finner i Annelie Bränström-Öhmans essä om att vara mer poesi än teori (s.153). När den fuktiga värmen börjar försvaga forskarjagskonturerna
|
|
- Ellen Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att känna sig fram: Känslor i humanistisk genusforskning Annelie Bränström Öhman, Maria Jönsson och Ingeborg Svensson (red) H:ström- Text & Kultur, Under sju vinterveckor reser och skriver jag i Sydostasien med antologin Att känna sig fram i handbagaget. Några timmar innan budet om min farmors död når mig från Stockholm under en lunch i ett kvalmigt Bangkok läser jag Hildur Kalmans utmärkta filosofiska resonemang om sorg och sörjande, dess intentionalitet och sammanhangsavhängighet, dess behov av riktning och rimlighet. Mina tårar i en främlings armar blir nu klister i ett nytt vänskapsband; senare blir förlusten ett tillfälligt kärl för att släppa fram all möjlig sorg, sedan omvandlas den till en fortsatt relation till en människa som inte längre lever, fast ändå gör det, genom mina minnen. På ön Ko Sichang, bland tystlåtna bleka män från norr och bestämda, högljudda och välklädda kvinnor från regionen, funderar jag kring både den vita (kvinno)turistpositionen och intrycken av rasifierade heterokärleksrelationer med Ingeborg Svenssons briljanta analys av Thailandtsunamihjälten Pigge Werkelins självbiografi och av känslornas betydelse för konstruktionen av vit nationell maskulinitet där vad som kallas handlingskraft handlar om känslors riktning. När jag brottas med att hitta en berättarröst och forskarposition i relation till ett material som förr gjorde mig passionerad men som nu tråkar ut mig, är det tröst jag finner i Annelie Bränström-Öhmans essä om att vara mer poesi än teori (s.153). När den fuktiga värmen börjar försvaga forskarjagskonturerna och ölet flyter medan självkänslan tryter ger Linda Bergs analys av Mia Törnbloms nyliberala bästsäljande självhjälpsvärld nya perspektiv på de inre röster som envist piskar fram mantran om känslokontroll, disciplinering och självförverkligande i en nyliberal forskarvärld. Kanske är forskning om emotioner en slags forskarsjälvhjälp? Det skräpiga paradisiska sydostasiatiska landskapet ter sig på samma gång främmande och bekant, inte olikt emotionsforskningsfältet, som jag som många andra studenter och forskare nu söker orientera oss i. En lakansinsvept död människokropp som bärs ut framför mig medan munkarna mässar på berget aktualiserar antologins mest framträdande teoretiska inspiratör Sara Ahmeds tes att vi tillskriver objekt och subjekt känslor; vi gör dem skyldiga till eller ansvariga för den stämning, rädsla, kärlek eller sorg, det äckel eller hat vi anser att ting och varelser får oss att känna (något som även kan inbegripa böcker och deadlines). Känslor, skriver Ingeborg Svensson i sitt kapitel, är rörelser som sätter kroppar i kontakt med varandra, möjliggör anknytning och ger såväl enskilda som kollektiva kroppar deras form. Känslor berör och rör oss alltså (s. 83). Bör eller kan en recension av en antologi om känslors betydelse i humanistisk genusforskning vara annat än känslosam? Jag vill, liksom författarna i antologin Att känna sig fram, fästa läsarinnans uppmärksamhet på vad känslor gör snarare än vad de 124 Tidskrift för genusvetenskap nr
2 är och samtidigt påminna om insikten om att känslor, som Nussbaum påpekar, alltid i någon mening är narrativa (till skillnad, kanske, från affekter). Som redaktörerna påpekar har den så kallade emotionella vändningen bland annat fäst vår uppmärksamhet på den produktiva potentialen i att fokusera vad känslor gör i kunskapsproduktion, inklusive i forsknings-, läs- och skrivprocesser. Min läsning och denna bok gör något med mina känslor, precis som känslorna gör något med min orientering i ett mestadels molnigt Asien och min något romantiserade bild av att vara den priviligierade forskaren som skriver under en palm, på flykt från den nordiska vintern som vi också gärna håller ansvarig för känslotillstånd. Samtidigt påminns jag att detta inte är en ny fråga för feministisk forskning; snarare är den en central del i all feministisk epistemologi. Antologin, som är ett resultat av den forskning som bedrivits inom temat Challenging emotions vid Umeå Universitet, är ett bidrag till en ständigt växande forskningstradition inom kulturstudier som fokuserar vad känslor gör och som till skillnad från tidiga bidrag inom ämnet inte uppehåller sig vid (kritik av) värderande skillnader i förmågan att känna. De åtta bidragen har delats i två tematiska inriktningar, identitet och kunskap. Materialet som varierar från självhjälpsböcker