MÅNGFALDSBAROMETERN 2012

Sociologiska institutionen MÅNGFALDSBAROMETERN 2012 Ansvariga: Orlando Mella, professor Irving Palm, docent November, 2012

PRESENTATION Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitetet, tog år 2005 initiativ till en mångfaldsbarometer, som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Vi vill bidra till diskussionen om detta ämne genom att med hjälp av resultaten från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som återfinns i den svenska populationen idag. En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna problematik hanteras på ett rätt sätt, något som har stor betydelse för det framtida svenska samhället. Den första rapporten publicerades 2005 med redovisningen av de första resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen. I de följande Mångfaldsbarometern 2006 2011, publicerades resultaten från de nya undersökningarna och jämförelser gjordes med tidigare år. Nu presenteras resultaten från 2012 års mätning. De aktuella attityderna till mångfalden hos den svenska befolkningen redovisas och kommenteras. Även denna rapport bygger på en undersökning av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (1000 personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska materialet och jämförelser görs med resultaten från åren 2005-2011. Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för Mångfaldsbarometern. Databashantering: Christian Söderlind & Daniel Söderlind Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning är ett forskningsprojekt som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. 2

SAMMANFATTNING AV RESULTAT 1. Det finns i Sverige en mycket stabil grupp som under alla omständigheter kommer att visa extremt negativa attityder. Den utgör år 2012 5,6% av befolkningen (6,3% om man bara tar hänsyn till de som är födda i Sverige). Beroende på vad som händer i det svenska samhället i speciellt relation med den ekonomiska krisen, kan denna grupp öka till 11,4%, som utgör andelen som medger att de har haft dåliga erfarenheter med invandrare. Extrema händelser, till exempel kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om växande hot från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den extrema gruppen växer till 20,3% på basis av de som medger extremt stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem kan gruppen med extremt negativa attityder ytterligare växa bland de som anger att de aldrig interagerar med invandrare. År 2012 var det 32,8%. 2. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de hade mycket eller ganska goda erfarenheter. Under de följande åren har andelen med goda erfarenheter varierat något och för år 2012 ökar den till 69,5%. Samtidigt är det för varje år mellan 11-14% av de svarande som markerar att de har dåliga erfarenheter, år 20122 är 11,3%. Det kan även noteras att resultaten för år 2012 uppvisar att en viss polarisering ägt rum. De med mycket goda och de med mycket dåliga erfarenheter ökar något jämför med föregående år. 3. Kvinnor har i större utsträckning än män mycket goda eller ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets eller kurskamrater. För året 2012 blir de goda erfarenheterna 72,4 % en ökning jämfört med tidigare år. 4. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i större utsträckning mycket eller ganska goda erfarenheter av invandrare som arbets eller kurskamrater, däremot är andelen med goda erfarenheter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på landsbygden eller i glesbygd. 5. De yngre svenskarnas negativa erfarenheter visar en viss trend att öka 3

SAMMANFATTNING AV RESULTAT från 11,3% 2009 till 18,8% 2010 för att sedan minska något till 16,9% året 2012. 6. Ett påstående som ges stort stöd är Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. Andelen som instämde i detta var 72,4% år 2005, och har sedan fortsatt att ligga på lite drygt 70%, för år 2012 blir andelen 72,1%. 7. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006 ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,6% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar andelen något till 62,9% för att sedan minska och 2012 stanna på 59,5% Man kan kommentera i detta avseende att invandrare måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma skyldigheter, det vill säga att följa landets lagar. Invandrare är således välkomna och skall ha samma sociala rättigheter men det finns ett förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs landets dörr för dem. 8. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de globala, positiva attityderna över de negativa, och detta mönster gäller för alla åren, 2005-2012. 9. De som har högre utbildning är positivare till mångfalden än personer med lägre utbildning. Detta förhållande kvarstår även under 2012. 10. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden samt en relativt stor andel lågutbildade anger att de saknar erfarenheter, 35,1% år 2012. 11. Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Även för variabeln kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden 2005-2012. 12. De flesta svenskarna är positiva till mångfalden men det förekommer också extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder beräknades till 4,1% för år 2005, och ökar till 5,1% för år 4

SAMMANFATTNING AV RESULTAT 2006. För år 2007 är andelen på 4,9%. År 2008 sker en viktig ökning till 5,8%, minskar något till 4% för året 2009 och ökar till 5,7% för året 2010. Andelen minskar något 2011 och ökar igen till 5,6% år 2012. 13. De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning och ökar till 10,3%, men också för dem som bara har gymnasieutbildning, till 7,3% året 2012. 14. När man beräknar ett index som mäter attityderna till mångfalden i relation till dimensionen arbete blir de positiva, och det gäller för alla åtta åren. Kvinnorna är dock positivare än männen (statistiskt signifikanta skillnader). 15. De flesta svaren är positiva till mångfalden, men de tyder också på stora krav på invandrarna. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor fick 80,1% av instämmande svar år 2005. Andelen ökade till 81,9% år 2006 och får samma nivå, 81,8% år 2007, minskade något år 2008 till 79,7% för att sedan öka till 81,1% år 2009 och ökar ytterligare till 83,8% året 2010, minskar 2011 och får 81,6% år 2012. 16. Uppfattningen bland större delen av svenska folket att invandrare skall ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna och det gäller för alla åren 2005-2012. 17. När man jämför attityderna enligt födelseland, visar de att de som är födda i ett utomeuropeiskt land är mest positiva till mångfald. De som är födda i Sverige eller i ett annat land i Europa är något mindre positiva. Det gäller för samtliga år men inbördesförhållandet mellan de två senare grupperna varierar. 18. Attityderna till mångfalden i förhållande till religion är väsentliga. Vi byggde ett index som mäter attityder i förhållande till religion. För året 2012 är 47,9% mycket eller ganska negativa. Männen är dessutom negativare än kvinnorna och andelen negativa attityder är 54,4% för män och 45,6% för kvinnor. Hos de som bara har grundutbildning blir 5

