Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland

Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB Juni 2014

Innehåll 1 PRESENTATION AV SÖKANDE OCH ÄRENDET... 2 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Politisk målsättning... 4 1.3 Beskrivning av de bägge VU och samverkan dem emellan... 5 1.3.1 Vattenfall Vindkraft Sverige AB... 5 1.3.2 Näsvind AB... 5 1.3.3 Samverkan mellan VU... 6 1.4 Samrådets omfattning... 6 2 PLANERAD VERKSAMHET... 6 2.1 Lokalisering... 7 2.2 Tekniska förutsättningar... 7 2.2.1 Vindkraftverk... 7 2.2.2 Fundament... 7 2.2.3 Parklayout... 7 2.2.4 Ljud... 8 2.2.5 Infrastruktur... 8 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 8 3.1 Naturmiljön... 8 3.2 Kulturmiljö och fornlämningar... 9 3.3 Närliggande bostäder... 9 3.4 Befintliga vindkraftverk... 10 4 PLANMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RIKSINTRESSEN... 11 4.1 Fysisk planering för vindkraft... 11 4.1.1 Region Gotland... 11 4.1.2 Länsstyrelsen i Gotlands län... 11 4.1.3 Energimyndigheten... 12 4.2 Riksintresseområde för natur- och kulturminnesvård... 12 4.2.1 Naturvård... 12 4.2.2 Kulturmiljövården... 13 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 14 5.1 Miljökonsekvenser... 14 5.1.1 Ökad mängd CO2 fri elproduktion... 14 5.1.2 Flora, mark och hydrologi... 14 5.1.3 Fauna... 15 5.1.4 Kulturmiljö... 16 5.2 Ljud, rörliga skuggor, flyghinderljus och reflexer... 19 5.2.1 Ljud... 19 5.2.2 Skuggor:... 19 5.2.3 Flyghinderljus... 19 5.2.4 Reflexer... 20 5.3 Utsläpp och avfall... 20 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 21 7 BILAGOR... 22 1

UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENL. 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN Förnyelse av vindkraftverken på Näsuddens östra sida 1 PRESENTATION AV SÖKANDE OCH ÄRENDET Detta samrådsunderlag avser två skilda vindkraftprojekt men som geografiskt är lokaliserade omedelbart invid varandra och därför kommer att uppfattas som en och samma vindkraftpark efter att de uppförts. Av detta skäl har de bägge verksamhetsutövarna beslutat att utveckla och utforma projekten i nära samverkan, liksom att redovisa projektens förväntade miljökonsekvenser tillsammans. Respektive verksamhetsutövare kommer dock att lämna in varsin ansökan om tillstånd, men de båda ansökningshandlingarnas miljökonsekvensbeskrivningar kommer i allt väsentligt att vara lika. De bägge verksamhetsutövarna (hädanefter betecknade med VU) är Näsvind AB och Vattenfall Vindkraft Sverige AB. Administrativa data om dessa båda VU framgår av tabellen nedan. Verksamhetsutövare 1 Verksamhetsutövare 2 Planerad verksamhet Antal vindkraftverk Totalhöjd 40.90 B och 40.95 B. Ett eller flera vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk Upp till 17 st Upp till 200 m Namn Näsvind AB Namn Vattenfall Vindkraft Sverige AB Org.nr 556855-2565 Org.nr 556581-4273 Ombud Andreas Wickman Ombud Jhenny Stumle Wikander Telefon 0498-290444 Telefon 08-7396574 e-post andreas@wickmanwind.se e-post Jhenny.Stumle- Wikander@vattenfall.com Mottagare av samrådsyttranden Wickman Wind AB Öja Gisle 220, 623 33 Burgsvik Mottagare av samrådsyttranden Wickman Wind AB Öja Gisle 220, 623 33 Burgsvik Innehar arrendeavtal för följande fastigheter inom projekteringsområdet: Näs Skåls 1:49/3 Näs Skåls 1:49/5 Näs Österudd 1:3/2 Nä Skåls 1:19/3 Näs Olsvenne 1:21/2 Näs Båtels 1:9/1 Näs Båtels 1:10/1 Innehar arrendeavtal för följande fastigheter inom projekteringsområdet: Näs Levide 1:11/2 Näs Olsvenne 1:11/4 Näs Sigvards 1:8/2 Näs Olsvenne 1:21/4 Näs Annex 1:2 Samrådsunderlaget är sammanställt av Wickman Wind AB på uppdrag av Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB. 2

Denna handling utgör underlag inför samråd med statliga, regionala och kommunala myndigheter, de organisationer och den allmänhet och som kan antas bli berörda i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 4 miljöbalken. Ett tidigare samrådsmöte med länsstyrelsen och regionen hölls den 23 januari 2014. Information om projektet finns på www.vattenfall.se/nasuddenostvind som uppdateras löpande. 1.1 Bakgrund De flesta vindkraftverk som byggdes på Näsuddens västra sida under 1990-talet har under åren 2008-2011 ersatts med nya, större och effektivare vindkraftverk. Moderniseringen har varit en framgång ur flera aspekter. Driftansvaret för de nya vindkraftverken är samordnat och antalet verksamhetsutövare är numera begränsat till sammanlagt fem företag att jämföra med den tidigare situationen då vindkraftverken administrerades av ett 60-tal enskilda ägare De nya verken är byggda i en tydligt uppställd linjestruktur Arrendeintäkterna fördelas brett till de mest berörda. Samtliga verk bidrar till Näs sockenstämma med en del av produktionsintäkterna De nya vindkraftverken, sammanlagt 27 stycken, producerar fyra gånger så mycket energi som de 58 verk som ersatts. På Näsuddens östra sida har fram till idag ännu ingen samlad modernisering gjorts, se kartan i Figur 1. = Projekteringsområde = Befintliga verk östra sidan = Nya verk västra sidan Figur 1. Översiktlig karta över vindkraftverken på Näsudden och det projekteringsområde de båda verksamhetsutövarna gemensamt förfogar över. 3