och recensioner till fotografi och populärlitteratur är med enstaka undantag hämtat från svensk kulturproduktion, och empirin måste betraktas som det väsentligaste som antologin bidrar med. Även om känslor ingalunda är ett nytt forskningsämne för svenska forskare ger antologin många metodologiska exempel på hur vi med ett fokus på hur känslor cirkulerar och fastnar, hur de koagulerar i något som kan kallas subjekt, individ eller identitet kan få fatt i maktordningar, och i hur vissa kroppar(s känslor) blir normala och andra avvikande. Samtidigt visar bokens tudelning på ett intressant glapp; möjligheten att skriva om känslor helt utan att uttrycka dem å ena sidan och möjligheten att fokusera de egna känslorna, kanske på forskningens bekostnad. Den feministiska forskaren, det feminina subjektet har hon inte alltid haft en ambivalent inställning till (sina egna) känslor? Affektteoretikern Elsbeth Probyn driver i antologin The Affect Theory Reader (2010, s.73) tesen att det etiska skrivandet är intimt sammanflätat med skam, dels en rädsla för att misslyckas att fånga läsarens intresse, men ännu viktigare, en kontinuerlig reflektion över implikationerna av (vårt) skrivande. Lyckas jag? Lyckas Att Känna sig fram? Även böcker frammanar ju olika, ofta motstridiga känslor; tristess och lust, ilska och glädje. Inledningen ger en mycket kort orientering i ett komplext och mångfacetterat forskningsfält som undersöker känslor, affekt och emotioner och här liksom i många andra texter härleds affektbegreppet till Spinoza och Deleuze och det fysiologiska bortom språkliga bestämningar medan emotioner ses som mer sammansatta och trögare (om än föränderliga) historiska och sociala kvaliteter som vi kommunicerar om i det sociala (s ). Som Anu Koivunen påpekar i antologin Working with Affect in Feminist Readings (2010, Tidskrift för genusvetenskap nr
3 s 8) har feministiska forskare vänt sig till affekt och affektivitet för att hitta sätt att konceptualisera det feministiska subjektet som förkroppsligat, platsbestämt och relationellt, delvis på grund av att man tröttnat på poststrukturalismens fokus på språk och diskurs. Märkligt nog är som Sedgwick och Frank påpekar i Shame and its sisters : A Silvan Tomkins reader (1995, 17), en avsevärd del av affektteoretiserande abstrakt och känslolöst. För Sara Ahmed, vars banbrytande och ofta citerade arbete The Cultural Politics of Emotion (2004) har inspirerat alla bokens bidrag, är distinktionen mellan och definitionerna av affekt och emotion alltså mindre intressant än just vad känslor gör och hur de riktas mot och tillskrivs vissa ting och kroppar och inte andra. Känslor, menar också redaktörerna, handlar om den såväl fysiska som psykiska, personliga upplevelsen (s. 11) och om hur det känns för subjektet. Ahmed-inspirationen vittnar om hennes stora genomslag såväl internationellt som i Sverige, men efter att ha läst samtliga kapitels upprepningar av grundtesen om görandet blir det en smula tröttsamt. Behållningen blir alltså tillämpandet på en ny empiri. Antologikapitel kan kanske ses bäst som känsloretningar; de drar vår uppmärksamhet till ett ämne, de fokuserar empirin, och sammanfattar vad som ofta är oerhört komplexa forskningsprocesser och teorier på några korta sidor. Några bidrag förtjänar dock särskild uppmärksamhet, och detta är främst redaktörernas egna. Maria Jönssons Ahmed-inspirerade analys av det affektiva språket som används i recensioner av Kerstin Thorvalls böcker visar på ett utmärkt sätt inte bara hur Thorvall väcker anstöt genom vad som tolkas som ett självutlämnande, gränslöst och omoget berättande som knyts till henne, snarare än romanernas karaktärer, utan också i vidare bemärkelse hur femininiteter (alltid underordnade, alltid pinsamma ) görs genom tillskrivande av vissa egenskaper och inte andra. Detta bidrag är för mig väsentligt för alla som intresserar sig för hur såväl historiska som samtida recensenters evinnerliga affekterade språk resulterar i att inte bara texter utan även dess författare görs till vissa sorters subjekt. Den visar också, som flera andra bidrag, att dagens emotionsforskning komplicerar en enkel tes om att kvinnor har vissa sorters känslor eller känslighet. Ingeborg Svenssons bidrag frågar sig hur en rent metodologiskt studerar identitet i termer av affekt (s. 66) och vad detta kan innebära för en kulturforskning som tenderar att fokusera diskursanalys och hermeneutik. Svensson tar fasta på Ahmeds (2006) queerfenomenologiska ansats och den intentionalitet och riktning (orientering) som denna bygger på och menar att det är svårt att åtskilja emotion och affekt, varför Svensson landar i känsla, att det känns (s. 68) och i hur känslor orienteras mot vissa objekt och subjekt och inte andra. Kapitlets närläsning av Pigge Werkelins Tsunamibiografi ger en utmärkt introduktion till Ahmeds resonemang för den som finner Queer Phenomenology svår och ger därtill en metodologisk tillämpning som faktiskt överskrider Ahmeds egna i många avseenden. 126 Tidskrift för genusvetenskap nr