SAMMANFATTNING AV RESULTAT dessa negativa attityder 63,3% medan andelen minskar till 34,8% hos de som har högskolutbildning. Vår prognos är att de negativa attityderna förmodligen kommer att öka något på lång sikt bland de som har högskolutbildning. 19. En viktig fråga i relation till religionen var följande: I flera europeiska länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja Svarsalternativen var helt acceptabelt, ganska acceptabelt, tveksam, ganska oacceptabelt, helt oacceptabelt, vet inte. Följande diagram sammanfattar svaren: Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är 6

SAMMANFATTNING AV RESULTAT kompakt. 85,4% respektive 81,8% anser att de är helt eller ganska oacceptabla. Motståndet mot chador är däremot mindre, 37,7% medan Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla, 65,7% respektive 65,5%. 20. Vi har konstruerat ett index som mäter hur folket förhåller sig till samtliga slöjor. Resultatet visar att 20,3% av de som besvarade frågeformuläret visar ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor, något som kan anses vara en bra indikator för graden av islamofobi i Sverige. 21. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att Religiösa friskolor motverkar integration. Denna fråga ställdes först året 2006 och 2007 är andelen som instämmer något lägre, 56,3%, men fortfarande är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd till dessa skolor. 19. Attityder till mångfalden i förhållande till bostaden är också viktiga och när vi räknade andel mycket eller ganska negativa blir resultatet för året 2012 39,9%. 20. Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta, drygt hälften svarade genom att ta avstånd från påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur, åren 2005-2011 men andelen som tar avstånd minskar 2012. 21. På samma sätt instämmer de flesta individerna i samplen att Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur, med 64,7% år 2005, 63,9% år 2006, 60,7% år 2007, 61,8% år 2008, 62,9% år 2009 och minskar något till 60,3% för året 2012. Men samtidigt de som instämmer med påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor utgör en stor majoritet (se punkt 14). Det tycks finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag men de måste integreras i en gemensam svensk kultur, kan vara en möjlig tolkning. 22. Mångfalden innefattar många kulturer och etniska grupper, något som kommer fram i svaren till påståendet Det finns grupper av invandrare 7

SAMMANFATTNING AV RESULTAT som inte klarar av att integreras i vår kultur. 64,0% instämde med påståendet år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något till 66,9% år 2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år 2009 för att sedan öka igen att stanna på 66% året 2012. En tolkning är att majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper kommer inte att kunna integreras till det svenska samhället. 23. Vi sammanfattar attityderna i relation till kulturen genom att kalkylera ett index om negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och sedan kategorisera dem. Det som kommer fram är att 46,7% är mycket eller ganska negativa medan 20,4% är mycket litet negativa. 24. När man sammanfattar attitydernas nivå enligt de fyra dimensioner som vi har presenterat: arbete, religion, kultur och bostad, kan man konstatera att dimensionen arbete ger till största delen positiva attityder. De andra visar snarare negativa än positiva attityder och det gäller främst dimensionen religion. 25. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationaliteter och folkgrupper föras samman, beroende på kulturella avstånd. Det blir en grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, turkar, romer, chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosnier, polacker och greker. De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandrare /främlingskap är norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner. 26. Ett index som mäter kulturellt avstånd till de nationaliteter och folkgrupper som nämns ovan, visar att det finns en tendens att betrakta den första grupp på större kulturellt avstånd. 27. På frågan om hur ofta den svarande umgås med personer som invandrat från andra länder visar det sig att 32,75% aldrig interagerar med utomeuropeiska invandrare. Enligt denna studie är det därför en tendens till att ha positiva attityder till mångfalden men att behålla invandraren och vissa nationaliteter på större kulturellt avstånd, med andra ord, det är inte samma sak att medge positiva attityder och att ha nära kulturellt avstånd. 8

BESKRIVNING AV SAMPLET ÅR 2012 Typ av undersökning: Attitydundersökning genom postenkät. År och månad: maj-juni 2012. Slumpmässigt urval, hela Sverige. Samplet: 1000 individer. Samplet 2012 har en balanserad andel av kvinnor och män, 49,8% för kvinnor (som kan jämföras med nästan samma proportion för hela riket enligt SCB) och 48,2% för män. Åldersintervallet är mellan 18 till 78 år, med en genomsnitts ålder av 50 år. När det gäller ålderskategorierna, är kategorin yngre överrepresenterad i viss mån och kategorin äldre är något underrepresenterad jämför med fördelningarna i hela riket. ålderskategorier Frekvens Procent <= 30 147 14,7 31 50 334 33,4 51 65 299 29,9 66 + 220 22,0 Total 1000 100 Utbildningsnivåerna visar en struktur med en viss underrepresentaion av gymnasial utbildning och kategorin högskoleutbildning överrepresenterad i någon mån. 9

BESKRIVNING AV SAMPLEN ÅR 2005-2011 2011 Könsfördelningen hade vissa obalanser under tidigare år, speciellt för året 2011, men för 2012 blir det en adekvat fördelning utifrån hur variabeln kön fördelas i den svenska populationen. Det finns en viss överrepresentation av personer som är 66 år eller äldre, men proportionerna för de olika åldersalternativ har varit nästan desamma för alla år. Det finns en viss överrepresentation av personer med högskoleutbildning och för alla år. Å andra sidan bör uppmärksammas att det blir nästan samma proportioner för de olika utbildningsnivåerna de olika undersökningsåren. Det slumpmässiga samplet består av ett mindre antal personer (ca 4%) födda i ett annat land i Latinamerika, Afrika, Asien och ett större antal födda i ett annat land i Europa, ca 9% varje år. 10

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND De som hade mycket eller ganska goda erfarenheter har ökat från 2006 till 2012. Året 2012 minskar de som medger att de saknar erfarenheter. De som hade mycket dåliga erfarenheter har varje år varit få personer men ökar året 2012 till 3,3%. Kategorin ganska goda erfarenheter är den som får flest markeringar, 38% året 2012. Attityderna tenderar därför att radikaliseras: ökar de extrema attityder, både de som medger mycket goda och de som medger mycket dåliga 100% 80% 60% 40% 20% 0% 22,4% 21,3% 21,4% 21,6% 19,2% 12,3% 11,3% 11,8% 11,1% 11,4% 65,3% 67,4% 66,8% 67,3% 69,5% år 2006 år 2008 år 2010 år 2011 år 2012 Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Mycket eller ganska goda erfarenheter I diagramet kan man se att de som har mycket/ganska goda erfarenheter ökar 2012 till 69,5%. De mycket/ganska negativa håller sig konstant kring 11% och de som säger att de inte har erfarenheter med invandrare minskar. 11