1.2 Politisk målsättning I sin proposition (2008/09:163) En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi bedömer regeringen att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och har föreslagit att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020. I samma proposition bedömer regeringen att 30 TWh är en lämplig planeringsram för vindkraft. Riksdagen antog propositionen den 16 juni 2009. Att använda vindkraft för att producera el är ett bra komplement till basen i det svenska kraftsystemet, idag till största delen bestående av vattenkraft och kärnkraft. År 2013 producerades upp mot 10 TWh el med vindkraft i Sverige. Av dessa bidrog Gotlands 170 vindkraftverk dock endast med drygt 0,3 TWh. Ett modernt vindkraftverk producerar upp till 10 GWh per år, men de gotländska vindkraftverken är till stora delar små och av äldre modell och medelproduktionen per verk når därför inte mycket mer än 2 GWh. För att nå Region Gotlands gällande översiktsplans mål att vara självförsörjande vad gäller energi behöver vindkraften enligt energiplanen ha en årsproduktion på 2,5 TWh (2500 GWh). Med bara nya stora verk (10 GWh/verk) skulle detta klaras med cirka 250 verk, och att byta äldre verk på vindrika Näsudden mot nya är därmed ett naturligt steg att klara uppsatta mål med så lite miljöpåverkan som möjligt. Näsudden är utpekat som riksintresseområde för vindbruk, och det projekteringsområde de båda VU gemensamt har rådighet över ligger i stort helt inom detta riksintresseområde, se kartan Figur 2. Riksintresse vindbruk Projekteringsområde Figur 2: Bilden visar VUs samlade projekteringsområde (röd begränsningslinje) med befintliga 19 vindkraftverk (blå stjärnor) i relation till utpekat riksintresseområde för vindbruk (blå begränsningslinje). 4

1.3 Beskrivning av de båda VU och samverkan dem emellan 1.3.1 Vattenfall Vindkraft Sverige AB Vattenfall har arbetat med vindkraft på Näsudden under mer än tre decennier. Verksamheten var länge fokuserad mot teknikutveckling och forskning för att stödja framtagning av förfinad teknik. Sedan några år tillbaka har dock inriktningen ändrats i takt med att vindkrafttekniken mognat och framöver kommer den vindkraft Vattenfall bygger på Näsudden att vara kommersiellt produktionsinriktad där tillgänglig vindresurs utnyttjas så väl som möjligt. Vattenfall har idag åtta vindkraftverk inom projekteringsområdet. Ett nionde verk (tvåbladigt NORDIC) inom området drivs med stöd av andrahandsupplåtelse och ägs av annan. 1.3.2 Näsvind AB Under de första åren på 1990-talet började den privatägda vindkraften att byggas ut på Gotland. Ett av de allra första bolagen var Slitevind AB som tidigt etablerade sig på Näsudden vid sidan av Vattenfalls forskningsområde. Under senare hälften av 1990-talet följde fler privata aktörer och idag är sammantaget 11 privatägda vindkraftverk i drift inom projekteringsområdet på Näsuddens östra sida. Ägarna till 10 av dessa verk har nu gått samman i ett gemensamägt bolag benämnt Skålsparken AB. Skålsparken AB har så i sin tur tillsammans med Näs sockens vindkraftbolag Källgärd AB bildat ett gemensamägt projekteringsbolag med namnet Näsvind AB. Näsvind AB förfogar över mark såväl norr som söder om det markområde Vattenfall förfogar över, se karta i Figur 3. Vattenfalls område Näsvinds områden Figur 3: Respektive Verksamhetsutövares delområde inom det samlade projekteringsområdet 5

1.3.3 Samverkan mellan VU Näsvind och Vattenfall har ingått ett samverkansavtal som syftar till att gemensamt utveckla en ny samlad vindkraftpark. Vidare innebär samverkansavtalet att Vattenfall och Näsvind ansöker om varsitt tillstånd enligt miljöbalken för respektive parts del av den nya parken (se Figur 4), men att ansökningshandlingarna utarbetas gemensamt och där hela den nya parkens ackumulerade miljöpåverkan beskrivs i respektive ansökan. Den planerade nya vindkraftparken får således två verksamhetsutövare och därmed två aktörer med eget ansvar. Skålsparken AB VU1 Näsvind AB VU2 Vattenfall Källgärd AB En ansökan som omfattar ena halvan av nya parken En ansökan som omfattar andra halvan av nya parken Figur 4: Grafisk illustration av relationerna mellan de involverade företagen 1.4 Samrådets omfattning Som en följd av det samverkansavtal som ingåtts mellan VU kommer alla samråd, inklusive det nu aktuella, att tjäna som underlag till båda de stundade ansökningarna om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Att producera el med hjälp av vindkraftverk klassas som miljöfarlig verksamhet och för en ombyggnad av en vindkraftpark av den storlek som nu avses krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Till en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprocess där kunskap och synpunkter inhämtas och tillvaratas i utformningen av det slutliga förslaget i den färdiga ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken. 2 PLANERAD VERKSAMHET Som beskrivits tidigare i dokumentet avser VU att modernisera den befintliga vindkraften inom det område man gemensamt förfogar över. Syftet med moderniseringen är dels att säkerställa anläggningens fortsatta produktionsförmåga, dels att öka energiutbytet från området. En välkommen konsekvens av förnyelsen är att Gotlands bidrag till beslutat nationellt mål avseende förnybar elproduktion ökar liksom den totala mängden föroreningsfri och inhemsk elproduktion i systemet. Den nuvarande vindkraften inom området producerar c:a 45 GWh/år. Nya verk inom samma område bedöms producera beroende på storlek av nya verk - cirka tre till fem gånger denna volym. Den samlade produktionen på hela Näsudden svarar då för mellan en tredjedel till nära hälften (!) av hela Gotlands elenergibehov. Den nya planerade parken kommer inte att kunna tas i full drift förrän den nya sjökabeln mellan Gotland och svenska fastlandet är driftsatt, vilket enligt nu gällande tidplan är 2018. De vindkraftverk som är tillgängliga på marknaden vid denna tidpunkt har med stor sannolikhet större fysiska dimensioner än de verk som byggs idag. De ansökningar om tillstånd som avses att inlämnas under innevarande år behöver därför anpassas så att ett kommande tillstånd möjliggör utnyttjandet av bästa möjliga teknik 2018. 6