4 Annelie Bränström-Öhmans bidrag är poetiskt och medryckande, inte minst genom formuleringar som: jag förmår inte begripa begäret med sådana klumpiga gripklor som struktur och logik. Lika illa är det med sexualitetsdiskurserna. Vem får minsta lilla rysning av vällust av sexualitetsdiskurser? (s.143). Texten är som många av författarens böcker, en resa genom tankars och känslors rum och landskap med fokus på frågan om kärlek och begär. Hon vill knyta utgångspunkter för texter till känslotillstånd och frågor om vem vi skriver för. Här är Ahmed en av flera samtalspartners för ett resonemang som kan sägas bygga på ett arv som sträcker sig långt bakom den så kallade emotionella vändningen. Påståendet att humanister numera med en emellanåt närmast laboratoriemässig systematiseringsiver ägnar sig åt att skilja emotion från känsla, affekt från passion (s. 159) rimmar dock lite illa med de diskussioner som faktiskt pågår inom detta fält och som kanske snarare kan knytas till större epistemologiska tvistefrågor kring materialitet och kroppslighet kontra diskursivitet och representation. När Bränström-Öhman med bell hooks hjälp påtalar att hennes vetenskapliga/poetiska/fysiska kropp är märkt av skillnad påtalar hon dock oavsiktligt en lucka i antologin; den handlar påfallande lite om just de skillnader som både hooks och Ahmed uppehåller sig vid, nämligen rasifiering. Bränström- Öhmans bidrag påminner oss därför om antropologen Catherine Lutz påpekande i texten Emotions and feminist theories att historiskt har feminist theories of emotion often exercised the power of white privilege to ignore the non-unitary nature of the category woman. Därvidlag är inte bara Svenssons och Jönssons nyanserade bidrag intressanta utan även Katarina Gregersdotters diskussion av kroppskonstruktioner i kriminalromaner. Hon undersöker den heteronormativa kriminalromansblicken och hur äckel och avsmak tillskrivs och frammanas genom vissa kroppar och inte andra. Hon påminner oss om att kroppar aldrig är neutrala: i dem finns kön, klass, sexualitet och ras inskrivna (s. 99). Att basera en hel antologi på Sara Ahmeds arbete utan att samtidigt påminna om att hela Ahmeds gärning tar sin utgångspunkt i att känslopolitik inte bara handlar om genus, utan hur vissa kroppar och inte andra med hjälp av känslors påstådda autenticitet, görs till främlingar och hemmahörande, farliga och bekanta, äckliga och tilldragande, är därför lite olyckligt. Med projektet Challenging Emotions och denna antologi har det svenska emotionsforskningsfältet dock visat goda prov på det vetenskapliga och ständigt experimentella i att känna sig fram i tankar, forskning och skrivande. Ulrika Dahl Docent i genusvetenskap, Södertörns högskola Tidskrift för genusvetenskap nr
5 Sida vid Sida, en studie av jämställdhetspolitikens genealogi Katharina Tollin Atlas, Det pågår sedan ett antal år en relativt omfattande kritisk granskning av jämställdhetspolitik, jämställdhetsmetoder, och jämställdhetsplaner. Genusforskare visar hur problematiska normer och föreställningar upprepas och hur nyliberalismen intervenerar i dessa emancipationsprojekt. Man kan tala om detta viktiga analyserande av jämställdhetsfältet som en kritisk diskurs i sig, en diskurs som dock också måste granskas och utmanas. Jag reflekterade mycket över de problem som finns med denna kritik av jämställdhetskritiken när jag opponerade på avhandlingen Sida vid Sida, en studie i jämställdhetspolitikens genealogi av Katarina Tollin. Avhandlingen problematiserar bland annat historiseringen av jämställdhetsprojektet som en framgångssaga, och Tollin visar hur den jämställdhetspolitik som hyllas genomgått en besvärande nyliberal intervention. Tollin visar även med stor tydlighet hur den socialdemokratiska ambitionen att skapa social jämlikhet för alla, inte bara mellan kvinnor och män utan också över klasser försvunnit från dagordningen i den parlamentariska jämställdhetspolitiken under perioden Det här är en viktig insikt som förhoppningsvis kan leda till en högre medvetenhet om betydelsen av att ånyo uttalat verka för social jämlikhet. Det finns dock också kritik som kan riktas