FDB:s FDB:s Nyhter Nr 2 2014 Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska barn Foto: Klara Börjeson Vera Nord - sjunger om dyslexin Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken till hjälp s. 7 Verktygen för självkänslan s. 11 1
Ordföranden har ordet Tack alla medlemmar, föräldrar, barn och ungdomar som ställde upp i intervjuer och på andra sätt medverkade, när TV4 gjorde en stor nyhetssatsning om anpassningar vid nationella prov för elever med dyslexi. Det är modigt att medverka i TV. Det är mörker. modigt att öppet gå ut offentligt och prata om svårigheter. TV4 har på ett förtjänstfullt sätt belyst frågan. Ni har med er medverkan hjälpt till att sätta fokus på dyslexi och behovet av anpassningar, inte bara vid nationella prov, utan också i den dagliga undervisningen. Några av er har jag träffat. Ni har berättat vilka positiva reaktioner ni har fått på er medverkan, från andra barn, ungdomar, föräldrar och 2 Foto: Stefan Knorn lärare. Någon berättade för mig att det också blev en kick för självkänslan. Jag hoppas att den erfarenheten delas av alla som varit med. Framför allt är ni fantastiska förebilder för de barn och unga som kanske inte kommit så långt ännu - och som inte så gärna vill prata Jag om har sina ont i läs- huvudet. och skrivsvårigheter. Okej, svarar han, har du tagit OrDFÖrAnDen har OrDet Han har knackat flera gånger. Nu öppnar han försiktigt dörren. God morgon, säger han. Rummet ligger i Som sova föräldraförening lite till, gå härifrån. vill vi göra Han skillnad. stänger dörren. Att ha Magen läs- kny- och sig av lika delar ångest och skrivsvårigheter/dyslexi ska maktlöshet. Han tar bilnycklarna, inte kollar vara klockan. någon Han stor blir grej. sen. Ett par elever Kollegan i ser varje forskande klass på honom. en stor kunskap och har det. Det finns I dag igen? beprövad erfarenhet om hur Ja, svarar han och känner hur skolan det hettar kan bakom bemöta ögonen. elever Han-med läs- och skrivsvårigheter och hur man kan anpassa undervisningen. Tidig upptäckt, rätt pedagogiska insatser och en Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Alvedon? Ja, jag har migrän. Jag behöver den går snabbt och nästan omärkligt över ansiktet. Men vad ska jag göra, man kan ju inte säga åt en unge med migrän, att han ska gå till skolan. Han vänder sig om, det är för mycket. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Följ oss på facebook! Medlemsavgift Följ oss på facebook! Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. öppen och tydlig handlingsplan i varje skola, så skulle livet vara enklare för väldigt många elever och för väldigt många lärare. Det är en ledningsfråga på varje skola och i varje kommun. Vi är inte där ännu. Men, Han ni har knackat gjort flera gånger. skillnad! Det finns tigt dörren. nog inte God ett morgon, säg lärarrum, rektorsexpedition mörker. eller lokal skolpolitiker som Jag h kunnat undgå frågan. Tack Oke alla, som ställde upp. Alved Ja, ja sova li Han st ter sig maktlö kollar Kolleg nom. I dag Ja, s det he den går snabbt och nästan om vad ska jag göra, man kan ju migrän, att han ska gå till sko FDB:s det nyheter är för mycket. Foto: Stefan Knorn OrDF har O Läraren ler vänligt. Ni är fantastiska som tar det så lugnt, säger hon. Lugnt? Han begrundar ordet och tittar på sin fru. Vi håller på att gå sönder inombords. Barn och unga som inte går till skolan. Det kan finnas många orsaker, men som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi känner vi igen det. Vi känner igen smärtan, när dagen börjat med ont i magen eller huvudvärk. Timmar på toaletten, eller en stängd dörr och ett mörkt rum. Vi känner igen vanmakten, när skoldagar blir hemmadagar och datorn blir rummet för kompisar. När det gått för långt. Vi måste också våga ta i det svåra. Det går inte bra för alla elever i skolan. En del blir hemmasittare. Vi ska inte lasta oss själva, men