Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1
Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014. Även befolkningsundersökningen 2014 visar på positiv utveckling i Luleå eller i alla fall inte en försämring inom flera områden. Det finns skillnader i hälsa i förhållande till utbildningsgrad i riket och i Luleå, det vill säga de med lång utbildning har en bättre hälsa jämfört med de med kort utbildning. Det finns även skillnader i hälsa mellan män och kvinnor. Exempelvis är det fler män än kvinnor som är överviktiga. Det finns även skillnader i hälsa mellan olika åldrar. För att komma tillrätta med skillnader i hälsa så är det som kallas proportionell universalism ett förhållningssätt, alltså att göra generella/universella insatser men utforma dem så att de når dem med störst behov. Hälsan påverkas av ett flertal faktorer och berör därför de flesta verksamheter. Erfarenheter och kunskaper om arbete för att minska skillnader i hälsa finns inom flera områden och utvecklingsarbete sker i landet kring detta. 2
Rapportens underlag Den här rapporten visar resultat från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor? samt sammanställning av ett antal statistikuppgifter i Öppna jämförelser Folkhälsa 2014. Det nationella folkhälsomålet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor. Olika undersökningar görs för att mäta folkhälsa inklusive om det finns skillnader mellan olika grupper. Det finns inget mått som fungerar helt optimalt men utbildningsnivå är ett sätt att mäta skillnad. I Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 redovisas uppgifter kopplat till utbildningsnivå i vissa fall och likaså i denna rapport. är en nationell undersökning som görs varje år. Landstingen i norra länen har genomfört undersökningen 2006, 2010 och 2014. I Luleå skickades 2000 enkäter 2014 och resulterade i 1095 svar, 51% svarsfrekvens. Eftersom underlaget inte är så stort finns en viss felmarginal. I texterna under digrammen och tabellerna har hänsyn tagits till detta. Öppna jämförelser folkhälsa har tagits fram 2009 och 2014 av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkhälsomyndigheten. Det är en sammanställning av indikatorer som visar olika perspektiv av folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt. Syftet med Öppna jämförelser är bland annat att fungera som underlag för ledning och styrning. Uppgifter från ingår i indikatorerna i Öppna jämförelser folkhälsa. Denna rapport följer samma indelning som i Öppna jämförelser folkhälsa. Hälsan i befolkningen Livsvillkor och levnadsförhållanden Levnadsvanor 3
Socioekonomiska bakgrundsvariabler Det finns en rad faktorer som påverkar hälsan. I Öppna jämförelser 2014 är de samlade som bakgrundsfaktorer. Här är några av dessa bakgrundsfaktorer som avser befolkningen totalt. 55 Utrikes födda (% av 20 64 åringar) 2013 90 Förvärvsarbetande (% av 20 64 åringar) 2012 75 Eftergymnasial utbildning (% av 25 64-åringar) 2012 50 70 45 85 65 40 60 35 80 55 30 25 75 50 45 40 20 70 35 15 30 10 65 25 5 20 0 60 15 Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Luleå har en lägre andel utrikesfördda jämfört med medel för riket, lika många förvärvsarbetande samt fler med erftergymnasial utbildnng. 4
Medianinkomst (Kr 25 64-åringar) 2012 Ekonomiskt utsatta barn (% av 0 17-åringar) 2012 Ekonomiskt utsatta äldre (% av pensionärshushåll) 2012 380 000 35 35 370 000 360 000 350 000 30 30 340 000 330 000 320 000 25 25 310 000 300 000 20 20 290 000 280 000 270 000 15 15 260 000 250 000 10 10 240 000 230 000 220 000 5 5 210 000 200 000 0 0 Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Både fysisk och psykisk hälsa förbättras av ökad inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten är. En enkonomisk utsatt situation är skadlig för hälsan. Både när det gäller barn i ekonomiskt utsatta familjer samt ekonomiskt utsatta äldre har Luleå en lägre andel än medel för riket. 5
Hälsan i befolkningen Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Det speglar hur man lyckats skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Det som påverka medellivslängd beror på faktorer på samhällsnivå med generella förutsättningar för ett gott liv men också på individnivå genom individuella val som rör levnadsvanor. Medellivslängd Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Medellivslängden i Sverige har fortsatt att öka både för män och för kvinnor. Det beror främst på minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns variationer i sjuklighet och dödlighet såväl geografiskt som mellan grupper. Nationellt finns tydliga skillnader i förväntad medellivslängd kopplat till utbildningsnivå, där de med låg utbildning förväntas leva kortare. 6
