måluppfyllelse Soliditeten beräknas i årsprognosen uppgå till 33,5 %. Det innebär att målet beräknas uppfyllas. God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Uppfyllelse god ekonomisk hushållning år 2014 Vara kommun har en årsprognos på 31,0 mkr, vilket motsvarar 4,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bedömningen är att Vara kommun uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Delårsrapport augusti 2014 19(56)

Budgetutfall 2014 Belopp mkr Nämndernas verksamhet 9,2 Finansförvaltningens verksamhetskostnader 5,9 Summa 15,1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag 10,4 Finansnetto 3,7 Avvikelse mot budget 29,2 Nämndernas avvikelse budget/prognos 2014, belopp mkr Vara kommuns revisorer 0,0 Kommunstyrelsen 4,3 Räddningsnämnden -0,1 Miljö- och byggnadsnämnden 0,1 Bildningsnämnden 1,4 Socialnämnden 3,5 Summa 9,2 Nämndernas verksamhet I bokslutet för 2013 hade nämnderna ett överskott på 6,8 mkr. I prognosen för 2014 har nämnderna ett sammanlagt överskott på 9,2 mkr. Beslutet att bokföra avstämningen mot resursfördelningen för socialnämnden och bildningsnämnden har inte genomförts. Bildningsnämnden skulle påverkas positivt med 2,6 mkr och socialnämnden negativt med 5,3 mkr. Finansförvaltningen verksamhetskostnader Finansförvaltningen beräknas totalt redovisa ett överskott med 5,9 mkr. Här ingår ett beräknat överskott på 3,2 mkr för pensionskostnader inkl. löneskatt samt ett överskott på 2,0 mkr när det gäller personalkostnadsförändring. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar totalt ett budgetöverskott med 10,4 mkr. Av detta bidrar skatteintäkterna med ett överskott på 2,5 mkr och de generella statsbidragen med 7,9 mkr. Av statsbidragen är det inkomstutjämningsbidraget som har det största överskottet med 6,9 mkr. Finansnetto Finansnettot beräknas redovisa ett budgetöverskott med 3,7 mkr. Orsakerna till överskottet är högre ränteintäkter 0,9 mkr samt lägre kostnader för räntor och pensionsskuldförändring 2,8 mkr i jämförelse med budget. Finansiella nyckeltal Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Årets resultat, mkr 55,5-0,6 30,3-3,0 31,0 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 7,9 % -0,1 % 4,2 % -0,4 % 4,0 % Förändring verksamhetens nettokostnader 0,3 % 5,3 % -0,2 % 4,2 % 4,3 % Förändring skatteintäkter och generella statsbidrag 3,3 % 1,6 % 1,5 % 3,1 % 3,2 % Soliditet 24,4 % 29,5 % 31,3 % 30,1 % 33,5 % Nettoinvesteringar, mkr 48 66 60 109 116 Långfristig låneskuld, mkr 7 7 10 11 12 Pensionsskulden, mkr 356 402 406 440 424 Balanslikviditet 114 % 129 % 100 % 73 % 61 % Delårsrapport augusti 2014 20(56)

Diagram - finansiella nyckeltal Delårsrapport augusti 2014 21(56)

Delårsrapport augusti 2014 22(56)

Delårsrapport augusti 2014 23(56)

Delårsrapport augusti 2014 24(56)