det är ju det vi gör. Det är ingen tröst att veta att det är många föräldrar och barn som har gjort samma resa. Men vetskapen om att det finns fler kan ändå vara en styrka. Genom att tala om det, kan vi stötta varandra. Medlemsavgift FDB:s styrelse Huvudmedlem: Ordf: Eva Halldén, 200 kr/år Västerbotten Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Texten får kopieras, men ange källa. Pensionär/student: Kassör: Malin 100 Bengtsson, kr Skåne Skola/institution: Ledamöter: 500 Åke kr/år Strand, Östergötland, Redaktionskommitté: (får 5 ex av varje nummer) Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Halldén Betala Ann till Karlsson, bankgiro 5284-7670, Södermanland, plusgiro 10 39 34-6. Redaktör: Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län, Ange namn, adress och e-postadress. Lotta Person Fakta om föreningen Agneta Stalder, Stockholm. Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna FDB är rikstäckande och öpp FDB:s Suppleanter: styrelse Carina Falk, Västernorrland, Tfn 0708-41 50 51 Ordf: Eva Halldén, Västerbotten lotta.person@telia.com för alla. Föreningen vill främja Kassör: Camilla Malin Lund, Bengtsson, Västra Skåne Götalands län. samarbete mellan hem och s Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Ansvarig sprida utgivare: information, ta del av Yvonne FDB:s Ollman, nyheter Stockholm, Eva Eva Halldén, tfn 070-269 69 00 forskning och bevaka barns o Fredlund, Medlemstidningen Skåne, Ann Karlsson, ges ut 4 ggr/år Södermanland, Jessica Nyberg Tryckeri: ungdomars Linderoths tryckeri lagstadgade rättig Pettersson, Texten får Västra kopieras, Götalands men län. ange källa. FDB arbetar med rådgivning, Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Omslagsfoto: studiecirklar, Johannes Nordemar föreläsningar, ba Redaktionskommitté: Camilla Lund, Västra ungdomsläger samt ger ut FD Götalands Klara Börjeson, län, Agneta Wollert Eva Halldén Stalder, och Yvonne Ollman. Stockholm. NYHETER. Som medlem stö Redaktör: föreningens viktiga arbete! Klara Börjeson, 073-918 74 40 klara.borjeson@gmail.com Ansvarig utgivare: Eva Halldén, telefon 070-269 69 00 Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Klara Börjeson Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Följ oss på facebook!
Innehåll FDB:s Nyheter nr 2 2014 Ledare s. 2 Om årsmötet s. 3 Redaktören har ordet Vera Nord s. 4-6 Appar s. 7 Anna Tebelius s. 8-9 Bodin Aktuellt och s. 9-10 nyheter Hjälpmedel s. 11 Tre tips från s. 12 Anna Hej! Hej alla läsare, Klara Börjeson heter jag och är ny redaktör för FDB:s Nyheter. Som ni märker ser tidningen lite annorlunda ut mot förut. Det beror till stor del på att jag hade förmånen att få träffa flera av er under nätverksträffen i Örebro. Man kan nämligen säga att den här tidningen faktiskt är resultatet av alla de idéer och tankar som deltagarna hade kring tidningens innehåll. Det är också så här jag hoppas att tidningen kan växa fram även i framtiden. Därför är tips och reflektioner alltid uppskattat! Eftersom sommaren ligger framför oss hoppas jag att ni uppskattar att det här numret innehåller lite lättsammare läsning, och att tidningen kan få följa med till hängmattan och stranden. Läs om Vera som slagit igenom som artist och sjunger om dyslexi, eller få lite tips om bra appar till telefonen och datorn. I september kommer nästa nummer ut, med fokus på skolfrågor. Har du några tankar eller tips? Hör av dig! Glad sommar och trevlig läsning, Klara Börjeson Klara.borjeson@gmail.com Årsmöte FDB Örebro 5 april 2014 På årsmötet den femte april i Örebro valdes främst en ny styrelse. Styrelsen kommer till stor del bestå av samma personer som föregående år, och Eva Halldén sitter kvar som föreningens ordförande. Agneta Stalder från Stockholm blev nyvald som ordinarie ledamot. Man beslutade att valberedningen ska bestå av fyra personer spridda över landet. Mötet enades samtidigt om att