SCB I Luleå har kvinnor en längre medellivslängd än riket medan männen har en kortare beräknad medellivslängd i förhållande till riket som helhet. 7
God självupplevd hälsa Fler män än kvinnor i de flesta åldersgrupper har en högre självupplevd hälsa. Undantaget är män 45-64 år som mår sämre än kvinnor. Kvinnorna i Luleå har haft en mer positiv utveckling än männen. Det är färre män i gruppen 45 år och äldre i Luleå som har en god självupplevd hälsa jämfört med riket. Kvinnorna ligger ungefär på samma nivå som riket. 8
Det finns skillnader i självupplevd hälsa där de med lång utbildning har en bättre hälsa än de med kort utbildning. Motsvarande undersökningar i andra delar av landet visar på samma samband. Nedsatt psykiskt välbefinnande Under många år har Sverige haft en negativ utveckling med en allt högre andel som upplever att de har en nedsatt psyksikt hälsa. Nationellt har denna utveckling stannat av i alla åldersgrupper utom för den yngsta åldersgruppen. Andelen med nedsatt psykisk ohälsa i Luleå visar ungefär liknande resultat som vid förra mätningen. 2014 är det lika stor andel unga män som unga kvinnor som har en negativ självupplevd psykisk hälsa. År 2014 är det färre kvinnor i Luleå i de flesta åldersgrupper jämfört med riket som har en nedsatt psykisk hälsa och åldersgruppen 16-29 år är det betydligt färre kvinnor jämfört med riket som har nedsatt psykisk hälsa. För de flesta sjukdomar finns en koppling till utbildningsnivå där lågutbildade har en sämre hälsa än högutbildade. Dessutom är det en gradient med gradvis sämre hälsa. Det vill säga, de med högst utbilding har bäst hälsa och sedan sjunker det utifrån utbildingsnivå. När det gäller psykiskt välbefinnande så är inte detta samband så tydligt. De med eftergymnasial utbildning har oftare nedsatt psykisk hälsa än de med kortare utbildning. 9
Hjärt- och kärlsjukdomar Insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat såväl i riket som helhet som i länet och i Luleå. Trots att insjuknandet har minskat är hjärt- och kärlsjukdom tillsammans med lungcancer de sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda i landet. Insjuknande är högre bland dem med kort utbildning. Luleå har en lägre andel dödlighet hjärt-och kärlsjukdom än i länet och i riket. Norrbotten har högst andel i landet med hjärt- och kärlsjukdomar totalt och separat för både för män och för kvinnor. Åtta av tio hjärtinfarkter kan förebyggas genom livsstilsfaktorer. Faktorer som påverkar är stillasittande fritid, alkoholriskbruk, daglig rökning, fetma och för låg konsumtion av frukt och grönt. Övervikt och fetma Betydligt fler män än kvinnor i alla åldersgrupper har övervikt eller fetma. Störst skillnad är det i åldersgruppen 16-29 år där nästan 40 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har övervikt eller fetma. Det är färre kvinnor i Luleå än i riket som har övervikt eller fetma och det gäller speciellt åldersgruppen 16-29 år. Totalt i åldersgruppen 16-84 år har 14 procent män och 13 procent kvinnor fetma, dvs med ett BMI med 30 eller mer. 10
Livsvillkor och levnadsförhållanden Livsvillkor handlar om de samhällssystem som individen lever i. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren och beskriver förutsättningar i den miljö individen lever i ex boendemiljö, arbetsmiljö eller den psykosociala miljön. Livsvillkor och till viss del levandsförhållanden är oftast sådant som individen inte själv kan påverka. De första åren De första åren är viktiga för den framtida hälsan. Det omfattar såväl en bra start i livet med näringsrik mat, god omsorg och stimulans som strukturella uppväxtvillkor. Familjens sociala position är på många sätt avgörande för vilken stimulans barnet erbjuds och vilka hälsorikser det utsätts för. Öppna jämförelser mäter inskrivna barn i förskolan och andel anställda inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Inom dessa områden ligger Luleå högt i jämförelse med andra kommuner. Behörighet till gymnasieskolan och slutförda gymnasiestudier Utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för ungdomars framtida möjligheter. Utbildning kan påverka hälsan med lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. 