Svanenmärkning av Handdiskmede Version 5.2 21 mars 2012 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning
Innehå Vad är ett Svanenmärkt handdiskmede? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5 1 Mijökrav 6 1.1 Beskrivning av produkten 6 1.2 Exkuderade eer begränsade ingående ämnen och bandningar 7 1.3 Dosering, ekotoxicitet och bionedbrytbarhet 10 1.4 Embaage 12 1.5 Användarinformation och användarinstruktion om håbart användande 13 2 Effektivitet 14 3 Kvaitets- och myndighetskrav 15 4 Marknadsföring 16 Svanenmärkets utformning 17 Efterkontro 17 Hur änge gäer icensen? 17 Nya kriterier 18 Biaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta Handdiskmede - Borttagen biaga Biaga 2 Anayser, testmetoder och beräkningar Biaga 3 Intyg från producent av handdiskmede Biaga 4 Intyg från råvaruproducent Biaga 5 Effektivitetstest Biaga 6 Parfymämnen på 26-istan (krav 5) 025 Handdiskmede, version 5.2, 10 december 2014 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Portand Towers Göteborg Pads 1 DK-2150 Nordhavn Teefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB Box 38114 SE-100 64 Stockhom Teefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@ecoabe.se www.ecoabe.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN-00101 Hesingfors Teefon +358 9 61 22 50 00 E-post: joutsen@ecoabe.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@svanemerket.no www.svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-post: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.
Vad är ett Svanenmärkt handdiskmede? Ett Svanenmärkt handdiskmede tar hänsyn ti mijön och användarens häsa samtidigt som det är minst ika effektivt som andra handdiskmede. Ett Svanenmärke på handdiskmede säkrar att produkten har ett minimerat innehå av ämnen med negativ effekt på vattenmijö på kort och på ång sikt. Det har en åg embaageförbrukning och det har krav på doseringsanvisningar som minskar risken för överdosering. Svanenmärkta handdiskmede är: Optimerad mängd embaage Innehåer ägre hater av mijö- och häsokassificerade ämnen Dryga och räcker änge Varför väja Svanenmärkning? Licensinnehavaren får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring av handdiskmedet. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. Mer mijöanpassade produkter förbereder icensinnehavaren på framtida mijökrav. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Att väja mindre mijöbeastande produkter är idag ofta prioriterat av många professionea och vaniga konsumenter. Med Svanen på faskan ser kunderna direkt viken produkt de ska väja. Vad kan Svanenmärkas? Fytande handdiskmede ti detajhanden eer för professionet bruk kan Svanenmärkas. Produktens huvudfunktionen ska vara handdisk. Produkter som är avsedda för att desinficera eer förhindra växt av mikroorganismer (t.ex. bakterier) är inte omfattade av produktgruppen. Produkter räknas som produkter ti den professionea marknaden om > 80 % av försäjningen går ti den professionea marknaden. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 3 (18)
Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Observera att mijömärkningsorganisationen tihandahåer gratis räkneark för att göra några av beräkningarna ättare. Se mijösekretariatens hemsidor för adresser, se sid 2. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats ; Skicka med rutin i mijö- och kvaitetssäkringen Ansökan En ansökan om nordisk icens är gitig i 12 månader och ska skickas ti mijömärkningsorganisationen i det and där företaget/tiverkningsstäet finns eer där merparten av försäjningen kommer att ske. Ansökan kan behandas i ett annat and efter överenskommese om detta. Företag utanför de nordiska änderna ansöker hos mijömärkningsorganisationen i det nordiska and där produkterna i huvudsak ska marknadsföras. Ansökan ska bestå av en ifyd ansökningsbankett samt a dokumentation som krävs för att visa att kraven i kriteriedokumentet är uppfyda (detta finns specificerat för respektive krav). På ansökningsbanketten ska det framgå i vika nordiska änder de aktuea produkterna ska säjas och den uppskattade omsättningen av produkten i varje and. Besök respektive ands hemsida för ytterigare information. Försäjning i Norden En bevijad icens är gitig i hea Norden. På icensbeviset införs produkterna per and där de finns ti försäjning enigt uppgifterna ämnade på ansökan. Produkterna bir pubicerade på Mijömärkningens hemsida(or). Licensinnehavaren förbinder sig att informera Nordisk Mijömärkning om förändringar i produktens försäjning. Om produkten ska säjas i andra nordiska änder än de som först uppgetts på ansökan, ska icensinnehavaren skriftigen informera om detta och skicka in eventue extra dokumentation som är nödvändig ti Nordisk Mijömärkning i det and som bevijande grundicensen. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 4 (18)
Kontro på pats (för kriterier där så vanigen görs) I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning vanigen på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på det Svanenmärkta handdiskmedets omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få Svanenicens krävs att: För att få Svanenicens måste samtiga krav uppfyas. I samband med förnyese av icensen ska dokumentation i enighet med samtiga krav skickas in för att upprätthåa icensen. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 5 (18)