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH UTBILDNING Utbildning Invandrarerfarenheter Mycket eller ganska goda erfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Saknar erfarenheter Grundutbildning 53,0% 11,9% 35,1% Gymnasieutbildning 63,4% 13,4% 23,2% Högskolestudier 81,4% 8,8% 9,8% Utbildningsnivån associeras starkt med den typ av erfarenheter som de intervjuade deklarerar: de som i större utsträckning medger att de har haft goda erfarenheter är de som har högskolestudier medan de som har endast gymnasie eller grundutbildning är de som deklarerar mindre positiva erfarenheter. Skillnaderna i attityder enligt utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla år. De som har bara grundutbildning visar att deras mycket/ganska goda erfarenheter ökar 2012, likaså ökar något de som medger att de saknar erfarenheter. 12

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH KÖN Kvinnor har visat en trend till positivare attityder i samband med erfarenheter att arbeta/ studera med kollegor med invandrarbakgrund än män vid de flesta mätningstillfällen: år 2006 66,1%, år 2007 62,7%, år 2008 69,1%, år 2009 71% och 72,4% året 2012. Attityderna även hos män är övervägande mycket och ganska positiva men i mindre utsträckning än hos kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder har dock inga signifikanta skillnader. Kön 2012 Mycket eller ganska goda erfarenheter Invandrarerfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Saknar erfarenheter Man 66,4% 14,4% 19,2% Kvinna 72,4% 8,5% 19,1% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 Man år 2010 år 2011 år 2012 66,4% 19,2% 14,4% Mycket eller ganska goda erfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Saknar erfarenheter 80,0% 70,0% 72,4% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 Kvinna år 2010 år 2011 år 2012 19,1% 8,5% Mycket eller ganska goda erfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Saknar erfarenheter 13

RESULTAT ESULTAT: ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH ÅLDER Mycket/ganska goda erfarenheter Mycket/ganska goda erfarenheter Mycket/ganska dåliga erfarenheter Mycket/ganska dåliga erfarenheter När erfaremnheter med kollegor med invandrarbakgrund studeras i relation till ålder, varierar attityderna i större utsträckning över tid. Det kan noteras att drygt 70% bland yngre och medelålders medan endast drygt 50% bland äldre har mycket eller ganska goda erfarenheter. De goda erfarenheter hos yngre visar dock en tendens till att minska, samtidig som det alltid har varit så att yngre deklarerar mycket eller ganska dåliga erfarenheter i större utsträckning än äldre, detta beroende delvis på att äldre tenderar i stor utsträckning att använda kategorin saknar erfarenheter, dels att många ungdomar kan känna sig i konkurrens med invandrare beträffande arbetsmarknaden. 14

RESULTAT ESULTAT: ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH ÅLDER Ålder och utbildning Mycket eller Mycket eller ganska goda Saknar ganska dåliga erfarenheter erfarenheter erfarenheter Ung grundskola 71,9% 22,8% 5,3% Ung gymnasie 66,9% 24,1% 9,0% Ung högskola 86,4% 9,8% 3,9% Äldre grundskola 40,6% 10,9% 48,5% Äldre gymnasie 50,6% 9,9% 39,5% Äldre högskola 65,1% 5,0% 29,9% 30,0% Mycket eller ganska dåliga erfarenheter 25,0% 20,0% 22,8% 24,1% 15,0% 10,0% 9,8% 10,9% 9,9% 5,0% 5,0% 0,0% Ung grundskola Ung gymnasie Ung högskola Äldre grundskola Äldre gymnasie Äldre högskola Om vi kombinerar ålder och utbildning med goda eller dåliga erfarenheter finner vi att unga med gymnasieutbildning är de som medger med större proportion (24,1%) mycket eller ganska dåliga erfarenheter. På nästan samma nivå finns ungdomar med bara grundskoleutbildning. Detta kan spegla de svårigheter som svenska ungdomar har idag för att komma in på arbetsmarknad, samtidigt som det bekräftar något som andra undersökningar redan har påpekat, att bland gymnasieungdomar finns negativa attityder till invandrare. 15

, 2012 POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN, 2012 Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner Instämmer helt eller delvis Instämmer helt eller delvis Varken instämmer eller tar avstånd eller vet ej Varken instämmer eller tar avstånd eller vet ej Tar avstånd helt eller delvis år 2005 56,3% 17,8% 26,0% år 2006 53,8% 17,6% 28,6% år 2007 52,2% 17,2% 30,5% år 2008 56,9% 17,0% 26,1% år 2009 53,0% 17,7% 29,2% år 2010 50,6% 17,8% 31,7% år 2011 51,3% 18,0% 30,7% år 2012 50,0% 19,1% 30,9% Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning Tar avstånd helt eller delvis år 2005 72,4% 11,3% 16,2% år 2006 72,6% 10,6% 16,8% år 2007 71,3% 11,3% 17,4% år 2008 74,3% 10,5% 15,1% år 2009 72,8% 13,4% 13,9% år 2010 71,4% 12,5% 16,2% år 2011 71,5% 12,0% 16,5% år 2012 72,1% 12,3% 15,6% Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det Instämmer helt eller delvis Varken instämmer eller tar avstånd eller vet ej Tar avstånd helt eller delvis år 2005 60,1% 19,1% 20,8% år 2006 57,0% 19,3% 23,7% år 2007 57,8% 19,5% 22,7% år 2008 58,8% 20,4% 20,8% år 2009 56,0% 22,7% 21,3% år 2010 57,8% 20,8% 21,4% år 2011 57,0% 22,4% 20,6% år 2012 56,1% 21,2% 22,7% Tre påståenden indikerar positiva attityder till mångfalden: a) Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner, b) Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning och c) Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det. Endast hälften av svenskarna är positiva till påståendet Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner och det måste betraktas som något problematiskt. Det innebär att många ser det som nödvändigt att invandrarna ska anpassa sig kulturellt. Positivare attityder får påståendet Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning, året 2012 är det 72,1% som instämmer helt eller delvis med påståendet. En majoritet 2012, 56,1% instämmer helt eller delvis med påståendet det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det 16

RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG POSITIVA ATTITYDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Diagramet visar tendenserna över de 8 år som vi har mätt attityderna till mångfalden. Man kan se att påståenden Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det och Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner minskar i instämmandet, något som kan indikerar att attityderna till mångfalden i Sverige blir sämre. 17

RESULTAT ESULTAT: POSITIVA ATTITYDER GENOM KÖN 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Beträffande påståendet Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner det har funnits skillnader mellan män och kvinnor under alla år som vi har mätt attityder till mångfalden och kvinnornas attityder har varit signifikant positivare än männens attityder. Under de tre senaste åren har dock både kvinnornas och männens inställning till påståendet försämras och det gäller speciellt för kvinnornas attityder. Samma tendens finns för män inför påståendet Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det och inför påståendet Alla invandrare som kommit hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. De svenska männens attityder till mångfalden försämras därför i ökande takt. 18

POSITIVA ATTITYDER OCH UTBILDNING 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet När vi jämför utbildningsnivåerna och positiva attityder till mångfalden, kan man se att den allmänna bilden är en försämring av attityderna. 2012 är attityderna till de tre påståendena mindre positiva för personer med endast grundutbildning, och det gäller speciellt för påståendet Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. Påståendena Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner och Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det får mindre positiva attityderna inte bara hos personer med gymnasial utbildning utan också hos den som har högskolestudier, en tydlig signal att attityderna till mångfalden försämras. 19

POSITIVA ATTITYDER OCH ÅLDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Personer i kategorin äldre är överlag mest negativa, tendensen är också att det kommer att bli ännu sämre. Det gäller alla påståenden. De yngre har varit mer positiva men 2012 markerar att denna positiva trend avbryts signifikant. Medelålders personer är de som har varit positiva och behåller trenden. Den nya situationen med ungdomar som negativa borde tolkas som en konsekvens av de svårigheter de har för att kunna skaffa ett arbete. 20

NEGATIVA ATTITYDER 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner: % som Instämmer helt eller delvis 40,2% 38,7% 36,8% 36,4% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 39,9% 39,2% 40,0% 39,7% år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Ett negativt påstående som får ett viktigt stöd är Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner. En successiv minskning ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,4% år 2008 men ökar igen för år 2009 till 39,9% och behåller sig kring 40% resten av åren, det gäller även för 2012. Påståendet uttrycker starka negativa attityder till mångfalden och att ca 40% av befolkningen instämmer med det innebär troligen en signal på latenta extrema attityder hos den svenska befolkningen. 65,0% 60,0% 55,0% 63,0% Alla invandrare som begår brott i Sverige bör tvingas att lämna landet % som Instämmer helt eller delvis 64,8% 63,7% 62,9% 60,8% 60,2% 60,3% 59,5% Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet, ca 60% instämde helt eller delvis i alla åren. 50,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige % som Instämmer helt eller delvis 15,8% 16,5% 15,7% 16,0% 18,0% 17,2% 16,2% 19,3% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Detta bekräftar att attityderna till mångfalden innehåller aspekter som tyder på att utrymme för bredd och positiv syn på mångfalden knappast finns. Det negativa påståendet som får minst stöd är Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, bara 19,3% instämde året 2012. De som tar definitivt avstånd är en majoritet, för hela perioden åren 2005-2012. 21

NEGATIVA ATTITYDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Som tidigare framkommit i rapporten är kvinnor mer positiva än män till etnisk mångfald i samhället, men när det gäller attityderna till påståendet att invandrare som begår brott bör utvisas ur Sverige ligger instämmandet från män och kvinnor på ungefär samma nivå, och tendensen hos kvinnorna är att bli negativare. De övriga två påståendena får större instämmande av kategorin män. 22

NEGATIVA ATTITYDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Om de tre negativa påståendena studeras utifrån variabeln ålder visar det sig åter igen att det är personer i kategorin äldre som instämmer i större utsträckning i dessa påståenden. Personer i kategorin yngre gör det också fast i något mindre utsträckning. Det är dock oroväckande att trenden är åt negativare attityder. 23

NEGATIVA ATTITYDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet Påståendena och utbildning associeras signifikant och ger en tydligare bild om negativa attityder. Personer med grundutbildning instämmer i samliga tre påståenden i större utsträckning än personer med gymnasie eller högskoleutbildning. Personer i den senare kategorin är de som har lägst instämmandegrad, men 2012 ökade de negativa attityder som uttrycks i de tre påståendena. 24

RESULTAT ESULTAT: ETT INDEX SOM MÄTER GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Med hjälp av de negativa påståendena Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det, Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner och de positiva påståenden Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner, Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning och Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det har vi konstruerat ett index som mäter de olika nivåerna av globala attityder till mångfalden. Vi balanserar tre positiva och tre negativa påståenden och viktar dem enlig deras loading i en faktoranalys. Indexet varierar mellan 9 (mycket negativa) till +9 (mycket positiva). Diagrammen visar nivåerna åren 2005-2012. Det framgår tydligt från diagrammen att för de åtta åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt inställda till invandrare (medelvärden kring 2 poäng och mellan -9 och +9 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader mellan åren. De som visar någon grad av negativa attityder är dock en stor grupp. Det är dessa som ger möjligheter till att extrema negativa attityder kan komma fram och växa. Attityderna var i genomsnitt positivare år 2005 jämfört med de följande åren. År 2008 uppvisade en viss återhämtning, medan årets resultat är det lägsta hittills. Det speglar en försämring av attityder till mångfalden. Medelvärdet 2,2 visar att attityderna är snarare positiva än negativa men trenden går åt mindre poäng och det innebär att svenskarnas attityder förändras och blir negativare. 25