2.1 Lokalisering De nya vindkraftverken kommer att lokaliseras inom det område på östra Näsudden vilket är markerat i sin helhet i figur 3, där även respektive verksamhetsutövares del av det samlade projektområdet är markerat. Den samlade arealen för hela området är cirka 340 ha. 2.2 Tekniska förutsättningar 2.2.1 Vindkraftverk Inom området planeras upp till 17 vindkraftverk att uppföras. Det slutgiltiga antalet beror på vilken storlek verken får, ju mindre verk desto fler. Specifikt fabrikat och modell av vindkraftverk kan inte bestämmas förrän i samband med upphandling. De flesta vindkraftverk som etableras i Sverige idag (2014) har en generatoreffekt runt 3 MW, en trebladig rotor med diametern 110 120 m och ungefär samma tornhöjd. Tornen är så gott som alltid av rörtyp. Vindkraftverkens totalhöjd (torn plus blad) är därmed ofta över 150 m. VUs bedömning är att de vindkraftverk som är bästa val för det nu aktuella området kommer att ha en totalhöjd som överstiger 150 m. 2.2.2 Fundament Det finns två olika principer för fundament: Gravitationsfundament, som utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd och styrkan i underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket. Bergsförankrade fundament, som innebär att rörtornets fot förankras i berggrunden med förspända dragstag fastinjekterade i borrhål. Den stora vinsten med denna lösning är att själva betongkonstruktionen begränsas till en mindre sockel som endast har till uppgift att skapa en avvägd och plan yta för tornets fot. Vilken typ av fundament som väljs till nu aktuellt projekt kommer att avgöras senare då geotekniska prover tagits och anbud inhämtats. 2.2.3 Parklayout Tänkbar placering av 17 verk, totalhöjd max 150 m Tänkbar placering av 15 verk, totalhöjd max 200 m Figur 5: Övergripande struktur föreslås följa den linjeetablering som råder på västra Näsudden. 7

De nya vindkraftverken på den redan generationsskiftade västra delen av Näsudden har ställts på räta linjer som sträcker i nord-sydlig riktning. Samma struktur är tänkt att gälla även på den östra sidan. Den exakta placeringen av de enskilda vindkraftverken bestäms av verkens fysiska storlek och placering i förhållande till befintliga vägar. Tre huvudsakliga hänsynstaganden är styrande: Befintlig infrastruktur såsom vägar ska nyttjas i så stor utsträckning som möjligt för minsta möjliga intrång i naturmiljön. Hänsyn till övrig terräng för undvikande av negativ påverkan natur- och kulturvärden. En ljudimmissionsnivå vid omkringliggande bostadshus som inte överstiger dagens ljudnivå. I detta samrådsunderlag visas två tänkbara layouter. Den ena med det VU bedömer som minsta tänkbara vindkraftverkstorlek (totalhöjd 150 m), den andra med största tänkbara storlek (totalhöjd 200 m). 2.2.4 Ljud Nuläget på Näsudden är att vid vissa väderbetingelser kan ljudnivåer över 40 dba förekomma invid flera bostadsfastigheter. Detta har accepterats såväl av berörda bostadsfastighetsägare som av tillståndsgivande myndigheter och två av vindkraftparkerna på den västra sidan av Näsudden har därför miljötillstånd som medger ljud vid bostäder som överstiger det gängse riktvärdet om 40 dba. Skälet till att tillståndsgivande myndigheter accepterat detta är dels att regionens översiktsplan bedömt Näsudden som ett särskilt viktigt energiproduktionsområde, dels att de fastighetsägare som under vissa väderförhållanden har en ljudnivå över 40 dba intygat att aktuell ljudnivå inte är oacceptabel. VUs utgångspunkt i valet av föreslagen layout och val av vindkraftsverkens storlek är att ljudbidraget från de vindkraftverk VU avser att etablera inom projekteringsområdet inte skall ge upphov till högre ljudbidrag vid de fastigheter som idag har mer än 40 dba än vad nuvarande verk inom projekteringsområdet innebär, helst lägre. 2.2.5 Infrastruktur Markförhållandena inom projekteringsområdet är i grunden goda, men delar av markerna inom området är periodvis fuktiga och våta, vilket bidragit till bitvis känslig flora. Inom dessa delar av området kommer särskild hänsyn att iakttas, särskilt där ny väg erfordras. Detaljerad vägprojektering kommer att ske vid ett senare tillfälle i projektet, men det befintliga vägnätet kommer att utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för att minimera påverkan på naturen i området. Det samma gäller erforderligt markkabelnät. 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Naturmiljön Hela projektområdet är låglänt och flackt och har under mycket lång tid nyttjats för betesdrift. Dessa förutsättningar har skapat ett landskap med höga naturvärden. Detta gäller såväl djur (främst fågel) som växter. Vad gäller fågel är området dels viktigt för häckande fågel, men även för sträckande, rastande och övervintrande fåglar. Dessutom tjänar området somt jaktområde för rovfågel. 8

Området åtnjuter också formella skydd enligt lag genom dels utpekade riksintressen inom delar av området dels ett starkt skydd av den mest kustnära delen där ett 100 meter brett Natura2000 område sträcker sig. Dessa olika formella skydd samt resultat av genomförda inventeringar återfinns under kapitel 6. Ett par fladdermusinventeringar genomförda under senare år (2011 och 2013) indikerar att fladdermusaktiviteten är låg eller mycket låg med Gotländska mått mätt, både när det gäller antalet arter och individer 3.2 Kulturmiljö och fornlämningar Landskapet som helhet med sin mångfald av stengärdesgårdar (s.k. stentunar) som markerar de olika ägorna (och som dessutom till stora delar alltjämt är i praktisk funktion som hägn för betesdjuren) har i sig ett stort kulturellt värde, men några direkta utpekade fornminnen finns inte. För angränsande områden finns däremot en hel del riksintressen för kulturmiljövården utpekat, inte minst på den sydliga halvön Storsudret, som hyser en relativt stor andel av Gotlands cirka 60 riksintresseområden för kulturmiljövården. Nio stycken områden täcker sammanlagt nästan hälften av Storsudrets yta. Även de medeltida kyrkorna i Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre räknas som riksintressen, liksom fiskeläget Holm i Vamlingbo socken. Se vidare under kapitel 6. 3.3 Närliggande bostäder Inom projekteringsområdet finns inga bostäder. Nordväst om området ligger två permanentbostäder på 100 200 m avstånd (Fastigheterna Stora Siglajvs 1:9 och 1:15) och norr om en på 500 m avstånd (Olsvenne 1:21>2). Därutöver ligger tre fritidshus i områdets närhet. = Fritidshus = Permanentbostad = Driftställe Figur 6: Bostäder och andra byggnader i närheten av projekteringsområdet 9