lokalavdelningarna måste hjälpa valberedningen i sitt arbete. Det kan till exempel betyda att man tipsar om särskilt aktiva personer som man tror skulle passa i styrelsen. Det är omöjligt för valberedningen att på egen hand hitta alla eldsjälar som så väl behövs, och det är därför mycket viktigt att hela föreningen hjälper till. Till valberedningen valdes Britt-Marie Stavhammar, Marie Abrahamsson, Malin Johansen och Veronica Persson. Den nya styrelsen består av: Ordförande: Eva Halldén Kassör: Malin Bengtsson Ordinarie ledamöter: Åke Strand, Ann Karlsson, Yvonne Ollman, Jessica Nyberg-Pettersson, Agneta Stalder Suppleanter: Carina Falk, Camilla Lund Revisorer: Lars-Göran Strand, Alf Hedetoft Revisorssuppleant: Ann-Marie Carlsson 3
Dyslexi är bajs! Den 4 april hade Vera Nords debutsingel världspremiär. När vi ses har det bara hunnit gå en vecka. Trots det har hon redan varit med i TV4 Nyhetsmorgon och SVTs lokala nyhetsprogram ABC. Och så har hon blivit omskriven i bloggar och sociala medier och fått fans på Youtube. Elvaåriga Vera Nord kan inte låta bli att sjunga. När hon öppnar munnen kommer det sång. Det har det alltid gjort. Ibland måste hon anstränga sig för att inte sjunga. Som när familjen äter middag. - Vi har bestämt att ingen får sjunga vid bordet men ibland gör jag det ändå. Som när jag reser mig för att hämta mjölk eller så. Det bara kommer, berättar Vera. Debutsingeln Dyslexi är bajs handlar om Vera och hennes sätt att se på sin dyslexi. Den är piss och bajs. Den är i vägen och gör det svårt att hänga med i skolan. Enligt Vera finns det ingenting som är bra med den. Med tiden har hon däremot lärt sig olika metoder som hon kan använda för att den ska störa lite mindre. I skolan får hon till exempel använda en ipad mini på lektionerna. Och så tycker hon att ramsor och musik hjälper. Efter att hon och pappa Peter skrivit låten Dyslexi är bajs har hon sjungit den så mycket att hon nu kan stava till ordet dyslexi. - Fler och fler ord fastnar så det blir lättare att läsa för att 4 jag känner igen dem. I framtiden kommer det vara ännu fler, tror Vera. Vera Nord heter egentligen Barlach Nordensköld i efternamn. Men inte ens Vera själv kan stava till de krångliga namnen, så när skivbolaget föreslog Nord nappade Vera direkt. Vera Nord. - Det kändes som ett riktigt artistnamn, berättar Vera. Det är pappa Peter Barlach som skrivit musiken och vissa av texterna. Både han och Vera hoppades såklart att deras musik skulle spridas och tas emot med öppna armar, men ingen kunde ana att det på bara en vecka efter släppet skulle vara över 10 000 som sett videon på youtube. Det innebär att Vera får mycket uppmärksamhet och tvingas uppleva många nya situationer. Hade det inte varit för att hennes fötter står så stadigt på jorden hade Peter aldrig vågat ta steget och ge ut plattan. - Jag funderade mycket på det. Att utsätta en elvaåring med svår dyslexi för den här uppståndelsen. Men Vera är så cool, säger han. I musiken är Vera hemma. Hon smakar på toner, provar ljud, gör om slingor och experimenterar med genrers. Musiken gör som hon vill och hon förstår den. Med bokstäver är det annorlunda. På de vita sidorna i skolböckerna studsar de omkring. Huller om buller ligger de i oläsliga högar framför henne. I skolan får Vera specialundervisning en trappa ner från sitt vanliga klassrum. I början ville hon inte alls gå ner. Hon förstod inte varför hon inte kunde få samma hjälp uppe i det vanliga klassrummet tillsammans med sina kompisar. Hon vägrade. Skolan pratade med Veras föräldrar som fick prata med Vera. - Då kändes det bättre för Mamma och pappa sa ju bra saker. Att lämna klassen kändes inte så kul. I början var det också en hel del av hennes klasskompisar som var avundsjuka på hennes extra utrustning och ville ha likadan. Visst, du kan få den. Men då får du ta min dyslexi också, brukade Vera svara. Fortsättning på sid. 6.