KÖN OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Globala attityder till mångfalden genom kön man kvinna 3,40 3,13 2,99 3,20 2,77 2,77 2,76 2,84 1,71 1,21 1,41 1,55 1,49 1,51 1,43 1,12 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Medelvärdet för indexet för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga åtta år. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla år. Kvinnormas trend är stabil och visar inte några förändringar de senaste fyra åren. Männens trend är däremot åt ökning av de negativa attityderna och 2012 visar den sämsta nivå av alla år. 26

UTBILDNING OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Globala attityder till mångfalden och utbildning 5,00 4,00 4,24 3,69 3,85 3,92 4,18 3,80 4,05 3,79 3,00 2,00 1,00,00-1,00 1,96 1,79 1,67 1,53 1,28 1,18,90,98,41,12,15,00 år 2005 år 2006 år 2007-,21 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 -,32 -,34 -,29 Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskolestudier När det gäller sambandet mellan utbildning och globala attityder till mångfalden, är det de som har högre utbildning som är de mest positiva till mångfalden. Den högre nivån på dessa positiva attityder, speglas av ett högre medelvärde i indexet år 2005 4,24, minskar något år 2006 till 3,69 för att sedan öka år 2007 till 3,85, år 2008 till 3,92 och ökar ytterligare något, till 4,18 för året 2009 och sedan minskar till 3,79 år 2012. De som endast har gymnasial utbildning visar däremot positiva men låga och minskande nivåer på attityderna till mångfalden och medelvärdet reduceras till 0,98 år 2012. De som har endast grundutbildning är de som har varit mest negativa och ligger på 0,29 poäng året 2012. Skillnaderna mellan utbildningarna är statistiskt signifikanta för alla åren. 27

ÅLDER OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Globala attityder till mångfalden och ålder 4,00 3,76 3,00 2,00 1,00 3,47 3,25 3,01 2,78 2,75 2,72 1,92 1,83 1,60 1,23 1,08 2,95 2,61 2,14 1,45 3,19 2,85 1,64 1,05 2,98 2,76 2,55 1,89 1,85,93,83 2,84 2,35 1,94,53,00 0 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 18-30 år 31-50 år 51-65 år 66 eller + Beträffande sambandet mellan ålder och globala attityder till mångfalden är det särskild äldre som är de mest negativa. Personer i ålderskategorier 31-50 år och 51-65 år är ganska stabila i mer positiva än negativa attityder. Ungdomar nämligen personer i kategorin 18-30 år har varit de mest positiva men inte längre. Trenden till negativare attityder från 2010 bekräftas 2012 och nådde 2,35 poäng i skalan. Sammanfattningsvis kan man säga att äldre fortsätter att vara de mest negativa i en trend som pekar år negativare attityder, och ungdomarna är inte längre de mest positiva, trenden pekar också till negativare attityder. 28

BOSTADSORT OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN De som bor centralt i storstad är de som är mest positiva till mångfald. De som bor i ren glesbygd eller landsbygd, visar negativare attityder än de som bor centralt i storstäder. Attityderna blir mindre positiva för de som bor i mindre stad eller tätort, något som aktualiserar frågan om det inte är en reaktion på integrationspolitiken som försöker sprida invandrare över hela landet. Globala attityder till mångfalden 2005-2012 storstad/centralt storstad/förort mindre mindre landsbygd/nära mindre tätort stad/centralt stad/ytterområde städer ren glesbygd år 2005 3,64 2,08 3,71 2,97 1,15 1,60 2,49 år 2006 3,15 2,79 2,24 1,97 1,35 1,69 1,97 år 2007 3,08 2,19 2,67 2,07 2,13 1,42 1,93 år 2008 3,22 2,61 2,29 2,10 2,25 2,17 1,97 år 2009 3,59 2,39 2,17 1,15 1,31 1,75 1,27 år 2010 3,57 2,51 1,93 1,22 1,41 1,88 1,85 år 2011 3,20 2,35 2,35 1,69 1,38 1,59 1,04 år 2012 2,87 2,54 1,71 2,04 1,96 1,39 -,93 29

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Profilerna för alla åtta år visar att det svenska folket i allmänhet ställer sig ganska positivt till mångfalden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attityder. Dessa definieras som de som befinner sig under 2 standardavvikelsen i förhållande till medelvärdet i indexet för globala attityder. Det innebär gruppen som får mellan 6 och 9 poäng i indexet som mäter globala attityder till mångfalden. 7,0 6,0 5,0 Extremt negativa attityder nådde 5,8% året 2008, minskade till 4% året 2009 och ökar igen till 5,7% året därpå. Trenden som visar diagramet tyder på att de extremt negativa attityderna ökar. Skillnaderna mellan åren är dock inte statistiskt signifikanta. 4,0 3,0 2,0 1,0,0 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Globala attityder till mångfalden Normala attityder Extremt negativa attityder år 2005 95,9 4,1 år 2006 94,9 5,1 år 2007 95,1 4,9 år 2008 94,2 5,8 år 2009 96,0 4,0 år 2010 94,3 5,7 år 2011 95,1 4,9 år 2012 94,4 5,6 30

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN OCH KÖN Extremt negativa attityder till mångfalden och kön man Kvinna Linjär (man) Linjär (Kvinna) i % 5,8 7,8 7,3 7,8 5,9 8,3 6,5 8,2 2,3 2,8 2,7 4,1 2,2 3,3 3,5 3,1 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Det är framförallt män som har extrema negativa attityder. När man jämför åren 2005-2012, kan man se att de extrema negativa attityderna är på en högre nivå för män. De negativa attityderna ökar dessutom signifikant mellan 2011 och 2012, från 6,5% till 8,2%. Kvinnor håller sig på de låga nivåerna av extremt negativa attityder. Deras attityder var 2,3% 2005 och stannat på 3,1% 2012. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla åren. 31