2013 var 90,4 procent av eleverna i årskurs 9 i Luleå behöriga till ett gymnasieprogram. Det är bättre än i riket som hade 87,7 procent behöriga till ett gymnasieprogram. Det finns starka samband mellan socioekonomisk bakgrund och betyg i grundskolan där framförallt föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse. Det är vanligare att sakna behörighet till gymnasiet bland barn till föräldrar med kort utbildning jämfört med barn till föräldrar med lång utbildning. Öppna jämförelser visar att 2013 hade Luleå 71,9 procent av eleverna som genomgått gymnasiet inom fyra år vilket är sämre jämfört med riket. Medeltal för riket var 77,2 procent av eleverna som genomfört gymnasiet inom fyra år. Unga som varken studerar eller arbetar Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 visar uppgifter på unga som varken arbetar eller studerar. Det handlar om dem som inte har haft inkomster över ett basbelopp, inte haft studiemedel, inte studerat på SFI mer än 60 timmar och inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. I jämförelse med andra kommuner i landet så ligger Luleå bland de med bäst resultat. 11
Tillit till andra De med hög tillit till andra deltar i fler sociala aktiviteter, vilket bidrat till god hälsa. Det finns ökade risker för ohälsa och dödlighet i bostadsområden med låg tillit till andra.. Andel som i allmänhet litar på andra människor stiger med högre ålder. Unga kvinnor har haft en positiv utveckning mellan de olika undersökningarna, medan män 30-44 år har en minskad andel som uppger att de i allmänhet litar på andra människor. Resultatet i Luleå är ungefär som medel för riket. Ensamhet bland äldre I 2014 bland äldre som fyllt 65 år, har hemtjänst i ordinärt boende och svarat ja på frågan Händer det att du besväras av ensamhet? så har Luleå ett något sämre resultat än riket i genomsnitt. Det är fler om uppgett att de besväras av ensamhet. Otrygghet Har avstått från att gå ut själv av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad, fördelat på kön och åldersgrupp, Luleå jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket 16-29 år 4,3 5,3 7,3 37,1 33,0 41,4 30-44 år 4,7 4,2 7,3 35,0 27,6 31,1 45-64 år 7,9 4,9 7,0 24,9 21,2 28,3 65-84 år 8,8 5,0 12,6 42,5 29,6 37,0 Totalt16-84 år 6,3 4,8 8,3 33,8 27,0 33,7 12
Det är betydligt fler kvinnor än män i Luleå som avstått från att gå ut på grund av rädsla. Det gäller samtliga åldersgrupper och är ungefär som i riket som helhet. Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om sådant om individen själv kan påverka som exempelvis fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholbruk. Samhället kan ge förutsättningar för goda levandsvanor och det handlar bland annat om fysisk planering, underlätta goda val och att hålla nere kostnader. Fysiskt aktiva Det finns nationella rekommendationer om fysisk aktivitet 30 minuter per dag. Andelen fysiskt aktiva 30 min/dag har ökat i alla åldersgrupper hos både män och kvinnor sedan förra undersökningen. Andelen fysisk aktiva i Luleå ligger ungefär på samma nivå som i riket. Högutbildade är mer fysiskt aktiva än lågutbildade. 13
Stillasittande fritid Ny forskning visar att stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och kan leda till förtida död. Stillasittande fritid (rör sig mindre än 2 timmar i veckan), fördelat på kön och åldersgrupp, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket 16-29 år 9,6 14,2 12,0 8,5 11,3 10,2 30-44 år 23,2 17,1 14,3 13,4 14,2 15,1 45-64 år 17,9 15,0 15,4 8,1 12,0 12,6 65-84 år 14,2 14,3 16,3 18,6 19,3 16,7 16-84 år 16,1 15,1 14,6 11,8 14,3 13,6 16 procent av männen och cirka 12 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16-84 år i Luleå har det som benämns stillasittande fritid. Det innebär att de rör sig mindre än två timmar i veckan. I Luleå är det fler män i åldergruppen 30-64 år som har en stillasittande fritid jämfört med kvinnor. Av dem som rör sig för lite vill var fjärde kvinna och var femte man ha hjälp med att bli mer fysiskt aktiva. Andelen stillasittande är högre bland lågutbildade. Deltagartillfällen i idrottsföreningar Det finns många sätt att vara fysiskt aktiv på. Deltagande i sammankomster som ordnas av idrottsföreningar som fått statligt lokalt aktivitetsstöd, LOK, är ett sätt att mäta. Varje tillfälle man har deltagit i en träning eller match ger en poäng. Det mäter inte antalet individer som deltagit utan tillfällen. Det är betydligt fler deltagartillfällen i sammankomster ordnad av idrottsföreningar för åldersgruppen 13-20 år i Luleå jämfört med riket. Luleå ligger bland de kommuner med bäst resultat. Nationellt och även i Luleå är det en minskning av deltagande i aktivitet ordnad av idrottsförening jämfört med tidigare år. (Öppna jämförelser folkhälsa 2014) 14
Rökare Ungefär 12 000 personer dör årligen i Sverige i sjukdomar orsakade av rökning. Andelen dagligrökare i Luleå har minskat eller är på samma nivå 2014 som vid förra mätningen i alla åldersgrupper utom för män 30 44 år där andelen dagligrökare ökat från 6 procent till 14 procent. Nästan tre av fyra dagligrökare vill sluta röka och 25 procent av dem vill ha hjälp med att sluta. Utbildningsgrad har stor betydelse vad gäller rökning. Betydligt fler röker av de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning. Detta gäller såväl Luleå som riket. 15
Akoholriskbruk Med riskbruk menas att man dricker fler än 14 standardglas per vecka för män och nio standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 4 cl 40% alkohol. Fler män än kvinnor i alla åldersgrupper i Luleå har alkoholriskbruk. Unga kvinnor har en positiv utveckling jämfört med tidigare undersökningar. Det är färre med riskbruk i Luleå, även jämfört med riket. För män i åldersgruppen 30-44 år har det skett en ökning av andel med alkoholriskbruk jämfört med tidigare undersökning. Många av de som har riskbruk vill minska sitt drickande, i vissa åldergrupper vill hälften av de med alkoholriskbruk minska sitt drickande. De flesta vill inte ha hjälp utan vill klara av att förändra sitt drickande själva.. Nationellt så beräknas att var femte barn växer upp i en familj där minst en vuxen har ett alkoholriskbruk. När det gäller alkoholriskbruk så finns ingen större skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Sociala aktiviteter I Hälsa på lika villkor 2014 har varje svarande fått ta ställning till om de under de senaste 12 månaderna har deltagit i ett antal aktiviteter. Det är bland annat studiecirkel, förningsmöte, teater, bio, sportillställning, privat fest mm. 0-1 aktivitet räknas som få sociala aktiviteter. 16
Har deltagit i få sociala aktiviteter, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket 16-29 år 8,6 16,5 15,7 7,3 12,5 10,9 30-44 år 14,5 17,1 12,0 10,5 15,7 15,7 45-64 år 22,7 30,0 20,9 15,7 22,0 19,8 65-84 år 43,5 47,7 39,6 32,1 38,6 30,2 16-84 år 21,1 28,5 21,4 16,6 23,2 19,3 Fler män än kvinnor i Luleå har deltagit i få olika sociala aktiviteter. Luleå ligger ungefär som riket. Andel 16-84 år som under de senaste 12 månaderna har deltagit i fem eller fler olika aktiviteter, (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Riket Luleå Riket 16-29 år 44,5 44,2 52,7 48,2 30-44 år 43,3 45,9 45 39,8 45-64 år 32,1 31,2 42 35,6 65-84 år 16,3 17,7 18,2 23,4 Fler kvinnor i Luleå har uppgett att de deltagit i fem eller fler olika sociala aktiviteter. Frukt och grönt Den rekommenderade mängden frukt och grönt är 500 g/dag. Äter rekommenderad mängd frukt och grönt, fördelat på kön och åldersgrupp, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket 16-29 år 3,5 3,0 6,3 13,5 11,0 14,3 30-44 år 5,8 4,7 5,6 14,3 11,4 14,3 45-64 år 9,5 4,8 6,7 17,0 11,7 12,5 65-84 år 4,9 3,6 4,6 11,4 7,3 9,3 16-84 år 6,1 4,1 5,9 14,3 10,3 12,6 Det är fler kvinnor än män som äter den rekommenderade mängden frukt och grönt. Både män och kvinnor i Luleå ligger ungefär på samma nivå som i riket. Andelen som uppnår rekommenderad mängd frukt och grönt är mycket låg både i Luleå och i riket. 17
Tonårsaborter Luleå har haft en hög andel tonårsaborter men det har skett en förbättring och Luleå ligger nu ungefär som riket som helhet. (Öppna jämförelser folkhälsa 2014) Norrbottens läns landsting har gjort stor satsning på att minska abortförekomst bland annat genom gratis preventivmedel. 18
Producerad av samhällsutvecklingskontoret Samhällsstrateger folkhälsa barbro.muller@lulea.se maria.stromgren@lulea.se Luleå kommun Maj 2015 19
20