mot Tollins egna historieskrivande, mot de bortträngningar och tystnader som finns i hennes text. I Tollins text ställs försvinnandet av kampen för allmän social jämlikhet mot det som kom istället: nyliberala managementidéer, kamp för kvinnors karriärmöjligheter och individuella rättigheter. Den historia som formas i Sida vid Sida, utspinner sig sålunda i maktkampen mellan höger och vänster. Det är alltså en viss politisk frontlinje som fokuseras, den kanske mest givna eftersom det är så vårt parlament är organiserat. När denna avgränsning också kompletteras med en hård materialavgränsning Tollin använder sig i stort sett av utskottsbetänkanden om jämställdhetspolitik och de påföljande debatterna i riksdagens kammare blir det med nödvändighet mycket som trängs undan. Tollin undersöker inte som brukligt är i genealogiska och diskursteoretiska undersökningar en rad av material och materialkategorier som skulle kunnat avteckna fler sammanhang och konfrontationslinjer än den mellan höger och vänster. Vad är det då som inte kommer med? Och vad är det man förlorat? Ja jämställdhetspolitiken framträder som ett vindfly som låter sig bli borgerligt och nyliberalt. Jämställdhetspolitiken blir en bärare av nyliberala idéer och framstår därmed också som högst problematisk. Samtidigt döljs andra politiska konfrontationslinjer som också existerar inom partierna. Tollin analyserar exempelvis inte vad som kan 128 Tidskrift för genusvetenskap nr
6 betraktas som Socialdemokraternas oförmåga och möjligen också ointresse att göra jämställdhetsproblemen till centrala frågor i den egna rörelsen, teoretiskt, ideologiskt och aktivistiskt. Partiet hoppas bara kunna lösa dem med exempelvis traditionella arbetsmarknadsförhandlingar. Något Tollin inte verkar anse problematiskt. Denna frånvaro av politiska alternativ från Socialdemokratin kan vara en möjlig förklaring till varför jämställdhetspolitiken sugits upp i en nyliberal diskurs. Avhandlingen blir därmed i sig en relativt okritisk och oreflekterad upprepning av en klassreduktionistisk marxistisk diskurs. Denna diskurs och dess reduktionism, har kritiserats hårt av exempelvis postmarxisterna Chantal Mouffe och Ernesto Laclau. som Tollin något paradoxalt också använder sig av om än på ett mer metodiskt plan. Tollins förslag om hur man ska återkomma till kampen för social jämlikhet är också i linje med hennes möjligen ganska omedvetna marxistiska utgångspunkt. Hon skriver: Kravet på lika lön för kvinnor kan utvidgas till krav på minskade klyftor i stort. Kravet på en ökad andel kvinnor i näringslivets toppositioner kan vidgas till en ökad styrning och kontroll av näringslivet som sådant. Kravet på att den sexuella exploateringen av kvinnors kroppar ska upphöra kan utvidgas till att exploateringen av arbetstagarnas kroppar i arbetslivet ska upphöra. I princip kan jämställdhetspolitikens mål alltså omformuleras för att tydliggöra det sammanhang som underordningen av kvinnor är en del i och därmed även utsätta dessa förhållanden för kritik. Det finns en stor förtröstan i dessa ord. Vi behöver inte mer än kampen för social jämlikhet, med det socialistiska/socialdemokratiska samhället kommer jämlikhet för alla! Vi är många som hört det här förr och som menar att det inte räcker. När Tollin exempelvis skriver att Kravet på att den sexuella exploateringen av kvinnors kroppar ska upphöra kan utvidgas till att exploateringen av arbetstagarnas kroppar i arbetslivet ska upphöra kan man nog hellre tala om partiell inskränkning. Hon upprepar här en klassisk marxistisk förståelse där den viktigaste aktiviteten i samhället är arbetet, den viktigaste identiteten är klasspositionen, den viktigaste relationen är den mellan arbetare och kapitalister, den viktigaste platsen för kamp för samhällelig förändring är arbetsplatsen. Att kvinnors kroppar exempelvis kan tänkas utsättas för våld i hemmen eller exploateras på den kommersiella marknaden, långt från fackliga förhandlingar ryms inte i denna förståelse. Att mängder av människor står utanför arbetsmarknaden, att det finns papperslösa som inte ges möjlighet att komma in på arbetsplatser där förhandlingar kan föras är andra exempel på detta tänkandes begränsningar. Och hur är det med föreställningar om det nationella, om vithet som upprepas i politik, skola, vårdsammanhang och arbete? Hur politiserar man en sådan fråga? Jämställdhetspolitiken förstås som del i arbetssammanhanget men den måste väl vara mer än det? Och ska Tidskrift för genusvetenskap nr