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN OCH UTBILDNING 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Extremt negativa attityder och utbildning 13,4% 10,8% 10,3% 9,1% 8,4% 8,4% 7,9% 7,8% 7,9% 7,2% 7,3% 6,6% 6,4% 5,9% 5,0% 4,4% 4,1% 2,6% 2,4% 1,9% 2,2% 1,4% 1,1% 1,2% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskolestudier i % De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade mycket år 2012 och är 10,8%. De som har högskolestudier visar däremot de lägsta nivåerna av extrema negativa attityder. De var endast1,9% 2005 och har ökat marginell till 2,2% 2012. De som har gymnasiestudier visar också höga nivåer av extremt negativa attityder vilka har ökat markant mellan 2005 och 2012, från 4,4% till 7,3%. Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla åren. 32

NEGATIVA ATTITYDER TILL T MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Arbetet är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet, genom att addera följande påståenden: Invandrarna är ett hot mot sysselsättningen, Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska löner, Invandrarna tar svenskarnas arbeten, Invandrarna arbetar ineffektivt och Jag föredrar att ha svenska kollegor. Indexet får följande fördelning: 33

NEGATIVA ATTITYDER TILL T MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET 1,35 Index negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet 1,30 1,29 1,28 1,31 1,25 1,26 1,20 1,23 1,21 1,23 1,15 1,18 0 poäng mindre negativa attityder 4 poäng: mycket negativa attityder 1,10 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Attityderna till de negativa påståendena varierar mellan 0 när man tar helt avstånd till 4 när man instämmer helt. De flesta informanterna placerar sig kring 1,2 poäng som motsvarar att ta delvis avstånd från påståendena. Den linjära linjen visar dock en uppåtgående tendens över tid. Sammantaget ökar de negativa tendenserna. 34

NEGATIVA ATTITYDER TILL T MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGT KÖN OCH UTBIDLNING 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 Negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbete och kön 1,29 1,40 1,37 1,06 1,08 1,07 1,32 1,15 1,38 1,20 1,41 1,38 1,16 1,16 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 man kvinna 1,51 1,13 Mönstret genom åren visar att kvinnorna har hela tiden varit mindre negativa än männen. En viss ökning av de negativa attityderna till mångfalden i förhållande till dimensionen arbete kan ses för året 2012 bland männen, men inte bland kvinnorna. Ett annat genomgående mönster är att personer med grundskoleutbildning är mer negativa och de med högskoleutbildning är mer positiva. Mönstren visar en stabil tendens. 35

NEGATIVA ATTITYDER TILL T MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET ENLIGT ÅLDER Tas hänsyn till variabeln ålder visar det sig att äldre genomgående är mer negativa än de andra kategorierna och trenden är att dessa negativa attityder ökar. Ungdomarna har varit mer positiva men 2011 och 2012 visar en ökning av de negativa attityderna. Att äldre personer visar negativa attityder till det främmande och därför till invandrarna är inte något nytt men att ungdomarna är det åldersintervall som visar de mest negativa attityderna är nytt och oroväckande. Troligtvis finns här oron för minskade arbetsmöjligheter och som associeras med invandrarna, som troligen ses som konkurrenter när det gäller arbetsmarknaden. 36

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Diagrammet visar associationerna mellan faktorerna åldern, kön och utbildning i samband med attityderna till mångfalden i förhållande till arbetet. Det gäller attityderna för året 2012, och illustrativt kan åtminstone urskiljas två mönster: faktorer som associeras med de mycket eller ganska negativa attityderna och faktorer som associeras med positiva attityder. De som tenderar att ta avstånd från de negativa påståendena är personer som är kvinnor och har högskolestudier. De mest negativa till mångfalden i förhållande till arbetet är män, äldre med bara grundutbildning, men också ungdomar med gymnasialutbildning 37

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN En betydande del av befolkningen har negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen och denna dimension verkar vara den som orsakar de mest negativa reaktionerna gentemot invandrare och mångfalden. Högre poäng, negativare attityder De mycket negativa attityderna till mångfalden kommer upp till 18,3% 2012 och representerar de högsta under perioden 2005-2012. Trenden, som speglas i den rätta linjen i diagrammet visar att de negativa attityderna sannolikt kommer att öka ytterligare under den närmaste framtiden. 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Mycket negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen 11,1% 16,3% 15,8% 14,7% 15,1% 17,4% 15,7% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 18,3% 38

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN GENOM KÖN När vi undersöker hur variabeln kön påverkar attityderna och vi skiljer mellan män och kvinnor, kan vi se att männen är negativare än kvinnorna (skillnaderna är statistiskt signifikanta). Kvinnorna ökar dock under 2012 sina negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen, och det gör också männen. Prognosen tyder på att de negativa attityderna till mångfalden i förhållande till religionen kommer att fortsätta öka den närmaste framtiden. 39

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN GENOM UTBILDNING När analysen skiljer mellan olika utbildningsnivåer, kan vi se viktiga skillnader mellan dessa (skillnaderna är statistiskt signifikanta). De som bara har grundutbildning är de mest negativa. Bland de som har gymnasieutbildning, är de som har negativa attityder mindre jämför med de som har grundskolutbildning, men de tenderar att öka 2012. De som visar i mindre grad denna typ av attityder är de som har högskoleutbildning men också de tenderar att öka 2012. De föreslagna prognoserna innebär hypotesen att de negativa attityderna kommer att öka för alla tre utbildningsnivåerna, och inte bara för dem som bara har grundutbildning utan också för dem som har gymnasieutbildning och högskoleutbildning. 40

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN GENOM ÅLDER Yngre svenskar är de som visade i mindre grad negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen för perioden 2005-2010 men treden förändrades och har börjat öka från 2011. Äldre svenskar är de som genomgående visar de mest negativa attityderna. Det är anmärkningsvärt att alla ålderskategorierna ökade de negativa attityderna till mångfalden i relation till religionen 2012. 41

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: FÖRTRYCK AV MUSLIMSKA KVINNOR OCH RELIGIÖSA FRISKOLOR Religionen är en dimension som mycket lätt orsakar negativa attityder, som till exempel vid påståendet Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige. En klar majoritet anser att så är fallet. Denna negativa attityd förstärktes från 58,5% år 2005 till 64,3% år 2009 och en liknande nivå 2012, 63,7%. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. Ställningstagandet till påståendet Religiösa friskolor motverkar integration fick år 2006 56,3% svar som instämmer helt eller delvis. Under de följande åren har andelen fluktuerad mellan 54% och 58% och 2012 är det 55,4% som instämmer helt eller delvis. Resultat visar på att mer än hälften av svenska folket delar uppfattningen att religiösa friskolor försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. 42