5
Det var två år sedan diagnosen sattes, och idag har Vera förstått att dyslexin är här för att stanna. - Nu tänker jag att jag går ner dit och lär mig, så att jag i framtiden kan vara där uppe med resten av klassen, säger hon. Hemma i huset på Lidingö i Stockholm har Veras rum precis blivit klart den här söndagen i april. I ena hörnet står hennes piano som hon har ärvt från sin faster. På det ljusa träet sitter en handskriven vit lapp med svart text. Hej Vera, hoppas du får roligare med det här pianot än vad jag hade, hälsningar faster Lotta. Pianot kommer från farfar, men sångrösten tror Vera kommer från farmor. På plattan som kom ut den 21 maj finns till och med en låt om det. - I refrängen sjunger jag att jag kanske fick rösten från dig, så nu får du en sång av mig, berättar hon. Det är nästan alltid musik i Veras huvud. Om hon inte sjunger själv så lyssnar hon på något i sin telefon. Ofta väljer hon musik som passar den egna rösten eftersom det blir lättare att sjunga med då. För hon sjunger alltid med, även när det inte hörs. - När jag åker buss sjunger jag i huvudet. Men det syns på läpparna att jag sjunger för de rör sig. Jag lägger till och med stämmor i huvudet. Vera sätter sig ner vid det ljusa pianot och börjar spela. Hon tittar inte på några noter men spelar aldrig fel. Under hennes händer bildar de svarta och vita tangenterna en av artisten Adeles låtar. De förstår varandra. Musiken och Vera. Text och foto: Klara Börjeson Debatt om skolverkets nya regler Det har under våren förts en debatt om elever med läs- och skrivsvårigheters möjligheter att visa sina kunskaper på de nationella proven i svenska och engelska. 2013 beslutade Skolverket att förbjuda elever med dyslexi att använda sig av sina hjälpmedel under provet i årskurs 3 och 6. Det här fick många att reagera. Anledningen till skolverkets beslut är att provet i svenska ska testa elevens läsflyt såväl som läsförståelse. Därför får 6 man inte använda talsyntes eller annan form av uppläsning. Kritikerna menar dock att elever med dyslexi aldrig får visa sin läsförståelse med de nuvarande reglerna. Problemet med avkodning gör att kravet på läsflyt blockerar möjligheten att förstå texten. Monica Reichenberg, doktor vid Göteborgs universitet, är kritisk till regelverket och jämställer det med att ta bort glasögonen för elever med dålig syn. - Dyslexi är en funktionsnedsättning, och de som har dyslexi ska därför också få ha hjälpmedel, sa hon i en intervju till TV4 i april. På FDB:s hemsida finns det länkar till alla de inslag från TV4 där flera av våra medlemmar medverkade. Representanter för FMLS och FDB hoppas nu att vårens debatt ska få skolverket att ändra sina regler. www.fdb.se www.skolverket.se Text: Klara Börjeson
Alla dessa appar Det finns en uppsjö av hjälpmedel att använda sig av för att det ska gå lättare med läsningen och skrivningen. Bland annat kan man ladda ner applikationer till sina smarta enheter, såsom telefoner, plattor och datorer. Här nedan listar vi lite trix och knep som kanske kan hjälpa dig i din vardag. Har du fler tips? Hör av dig till oss och berätta! Du kan skriva till oss på vår facebooksida (gruppen heter Dyslexi-Föräldrarföreningen för dyslektiska barn), eller så kan du maila tidningens redaktör klara.borjeson@gmail.com Ladda ner ett så kallat tillägg till din dator. Det gör att du kan se alla webbsidor i ett format som är lättare för just dig att läsa. Ett tillägg är ett program som lägger sig i din webbläsare och blir en integrerad del i ditt surfande. Readability har flera varianter, samt en hel del appar att ladda