Förutom ovan nämnda bostäder ligger en handfull bostäder på mellan 800 1000 m norr om projekteringsområdet, se Figur 8. Övriga bostäder på Näsudden ligger mer än 1000 m från området, se Figur 6. 3.4 Befintliga vindkraftverk Näsudden var en av de allra första platser i Sverige där vindkraft etablerades. Först några experimentverk på det tidiga 80-talet, sedan under 90-talet en stor mängd verk uppförda successivt och ägda av många olika konstellationer. Som mest var ett 80-tal vindkraftverk i drift samtidigt på Näsudden. Sedan 2008/2009 har gamla verk ersatts med nyare. Antalet verk har nu minskats. Idag finns ett knappt 50-tal verk. Den första generationens vindkraftverk på Näsudden uppfördes utan någon övergripande planering. Detta fick till följd att den samlade gruppen av verk saknade struktur och kunde ge ett rörigt intryck. I de fysiska planer regionen upprättat för Näsudden under senare tid har det därför tydligt framhållits att då nya verk ersätter gamla skall de nya etableras ordnat i linjestruktur. Så har också skett på den västra sidan och det nu aktuella projektet planeras att ansluta till den nu etablerade strukturen, se Figur 7. FÖRE OMBYGGNAD NULÄGE 2014 NYA GANSPARKEN NYA NÄSUDDEN VINDPARK STUGYL = Generationsväxlade verk = Tillståndsgivna ej byggdal = Bef. verk ej generationsväxlad Figur 7: Vänstra bilden visar vindkraftverken på Näsudden 2008, innan det första generationsskiftet genomförts. Bilden till höger visar i huvudsak de verk som är i drift på Näsudden idag. 10

4 PLANMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RIKSINTRESSEN 4.1 Fysisk planering för vindkraft 4.1.1 Region Gotland Den 14 juni 2010 antog kommunfullmäktige Bygg Gotland översiktsplan (ÖP) för Gotlands kommun 2010-2025. Planen vann laga kraft den 15 juli 2010. Översiktsplanen är en övergripande handling som spänner över de flesta kategorier så som vatten och avlopp, närings- och bebyggelseutveckling m.m. Vindbruket är ett särskilt kapitel som ingående förklarar regionens intentioner med utveckling av vindkraft på Gotland. Gotland har satt som mål att vara självförsörjande när det kommer till energi och vill se att vindkraften har en årsproduktion på 2,5 TWh. 2013 var den gotländska elproduktionen från vindkraft drygt 0,3 TWh. Näsudden är i ÖP:n utpekat som område för Vindbruk, område typ 1, dvs område som i första hand bör byggas med större grupper av vindkraftverk. Inom planen är det även specificerat vilka avsikter som myndigheterna har med Näsudden. Näsudden är en av de bästa landbaserade vindbruksplatserna i Sverige och är den idag mest vindbruksexploaterade platsen på Gotland. Dock poängterar kommunen i planen (skriven innan merparten av nu genomförda generationsväxlingar på västra sidan) att Näsudden inte lever upp till sin potential då många av verken på udden är av äldre typ och har låg effekt. En generationsväxling på Näsudden innebär att vindenergin kan utnyttjas 3-4 gånger mer effektivt, vilket också de hittills genomförda generationsväxlingarna verifierat. Planen är tydlig med att vid en generationsväxling så ska vindkraftverken placeras i en övergripande samordnad struktur för att skapa en bättre ordning och anpassning till landskapet. 4.1.2 Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län färdigställde under 2012 dokumentet Klimat- och energimål för Gotland 2012-2020 (Rapport nr 2012:12). I denna sätts målet för energieffektivisering till att energin år 2020 skall användas minst 25 procent effektivare än år 2008 och att mer än hälften av den slutliga energianvändningen då skall utgöras av förnybar energi. Detta kvantifieras med att den totala produktionen på Gotland av biobränsle, biogas, solvärme, el från vindkraft och annan förnybar energi ska uppgå till minst 2700 GWh. Det konstateras även att det redan tidigare finns ett regionalt mål om 1000 MW installerad vindkraft till år 2025. Figur 8: kartan visar det området som utpekats som riksintresse för vindkraft 11

4.1.3 Energimyndigheten Nyligen (2013) reviderade Energimyndigheten utpekade riksintresseområden för vindbruk på Gotland. Det tidigare utpekade riksintresseområdet Näsudden utvidgades i och med denna revision till att omfatta även kustområdet, förutom den delen av den östra stranden som omfattas av Natura 2000 bestämmelser, se figur 8. 4.2 Riksintresseområde för natur- och kulturminnesvård 4.2.1 Naturvård Hela Gotland har skydd i miljöbalken till fromma för turismen och det rörliga friluftslivet (4 kap.2 MB) och hela öns kustområde skyddas mot störande exploatering i (4 kap. 4 MB.) Utöver dessa bägge generella skydd omfattas delar av projekteringsområdet även av ytterligare skydd sammanfattade på kartan i Figur 9. Figur 9: Kartan visar lokalisering och omfattning av de skydd för naturvården som utpekats på Näsudden Den s.k. Gotlandskusten som härrör från ett beslut om förordnande av naturvårdsområde fattat 1993 och som sammanfaller med strandskyddsbestämmelserna runt hela Gotland. På Näsudden omfattar området 100 m närmast vattenlinjen. Naturvårdsområdet benämns idag Naturreservatet Gotlandskusten. Syftet med naturreservatet är att hindra att karaktären hos väsentligen obebyggda delar av Gotlandskusten förändras genom ny bebyggelse, att begränsa störningar av fågellivet och att bevara för naturvården sär- 12