1 Mijökrav Kraven i kapite 1 gäer för samtiga ingående ämnen i produkten om inte annat är angivet. Som ingående ämne räknas aa ämnen i produkten, även tisatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vika ingår i sutprodukten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tisatts en råvara eer produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. Föroreningar på råvarunivå i koncentrationer över 1,0 % i råvaran räknas som ingående ämnen. Även kända avspatningsämnen/-produkter (såsom formadehyd och aryamin) från ingående ämnen räknas som ingående ämnen. Vid beräkningar av kemikaiekraven hänvisas ti DID-istan ( Detergents Ingredient Database ist ), som finns närmare beskriven i biaga 2. DID-istan innehåer de mest använda ingredienserna ti tvätt-, disk- och rengöringsmede. För ämnen som inte finns på DID-istan finns en vägedning (DID-ist part B) om hur man beräknar eer extrapoerar reevanta data. DID-istan finns på mijömärkningssekretariatens hemsidor. Den DID-ista som antogs i januari 2007, eer senare versioner av den, gäer för beräkning av mijökraven. Information om krav på anaysaboratorier finns beskrivet i biaga 2. 1.1 Beskrivning av produkten K1 Information om formuering/recept Ansökaren ska ge detajerade uppysningar om handdiskmedets formuering samt bifoga ett säkerhetsdatabad för varje råvara. Informationen om formueringen ska innehåa: Handesnamn Kemiskt namn Ingående mängd (både med och utan ösningsmede t.ex. vatten) CAS-nummer för varje ingrediens (om en ingrediens består av fera ämnen ska det framgå) Funktion för varje ingrediens DID-nummer för ämnen som kan paceras in på DID-istan Häso- och mijökassificering DID-nummer är nummer för ingrediensen på DID-istan, som används vid beräkning av kemikaiekrav. DID-istan kan hämtas från Nordisk Mijömärknings hemsidor, se adresser på sidan 2. ( Fuständigt recept för produkten med information i enighet med kravet. ( Säkerhetsdatabad för varje råvara enigt gäande Europeisk agstiftning. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 6 (18)
1.2 Exkuderade eer begränsade ingående ämnen och bandningar K2 Kassificering av produkten Produkter får inte vara kassificerade enigt tabe 1 nedan, enigt EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar och/ eer CLP-förordning 1272/2008 med senare ändringar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram ti 1 juni 2015, kan kassificering enigt EUs ämnesdirektiv eer CLP-förordningen användas. Efter övergångsperioden gäer enbart kassificeringen enigt CLP-förordningen (se tabe 1 nedan): Tabe 1 Kassificering av produkt Kassificering Farosymboer och R-fraser / Farokass, farokategori och faroangivese CLP-förordning 1272/2008 Mijöfarig Farigt för vattenmijön, Kategori akut 1 H400, Kategori: kronisk 1 H410, Kategori: kronisk 2 H411, Kategori: kronisk 3 H412 Kategori: kronisk 4 H413 Mycket giftig Akut toxicitet, Kategori 1 eer 2 med H330, H310 och/eer H300 och/eer Specifik organtoxicitet - enstaka exponering, kategori 1 med H370 Giftig Akut toxicitet, Kategori 2 eer 3 med H330, H331, H311 och/eer H301 och/eer Specifik organtoxicitet - enstaka exponering, kategori 1 med H370 och/eer Specifik organtoxicitet - upprepad exponering kategori 1 med H372 Häsoskadig Sensibiiserande Mutagen Cancerframkaande Reproduktionsskadig Fara vid aspiration, farokategori 1 med H304 och/eer Specifik organtoxicitet - enstaka exponering, kategori 2 med H371 och/eer Specifik organtoxicitet - upprepad exponering, kategori 2 med H373 Akut toxicitet, Kategori 4 med H332, H312, H302 Luftvägssensibiisering Kategori 1 med H334 eer Hudsensibiisering Kategori 1 med H317 Carc. 1A eer 1B; H350 Carc. 1A eer 1B; H350i Carc. 2; H351 Muta. 1B; H340 Muta. 2; H341 Repr. 1A eer 1B; H360F Repr. 1A eer 1B; H360D Repr. 2; H361f Repr. 2; H361d Lact. H362 EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC N med R50, R50/53 eer R51/53. R52, R53 eer R52/53 utan N Tx (T+ i Norge) med R26, R27, R28 och/ eer R39 T med R23, R24, R25, R39 och/eer R48 Xn med R20, R21, R22, R48, R65 och/eer R68 Xn med R42 eer Xi med R43 Carc. kat. 1 eer 2; R45 Carc. kat. 1 eer 2: R49 Carc. kat. 3; R40 Muta. kat. 2; R46 Muta. kat. 3; R68 Repr. kat. 1 eer 2; R60 Repr. kat. 1 eer 2; R61 Repr. kat. 3; R62 Repr. kat. 3; R63 R64 Kassificeringen gäer enigt ämnesdirektivet 67/548/EEC och Preparatdirektivet 1999/45/EF med senare ändringar och anpassningar. Var uppmärksam på att det är producenten som är ansvarig för kassificeringen. ( Säkerhetsdatabad för produkt enigt gäande Europeisk agstiftning. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 7 (18)
K3 CMR ämnen Produkten får inte innehåa ämnen, som är kassificerade med någon av föjande farokoder eer riskfraser eer någon kombination av dem (se tabe 2 nedan). Tabe 2 Kassificering av ingående ämnen Farokass Mutagen Cancerframkaande Reproduktionsskadig 1 Gäande från dec 2010 Farokod och faroangivese (Förordning nr. 1272/2008 1 ) Carc. 1A eer 1B; H350 Carc. 1A eer 1B; H350i Carc. 2; H351 Muta. 1B; H340 Muta. 2; H341 Repr. 1A eer 1B; H360F Repr. 1A eer 1B; H360D Repr. 2; H361f Repr. 2; H361d Lact. H362 Motsvarande farobeteckning och riskfras (Direktiv nr. 67/548/EEC 2 ) Carc. kat. 1 eer 2; R45 Carc. kat. 1 eer 2: R49 Carc. kat. 3; R40 Muta. kat. 2; R46 Muta. kat. 3; R68 Repr. kat. 1 eer 2; R60 Repr. kat. 1 eer 2; R61 Repr. kat. 3; R62 Repr. kat. 3; R63 R64 2 Gäande i övergångsperioden ti Förordning nr 1272/2008 från dec 2010 ti juni 2015 Kraven gäer även för ämnen som kan frigöra/frånspata ämnen med ovan nämnda kassificeringar. ( Ifyt och underskrivet intyg om överenstämmese med kravet för produkten (biaga 3 eer ikvärdig dokumentation) samt råvarorna (biaga 4 eer ikvärdig dokumentation). K4 Aergiframkaande ämnen Produkten får inte innehåa 0,10 viktprocent per ämne som är kassificerade med H334/R42 och/eer H317/R43 enigt förordning nr. 1272/2008 och Direktiv nr. 67/548/EEC. Se även särkrav ti parfymer, K5. ( Ifyt och underskrivet intyg om överensstämmese med kravet i produkten (biaga 3 eer ikvärdig dokumentation) samt i råvarorna (biaga 4 eer ikvärdig dokumentation). K5 Parfym Kravet omfattar även parfymämnen i växtextrakt. a) Användning av parfymer ska föja IFRA s (Internationa Fragrance Association s) riktinjer. b) Parfymämnen som omfattas av krav om dekarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar får inte ingå i hater > 100 ppm (> 0,010 %) per ämne (se biaga 6). Se även K4 angående innehå av aergener i produkten. c) Parfymämnen som kassificeras som H317/R43 och/eer H334/R42 får inte ingå i hater > 100 ppm (> 0,010 %) per ämne. Se även K4 angående övriga aergener i produkten. ( Ifyt och signerat intyg från handdiskmedesproducenten som visar att parfymen hanterats och/eer tiverkats i enighet med IFRAs riktinjer enigt krav 5a. Biaga 3 och 4 kan användas. ( Ifyt och signerat intyg från parfymproducenten om innehået av reevanta parfymämnen i parfymen och eventuea växtextrakt. Biaga 4 eer ikvärdig dokumentation (t.ex. anayscertitfikat för de 26 aergenerna samt information om ämnen kassificerade som R42/H334 och/eer R43/H317) kan användas. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 8 (18)