ner. www.readability.com OpenDyslexic är ett typsnitt som är speciellt anpassat till personer med dyslexi. Bokstäverna är lite tjockare i nederkant, vilket ska få dem att stå stadigt på linjerna och inte hoppa runt på pappret. Typsnittet går att ladda ner till datorn, telefonen och plattan. Typsnittet är av open sourcekaraktär, vilket innebär att det är helt fritt att sprida och använda. www.opendyslexic.org Talsyntes är ett omtyckt hjälpmedel för att snabbare kunna ta sig igenom en text. Men många av de program som finns är krångliga och kräver tekniskt kunnande för att användas. Tor Ghai tröttnade och tog saken i egna händer. Han skapade en skärmläsare som bara har de allra mest nödvändiga funktionerna. 2013 vann hans uppfinning PTS Innovation 2013. www.tortalk.se Talsyntes, ett omtyckt hjälpmedel. Typsnittet OpenDyslexic 7
Hon vill ingjuta hopp - Jag vägrade acceptera eller se det som ett hinder som skulle stoppa mig från att få göra vad jag ville göra. Anna Tebelius Bodin hittade egna metoder för att hantera sina läs- och skrivsvårigheter. Det tog henne hela vägen till Harvard University i USA. Anna Tebelius Bodin har precis anlänt till konferensanläggningen i Örebro. Hon ska föreläsa på FDB:s familjeforum men hinner precis äta en kort lunch innan det är dags. Hon berättar om sin väg från att inte läsa eller skriva alls, till att stå framför publik och skriva på en whiteboard. 8 Lagom till julen i åttan kom de första betygen. Anna tyckte inte att hon fick de betyg hon förtjänade. Hon förstod att det hade att göra med hennes läs- och skrivsvårigheter och bestämde sig för att börja läsa. Efterhand blev det lättare och med övning kom läsflytet. När hon dessutom förstod att texterna hon lämnade in inte fungerade började hon öva stavning också. - Då lämnade man ju in texter som var handskrivna, och fanns det stavfel ansågs texten inte vara genomarbetad. I mitt fall var det ju så väldigt mycket felstavat, och jag tyckte inte att jag fick en rättvis bedömning. Så jag började öva. Plötsligt upptäckte Anna att det fanns stavningsregler. Regler som var logiska och som hon kunde memorera och använda vid läsning och skrivning. Reglerna kunde hon luta sig mot och likt en golvläggare som sakta bygger ihop ett helt golv av små bitar, kunde hon pussla ihop korrekta meningar. - Den logiska biten liknade matte, och matte har jag alltid gillat, berättar Anna. Anna växte upp i Alingsås med tre äldre syskon, ett ovanligt efternamn och en mamma som jobbade som rektor på gymnasieskolan. Längtan efter att få gå på gymnasiet i Göteborg istället blev motivationen som gjorde att hon orkade läsa. Tugga sig igenom text efter text. Det funkade. Hon kom till gymnasiet i Göteborg och fick fina betyg. - Det var en helt fantastiskt bra skola. Jag fick en väldig förståelse från lärarna och blev uppmuntrad i mina egna metoder. Hon började göra bilder istället för anteckningar. Det blev en metod som fick Anna att minnas föreläsningar och läroböcker. Efter avslutat gymnasium var Anna på topp. Kaxig över sina betyg sökte hon till Lunds Universitet och kom in på drömkursen. Det tog tre veck-