skilt värdefulla strandavsnitt med grusformationer och begränsa inverkan av täktverksamhet. Riksintresseområde för Naturvården benämnt Näsuddens kust. Värdena består i stora sammanhängande arealer marin strandäng. Området har under lång tid hävdats som naturlig fodermark och markerna hyser en mycket rik och varierad flora. Burgsviken och stränderna utgör viktiga rast- och häckningsmiljöer för vadare, änder och gäss. Riksintresseområdet hyser ett vid den nationella våtmarksinventeringen identifierat våtmarksobjekt som erhållit naturvärdesklass 1, vilket innebär att objektet har höga naturvärden. Våtmarksobjektets utbredning motsvarar i stort sett riksintresseområdets utbredning och sammanfaller med ett flertal ängs- och betesmarksobjekt som visas i Bilaga 1. Strandskyddszonen ner mot Burgsviken dvs de 100 m närmast kustlinjen är utpekat Natura 2000-område. Skyddet är förklarat som både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. De naturtyper som skall bevaras är ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter samt havsstrandängar av Östersjötyp. De fåglar som avses att skyddas är fyra fågelarter som är upptagna på fågeldirektivet; sydlig kärrsnäppa, silvertärna, skärfläcka och småtärna. Området utgör en viktig rastplats för sträckande änder, vadare och gäss. Häckfågelfaunan är mycket rik. De talrika stenmurarna är skyddade enligt bestämmelserna som rör generellt biotopskydd 4.2.2 Kulturmiljövården Inom projekteringsområdet: Genom tjänsten Fornsök kan kända fornlämningar identifieras i ett specifikt område. En sökning inom projekteringsområdet anger inga registrerade fornlämningar. Icke desto mindre har landskapet som helhet höga kulturhistoriska värden tack vare lång och obruten beteshävd. Inom området finns därför dels stengärdsgårdar uppförda vid och efter laga skifte och som alltjämt har praktisk funktion för djurhållningen, dels klart synliga rester av den tidigare ägoindelningen. Utom projekteringsområdet: Ett generationsskifte av befintliga vindkraftverk inom projekteringsområdet innebär att vindkraften i och med ökad höjd blir mer synlig i omgivningen. Under det tidiga samrådet har länsstyrelsen av detta skäl särskilt framhållit vikten av att studera det planerade projektets visuella påverkan på Storsudret, dvs den sydligaste delen av Gotland, då stora delar av landskapet på Storsudret bedöms ha mycket höga kulturmiljövärden och därför utpekats som riksintresse. Även de medeltida kyrkorna i Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre räknas som riksintressen, liksom fiskeläget Holm i Vamlingbo socken. Riksintresseområdenas storlek och innehåll varierar en hel del. De ojämförligt största utgörs av Öja och Sundre (objekten I 41 resp. I 48, se kartan Figur 14. Överlag rör det sig om variationsrika agrara miljöer, präglade av värdefull äldre bebyggelse och överblickbara strukturer i form av fasta fornlämningar, stenmurar, äldre vägsträckningar och medeltida kyrkor. Möjligheten till överblick och förståelse av de landskapshistoriska sammanhangen förstärks på många ställen av god beteshävd och av att den äldre uppdelningen på inägor och utmark har bevarats. Många av områdena är kulturhistoriska helhetsmiljöer i ordets rätta bemärkelse, bl a för att stora arealer ännu betad utmark ingår. Välhävdade utmarker, flacka strandängar såväl som alvarmarker, utgör ett gotländskt karaktärslandskap och 13

präglar starkt flera av riksintressemiljöerna på sydligaste Gotland. Landskapets öppenhet och kulturhistoriska variationsrikedom innebär att miljöerna är störningskänsliga. 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 5.1 Miljökonsekvenser I det följande redovisas VUs preliminära bedömning av vilka förväntade miljökonsekvenser som i kommande miljökonsekvensbeskrivning bör analyseras. 5.1.1 Ökad mängd CO2 fri elproduktion Ett generationsskifte av äldre vindkraftverk innebär ett betydligt bättre resursutnyttjande av ett ianspråktaget område, i och med att tillförseln av föroreningsfri och förnybar elenergi till det nordeuropeiska elsystemet ökar flerfalt. De nuvarande 19 vindkraftverken producerar cirka 45 GWh el per år, de nya - beroende på storleken på de nya vindkraftverken - kommer att öka den årliga energiproduktionen från området med tre till fem gånger. Ny anläggning Beräknad produktion Merproduktion jämfört med nuläge Reduktion CO 2 om fossil produktion ersätts JÄMFÖRELSE: Minskning av antal bensinbilar för att erhålla samma reduktion av CO 2 17 x 3 MW 158 GWh 113 GWh 97.000 ton 39.000 15 x 5 MW 255 GWh 210 GWh 180.000 ton 73.000 Figur 10: Tabellen visar vilken merproduktion de två alternativa layouterna beräknas ge samt vilken reduktion i CO 2 utsläpp denna produktion medför om det är fossileldad elproduktion som trängs undan. I ett försök att kvantifiera mängderna CO 2 anges i kolumnen längst till höger hur många bensindrivna bilar som skall tas ur fordonsflottan för att erhålla samma reduktion av CO 2 utsläpp. Beräkningen utgår från Bil Swedens uppgift att CO 2 utsläpp från en genomsnittsbil är 165g/km och årlig körsträcka 1500 mil 5.1.2 Flora, mark och hydrologi Projektområdet har inventerats 2011, i samband med Vattenfalls utarbetande av ansökan om uppförande av tre vindkraftverk på Näsuddens västra del, av miljökonsulten Eva Grusell vid Pöyry. Grusell har ombetts sammanställa de naturvärden vad gäller växter där det är av vikt att visa hänsyn för att minimera riskerna för skador vid etablering och drift av nya vindkraftverk inom området. Fältbesöket 2011, flygbilder och kända naturvärden har legat till grund för bedömningarna. Naturvärden har studerats översiktligt inom projektområdet. De bägge exempellayouter som presenteras i denna samrådshandling har inte funnits med i underlaget för Grusells bedömningar. Därmed har inte heller någon lämplig dragning av vägnätet studerats. Inventeringarna visar att i stort sett hela projekteringsområdet utgörs av betesmarker med höga värden kopplade till de äng- och betesmarker som har en lång hävdhistoria och som har speciella geologiska förhållanden. Det är vidare en tydlig fuktighetsgradient från strandlinjen till projektområdesgränsen i väster. Närmast kustlinjen med havsstrandängar, därefter fuktängar och närmast vägen enbuskmarker. Dessutom finns ytterligare artrika naturtyper insprängda i området såsom alvarmarker, ler- och sandsediment, kalkhällmarker samt trädklädda betesmarker. De naturgivna förhållandena inom projekteringsområdet och det faktum att en befintlig vindkraftpark finns på plats ger förutsättningarna för generationsskiftet av vindkraftparken. Bedömningen är att det är betydelsefullt att minimera ianspråktagandet av ny mark för såväl verk och tillhörande infrastruktur. Stor hänsyn bör också tas för att undvika påverkan på 14