7 verkligen jämställdhetspolitiken avgränsas till att kritisera dessa arbetsförhållanden eller den nyliberala diskursen? Är inte jämställdhetspolitiken större än så? Under min läsning funderade jag över om inte Tollin skulle haft hjälp av exempelvis postkoloniala, queer-, feministiska och intersektionella perspektiv för att kunna fördjupa sina reflektioner över de politiska sammanhang och konfrontationslinjer som återfinns i hennes material. Nu avfärdas dessa perspektiv eftersom hon menar sig inte vara intresserad, i alla fall inte i denna studie, av hur olika maktordningar upprepas. Kanske är det därför hon inte heller reflekterar över hur hennes egen skrivning också skapar en viss ordning, en hierarki som utestänger en rad konfliktlinjer och som gör nyliberalismen större än exempelvis genusordningar? Jag började recensionen med att säga något om att kritiken mot kritiken också måste granskas och utmanas. Det är en önskan som sträcker sig bortom min recension av den i långa stycken mycket viktiga avhandling Katharina Tollin skrivit. Det kanske viktigaste skälet först: Granskas fältet, som i det här fallet med en oreflekterad marxistisk diskurs, kan jämställdhetspolitik och antirasisitisk kamp, eller queeraktivism framstå som ganska onödiga eller perifera. Det ska ju gå lika bra att bara tala om social jämlikhet. Ett annat skäl för att utmana diskursen är den relativa förutsägbarheten som finns i denna forskning. Allt elände kan hittas i jämställdhetsnormen och jämställdhetspolitiken, också nyliberal intervention. Låt mig dock understryka att jag tycker denna dekonstruktion av jämställdhetsfältet ger alldeles nödvändig kunskap. Vad jag efterlyser är fler ingångar. Ingångar som exempelvis också kunde leda till frågor om vad jämställdhetsfältet möjliggör, vilka figurationer blir inte bara undanträngda utan också tänkbara? Kritiken av avhandlingen hindrar inte att den är viktig för alla som arbetar med klass och jämställdhet. Den pekar ut centrala problem och manar till reflektioner och diskussioner och det är naturligtvis ett gott betyg. Lena Martinsson Professor i genusvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper Göteborgs universitet 130 Tidskrift för genusvetenskap nr
8 3 Rätt för kvinnan att blifva människa - fullt och helt. Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap Zara Bersbo Linnaeus University Dissertations, nr 74/2011, Linnaeus University Press 2011 Zara Bersbos avhandling i historia, Rätt för kvinnan att blifva människa fullt och helt, handlar om framväxten av kvinnors ekonomiska medborgarskap under 1900-talet. Kvinnor hade fått både civila och politiska rättigheter vid 1900-talets början, men vad hände när de ville bli medborgare fullt och helt, det vill säga få samma rättigheter som män inom arbetsliv och ekonomi? För den som är intresserad av kvinnornas rösträttskamp är det särskilt intressant att följa vad som hände efter rösträtten, hur betydelsefull den faktiskt var för det som sedan skedde. Bersbos avhandling visar att kvinnor som grupp - och framför allt som väljarkår - inte längre gick att negligera i politiken utan hade blivit en begynnande maktfaktor som staten måste förhålla sig till och förhandla med. Det blir tydligt att kvinnor träder fram som en politisk kategori på den historiska arenan på ett nytt sätt, de är myndiga, de har rösträtt, de har utbildning, de arbetar och betalar skatt. De har blivit delaktiga i staten och deras röster blandas in i det politiska samtalet även om staten fortfarande talar med patriarkal tunga. Kvinnor fanns nu med i utredningar, i kvinnorörelser, som politiker och som opinionsbildare på olika nivåer. Men med rättigheter följde skyldigheter, det ville staten göra klart från början. Det gällde inte minst gruppen gifta kvinnor som med sin nyvunna myndighet efter 1920 för första gången skulle betraktas som jämlika medborgare. Men staten ger och staten tar. Det fick kvinnorna erfara. Det visade sig att kvinnor som medborgare också innebar problem som staten hade dragit på sig och måste lösa. Och problemet växlade efter tidsperioderna: vissa tider fick kvinnor för många barn eller de fick inte tillräckligt många barn; de gifte sig inte eller de gifte sig för tidigt; de konkurrerade med män om jobben eller de ville inte jobba utan bara vara hemmafruar. Ständigt måste de styras och rätta in sig i leden. Författaren stöder sig här på det teoretiska begrepp som kallas governmentality, den styrningsteknik som har till syfte att forma hur människor ska bete sig och hur de åtgärdar sig själva med hjälp av erkännanden och förmåner, hur de blir självstyrande inom de gränser som staten sätter upp. Statens beredvillighet att gå kvinnorna till mötes när det gällde samma ekonomiska rättigheter till kvinnor som till män gick sålunda mycket långsamt. I Bersbos avhandling får vi följa 50 år av politiskt reformarbete där kvinnors ekonomiska medborgarskap står i fokus utan att förändringarna i uppfattningen om könens natur och egenskaper blir särskilt stora. Avhandlingen behandlar särskilt de gifta kvinnornas situation genom tre statliga utredningar - den knaggliga vägen från äktenskapslagen 1921, över gifta kvinnors rätt till arbete 1939 och fram Tidskrift för genusvetenskap nr