or innan allt föll. Universitet och gymnasium var långt ifrån samma och Anna drabbades av panikångest. Med hjälp av en psykolog kunde hon reda ut behoven och sakta ta sig tillbaka till självförtroendet och studierna. Hon fick en av de första Daisyapparaterna i Sverige och efter ytterligare tre år var hon redo för nya utmaningar. - Det är ju utmaningarna jag gillar. Att trycka på och komma framåt, säger hon. En masteruppsats, en resa till USA och ett oförglömligt möte senare fann hon sig själv på klassisk mark. Hon hade lyckats ta sig till det anrika Harvard University i Massachusetts. I Örebro har salen fyllts av åhörare. Anna sätter på sig sitt headset och kliver upp på scenen framför den stora vita skärmen. Framför sig har hon föräldrar och barn med dyslexi. Idag föreläser Anna om studieteknik och motivation. Hon förespråkar läsning och vill ingjuta hopp hos dem som lyssnar. FDB:s Nätverksträff i Linköping Ideellt arbete är vanligt i Sverige och fyller en viktig funktion i samhället. Särskilt som många engagerar sig av starka känslomässiga skäl. Det kan därför vara till stor hjälp att få träffa andra, utbyta erfarenheter och få inspiration i det fortsatta arbetet. Helgen den 20-21 september är det därför dags för nästa nätverksträff för lokala styrelser i Föräldrarföreningen för Dyslektiska Barn, FDB. - Träffarna är till för att den som arbetar ideellt ska få inspiration och information om saker som är relevanta. För att man ska få kraft och energi att arbeta vidare, menar Astrid Petersson, FDB Östergötland. Det är Östergötlands länsavdelning som står värd för nätverksträffen och Astrid Petersson utlovar en helg där positivism ska stå i centrum. Programmet är inte klart ännu, men deltagarna kommer att få lära sig mer om sociala medier, hur man gör för att få ett intyg inför universitet och högskola och en samlad rapport om sommarens lägerverksamhet. - Deltagarna ska ha en positiv känsla när de åker från Linköping och känna att det gav energi för fortsatt arbete, säger Astrid Petersson. Påverka Nätverksträffen Har du frågor som du vill att vi belyser? Maila till astrid.petersson@tele2.se så ska vi se vad vi kan göra! Vi ses 20-21 september i Linköping! - Dyslexi är ingen identitet. Jag är inlärningsspecialist och jobbar med att minimera problem. Dyslexi är definitivt ett problem, men om det också vore en identitet skulle mina insatser inte hjälpa. Identiteten vill man hålla fast vid och då är det viktigt vad man lägger i begreppet. Publiken i Örebro nickar igenkännande. Dyslexi är ingens identitet. Text och foto: Klara Börjeson Aktuellt Ny bok från Pavus Utbildning! Hjälpmedelsboken - från grundskolan till gymnasiet. För pedagoger och föräldrar till elever med behov av kognitivt stöd. En bok om hjälpmedel, strategier och verktyg för bland annat elever med dyslexi. I boken ges tips och råd som kan underlätta för föräldrar, men också för lärare. Kanske något att tipsa skolan om? Hjälpmedelsboken kostar 250 kronor och finns i deras webshop www.pavus.se Författare: Gunilla Gerland Utgivningsår: 2014 9
Aktuellt Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Hänt på Facebook På vår facebooksida är det ni medlemmar som bidrar till innehållet. Gillar du inte redan vår sida, så gå in och gör det nu! För dig som inte använder facebook har vi samlat ihop några av de tips som lagts ut på sidan de senaste månaderna. Det har handlat mycket om skolverkets nya regler för de nationella proven i årskurs 3 och 6. Många av er medlemmar medverkade i olika lokala nyhetssändningar i TV4. Vill man se inslagen i efterhand ligger de fortfarande kvar på sidan, det är bara att gå in och klicka. Vi delade ett inlägg av artisten Petter som han gjorde på instagram i april. Han har börjat läsa högt för sina barn varje kväll. Det gör han eftersom han menar att det är så viktigt för deras språkutveckling. Han uppmanar fler föräldrar, och kanske framförallt pappor, att bli duktigare på högläsning för barnen. Vill man följa Petter på instagram finns han på instagram.com/petteralexis Det kom tips om