Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 5 1. INLEDNING 9 Syfte 12 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter 12 Ekonomiskt medborgarskap - formella rättigheter som understöder individens ekonomiska oberoende 13 Kritik mot begreppet ekonomiskt medborgarskap 14 Könade värderingar och självklara antaganden om klass och civilstånd och medborgarskapets praktik 16 "Vad är problemet?" - avhandlingens metodologiska angreppssätt 20 Det svenska kommitté- och utredningsväsendet - plattformar för konkurrerande problemrepresentationer 23 Frågor som analytiskt angreppssätt 25 Källor 26 Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap från 1840- till 1970-taletbakgrund och tidigare forskning 27 Civil och ekonomisk myndighet ' 29 Äktenskaps- och skattelagstiftning 32 Arbete och arbetsrätt 36 Sociala och ekonomiska välfårdsreformer 40 Disposition 44 2. GIFTERMÅLSBALKEN OCH DEN LIKSTÄLLDA HUSMODERN 46 En fråga om giftermålsfrekvens - lagberedningen ramar in problemen 49 Den likställda ägande- och förmögenhetsrätten 52 En blandning av konservativa och feministiska värderingar 53 Rättvisa åt kvinnorna - orättvisa åt männen. Övergångsregler och självklara antaganden om mäns ekonomiska företräde 56
Den likställda försörjningsskyldigheten - att höja det husliga arbetets värde Självklara antaganden om kvinnor och mäns olika förmågor att bidra till familjens försörjning 62 Befria gifta kvinnor från förvärvsarbete eller män från konkurrens? 68 Den likställda och moderna skilsmässan 73 Underhållsskyldighet, skuld och jämkningsregler 74 57 En maskulin kultur - marginaliserade men implicita idéer om äktenskapets "natur" 79 Självständig men beroende - gifta kvinnors ekonomiska medborgarskap genom giftermålsbalken 1921 81 Höjd status genom att befrias från förvärvsarbete 82 Att förbli vid det gamla - de exkluderade och oproblematiserade 83 Epilog 85 Kvinnoorganisationers gemensamma krav på formella rättigheter - ett kvinnoemancipationiskt framgångsrecept? 86 3. KVINNOARBETSKOMMrTTÉN OCH IDÉN OM DEN FÖRVÄRVSARBETANDE MODERN 88 Striden om gifta kvinnors formella rättighet att förvärvsarbeta 1923 till 1934 - en kort bakgrund 90 Från otillbörlig konkurrens till kris i befolkningsfrågan - kvinnoarbetskommittén omformulerar problemet 92 Åtgärder för att understödja gifta kvinnors förvärvsarbete 97 Kvinnoarbetskommitténs betänkande - en motsägelsefull blandning av feministiska och maternalistiska värderingar 99 Fördömande av förbud och andra inskränkningar av gifta kvinnors förvärvsarbete 102 Den (o)eniga kvinnorörelsen 105 Den omstridda frågan om obligatorisk moderskapsledighet 109 Frivillighet som klassmarkör 111 Utökade möjligheter för husmödrar att arbeta deltid 113 Gifta kvinnors förvärvsarbete - en fråga om befolkningens kvalitet och kvantitet 115 Socialdemokratiska kvinnoförbundet lierar sig med vänsterliberala kvinnor 118
Exkluderade och marginaliserade idéer om könens särart 120 Männens förening - företrädare av en maskulin kultur 121 Sigrid Gillner - företrädare av fascistiska eller "gamla" socialdemokratiska värderingar? 123 Elin Wägner m.fl. - företrädare av matriarkal biologism 126 Självständig och oberoende - olika kategorier kvinnor olika ekonomiska medborgarskap 128 Från ineffektiv husmor till förvärvsarbetande mor 128 Från yrkesarbetande till yrkesarbetande mor 129 Från utarbetad jordbrukarhustru till tillfälligt avlastad jordbrukarmor 130 Epilog - kvinnoarbetskommitténs rekommenderade lösningar realiserade genom politik 131 Yrkeskvinnor och husmödrar - den svenska kvinnorörelsens parallella spår 135 4. SÄRBESKATTMINGEN OCH DEN JÄMLIKA OCH FÖRVÄRVSARBETANDE MODERN 138 Från äktenskapsfrekvens till försvar av hemmafrun - frågan om sambeskattning 1902 till 1970 139 Äktenskapet som privilegierad beskattningsenhet 141 De ambivalenta riksdagspartierna 146 Bevara men modifiera sambeskattningen - familjeskatteberedningens förslag 1969 148 Klasskamp genom fördelningspolitik - propositionen om reviderad inkomstskattelag 1970 153 Orättvisa och hot mot samhällsekonomin - problemen med sambeskattningen ramas in 154 Ingen regel utan undantag 155 Lagen om särbeskattning - en blandning av arbetsmarknadspolitik, feministiska och maternalistiska värderingar 156 Att jämna ut skillnader mellan förmögna och låginkomsttagare 158 Att knyta ekonomiska förmåner till barn - inte civilstånd 159 Att understödja jämlikhet mellan gifta kvinnor och män genom kvinnans ekonomiska oberoende 161 Att tillgodose "det svenska näringslivets alltmer accentuerade behov av kvinnornas arbetsinsatser" 163 Den "mjuka" övergången och undantagsregler 166 Hemmafruns försvarare - marginaliserade "bromsklossar" 168
De gynnade och oproblematiserade 170 Epilog 173 5. "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT" 1921-1971 - EN SAMMANFATTANDE DISKUSSION 175 Att "göra" sociala problem 177 Att forma ekonomiska medborgarskap 178 Från osedlig förvärvsarbetare till likställd husmor 178 Från likställd husmor till deltidsarbetande mor 180 Från avhängig hemmafru till jämlik och förvärvsarbetande mor 182 Från särart till samart - från beroende till oberoende? 184 6. SUMMARY 185 i. KÄLL-OCH LITTERATURFÖRTECKNING 195 BILDFÖRTECKNING 208