K6 Parfym i professionea produkter Parfym får inte ingå i professionea produkter. Med produkter ti professionet bruk menas här produkter som marknadsförs ti användning i professionea sammanhang, såsom institutioner, storkök, restaurang samt inom offentig sektor. För produkter som säjs ti både proffs och konsument så räknas produkten som en proffsprodukt om andeen som säjs ti proffs är 80 % eer högre. Vid tveksamheter om produkten är en professione produkt eer en konsumentprodukt kan Nordisk Mijömärkning kräva in dokumentation som stärker var produkten ska säjas. ( Recept enigt K1 där det framgår att ingen råvara är tisatt med funktionen parfym. K7 Ämnen som inte får ingå Föjande ämnen får inte ingå i produkten: APEO (akyphenoethoxiater) och dess derivat APD (Akyfenoderivat) EDTA (Ethyenediaminetetraacetic acid) och dess sater Kvartenära ammoniumsater som inte är ätt nedbrytbara Methydibromogutaronitrie (MG) Nitromusker och poycykiska muskföreningar Ämnen som anses vara potentiet hormonstörande i kategori 1 eer 2 enigt officiea istor inom EU. EUs rapport om hormonstörande ämnen finns att äsa i sin hehet på http://ec.europa.eu/environment/chemicas/ endocrine/pdf/fina_report_2007.pdf (biaga L, sida 238 och framåt) Ämnen som har evauerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumuabe and toxic) eer vpvb (very persistent and very bioaccumuabe), i enighet med kriterierna i biaga XIII i REACH. Ämnen som värderas som Substances of very high concern, som finns på kandidatistan http://echa.europa.eu/chem_data/candidate_ist_ en.asp. Observera även kravet (K18) om maximahat fosfor i produkter som ska säjas i Norge. ( Ifyt och underskrivet intyg om överenstämmese med kravet, biaga 3 eer motsvarande dokumentation för produkten, biaga 4 eer motsvarande undertecknad dokumentation för råvarorna. K8 Färgämnen Färgämnen, som ingår i produkt eer i ingående ämnen, får inte vara bioackumuerbara. Färgämnen anses inte vara bioackumuerbara om BCF < 500 eer ogk ow < 4,0. Om det finns uppysningar om både BCF och ogk ow, ska värden för högst uppmätta BCF användas. Även färgämnen godkända för ivsmede kan accepteras. ( Dokumentation av färgämnets BCF, ogk ow eer uppge E-nummer. K9 Konserveringsmede a) Konserveringsmede, som ingår i produkt eer i ingående ämnen får inte vara bioackumuerbara. Konserveringsmede bedöms som icke bioackumuerande om BCF < 500 eer ogk ow < 4. Om båda värdena finns tigängiga, ska värden för högst uppmätta BCF användas. b) Koncentration av konserveringsmede ska vara optimerad i förhåande ti produktens voym och det ska genomföras en Chaenge-test eer motsvarande som visar detta. ( Dokumentation av BCF eer ogk ow. ( Testrapport för genomförd Chaenge test eer motsvarande, som visar att en optima koncentration av konserveringsmedet används i produkten. Se biaga 2 angående krav ti testaboratorier samt för information om Chaengetest. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 9 (18)
1.3 Dosering, ekotoxicitet och bionedbrytbarhet K10 Maxima dosering Doseringen beräknas som den rekommenderade doseringen i gram per iter vatten. Den rekommenderade doseringen får inte överstiga 1,0 gram per iter vatten. Vid omräkning med densitet, ska densitet vid rumstemperatur användas. Om dosering anges i interva beräknas doseringen i detta krav som den högst angivna i intervaet, ikaså i VNF (K16). ( Beräkning av dosering ti 1 iter vatten samt etikett eer utkast på etikett med angiven dosering. K11 Långtidseffekter på mijön Ämnen som är kassificerade som mijöfariga får endast ingå i begränsade mängder i produkten enigt nedanstående. Ämnen som är kassificerade med någon av riskfraserna R50/53, R51/53 eer R52/53 eer faroangiveserna H410, H411 eer H412 begränsas enigt föjande: Krav: FV = 100 *C R50/53 + 10* C R51/53 + C R52/53 0,030 gram/iter bruksösning eer Krav: FV = 100 *C H410 + 10* C H411 + C H412 0,030 gram/iter bruksösning Där: FV = Faktorvärde C R50/53 / H410 = koncentrationen ämnen med R50/53 eer H410 i gram/iter bruksösning* C R51/53/ H411 = koncentrationen ämnen med R51/53 eer H411 i gram/iter bruksösning* C R52/53/ H412 = koncentrationen ämnen med R52/53 eer H412 i gram/iter bruksösning* *ingående mängd av ämnen med respektive kassificering i produkten vid en dos på 0,60 gram/iter bruksösning, om den angivna doseringen på etiketten är mindre eer ika med 0,6 gram/iter. För de produkter med en angiven dosering över 0,60 gram/iter bruksösning så används den angivna doseringen. Tensider som är kassificerade med H411 eer H412 undantas kravet, förutsatt att de är ätt nedbrytbara* och anaerobt nedbrytbara**. * I enighet med DID-istan eer med testmetod nr 301 A-F eer nr 310 i OECD guideines for testing of chemicas eer andra motsvarande testmetoder. ** I enighet med DID-istan eer ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988) eer motsvarande testmetoder, där en nedbrytbarhet på minst 60 % uppnås under anaeroba förhåanden. Om uppysningar om ämnets mijöfara inte finns tigängiga räknas ämnet som worst case, d.v.s. som mijöfarig med R50/53 (H410). ( Redogörese av tensider som ska undantas av kravet (mängd, kassificering, nedbrytbarhet). ( Sammanstäning av produktens innehå i viktprocent av ämnen kassificerade med R50/53 (H410), R51/53 (H411) och R52/53 (H412). Biaga 4 för råvarorna eer motsvarande intyg samt biaga 3 för produkten kan användas som dokumentation av råvarornas innehå av ovanstående ämnen. ( Beräkning enigt formen ovan som visar att kravet uppfys. ( Säkerhetsdatabad för varje ingående råvara med redogörese för ämnets mijöfara (akut akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och/eer bioackumuerande egenskaper), som i K1. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 10 (18)