vattenregimen, då den har en betydelse för Natura-2000 naturtyperna. Speciellt känsliga är fuktängarna och havstrandängarna. Att utgå från befintliga vägar och positioner för verk är därför önskvärt samt att minimera anläggningsarbetena, såsom tillförande av material och minimera vägarnas bredd. Detaljerade studier med syfte att minimera risker för skador kommer att göras då slutgiltiga lokaliseringsförslag tas fram till ansökan. En översiktlig bedömning indikerar att erforderligt vägnät för de nya vindkraftverken till cirka 70% bör kunna baseras på befintligt vägnät. Det befintliga vägnätet kommer dock att behöva förstärkas och även breddas. Jonas Barman på Pöyry har översiktligt sett på förutsättningarna att klara erforderliga vägbyggnationer med liten risk för störning av rådande hydrologiska regim. Vad gäller markområdet generellt säger SGU s geologiska kartor att detta består av en permeabel karbonatrik sedimentär bergart (kalksten etc.) som täcks av ett 0-5 m tjockt jordtäcke. Detta stämmer väl med praktiska erfarenheter från tidigare markarbeten inom området där det konstaterats att jordtäcket sällan är mäktigare än 2 m, ofta tunnare än så. Området är flackt och låglänt, 0-3 m.ö.h. och med relativt hög permeabilitet, det kan antas att grundvattennivån ligger i nivå med havsytan. Hydrologin i denna typ av område är mindre känsligt än för ett kuperat område med icke permeabla jord- och bergarter. För delar av det erforderliga vägnätet kan det bli aktuellt att grundlägga vägarna på berget. Vid hög sprickighet kan då en tätning med betong krävas för att undvika att finkornigt material silas ner i sprickorna. Diken kan undvikas eftersom risken för tjälskador är låg och att undvika diken minskar den hydrologiska påverkan. Det rekommenderas slutligen att vägarna företrädesvis anläggs vinkelrätt mot strandkanten så att inte översvämningar hindras då dessa är en förutsättning för strandängarnas flora. Om vägar trots allt måste anläggas parallellt med strandlinjen skall dessa byggas med genomsläppligt material. Vägytorna kan förväntas bli något högre än omgivande marknivå, men bedöms kunna hållas endast någon decimeter över intilliggande terräng och därmed inte påverka det flacka landskapets utseende märkbart. Se vidare Bilaga 1. Med beaktande av ovanstående gör VU bedömningen att den nya anläggningen kan etableras utan att växtligheten utsätts för betydande skador. 5.1.3 Fauna Fåglar: Miljökonsultföretaget Ecocom AB har på uppdrag av VU sammanställt rapporter från sex olika inventeringar, vilket sammanfattas kort i Bilaga 2. Utöver dessa inventeringar finns åtminstone ytterligare två inventeringar men som idag är opublicerade; Länsstyrelsens strandängsinventering från 2011 samt Mårten Hjernquists fallviltinventering (2009-2014). Den senare syftar specifikt till att undersöka hur moderniseringen av vindkraftparkerna på västra Näsudden påverkat fågelfaunan, varför resultaten från denna fem-åriga studie kan förväntas få stor vikt vid detaljprojekteringen av nu aktuellt generationsskifte. Utifrån de inventeringsrapporter Ecocom hittills analyserat skriver man att inventeringarna visar att strandängarna på östra Näsudden har höga fågelvärden både ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Vidare konstateras att den planerade moderniseringen av vindkraftparken inom projekteringsområdet kommer innebära en minskning av antalet vindkraftverk samtidigt som de verk som ersätter gamla verk blir större med högre torn och ökad svepyta för rotorbladen. Detta kommer troligen att innebära att antalet döda fåglar per verk kommer att öka och då den aktuella moderniseringen av befintlig vindkraftpark inte innebär en om- 15

fattande minskning av antalet verk är det möjligt att antalet kollisionsdödade fåglar i absoluta tal kommer att öka i detta området (uppgifter om antal döda fåglar per verk baseras på hittills publicerade delrapporter från Hjernquist studie). Å andra sidan innebär de nya och betydligt effektivare verken flerdubbel ökning av producerade energi (MWh), varmed antalet kollisioner per producerad MWh med största sannolikhet kommer att minska. Vid det slutgiltiga valet av platser för nya vindkraftverk skall även kända boplatser för stora rovfåglar vägas in, då vindkraftverk nära rovfågelbon kan utgöra en kollisionsrisk. Utöver risken för kollisioner skall även risken för att de nya vindkraftverken ger upphov till habitatförluster, störningar och barriäreffekter utöver rådande situation beaktas. Således kommer det faktum att pågående markanvändningen på Näsudden redan präglas av en existerande vindkraftpark vara en aspekt som har stor betydelse vid bedömning av hur den planerade moderniseringen kommer att påverka områdets fågelfauna. Fladdermöss: Fladdermusexperten Jens Rydell har tagit del av resultaten från en inventering genomförd 2011 med anledning av Vattenfalls utarbetande av ansökan om uppförande av tre vindkraftverk på västra Näsudden. Rydell har även utfört en egen inventering på de närbelägna vindkraftverken i havet, fyra km söder om projektområdet. Båda dessa inventeringar ger vid handen att fladdermusaktiviteten vid Näsudden är låg jämfört med Gotland i övrigt, varför Rydell skriver (se Bilaga 3) att det förefaller vettigt att även fortsättningsvis koncentrera vindkraftverksamhet till Näsudden. 5.1.4 Kulturmiljö Påverkan inom projekteringsområdet: Som en följd av att området redan idag är använt för vindelproduktion och att den nya anläggningen i stor utsträckning kommer att nyttja befintlig infrastruktur (primärt vägar) gör VU bedömningen att med omsorgsfull detaljprojektering bör kulturmiljövärden inom projekteringsområdet endast påverkas i ringa grad. Däremot kommer en visuell påverkan på kulturmiljölandskapet utanför själva projekteringsområdet att uppstå. Påverkan utanför projekteringsområdet: Ju högre verk desto större påverkan. Hur denna påverkan uppfattas är i stor utsträckning en subjektiv värdering. VU har i ett försök att åtminstone objektivt kvantifiera förändringens omfattning vad gäller visuell utbredning låtit konsultbolaget FaloVind beräkna från vilka områden nuvarande vindkraftverk på Näsudden är synliga liksom vilka ytor som tillkommer om minsta möjliga verk nyttjas (totalhöjd 150 m) Synliga vindkraftverk Ej synliga vindkraft- 2/3-del DIA Figur 11: Illustration av definitionen Synligt vindkraftverk 16