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR 2012 Vi har ställt följande frågor i relation till muslimska slöjor: I flera europeiska länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja Svarsalternativen var helt acceptabelt, ganska acceptabelt, tveksam, ganska oacceptabelt, helt oacceptabelt, vet ej. Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. Acceptansen av chador är också mindre, medan hyab och shayla bedöms av en majoritet som acceptabla. 43

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR Vi har byggt upp ett index (med data från 2010, 2011 och 2012, de år som dessa frågor om slöjor funnits med) som mäter hur folket ställer sig till samtliga slöjor. Indexet varierar mellan 0, när det finns inget motstånd till 4 när det finns totalt motstånd. Vi har sammanfattat indexet genom att konstruera intervaller (0-0,44); mycket litet motstånd (0,45-1,44); tveksam, vet ej (1,45-2,40); ganska stort motstånd (2,5-3,44) och (3,50-4) extremt stort motstånd. Histogrammet visar att den sista kategorin är ovanligt stort i förhållandet till resten av fördelningen. Man kan förstå motståndet mot vissa mycket omdiskuterade slöjor som burka eller niqab utan att betrakta samhället som rasistiskt. Det finns argument för att förstå och stödja motståndet, men när vi får som resultat att 20% är extremt emot muslimska slöjor kan man mycket väl betrakta detta som en indikator för islamofobi, och den nivå av allmänt extremt negativa attityder till mångfalden och invandrare (som presenterades tidigare), som uppnår 5,6% i Sverige för året 2012, kan väl bedömas öka till 20,3% när man preciserar till islam. 44

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR, GENOM KÖN, ÅLDER OCH UTBILDNING. 2010, 2011 OCH 2012 Tabellen visar att män och kvinnor har ett liknande mönster med undantag för kategorin extremt stort motstånd där mannen får en högre nivå än kvinnorna. Ålderskategorierna skiljer sig åt beträffande motstånd till muslimska slöjor. Ungdomarna (18-29 år) visar det minsta motståndet, i mitten placerar sig medelåldern (30-64 år) och äldre visar den högsta graden av extremt stort motstånd. Personer som bara har grundutbildning är de som visar det största motståndet mot muslimska slöjor, 54,2%. De som har bara gymnasieutbildning uppnår 46,4% i extremt stort motstånd medan de som har högskoleutbildning visat den lägsta nivån av extremt stort motstånd. 45

FAKTORER SOM FÖRKLARAR ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Tre faktorer associeras starkt med negativa attityder till religionen: ålder (äldre), utbildning (grundutbildning) och kön (man). Viktigast är utbildning enligt en regressionsanalys för kategoriska variabler som presenteras nedan. 46

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Vi har byggt ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i relation till bostaden, genom att lägga ihop påståenden Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund, Det är svårare att dela gemensamma utrymmen t ex tvättstuga, med personer som har en annan kulturell bakgrund, De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda och därför mer störande än svenska familjer, Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta, Jag föredrar att ha svenska grannar, Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar. Indexet kan variera mellan 0 (mycket positiva) till 4 (mycket negativa). Profilerna för åren 2005-2012 visar att fördelningarna ser ganska lika ut (olika sampelstorlekar medför att antal individer varierar). Medelvärdet för alla åtta åren är kring 2 poäng och det betyder att attityderna tenderar att placera sig i mittpunkterna, varken positiva eller negativa. 47

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Medelvärdet 4: instämmer helt; 0:tar helt avstånd Man kan se att trenden är stabil genom de sex mätningarna. Påståendet Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund får mest samtycke alla åtta åren. Påståendena som befinner i mitten i attitydskalan och som motsvarar varken instämmer eller tar avstånd, är Det är svårare att dela gemensamma utrymmen med personer som har en annan kulturell bakgrund, Jag föredrar att ha svenska grannar och Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar och De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda Positivare attityder finns till påståendet Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta. 48

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN GENOM KÖN, UTBILDNING OCH ÅLDER Av tabellen framgår att män är mer negativa än kvinnor till mångfalden även i förhållande till bostad. Även för faktorn utbildning i förhållande till bostad framkommer skillnader för olika utbildningsnivåer. Personer med grundskola som högsta avslutade utbildning är de mest negativa och personer med högskoleutbildning visar en lägre grad av negativa attityder. Beaktas faktorn ålder framgår för år 2012 att ju äldre personerna är desto mer negativa attityder uppvisar de. 49

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA ATTITYDER OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL BOSTADEN De mest positiva attityderna till mångfalden i förhållande till bostaden finns hos de personer som har högskolestudier och är kvinnor. 50

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Högre poäng, negativare attityder Vi bygger ett index av negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och använder följande påståenden: Invandrarna utgör en fara för vår kultur, De flesta invandrare lär sina barn värderingar som är annorlunda än de som behövs här, Den kulturella mångfalden innebär att vissa av våra värderingar går förlorade, Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. Indexet varierar mellan 0 (när attityderna inte alls är negativa) till 4 (när attityderna är mycket negativa/instämmer helt med det negativa påståendet). Profilerna är likartade alla åtta åren och kring 2 poäng. Det betyder att attityderna i denna dimension tenderar att placera sig vid varken instämmer eller tar avstånd. 51

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN alla dessa åtta år är lika i att kräva att invandrarna ska anpassa sig. Trenden ökar dock till 83,8% för året 2010 för att sedan minska något till 81,6% år 2012. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. När vi analyserar de olika negativa påståendena och jämför med varandra, kan vi märka att det finns en stabil profil genom de åtta åren. Påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur är det som får minst gehör. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor ingick inte i indexet, eftersom innehållet kan tolkas som negativt men också som inte nödvändigtvis negativa attityder till mångfalden. Det är slående hur de som svarade 52