K12 Tensider aerob och anaerob nedbrytbarhet a) Aa tensider ska vara ätt nedbrytbara (aerobt). b) Aa tensider ska vara anaerobt nedbrytbara. ( Hänvisning ti DID-istan daterad 2014 eer senare versioner. ( Om DID-istan saknar reevant data för tensiden så kan data tas från säkerhetsdatabad under förutsättning att datan är trovärdig samt att testmetoderna är i överenstämmese med biaga 2. DID-istans de B visar hur beräkningarna av de oika faktorerna görs. Det är också tiåtet att hänvisa ti anaogibetraktningar, så änge de är utförda av en kompetent tredje part samt hänvisar ti reevant itteraturdata som är vetenskapigt värderad. K13 Kritisk förtunningsvoym (CDV) Den kritiska förtunningsvoymen (CDV) beräknas för aa kemikaier som ingår i handdiskmedet. CDV är ett teoretiskt värde, viket tar hänsyn ti varje ämnes giftighet och nedbrytbarhet i mijön. Produktens kritiska förtunningsvoym beräknas med en dosering på 0,60 gram per iter bruksösning, om den angivna doseringen är mindre eer ika med 0,60 g/. Om den rekommenderade doseringen är över 0,60 g/ används den rekommenderade doseringen vid beräkningarna. Produktens kritiska förtunningsvoym CDV får inte överstiga föjande gränsvärde för CDV kronisk eer CDV akut CDV kronisk 1000 iter** CDV akut 2500 iter CDV beräknas enigt formen nedan. CDV beräknas för samtiga ämnen i varje råvara samt för aa ingående råvaror i produkten: CDV kronisk = Σ CDV i = Σ (dose i x DFi x 1000/TF kronisk ), där eer CDV akut = Σ CDV i = Σ (dose i x DFi x 1000/TF akut ), där dose i = den ingående mängden av varje ämne i gram/iter bruksösning* DF i = nedbrytningsfaktorn för ämne i TF kronisk = kronisk toxicitetsfaktor TF akut = akut toxicitetsfaktor *Doseringen sätts ti 0,60 gram/iter om den rekommenderade doseringen på förpackningen är 0,60 gram/iter. Om doseringen är > 0,605 gram så används den rekommenderade doseringen. **Gäer vid ändringar i recept för produkter som har icensierats enigt version 5.0 eer 5.1 samt för produkter som icens söks för. Dokumentationen ska i första hand hänvisas ti DID-istan daterad 2014 eer senare. För ämnen som inte omfattas av istan kan annan dokumentation användas, t.ex. testrapporter eer itteratur referenser. Se vidare information i DID-istans de B. ( Beräkningar av CDV akut eer CDV kronisk för handdiskmedet som visar att kravet uppfys. Dokumentation av varje ämne ska hänvisa ti DID-istan daterad 2014 eer senare. För ämnen som inte finns på istan ska DID-istans de B användas för att beräkna dem. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 11 (18)
1.4 Embaage K14 Pasttyp Embaage och etiketter som innehåer PVC eer past baserade på andra typer av korerade materia får inte användas. ( Databad eer intyg som visar viken past som används. Biaga 3 eer ikvärdigt intyg kan användas. K15 DIN-märkning För att underätta identifikation vid eventue återvinning ska pastfaskor som används för embaering vara märkta enigt DIN 6120 de 2, ISO 11469:2000 eer motsvarande. Korkar, ock och pumpar undantas från det här kravet. ( Dokumentation av primärembaaget som visar att märkningen är enigt DIN 6120 eer motsvarande märkning, bider av produktens märkning eer databad där märkningen framgår. Märkningen kan också framgå av bifogad etikett. K16 Vikt-nytta-förhåande (VNF) Vikt-Nytt-förhåande (VNF) är en parameter med syfte att minska mängden embaage och för att främja användandet av återvunnet materia. VNF är ett mått på den mängd embaage som används för att everera en mängd produkt med viss nytta. Observera att den funktionea dosen i beräkningen är den högsta angivna doseringen ti 1 iter vatten, beräknad från den angivna doseringen på förpackningen. Begränsning av VNF är föjande: VNF = Σ [(V i + N i )/(D i * t i )] < 0,15 V i = Vikt av primärembaage-komponent (i) i gram inkusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och iknande (gram). N i = vikten (g) av icke-återvunnet (jungfruigt) materia i embaagekomponenten (i) i gram. Om andeen återvunnet materia i embaagekomponenten är 0 % så är N i = V i. Embaaget anses att vara återvunnet om dess råvara insamas från distributionsedet och/eer konsumentedet. Om råvaran är industriavfa från materia- eer embaageproducenten egen produktion anses materiaet inte vara återvunnet. D i = Anta doser i primärembaagekomponent (i). t i = Returtaet. Det vi säga det anta gånger som embaagekomponenten (i) återanvänds. t = 1 om embaaget inte återanvänds ti samma funktion (engångsembaage). t > 1 kan endast användas om det finns dokumenterat att förpackningen återanvänds fera gånger ti samma ändamå. ( Beräkning av vikt-nyttoförhåandet (VNF) samt eventue dokumentation om återanvändning av embaaget. ( Intyg från embaageproducenten angående ande återvunnet materia, om det används återvunnet/recirkuerat materia. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 12 (18)
K17 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för produkter och embaage ska uppfyas i de nordiska änder där företaget marknadsför sina handdiskmede (såsom PYR, REPA, Grønt Punkt). ( Kopia på avta från sökanden om ansutning ti befintiga avta om återvinning/omhändertagande i respektive nordiskt and där produkten ska säjas. Biaga 3 eer ikvärdigt intyg kan användas. 1.5 Användarinformation och användarinstruktion om håbart användande K18 Doseringsanvisning och användarinstruktion Produkten ska ha uppysning om rekommenderad dosering på primärembaaget. Rekommenderad dosering vid norma smutsighetsgrad ska finnas tydigt och ätt förståeigt angivet på etiketten/embaaget. För konsumentprodukter ska doseringen finnas angiven som x anta miiiter ti y iter vatten eer som z teskedar* ti y iter vatten. För produkter som är avsedda för professionet bruk kan doseringen anges som ti exempe x anta m eer motsvarande y pumpsag eer iknande per z iter vatten. *1 tesked motsvarar 5 m För fosfatinnehåande produkter ska föjande text, eer motsvarande, finnas på etiketten: Innehåer fosfat och bör därför inte användas utanför det kommunaa avoppsnätet. Observera natione agstiftning om fosfor där produkten ska säjas/marknadsföras. I Norge regeras fosfor i Forskrift om begrensning i bruk av hese- og mijøfarige kjemikaier og andre produkter (produktforskriften), 2-12 og 2-14. ( Etikett, utkast av etikett eer kopia av informationen (angående dosering samt eventuet tiägg om fosfater) på primärembaaget samt produktdatabad för professionea produkter. För produkter som säjs i mer än ett Nordiskt and så ska etikett samt övrig information enigt ovan finnas på samtiga reevanta språk. ( För produkter som säjs i Norge ska det framgå att produkten inte innehåer mer än 0,2 % fosfor. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 13 (18)