vid ett utbyte, respektive tillkommande ytor då största möjliga verk nyttjas (totalhöjd 200 m). Beräkningarna är baserade på färska uppgifter vad gäller vegetationshöjder. Definition av synligt verk har satts till åtminstone ett vindkraftverks rotor är synlig till 2/3-delar, se Figur 11. Området inom vilket synligheten analyserats ( undersökningsområdet ) omfattar hela södra Gotland från Hoburgen upp till en tvärgående väst-östlig linje i höjd med Alva mellan Havdhem och Hemse, se kartan i Figur 12. Området är cirka 300 km 2 stort. Av dessa 300 km 2 utgör Storsudret cirka 60% (185 km 2 ). Figur 12: Kartorna illustrerar förändringen i synbarhet då nuvarande verk byts mot större. Kartan längst till vänster visar från vilka platser nuvarande verk syns, kartan i mitten vilka ytor som tillkommer då 150 m höga verk ersätter befintliga. Kartan längst till höger visar motsvarande om 200 m höga verk byggs. Synlighet befintliga verk NULÄGE Synlighet med nya verk, små (17 st 150 m höga) Synlighet med nya verk, stora (15 st 200 m höga) OMRÅDE Antal km² från vilka verken syns Andel av område Antal km² från vilka verken syns Andel av område Ökning jmf med nuläget Antal km² från vilka verken syns Andel av område Ökning jmf med nuläget Hela undersökningsområdet (304 km 2 ) 47,5 16% 53,1 17% 12% 66,6 22% 40% Enbart Storsudret (186 km2) 28,1 15% 32,4 17% 15% 43,2 23% 54% Figur 13: Tabellen redovisar storleken på de ytor från vilka vindkraftverken på Näsudden syns i tre olika fall; nuläget, utbyte till 150 m höga verk och utbyte till 200 m höga verk. De nuvarande vindkraftverken är synliga från sammanlagt 47 km 2 inom undersökningsområdet (16% av området). Om nu aktuellt projekt byggs med 17 st 150 m höga vindkraftverk (=minsta tänkbara verk) ökar ytorna från vilka vindkraftverk är synliga till 53 km 2 vilket mot- 17

svarar 17% av undersökningsområdet. Byggs istället största tänkbara verk (200 m totalhöjd) ökar ytan till nära 67 km 2 vilket svarar till nästan 22% av undersökningsområdet. Uppgifterna sammanfattas i i tabellen Figur 13, där även motsvarande tal för bara Storsudret redovisas. Hur ytorna fördelas inom respektive område illustreras med kartor i bilaga 4. Fotomontage Ur tabellen i Figur 13 och från kartorna i Figur 12 kan utläsas hur vindkraftverkens synlighet ökar då större verk byggs på Näsudden. Av särskilt intresse är i vilken utsträckning den ökade synligheten påverkar kulturmiljöer som bedömts ha speciella värden och som därför utpekats som riksintressen. En relativt stor andel av Gotlands cirka 60 riksintresseområden för kulturmiljövården återfinns på Storsudret, där nio utpekade områden sammantaget täcker nästan hälften av Storsudrets yta, se figur 14. Även de medeltida kyrkorna i Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre räknas som riksintressen, liksom fiskeläget Holm i Vamlingbo socken. VU har uppdragit åt kulturmiljökonsulten Pär Connelid att utifrån upprättade fotomontage från fem platser värdera den påverkan ökad synlighet får inom respektive område, se Bilaga 6. De fem platserna är: Fotopunkt 1: Väg 140, norr om Näs Fotopunkt 2: Rastplats i Fide Fotopunkt 3: Faludden Öja. Fotopunkt 4: Vacker kustväg i Sundre Fotopunkt 5: Hundlausar i Vamlingbo Fotoplatserna är markerade på kartan i figur 15. Fotomontagen återfinns i bilaga 5. 1 2 5 3 4 Figur 14: Kartan visar de områden på Storsudret som utpekats som riksintressen för kulturmiljövården. Figur 15: Kartan visar från vilka platser fotomontage upprättats Bedömning av påverkan Det kan - inte särskilt överraskande - konstateras att det är alternativet med de höga verken som ger störst visuell påverkan. Huruvida denna påverkan bedöms som acceptabel eller ej avgörs till stor del av hur nyttan av de större verken värde- 18