Magiska biblioteket, ett nytt tecknat program från UR som 10 lockar till läsning. En dag hittar Jakob och Emma till ett magiskt bibliotek där de möter märkliga karaktärer. Programmet finns på UR:s hemsida fram till mars 2015. Du hittar det på www.ur.se I Estland och Finland uppmärksammade man förra året den internationella läsveckan på ett speciellt sätt. På Biblioteket i Nickby fanns två hundar som man kunde läsa för. Ett bra sätt för barn med läs- och skrivsvårigheter att få en lyssnare som inte tröttnar. Dessutom rättade inte hunden när det blev fel, vilket åttaårige Christian Wermundsén tyckte var bra. Kanske något för svenska bibliotek? Klara Börjeson Ny film om det lilla barnet och orden Hur gör man för att väcka läsarintresset? Och när ska man börja introducera bokstäver för sitt barn? I Kod- Knäckarnas nya film Hitta språket! ges tittaren konkreta tips och övningar som kan hjälpa det lilla barnet att hitta glädjen i orden, böckerna och språket. Tid, samtal och stora öron är något av det som kan ge entusiasmen en extra knuff. Kod-Knäckarna är en ideell förening som erbjuder hjälp och kunskap om dyslexi och tidig språkutveckling och har handfasta tips om hur barns läs- och skrivutveckling stimuleras på ett pedagogiskt och roligt sätt. Föräldrar, lärare och förskolepersonal kan göra mycket för att hjälpa barnen att knäcka läskoden! Lotti Fred är projektledare för filmen, som kan ses helt gratis på Kodknäckarnas hemsida. www.kodknackarna.se En läsande klass blir inläst Barnboksförfattaren och mellanstadieläraren Martin Widmark är initiativtagare till projektet En läsande klass. Det syftar till att lyfta frågan om läsförståelse och tillhandahålla verktyg för läsförståelsestrategier. Den 23 april var det
Vara vän med verktygen Det ligger förväntan i luften. Äntligen har du lika stora möjligheter att lyckas på provet som alla andra. Du har fått ett hjälpmedel. Men så kommer osäkerheten. Tänk om det går dåligt ändå? Tänk om jag ändå inte kan svara på frågorna? Ett hjälpmedel i skolan kan vara en otrolig lättnad för ett barn med läs- och skrivsvårigheter. Men det kan också bli en blockering. Det menar inlärningsspecialisten Anna Tebelius Bodin. Tidigare kunde kanske dåliga studieresultat förklaras med läs- och skrivsvårigheten. Det har inte varit eleven själv som presterat dåligt, utan dyslexin. Men vad betyder det om resultaten ändå inte blir jättebra, trots hjälpmedel? Betyder det då att man är dum på riktigt? - Det är lättare att stå ut med ett dåligt resultat eftersom man kan leva kvar i illusionen av att man hade fått toppbetyg om man bara haft ett hjälpmedel, menar Anna. Det här kan sätta igång tankar och känslor i barnet som kan ställa till problem. Vad kan jag om jag inte ens kan prestera med hjälpmedel? En fråga som är helt befogad och antagligen skulle få de flesta att värja sig mot att ta reda på svaret, menar Anna Tebelius Bodin. Så vad ska man tänka på? Valet av hjälpmedel, eller alternativa verktyg som det också kallas, är viktigt. Utrustning som är teknologiskt svår att använda kan i värsta fall göra att självkänslan försämras. Som förälder är det därför viktigt att involvera sitt barn och fråga hur de känner kring hjälpmedel, och vad de förväntar sig av dem. - Börja med att utgå från dig själv. Hur skulle jag känna om jag var tvungen att ha en massa extra grejer på kontoret som ingen annan behöver? säger Anna Tebelius Bodin. Försök alltså sätta dig in i situationen istället för att bara måla upp det som fantastiskt. Att involvera barnet i processen och visa att man lyssnar på barnets åsikter stärker