2 Effektivitet K19 Effektivitetstest Effektiviteten mäts som produktens, renhet (förmåga att ta bort smuts/göra rent), samt dryghet (hur dryg produkten är, hur mycket den räcker ti) och jämförs med en referensprodukt. Produkten ska vara ika bra eer bättre än referensen. Detta innebär att i minst 80 % av försöksomgångarna (t.ex. 4 av 5) ska resutatet för testprodukten vara positivt (ika bra eer bättre än referensprodukten) för att testprodukten ska anses uppfya effektivietskravet. Aternativt kan ansökaren använda sig av statistiska metoder och med ett enkesidigt 95 procentigt konfidensinterva visa att testprodukten igger ika bra eer bättre än referensprodukten i minst 80 % av försöksomgångarna. Effektiviteten ska testas vid ett aboratorietest inom de ramar som finns beskrivna i biaga 5. Resutaten ska skrivas i en rapport enigt biaga 5. Testet ska utföras på ett aboratorium, se krav om aboratorier i biaga 2. Referensprodukten testas vid den ägsta rekommenderade dosering som finns angiven på förpackningen. Om doseringsanvisning saknas för referensen sätts den ti samma som för testprodukten. Testprodukten testas vid den ägsta rekommenderade doseringen. Referensprodukten definieras som en av de vid tidpunkten mest väetaberade/marknadsedande (tihör en av de 3-4 marknadsedande) handdiskmeden i ett nordiskt and eer i hea Norden. En ista över referensprodukter finns hos Nordisk Mijömärkning. Referensprodukten ska vara en annan produkt än den produkt som ska mijömärkas. Referensprodukten ska vara tiverkad av en annan tiverkare än den som producerar den ansökande produkten. Referensprodukten ska vara inköpt i samband med testet. Produkter ti den professionea marknaden ska testas mot en annan professione produkt, ikaså ska en konsumentprodukt jämföras mot en annan konsumentprodukt. Om produkten marknadsförs mot både proffs och konsumentmarknad så görs testet mot en proffsprodukt. ( Testrapport som visar att produkten är ikvärdig eer bättre än referensprodukten i enighet med biaga 5. ( Dokumentation angående testaboratoriet i enighet med biaga 2. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 14 (18)
3 Kvaitets- och myndighetskrav För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om handdiskmedestiverkaren har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO 14 001 eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade räcker det att den ackrediterade revisorn intygar att kraven impementerats. K20 Ansvarig för Svanen Det ska finnas en kontaktperson på företaget som ansvarar för att Svanens krav uppfys. ( Organisationsstruktur som visar ansvariga kontaktpersoner. K21 Dokumentation Licensinnehavaren ska kunna uppvisa kopia av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. K22 Handdiskmedets kvaitet Licensinnehavaren ska garantera att kvaiteten i produktionen av det Svanenmärkta handdiskmedet inte försämras under icensens gitighetstid. ; Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på det Svanenmärkta handdiskmedet. K23 Panerade ändringar och oförutsedda avvikeser Panerade produkt- och marknadsmässiga ändringar och oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ; Rutiner som visar hur panerade produkt- och marknadsmässiga ändringar och oförutsedda avvikeser hanteras och hur de rapporteras ti Nordisk Mijömärkning. K24 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på den Svanenmärkta produkten i produktionen. ; Beskrivning/rutiner för hur kravet uppfys. K25 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att gäande bestämmeser för säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/koncessioner föjs på samtiga tiverkningsstäen av det Svanenmärkta handdiskmedet. ( Undertecknad ansökningsbankett. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 15 (18)
4 Marknadsföring Mijömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Det Svanenmärkta handdiskmedet får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att handdiskmedet är mijömärkt. Mer om marknadsföring finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. K26 Produktens egenskaper Produkten får inte marknadsföras för andra användningsområden än de som täcks av kriteriedokumentet (se avsnitt Vad kan Svanenmärkas? ) ( Etikett, utkast av etikett eer kopia av informationen på primärembaaget (på de nordiska språk som är reevanta för var produkten ska säjas) samt produktdatabad för professionea produkter. K27 Marknadsföring Kravet är borttaget enigt besut av Föreningsstyresen den 17 november 2014. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 16 (18)
Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: icensnummer Varje icens får ett unikt 6-siffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att handdiskmedet uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att handdiskmedet inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och anayseras av ett opartiskt aboratorium. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde version 5 av kriterierna för handdiskmede den 21 mars 2012 och de gäer ti och med 31 mars 2016. På Nordisk Mijömärknings möte den 12 december 2012 besutades om en ändring i K11. Den nya versionen heter 5.1. På Förankringsgruppens möte den 10 december 2014 besutades om en förängning av kriterierna med 21 månader. Det besutades även om en justering i K13. 17 november 2014 besutade Föreningsstyresen att ta bort kravet om marknadsföring (K27) ur kriterierna. Den nya versionen heter 5.2 och gäer ti och med 31 december 2017. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess att kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 17 (18)