9 till särbeskattningsreformen 1971, då gifta kvinnor inte längre beskattades efter sina äkta mäns inkomster utan som självständiga individer. Vägen fram betyder inte att kvinnor stod vid målet 1971, utan bara att vissa delmål var vunna då. Detta var åren före de stora jämställdhetsreformerna på 1970-talet och kan ses som ett långt förberedelsearbete för dessa senare reformer om föräldraersättning, abort, dagisbyggande och jämställhetslag i arbetslivet. Bersbo hämtar sin definition av ekonomiskt medborgarskap från ekonomhistorikern Alice Kessler Harris som ser medborgarskap både som en status av rättigheter och en praktik. En viktig samhällsteoretiker för Bersbo är också sociologen Carol Lee Bacchi som har utvecklat en analysmetod som kallas vad är problemet? - metoden. Källmaterialet är det offentliga trycket kring de tre kvinnoreformerna: utredningar, propositioner, motioner, rapporter och debatten i riksdagens kamrar. Men även den allmänna debatten i medier och kvinnoorganisationer har författaren gått igenom. Den första reformen gällde nya giftermålsbalken På vilket sätt hade äktenskapsrelationerna förändrats som gjorde att den gamla lagstiftningen måste skrivas om och moderniseras? Vad var problemet enligt de omfattande utredningarna? Vid en närläsning av tidens debatt finner Bersbo att reformens mål var att trygga ekonomisk ordning och stabilitet i familjerna och den riktades främst till mindre bemedlade kvinnor. Om man skulle höja kvinnors benägenhet att ingå äktenskap måste hemarbetet uppvärderas och gifta kvinnor få garantier för att de hade vissa rättigheter i äktenskapet kring ägande och arbete. Den nya äktenskapsbalken som av tidigare forskning betraktats som en mycket viktig och unik jämställdhetsreform i Norden visade sig i själva verket vara en reform som skulle befria majoriteten av kvinnorna från yrkesarbete och få dem att stanna hemma, menar Bersbo. Och kvinnorörelsen stödde på samma sätt idén om könens olika natur som gjorde kvinnor mest lämpade för hem och barn. Den moderna äktenskapsbalken representerade inget brott i den patriarkala ordningen. Män var fortfarande familjeförsörjare och jordbrukarhustrur stod utanför den nya lagen långt fram i tiden. Fortfarande gällde olika medborgarskap för kvinnor och män och olika villkor för kvinnor ur olika samhällsskikt. De som hade mest nytta av lagen var de utbildade kvinnorna som redan var ute i arbetslivet. I tidigare forskning har Sverige framställts som det stora undantaget och ett av de få länder i västvärlden som inte införde arbetsförbud för gifta kvinnor under mellankrigstidens arbetslöshetskriser, men Zara Bersbo menar att detta inte heller var någon könsradikal lag för gruppen kvinnor. Problemet denna gång formulerades om och ramades in som en befolkningsfråga och flera sociala reformer föreslogs som skulle få kvinnorna att föda fler barn, men också ge bättre standard i arbetarklassen genom att kvinnor kunde lönearbeta även efter giftermålet. Kvinnoarbetskommittén (där flera kända kvinnosakskvinnor ingick: Karin Kock, Kerstin Hesselgren, Alva Myrdal och Eva Wigforss) lanserade 132 Tidskrift för genusvetenskap nr
10 idén om den förvärvsarbetande modern och att kvinnors benägenhet att bli hemmafruar efter giftermålet borde stävjas för att få bort intrycket inom arbetsgivarleden att kvinnor bara var en tillfällig arbetskraft. I stället skulle kvinnors frihet till arbete, deras anställning och ekonomi vid äktenskap och barnafödande tryggas genom sociala reformer och det skulle på så sätt skapas möjlighet till tidigare äktenskap, fler barn och färre olagliga aborter. Kvinnor konkurrerade inte med män på arbetsmarknaden eftersom den var horisontellt och vertikalt segregerad och ett arbetsförbud för gifta kvinnor vore därför förfelat. Hela kvinnorörelsen stod bakom förslaget, menar författaren. Hur kan då Bersbo hävda att detta inte var en radikal lag? Jo, hennes närläsning av texterna visar att lagen var ihopsydd så att olika kategorier kvinnor styrdes in till olika slags ekonomiskt medborgarskap. De diskursiva