ras. Under punkten 5.1.1 Ökad mängd CO2 fri elproduktion konstateras att de större verken ger nära dubbelt så mycket energi som alternativet med de mindre verken och drygt fem gånger så mycket energi som nuvarande verk. Priset är en ökad synlighet. Nuvarande verk är synliga från 15% av Storsudrets yta, stora verk skulle bli synliga från cirka 23% av ytan, dvs synligheten ökar med cirka 50% men nyttan ökar med 500%, se Figur 13 samt Bilaga 4. VUs bedömning är att nyttan överväger priset. 5.2 Ljud, rörliga skuggor, flyghinderljus och reflexer 5.2.1 Ljud Den samlade ljudbelastningen vid de enskilda bostadsfastigheterna på Näsudden är summan av alla vindkraftverks ljudbidrag på den specifika bostaden. Detta faktum togs det vid tillståndsgivning av den första generationens vindkraftverk på 1990-talet dålig hänsyn till, utan var etablering studerades enskilt. Detta medförde att med tiden hade en situation uppstått där ett flertal fastigheter fick ett samlat ljud som översteg det rekommenderade gränsvärdet 40 db. I samband med att generationsväxlingsprojekten startade för ett antal år sedan diskuterades hur ljudsituationen skulle hanteras. Till saken hörde att tillsynsmyndigheten inte fått klagomål om störande ljud. Utifrån detta tyckte man kunna sluta sig till att rådande ljudnivåer, trots högre nivåer än det rekommenderade gränsvärdet, var acceptabla, men att de inte fick bli högre. Det hela landade i ställningstagandet att då en grupp äldre vindkraftverk skall ersättas med nya verk, får inte de nya verken ge ett större ljudbidrag än de som rivs. Denna hållning har såväl länsstyrelse som region under de tidiga samråden bekräftat alltjämt gäller. För det nu aktuella projektet är det därför nuvarande vindkraftverks ljudalstring vid närliggande bostäder som sätter gränsvärdet för vad de nya verken skall tillåtas ge. VU har låtit ÅF beräkna ljudet från de 19 verk som skall ersättas och därefter kontrollera att de två exempellayouterna med nya verk kan klara att avhålla de ljudnivåer de nuvarande verken ger. Se ljudkartor i större skala i bilaga 7. 5.2.2 Skuggor Boverket har givit tydliga rekommendationer vilka maxtider som gäller då en bostad utsätts för rörliga skuggor från ett vindkraftverks rotorblad. Samma riktlinjer anges i regionens översiktsplan. Tekniskt är detta inte längre något problem för en enskild verksamhetsutövare att avhålla, då vindkraftverkens styrsystem numera är förberedda för att under vissa givna villkor då risk för otillåten skuggbildning vid fastighet föreligger stoppa rotationen. För en plats som Näsudden med flera skilda verksamhetsutövare tillkommer att dessa har att fördela tillåtna skuggtider mellan sig. Detta har hittills inte gjorts på Näsudden men VU kommer att verka för att dylika överenskommelser träffas. 5.2.3 Flyghinderljus Samtliga generationsskiftade vindkraftverk på Näsudden är utrustade med radarstyrt flyghinderljus. Detta innebär att hinderljusen endast tänds då flygfarkost närmar sig, övrig tid är hinderljusen släckta. Systemet har visat sig fungera mycket bra och systemet är expanderbart således att ytterligare hinderlampor på tillkommande vindkraftverk kan kopplas till existerande radarer. Detta kräver dock överenskommelse med övriga verksamhetsutövare samt dispens från Transportstyrelsen, vilket inte föreligger idag. Om inte befintligt system kan användas kommer möjligheterna för ett nytt separat system att undersökas. 19

5.2.4 Reflexer Så vitt VU känner till saluförs inte längre vindkraftverk med ytbehandling som kan ge upphov till besvärande reflexer 5.3 Utsläpp och avfall En av vindkraftens största fördelar är att elproduktionen sker utan att verksamheten under normala förhållanden ger upphov till vara sig utsläpp eller avfall i någon omfattning som har betydelse. Vad som skulle kunna klassas som avfall är förbrukade smörjoljor och smörjfetter. Dessa produkter insamlas vid underhållsarbeten och omhändertas och återvinns. Inget som deponeras. Dock kan som i alla verksamheter oförutsedda händelser leda till olyckor med skador på material som följd vilka i sig kan orsaka risk för utsläpp. Ett exempel på en sådan händelse är brott på smörjkrets med oljeläckage som följd. Vindkraftverk konstrueras dock således att om läckage uppstår skall inga miljöskadliga ämnen slippa ut utanför själva vindkraftverket, utan stanna inuti tornet för att där kunna saneras. NULÄGE Exempel 1: 17 verk med totalhöjd, 150 m Exempel 2: 15 verk med totalhöjd 200 m Figur 16: Preliminära ljudberäkningar för de två exempellayouterna har utförts av ÅF. Dessa visar att nuvarande ljudbelastning kan avhållas i båda alternativen 20

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Följande utredningar och inventeringar har genomförts eller ska genomföras: Rov- och fågelinventering Naturvärdesinventering och bedömning Fladdermusinventering Kulturmiljöförstudie Fotomontage Synbarhetsanalys Buller- och skuggberäkningar Geohydrologisk utredning Efter att alla samråd genomförts kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Vindkraftparkens utformning kommer under arbetet att anpassas till den kunskap som successivt tillförs projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen föreslås innehålla följande: Icke teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Områdesbeskrivning - Lokalisering - Naturvärden - Områdets användning idag - Geologi och hydrologi - Kommunala planer - Landskapet - Riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken - Kulturmiljö - Skydd av områden enligt 7 kap miljöbalken - Övriga intressen i området Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning Generella försiktighetsmått Omgivningspåverkan och miljökonsekvensbeskrivning - Ljud & Skuggor vid bostadsfastigheter - Friluftsliv - Visuell påverkan - Övriga intressen - Landskapet - Bedömning påverkan riksintressen - Säkerhet - Bedömning påverkan skyddade områden - Naturvärden - Bedömning påverkan miljökvalitetsnormer - Geologi och hydrologi - Miljömålen - Kulturmiljö - Kumulativ påverkan Kontroll av verksamheten Alternativredovisning Enligt 6 kap. 7 miljöbalken skall sökande undersöka möjliga alternativa platser samt motivera varför vald plats är mest lämpad. Lämpliga alternativa platser på Gotland bör således vara sådana områden som utpekats som riksintressanta för vindbruk. 21

7 BILAGOR Bilagorna nedan kommer att finnas tillgängliga i samband med samrådsmötet och även vara tillgängliga på projektets hemsida: www.vattenfall.se/nasuddenostvind 1. Naturvärden inom projekteringsområdet (Pöyry maj 2014) 2. Fågelfaunan på östra Näsudden (Ecocom AB, maj 2014) 3. Fladdermöss vid Näsudden på Gotland (Rydell 2014) 4. Synlighetsanalys, kartorna utvisar varifrån vindkraftverken är synliga 5. Fotomontage från fem positioner (Falo-Vind 2014) 6. Utlåtande om visuell påverkan på riksintressen för kulturvården (Kula 2014) 7. Ljudutbredningskartor (ÅF 2014) 22