Nya kriterier I kommande version av kriterierna kan effektivitetstestet ses över för att mer överensstämma med användningsmönstret som finns idag. Genomgång av CDV-gränsvärder samt gränsvärdet för mijöfariga ämnen. Möjighet att införa krav ti råvaruproduktion i form av en tvärgående utredning kring råvaror. Värdering av IKW-testet. Värdering av de ingående komponenterna i embaagen. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2 18 (18)
Biaga 1 Biaga 1 Marknadsföring borttagen enigt besut av Föreningsstyresen den 17 november 2014. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Biaga 2 Anayser, testmetoder och beräkningar 1A Krav ti anaysaboratoriet Föjande gäer för tester rörande ekotoxiska effekter och Chaengetester. Anaysaboratoriet ska vara kompetent och opartiskt enigt nedan. Anaysaboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO 17025 eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. För Chaengetest kan även sökandens anaysaboratorium/mätning godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: Producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9000. Testmetoden för Chaengetestet ska ingå i kvaitetssystemet. Nordisk Mijömärkning har tigång ti a rådata från testet. 1B Krav ti aboratorium vid effektivitetstest Laboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO 17025 eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. Sökandens anaysaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: Producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9000. Testmetoden för effektivitetstestet ska ingå i kvaitetssystemet. Nordisk Mijömärkning har tigång ti a rådata för effektivitetstestet. 2 Ekotoxikoogiska testmetoder Internationea testmetoder (OECD Guideines for Testing of Chemicas, ISBN 92-64-1222144) eer ikvärdiga metoder ska användas för dokumentation. Om ikvärdiga metoder används ska dessa bedömas av en oberoende instans för att säkerstäa att även resutaten är ikvärdiga. De reevanta testmetoder som ska användas anges nedan. 3 Akut akvatisk toxicitet För akut akvatisk toxicitet används testmetod nr 201, 202 och 203 i OECD guideine for testing of chemicas (ISBN 92-64-1222144) eer andra ikvärdiga testmetoder. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
4 Bioackumuering Om ett ämne testats för bioackumuerbarhet på fisk enigt OECD 305 A-E och dess biokoncentrationsfaktor (BCF) är > 500 anses ämnet vara bioackumuerbart. Om inte BCF-värde finns, anses ett ämne vara bioackumuerbart om ämnets ogk ow 4,0 enigt 107, 117 eer 123 OECD guideines for testing of chemicas (ISBN 92-64-1222144) eer motsvarande, såvida inte annat påvisats. Om högst uppmätta BCF 500 anses ämnet inte vara bioackumuerbart även om ogk ow 4,0. OECDs testanvisning 107 kan inte tiämpas på ytaktiva ämnen som har både fett- och vattenösande egenskaper. Baserat på vad man vet i dag, måste det för sådana ämnen visas med en hög grad av säkerhet att de och deras nedbrytningsprodukter inte utgör någon fara för vattenevande organismer i ett ängre tidsperspektiv. Datamodeer (så som BIOWIN) accepteras, men om resutaten av modeberäkningar igger nära gränsvärden eer Nordisk Mijömärkning har motsägande data, kan säkrare information krävas. 5 Aerob nedbrytbarhet För ätt bioogisk nedbrytbarhet används testmetod nr 301 (A ti F) eer 310 i OECD guideines for testing of chemicas (ISBN 92-64-1222144). Andra vetenskapigt accepterade testmetoder kan också användas. Testresutat från sådana metoder ska då värderas av en opartisk instans. 6 Anaerob nedbrytbarhet För anaerob nedbrytbarhet används ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988) eer ikvärdiga testmetoder. För att ett ämne ska betraktas som anaerobt krävs > 60 % mineraisering efter max 60 dagar (motsvarar >60 % ThOD/ThCO 2 eer > 70 % DOC reduktion). 7 DID-istan DID-istan är en gemensam ista för EU:s mijömärkning och Nordisk Mijömärkning. Listan är utarbetad i samarbete med intressenter från både konsument- och mijöorganisationer samt industrin. Den innehåer information om giftighet och nedbrytbarhet för en rad ämnen som kan tänkas användas för produkter inom det kemisk/tekniska området. Ämnena som finns på DIDistan är inte ett uttryck för vika ämnen som finns i mijömärkta produkter. DID-istan kan inte användas för dokumentation av toxicitet för de enskida ämnena i ansutning ti kassificeringsregerna. Här ska uppgifter från säkerhetsdatabad, itteratur eer råvaruproducent användas. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Den separata DID-istan kan rekvireras hos mijömärkningsorganisationen eer via respektive ands webbpats, se sidan 2. Listan finns även på: http://www.svanemerket.no/pagefies/5783/detergents_ingredients_ Database_partA_2014.1.pdf För ämnen som inte omfattas av istan bestäms faktorerna enigt beskrivet i DID-istan part B, se: http://www.svanemerket.no/pagefies/5783/detergents_ingredients_ Database_partB_2014.1.pdf För de här kriterierna gäer DID-istan som är faststäd i 2014 eer senare versioner. För beräkning av CDV i K13 finns räkneark som kan användas, vika tihandahås från Nordisk Mijömärkning. Om data för kronisk toxicitet inte finns tigängiga kan akut data och den tihörande säkerhetsfaktorn användas för att uppskatta den kroniska toxicitetsfaktorn. 