dessutom självkänslan. Bortsett från det fysiska hjälpmedlet är det viktigt att arbeta med just självkänslan hos barnet. En bra regel är att inte bara bekräfta resultaten, utan det som barnet faktiskt styr över. Ansträngningen, viljan och kämpandet. - Och att alltid lägga till ordet ännu. Många barn börjar till slut säga att de inte kan. T.ex. Jag kan inte läsa en hel bok. Lägg då till ordet ännu! Förmåga är inget statiskt tillstånd, det är faktiskt något man jobbar med, säger Anna. Med en stärkt självkänsla och rätt hjälpmedel kan det bli lättare att hantera situationer även när resultaten inte blir som man tänkt sig. Klara Börjeson Världsbokdagen, och då hade också samtliga låg- och mellanstadieskolor i hela landet fått boken En läsande klass. Den ligger också helt gratis på projektets hemsida. Agneta Stalder är ordförande för FDB Stockholm. - Jag fick höra att detta inte skulle bli inläst, och frågade då Martin Widmark om jag kunde hjälpa till. Han sa ja och jag började undersöka möjligheterna. Jag kom i kontakt med Inläsningstjänst, och nu kommer alla 800 texterna att bli inlästa och finnas tillgängliga helt gratis via en app. I nästa nummer kommer du kunna läsa mer om projektet En läsande klass. 11
FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STOCKHOLM Tre tips från Anna Hur lär vi oss egentligen saker? Alla människor brukar hitta sitt sätt att lära och ta in ny kunskap på. Men enligt Anna Tebelius Bodin finns det ändå konkreta sätt som hjälper de flesta att studera och minnas bättre. Här är hennes tre råd för bästa resultat. 1Du kan bara minnas det du tänkt. Har det hänt att du läst en hel sida men faktiskt inte kommer ihåg någonting alls? Ja, då beror det på att du inte har koncentrerat dig på texten och tänkt på vad du läst. Men det handlar också om allt det som läraren säger på lektionen, eller tränaren på träningen. För att minnas något måste vi ha reagerat på informationen på något sätt. Ilska, glädje, oförståelse eller kanske med samförstånd. Har du reagerat på det du läst är chanserna för att du ska komma ihåg det betydligt större. Börja med att kortfattat återberätta korta stycken när du har läst dem. När du känner att du är koncentrerad kan du öka textmängden och kanske bara stanna upp en gång per sida. Sitter du på en föreläsning kanske du har lättare att koncentrera dig och minnas om du ritar små bilder till det läraren säger. Prova dig fram! 2 Motivation och plikt är inte samma sak Att försöka få någon eller sig själv att göra något genom att framkalla pliktkänsla är ingen bra idé. Här vill Anna inspirera alla föräldrar att försöka hitta sina barns inspiration och motivation i livet. Är det TV- och dataspel som gäller? Har du frågat vad det är med spelen som lockar? Gör det! Uppenbarligen är det något som motiverar och fascinerar. Det kan vara grafiken eller musiken. Det strategiska tänkandet eller kanske kontakten med andra spelare. Ta reda på vad i spelandet som är den brännande punkten, och använd det i pluggandet. 3 Planera tiden Utan planering blir läxor gärna till en orosboll i magen. Med god planering blir den lediga tiden helt fri från dåligt samvete och istället en tid för återhämtning och roliga saker. Titta på hur mycket tid som finns i veckan. Skriv inte bara in när saker ska vara färdiga, utan även när de ska göras. På så sätt får ni full koll på veckan och ni vet att allt kommer bli klart i tid om bara den egna planeringen följs. Men planera inte den lediga tiden, full kontroll på dygnets alla timmar mår nog ingen bra av. Nästa nummer av FDB:s nyheter kommer i september. 12