effekterna vittnar om ett utpräglat klass-och könstänkande. Husmödrar skulle bli förvärvsarbetande mödrar genom moderskapspenning, jobba deltid och familjens värde höjas. Mannen skulle förbli huvudförsörjare. Yrkesarbetande kvinnor (med utbildning) skulle bli yrkesarbetande mödrar och syftet var att få dessa att föda fler barn. Jordbrukarhustrur skulle få avlastning i hemmet - inte i jordbruket. Slutsatsen blev att det blev mer accepterat att gifta sig och förvärvsarbeta på samma gång men vissa var mer lämpade att göra sina största ekonomiska uppgifter i hemmet, nämligen kvinnorna. Den tredje reformen gällde lagen om särbeskattning av äkta makar. Forskare har ställt sig frågan varför Sverige på mycket kort tid införde individuell beskattning från att vi haft sambeskattning eller familjebeskattning i nästan 70 år. Hur kunde ett arbetarparti föreslå en sådan reform när det stora antalet hemmafruar som tjänade på sambeskattningen fanns inom arbetarklassen. Hur formulerades problemet denna gång? Problemet var nu hemmafruarna som genom att stanna i hemmet hindrade utvecklingen av den expanderande industrin och strävan efter jämlikhet och ekonomisk tillväxt i samhället. Ekonomiskt oberoende och fördelningspolitik var en förutsättning för det jämlika samhället. Alla skulle lönearbeta - det var det nya. Reformen om individuell skatt var mest riktad till redan yrkesarbetande kvinnor som förlorade mest på sambeskattningen och kampanjen drevs från början av kvinnliga akademiker. Men reformen som infördes 1971 bidrog med tiden till att även gifta svenska kvinnor gick ut på arbetsmarknaden. Hemmafrun gick ur tiden. I sin avhandling har Zara Bersbo bidragit med nya kunskaper till den genushistoriska forskningen och genom den spännande nyorienteringen inom både diskursiv teori och metod har hon kunnat utnyttja materialet på ett helt nytt sätt. Hon visar också upp ett metodologiskt annorlunda arbete som gjort analys och resultat extra intressanta. Genom den textkritiska metoden omvärderar hon delar av den tidigare forskningen vilket förmodligen kommer att leda till nya diskussioner inom politisk genushistoria. Avhandlingen kommunicerar därför på ett bra sätt med vetenskapssamhället både i Sverige och utomlands. Hon utmanar Tidskrift för genusvetenskap nr
11 onekligen bilden av den svenska eller nordiska genusmodellen som något särskilt och unikt, en uppfattning som vi genushistoriker gärna har omhuldat. Och hon visar hur det som på ytan ser ut som stora och viktiga reformer i själva verket är ett slags papperstigrar som är ganska uddlösa och inte förändrar särskilt mycket i grunden i förhållandet mellan könen. Avhandlingens starka sidor är således många. Bersbo tar sig an stora och angelägna frågor om individens plats i samhället, om skillnaderna mellan kvinnors och mäns medborgarskap och visar på klass- och civilståndsfrågans stora betydelse i den könspolitiska debatten. Hon visar också hur och varför kvinnors ekonomiska medborgarskap släpar efter och vilka styrningstekniker staten använder för att få medborgarna att anpassa sig efter de nya reformerna genom de diskursiva effekter som de nya lagarna får. Hon driver således en klart fokuserad tes och hon har gått igenom ett imponerande stort källmaterial som hon bearbetat och hanterat djärvt och kritiskt. Men avhandlingen har också sina svagheter. Den starka teoretiska och metodiska kopplingen till Bacchis teoretiska modell gör att hon ibland driver sin tes om språkets, diskursens och problembildernas styrande effekter alltför hårt och att hon därför inte utnyttjar historieämnets många olika förklaringsmöjligheter och den tidigare forskningens resultat. Den historiska kontextens mångtydighet och aktörernas handlingsrationalitet kommer inte fram. Förväntar hon sig att aktörerna skall kunna gå utanför sina ramar och tänka mer jämställt än vad som var möjligt att göra? Dessa samtidens aktörer är väl också textens, den normativa ordningens eller diskursens fångar i sin tid, menar jag. Bersbos spännande avhandling kunde också läsas som ett exempel på politik som det möjligas eller omöjligas konst. En del debatter och reformer som följde kunde tydas som vittnesmål på hur politik går till i praktiken. Hennes avhandling är fylld av belägg för hur politiker tänker, argumenterar, jämkar ihop och kompromissar för att komma fram till en lösning som skall tillfredsställa så många som möjligt - olika grupper, kön, civilstånd, klasser och generationer. Sådan är politiken. Det vore också en möjlig tolkning. Men inte lika genusteoretiskt utmanande. Christina Florin Professor vid historiska institutionen, Stockholms universitet 134 Tidskrift för genusvetenskap nr