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Majoriteten tycker att den etniska mångfalden utvecklar vår kultur: år 2005 instämde 64,7% helt eller delvis i detta påstående, år 2012 är andelen nere på 60,3%. Om svaren på detta påstående ställs i relation till svaren på det föregående om skyldigheten att anpassa sig, ligger det nära till hands att ställa frågan om anpassning till vad, kanske till en svensk kultur som förändras? Attityderna har varit stabila under de åtta åren men minskat något jämfört med de två första åren.. instämmer helt eller delvis. Å andra sida tycker majoriteten att det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. År 2005 är det 64% av svaren som instämmer helt eller delvis med påståendet. År 2006 sker en signifikant ökning till 69,3% men minskar sedan något de följande åren och 2012 är det 66% som Resultaten visar att dessa attityder till mångfalden är hårda och blir även negativare i relation till vissa invandrargrupper. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren, vilket betyder att det finns ett stabilt mönster genom åren. Det innebär att attityderna till mångfalden skiljer sig beroende på vilka invandrargrupper som det handlar om, och samtidigt att politiska åtgärder som inriktar sig på att förbättra de etniska relationerna i Sverige borde ta hänsyn till mångfasetteringen av mångfalden. 53

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN OCH KÖN För att bättre se på skillnaderna mellan olika år har vi kategoriserat indexet Tabellen nedan visar resultaten. viss ökning av de mycket negativa attityderna kan ses för året 2012. En betydande stor grupp är negativa till mångfalden i förhållande till kulturen: från ca 41% år 2005 till 46,7% år 2012. En När de negativa attityderna beaktas i förhållande till kultur och fördelas med variabeln kön, framkommer viktiga skillnader. Män visar betydligt mer negativa attityder till mångfalden i förhållande till kultur jämfört med kvinnor. När ganska negativa eller mycket negativa attityder adderas blir 53,6% och dessa negativa attityder har ökat 2012 jämfört med de andra åren. 54

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL KULTUREN De mest positiva till mångfalden i relation till kulturen är personer som har högskolestudier och är kvinnor. De mest negativa till mångfalden i förhållande till kulturen är äldre män med grundutbildning. 55

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN, SAMMANFATTNING 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 34,9 35,5 46,5 negativa i obetydlig grad tveksam vet ej 20,0 10,0 11,7 ganska/mycket negativa 0,0 arbete bostad kultur religion De mest positiva attityderna återfinns i förhållande till arbetet. De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religionen, som dessutom har blivit något negativare jämfört med året 2005. Något liknande händer med attityderna till mångfalden i förhållande till kulturen, som också har blivit en aning negativare året 2012. Att attityderna till mångfald är positivare i förhållande till arbete beror förmodligen på att många invånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets framväxt och utveckling bl. a. genom arbetskraftsinvandring. Däremot har vissa inslag i olika invandrargruppers kultur och religiösa utövande liksom koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de mer negativa attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur. 56

KULTURELLT AVSTÅND I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass lika eller olika de upplevde ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avståndskurva, graderad från 0 till 6, där 0 är inget kulturellt avstånd och 6 är maximalt kulturellt avstånd. Som väntat bedöms det kulturella avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grannländerna. Därefter följer tre nationaliteter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den västeuropeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskarna sedan en följd av år haft nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, judar och greker. Sedan placeras kroater, chilenare, ryssar, bosnier, serber turkar och thailändare. Längst bort placeras kineser, kurder, iranier, irakier, romer, somalier. I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det förklarar inte allt. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse. Nationaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som dominerande religion. romer somalier svenskar 6,00 5,00 norrmän finländare År 2012 irakier 4,00 engelsmän iranier kurder kineser 3,00 2,00 1,00 0,00 tyskar amerikaner polacker thailändare judar turkar greker bosnier kroater serber ryssar chilenare 57

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE/ FRÄMLINGSKAP MED HJÄLP AV FAKTORANALYS År 2012 Problematiken invandrare/ främlingskap formas i den första komponenten Den andra komponenten består av svenskar och etniska grupper som betraktas närmare svenskarna. Faktoranalys är ett statistiskt instrument som ger möjligheter till att explorativt undersöka vilken struktur som finns i en viss datainformation, i det här fallet det kulturella avståndet till olika etniska minoriteter och nationaliteter. Att det blir dessa faktorer innebär att personerna som svarade på frågorna tenderade att associera i sina svar till främst två typer av grupper. Den första gruppen utgör tillsammans de som antingen kommer från icke-europeiska länder, från östeuropeiska länder eller minoriteter som judar och romer. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som invandrarfaktorn eller faktorn med grupper som känns främmande för svenskarna. Den andra gruppen (faktor) klumpar ihop personer från västeuropeiska länder och amerikaner tillsammans med svenskarna. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som svenskar eller de som betraktas som närmare svenskarna. 58

UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE /FRÄMLINGSKAP År 2012 En grupp utgör invandrare och etniska minoriteter som känns främmande. Den andra gruppen består av svenskarna och de som bedöms som mycket nära. Diagrammet återspeglar det som sades tidigare. Genom att analysera det angivna kulturella avståndet kommer främst två grupper att formas: den svenska gruppen eller de som är som svenskarna, och invandrargruppen eller de etniska minoriteter och nationaliteter som känns som främmande. 59

INTERAKTION MED UTOMEUROPEISKA INVANDRARE Vi har frågat hur ofta personen som svarar på frågeformuläret umgås med personer från Norden (ej Sverige), Europa (ej Sverige och Norden), Latinamerika, Afrika och Asien. Med de tre sista alternativen (Latinamerika, Afrika och Asien) har vi byggt ett index som ger följande profil för år 2012: De olika tabellerna visar att oavsett de positiva attityderna, är interaktioner med utomeuropeiska invandrare mycket sällsynta. En högre andel män än kvinnor interagerar ofta med invandrare. Andelen personer med grundskola som högsta avslutade utbildning interagerar mycket sällan eller aldrig med invandrare, däremot ökar andelen hos de som har högskoleutbildning. Äldre interagerar sällan eller aldrig med invandrare och det gör inte heller en stor andel av de personer som befinner sig i kategorierna undre eller övre medelålder. Ungdomar är de som interagerar något mer. 60