8 Chaengetest För att undvika onödigt tisättande av konserveringsmede samt att säkra att mängden konserveringsmede är tiräckig stäs krav på att tisatt mängd konserveringsmede ska vara optimerat i förhåande ti produktens voym. Detta dokumenteras via ett Chaengetest eer motsvarande, viket utförs i samband med utvecking av produkten eer motsvarande. Chaengetest är en massbeteckning för test ti att bestämma den rätta/ nödvändiga mängden konserveringsmede i produkter. Detta görs genom att tisätta oika koncentrationer konserveringsmede ti en rad prover samt ett prov utan tisatt konservering. Proverna tisätts en bandning av bakterier, jäst- och mögesvampar och testas för tiväxt av dessa organismer efter 7 dagar. Detta fortsätter sedan minimum i 28 dagar (vissa tester kräver minimum 6 veckor). Den ägsta koncentration av konserveringsmede där det inte förekommer påväxt är den rätta/optimaa mängden konserveringsmede för produkten. Oika producenter och everantörer av konserveringsmede har oika Chaengetest/metoder som de använder för att bestämma rätt hat konserveringsmede. Det handar band annat om föjande tester: Koko Test (Test Method SM 021), USP Chaenge Test (US Pharmacopoeia) och CTFA Chaenge Test (Cosmetics Toietries and Fragrance Association). Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Biaga 3 Intyg från producent av handdiskmede Används i samband med ansökan om icens för Svanenmärkning av handdiskmede. För att kunna fya i föjande intyg ska intyg finnas för samtiga råvaror (biaga 4 eer motsvarande intyg). Detta intyg är baserat på den vetskap vi innehar vid tidpunkten för ansökan baserat på tester och/eer intyg från råvaruproducenter. Med förbehå för utvecking och ny vetskap. Skue sådan ny vetskap uppstå, så är undertecknad förpiktigad ti att sända in ett uppdaterat intyg ti Nordisk Mijömärkning. Produktens namn: Konsumentprodukt/Produkt ti detajhanden Professione produkt* *Produkter räknas som professionea om mer än 80 % av försäjningen går ti den professionea marknanden. Som ingående ämne räknas aa ämnen i produkten, även tisatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vika ingår i produkten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tisatts en råvara eer produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. Föroreningar på råvarunivå i koncentrationer över 1,0 % i råvaran räknas som ingående ämnen. Även kända avspatningsämnen/produkter (såsom formadehyd och aryamin) från ingående ämnen räknas som ingående ämnen. K3: Innehåer produkten ämnen som är kassificerade som eer som kan avspata ämnen som är cancerogena (Carc), mutagena (Muta), reproduktionsskadiga eer skadiga för barn som ammas (Lact.), enigt tabe 2? K4: Innehåer produkten ämnen som är kassificerade som sensibiiserande/aergiframkaande med H334/R42 och/eer H317/R43 (se även särkrav för parfymer i 5b och 5c)? K5: Innehåer produkten parfymämnen och/eer växtextrakt? 5a. Om ja, är parfymen hanterad enigt IFRA riktinjer? K7: Innehåer produkten: APEO (akyfenoetoxyater) och/eer derivater därav? APD (akyfenoderivat)? EDTA (etyendiamintetraättiksyra) och/eer dess sater? Kvartenära ammoniumsater som inte är ätt nedbrytbara? Metydibromogutaronitri (MG)? Nitromusker och/eer poycykiska muskföreningar? Ämnen, som uppfyer PBT- och vpvb-kriterierna på kandidatistan för särskit probematiska ämnen (Biaga XIII i REACH-förordningen)? Ämnen som bedöms som potentiet hormonstörande (EDC, katerori I eer II i EU s strategi för hormonstörande ämnen)? Substances of very high concern, enigt REACH artice 59, biaga XIV? Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
K8: Ingår färgämnen i produkten? Om ja, ange ogk ow, BCF eer E-nr: K9: Ingår konserveringsmede i produkten? Om ja, ange ogk ow eer BCF: K11: Innehåer produkten ämnen kassificerade med föjande faroangiveser/riskfraser: H410 / R50/53? H411 / R51/53? H412 / R52/53? Embaage (K14, K17) K14: Innehåer embaaget (inkusive etiketterna) PVC eer past baserad på andra typer av korerade materia? K17: Uppfys reevanta nationea reger, agstiftning och/eer branschavta beträffande återvinningssystem för produkter och embaage i de nordiska änderna där de Svanenmärkta produkterna marknadsförs/ska marknadsföras? Finand (t.ex. PYR) Sverige (REPA) Norge (Grønt Punkt) Om det kryssats ja för någon av ovanstående frågor (med undantag för K14 och K17) anges namn, CAS-nummer, koncentration och anedningen för tisatsen av respektive ämne: Vid ändringar i sammansättningen av produkten ska ett nytt intyg om uppfyese av kraven skickas in ti Nordisk Mijömärkning. Ort och datum: Företagsnamn/stämpe: Ansvarig person: Ansvarig persons underskrift: Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Biaga 4 Intyg från råvaruproducent Används i samband med ansökan om icens för Svanenmärkning av handdiskmede. Detta intyg är baserat på den vetskap vi innehar vid tidpunkten för ansökan. Med förbehå för utvecking och ny vetskap. Skue sådan ny vetskap uppstå, så är undertecknad förpiktigad ti att sända in ett uppdaterat intyg ti Nordisk Mijömärkning. Råvarans namn: Som ingående ämne räknas aa ämnen i produkten, även tisatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vika ingår i produkten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tisatts en råvara eer produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. Föroreningar på råvarunivå i koncentrationer över 1,0 % i råvaran räknas som ingående ämnen. Även kända avspatningsämnen/produkter (såsom formadehyd och aryamin) från ingående ämnen räknas som ingående ämnen. Om något av nedanstående ämnen ingår i råvaran, oavsett om det är som förorening eer inte och oavsett mängd ska detta anges på sidan 2 av intyget. K3: Är råvaran eer någon av dess ingående ämnen kassificerade som eer kan avspata ämnen som är cancerogena (Carc), mutagena (Muta), reproduktionsskadiga eer skadiga för barn som ammas (Lact.) enigt tabe 2? K4: Är råvaran eer någon av dess ingående ämnen kassificerade som sensibiiserande/ aergiframkaande med H334/R42 och/eer H317/R43 (se även särkrav för parfymer i 5b)? K5: Innehåer råvaran parfymämnen eer växtextrakt? 5a. Om ja, är parfymen hanterad och tisatt enigt IFRAs riktinjer? 5b. Om ja (krav 5), innehåer parfymen ämnen som omfattas av krav om dekarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se biaga 6)? 5c. Om ja (krav 5), innehåer parfymen ämnen kassificerade som H334/R42 och/ eer H317/R43? K7: Innehåer råvaran: APEO (akyfenoetoxyater) och/eer derivater därav? APD (akyfenoderivat)? EDTA (etyendiamintetraättiksyra) och/eer dess sater? Kvartenära ammoniumsater som inte är ätt nedbrytbara? Metydibromogutaronitri (MG)? Nitromusker och/eer poycykiska muskföreningar? Ämnen, som uppfyer PBT- och vpvb-kriterierna på kandidatistan för särskit probematiska ämnen (Biaga XIII i REACH-förordningen)? Ämnen som bedöms som potentiet hormonstörande (EDC, katerori I eer II i EU s strategi för hormonstörande ämnen)? Substances of very high concern, enigt REACH artice 59, biaga XIV? Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
K8: Är råvaran eer någon av dess ingående ämnen färgämnen? Om ja, ange ogk ow, BCF eer E-nr: K9: Är råvaran eer någon av dess ingående ämnen konserveringsmede? Om ja, ange ogk ow eer BCF: K11: Är råvaran eer någon av dess ingående ämnen kassificerade med föjande faroangiveser/riskfraser? H410 / R50/53? H411 / R51/53? H412 / R52/53? Om det kryssats ja för någon av ovanstående frågor anges namn, CAS-nummer, koncentration i råvaran och anedningen för tisatsen av respektive ämne (t.ex. om ämnet ingår som förorening): Vid ändringar i sammansättningen av råvaran ska ett nytt intyg om uppfyese av kraven skickas in ti Nordisk Mijömärkning. Ort och datum: Företagsnamn/stämpe: Ansvarig person: Ansvarig persons underskrift: Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Biaga 5 Effektivitetstest Mået med effektivitetstestet är att visa att mijömärkta handdiskmede har en tifredsstäande rengöringseffekt och dryghet. Detta görs vid en jämförese mean testprodukten (den som söker mijömärkning) och referensprodukt med avseende på rengöringseffekt och dryghet. Användning av testresutaten i samband med marknadsföring ska undvikas (det kan göras om det samtidigt noga redogörs för testmetoden). Så änge ramarna nedan uppfys kan testen t.ex. vara ett försök där disken diskas för hand eer en maskin som står för den mekaniska bearbetningen eer ett försök där inte mekanisk bearbetning används. Testen omfattar disk av porsin (t.ex. tarikar). Ramar Testen ska utföras enigt nedanstående ramar. Det ska utföras minst 5 försöksomgångar där test och referensprodukt jämförs med varandra i varje omgång. Varje omgång består atså av två deförsök ett för testprodukten och ett för referensprodukten. Referensprodukten och testprodukten ska vara anonymiserade för den som utför testet. De moment och steg som ingår i varje deförsök ska vara förutbestämda och desamma för aa deförsök (t.ex. beredning av smuts för försöken, bearbetning, eventue avsköjning). Temperatur och uftfuktighet i rummet ska vara kända och håas rimigt konstanta i aa försöken (mätas vid start och sut). Vattentest Utöver de 10 deförsöken ska ett tiäggsförsök utföras, där testet sker på samma sätt som i de första deförsöken, men med skinaden att det endast används vatten istäet för diskmede (vattenförsöket). Vattenförsöket ska visa att den vada testmetoden är ämpig för att mäta handdiskmedets renhet. Om testet visar att rent vatten diskar ika rent som handdiskmeden är testmetoden inte ämpig. Vattentestet görs efter testet med testprodukt respektive referensprodukt. Testet görs då med samma anta tarikar som vid dryghetstestet. D.v.s. om det vid dryghetstestet för referensen (i genomsnitt) bev 20 tarikar och för testprodukten 22 tarikar, så används 21 tarikar vid vattentestet. Va av smuts och beredning Smutsen ska ti största de bestå av färskt animaiskt och vegetabiiskt fett, men bör även innehåa protein och kohydrat (t.ex. ägg och mjö). Det betyder att de mängdmässigt största komponenterna i smutsbandningen ska bestå av nämnda fettämnen. Smutsen ska kunna beskrivas tydigt utifrån sitt ursprung eer sin kemiska sammansättning (t.ex. oivoja, köttfett). Smutsen ska beredas så att den har en homogen och jämn konsistens. Det ska beredas så mycket smuts i en sats att det räcker ti de 11 deförsöken. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2
Vatten At vatten som ska användas i försöket ska ha en känd vattenhårdhet och en känd Kacium-Magnesium kvot. Kacium-Magnesium förhåandet kan bestämmas genom att använda avjoniserat/destierat vatten som därefter gjorts hårt med kända mängder kacium. Testet utförs vid en vattenhårdhet som är reevant för det område där produkten ska säjas. Va av vattenhårdhet ska motiveras. Vattnets hårdhet ska anges i hea tyska hårdhetsgrader ( dh). 1 dh = 10 mg CaO eer 7,19 mg MgO (0,179 mmo metaioner/iter) eer motsvarande mängder andra metaoxider per iter vatten. Beredning av diskvatten Voymen av det vatten som ska användas vid disken ska bestämmas i iter med en decimas noggrannhet. Voymen ska vara densamma i aa försöken. Diskvattnets starttemperatur ska bestämmas i hea grader Cecius och ska vara samma för aa deförsöken. Temperaturen mäts i start och sut av varje diskcyke. Mängden testprodukt och referensprodukt ska vara den ägsta rekommenderade doseringen på respektive produkt. Mängden mäts upp med en decimas noggrannhet och ska vara densamma i aa försöken. Diskmedet bandas i vattnet på ett sådant sätt att det het öses upp. Försöksprocess Mängden smuts ska vägas i gram eer mindre med två gäande siffror för aa deförsök. Tisatsen av smuts ska ske på samma sätt i aa försök, smutsen ska sitta på tarikarna som ska diskas. A bearbetning ska ske på ett förutbestämt och ikvärdigt sätt för aa deförsök, försagsvis 20 cirkuära röreser på framsidan och 6 cirkuära på baksidan av tarikarna. Om en annan bearbetning används så ska den beskrivas och motiveras. Värdering av dryghet Försöken ska kunna ge resutat som ger ett mått på dryghet, d.v.s. hur änge diskmedet räcker. Försöket stoppas sedan vid en förutbestämd mätpunkt. Mätpunkten bör vara där skummet tar sut, men kan även bestämmas med hjäp av andra indikatorer. Om en annan indikator än skummets sut väjs så ska detta beskrivas och motiveras. Antaet tarikar räknas vid den förutbestämda sutpunkten. Då kan antingen det totaa antaet diskade tarikar räknas eer det antaet som är rena. Svanenmärkning av Handdiskmede 5.2