"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."
Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ett och betyder så mycket
Ett och betyder så mycket Maud Eduards Vi gör helt enkelt ingen skillnad på kön, var Försvarsmaktens svar till de kvinnliga soldater som tröttnat på att uniformerna inte ger plats för brösten. 1 Kvinnor
Frida Dahlqvist
1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige
Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet
Róisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna
Róisín Ryan-Flood KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna ploppar upp som svampar ur marken och att alla lesbiska kvinnor runt omkring mig skaffar barn. I Róisín Ryan-Floods
Genusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com
Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning
Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET
Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social
Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta
Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,
Edward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Klassbegreppets återkomst
analysen är tillbaka samtidigt som världen är förändrad. Om kvinnor i västerlandet tidigare klassificerades utifrån makens yrke och klasstillhörighet så är tillvaron idag betydligt mer komplex. Kvinnor
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Det sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
2012-04-24 Kristina Lindholm
Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING
frispel/kära syster! Kära syster! Jesper Fundberg
Kära syster! Jesper Fundberg Tiden går så fort och jag har tänkt skriva till dig så många gånger, men annat tycks alltid komma emellan. Detta annat. Jobb, barn, resor, hem, familj... Eller så är det själva
Tema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.
Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största
In i föreställningarna, genom bakom bilden
Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker
svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Små barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Rapport från vithetshavet
Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet I Sverige och Norden är det först på 2000-talet som vita feminister på allvar kommit att intressera sig för det som numera går under epitetet intersektionalitet.
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:3 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:3 2009 Respektabla små familjer Sofia Kling, Vi våga ej helt leva: barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen, Reports from the Demographic
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Röster ur en rörelse
Röster ur en rörelse Sörberg, Anna Maria (red.) Över regnbågen: röster ur en rörelse: Historier om kärlek och kamp. Stockholm: Atlas 2010 (190 sidor) ÖVER REGNBÅGEN: RÖSTER UR EN RÖRELSE sammanställdes
Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.
i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen
Yrkeskvinna eller makens tjánarinna:
Renée Frangeur Yrkeskvinna eller makens tjánarinna: Striden om yrkesrátten for gifta kvinnor i melíankrigstidens Sverige Arkiv avhandlingsserie 49 Inneháll Fórord 9 1. Syfte, teorier, begrepp, frigestallningar
Sveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Metod. Narrativ analys och diskursanalys
Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Effekterna av vårdnadsbidraget
Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta
Män, maskulinitet och våld
Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Idrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Gendering Practices. 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för masterprogram i Gendering Practices 120 högskolepoäng Avancerad nivå H2GPR G 2014/304 (rev. av G 2012/228) 1. Benämning och omfattning Genuspraktiker: masterprogram, H2GPR, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd
Genuskompetens för konstchefer
Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.
SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Här presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Det sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
SVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Broskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Landsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014
Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga
Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk