Advokat med skatteperspektiv

Nyheter Utgiven av FAR Årgång 38 Pris 60 kronor Nr 6-7 2012 REDOVISNING Blir K3 försenat igen? FORSKNING Så beskrivs misslyckanden i finansiella rapporter REVISION Den auktoriserade revisorn fyller 100 år FAR VILL FÖRENKLA revisionen för K2-företag Advokat med skatteperspektiv Börje Leidhammar värnar rättssäkerheten i skatteprocessen 1

Ny utbildning för yrkesverksamma ekonomer! REDOVISNINGSEKONOM DFEI A 135 högskolepoäng FEI:s nya utbildning för yrkesverksamma ekonomer uppfyller de teoretiska kraven till fullo (grundnivå 90 högskolepoäng samt påbyggnadsnivå 45 hp) inför en auktorisation i FAR och SRF. Välj att gå hela utbildningen eller enstaka kurser. FEI erbjuder också aktualitetskurser för dig som redan har uppnått auktorisation. Läs mer på fei.se! KONTAKTA OSS PÅ: A INFO@FEI.SE A 08-545 137 90 A WWW.FEI.SE

nummer 6-7/2012 BALANS Ledare nummer 6-7/2012 Flaggan i topp för revisorn! Börje Leidhammar är advokat och professor i skatterätt. Han sticker ut hakan och menar att revisionsbyråernas skatteavdelningar ofta är mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Foto: Bosse Johansson. prenumeration Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration. 08-402 75 14, balans@far.se. Återbetalning medges inte vid förtida uppsägningar. Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till medlem@far.se I år är det 100 år sedan de första revisorerna auktoriserades. Och även om det är många år sedan företagen slutade hissa flaggan när revisorn var på ingång så är det en yrkeskår som har åldrats med grace och åtnjuter stort förtroende och respekt. Mycket har förändrats under de 100 år som har gått och jag kan inte låta bli att undra vad de sex revisorer som auktoriserades av Svenska handelskammaren 1912 skulle tycka om dagens revisionsverksamhet och de förutsättningar som gäller för revisorer i dag. Grunden för yrket är alltjämt att skapa förtroende, men synen på förtroende har förändrats genom åren. Då var förtroendet mer kopplat till personen, medan det i dag är mer kopplat till revisionsbyrån och dess renommé. Bra eller dåligt? Ja, det finns det säkert olika uppfattningar om. Balans har träffat Filip Cassel som är tredje generationens revisor och barnbarn till Isaac Cassel en av de första revisorerna som auktoriserades. I en intervju på sidan 18 berättar Filip Cassel om sitt revisorsarv. Arbetet på en revisionsbyrå handlar naturligtvis som i all affärsverksamhet en hel del om pengar och ett återkommande samtalsämne är debiteringsgrad. På Baker Tilly i Halmstad har man dock valt att inte prata om debiteringsgrad utan fokusera på medarbetarna i stället. Eller som kontorschefen Jan Carlsson uttrycker det: Vi vill tjäna pengar, men vi fokuserar inte på det. Och konceptet verkar fungera bra. På sista raden visar byrån en vinst på 20 procent. Läs mer i Balans serie om uppstickarna i branschen på sidan 22. Glad sommar! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Balans Box 6417 113 82 Stockholm Epost fornamn.efternamn@far.se Chefredaktör Pernilla Halling 08-506 112 41 Layout Anna Elgerot 08-506 112 43 Redaktör Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Annonser Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04, 0708-95 99 66, bo.lindberg@tidningenbalans.se Annonser Jan Söderstrand 08-622 62 02, 0703-79 93 08, jan.soderstrand@tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga 15 700 (2011) Införda artiklar åter ger författarnas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. Redaktör Charlotta Danielsson 08-506 112 49 Layout Mats Rimér 08-506 112 56 Jesper Karlsson 08-402 75 19 Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN 0346-8208 3

Nu snackar vi mobilt! Till alla företag som valt en mobil växellösning finns nu Konftel 300M, världens första konferenstelefon för 3G-nätet. Naturligtvis utrustad med Konftels patenterade ljudteknologi OmniSound 2.0 med superkänslig mikrofon och kraftfulla högtalare. Starta mötet och luta dig tillbaka - du hörs ändå. Kan det bli enklare? Vill du prova en Konftel 300M? www.konftel.com/se/try-and-buy Sätt i SIM-kortet & starta! Konftel 300M stödjer både 3G och GSM nätet. Besök www.konftel.com för mer information. Du hittar Konftel hos telekomhandlare över hela landet.

nummer 4/2010 BALANS Noteringar Foto: dreamstime innehåll 6-7/2012 10 25 35 Månadens gästkrönikör: 50 Olof Röhlander är författare och utsågs till årets talare av Talarforum 2011. 26 XX 11 noteringar. 6 frågor...... till Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, som i februari drog igång ett ränteuppror på twitter. 14 profil i balans. Börje Leidhammar. Advokaten med skatten nära hjärtat. 18 reportage. Revisorn 100 år. Revision i generation. Filip Cassel är tredje generationens revisor och det har hänt en hel del sedan hans farfar auktoriserades 1912. 22 uppstickarna i branschen. Del 2 Baker Tilly. På Baker Tilly i Halmstad pratas aldrig debiteringsgrad. 25 i branschen. Redovisningskonsult. Anita Nilsson i Halmstad har aldrig en tråkig dag på jobbet. 26 inblick. Eniro gör en Houdini peter malmqvist Blir K3 försenat igen? caisa drefeldt EUs inre marknad 20 år men fortfarande okänd Ewa Fallenius Vad händer med den finansiella rapporteringen i offentlig sektor? pär falkman 31 fördjupning. Verbala trolleritrick i finansiella rapporter niklas sandell och peter svensson Hur bestäms lösenbelopp vid tvångsinlösen? henrik karlström 38 debatt. Vi är varandras bästa säljare dan BRännström och steve ribbestam Kortsiktighet det sista en styrelse behöver arturo arques Ett nobelpris i ekonomi visar vägen för bättre uppsatser i Sverige Sven-arne nilsson Verkliga värden här för att stanna håkan andréasson 47 far har ordet. Udda och fattig men ändå så rik Dan Brännström Vi ska hjälpa medlemmarna att leverera kundnytta FAR behövs i FEEs arbetsgrupper 38 debatt. Vi är varandras bästa säljare. För att skapa trovärdighet för auktorisationen av redovisningskonsulter måste den se likadan ut i både FAR och SRF, det skriver Dan Brännström och Steve Ribbestam. 5

Y o u h a v e t h e k n o w l e d g e. W e h a v e t h e t o o l s. With IDEA, you can lower your cost of analysis, add more quality to your work and meet the new professional requirements regarding fraud and internal control by putting the power of IDEA to work for you. IDEA can read, display, analyze, manipulate, sample or extract from data files from almost any source mainframe to PC, including reports printed to a file. For more information about IDEA and to request a free demo, visit our website at: www.caseware-idea.se or send an e-mail to: infobv@caseware.com Ni är välkomna att besöka vår monter under FARs Branschdagar 27 28 september på Clarion Hotel, Stockholm.

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar revisorsval Finanschefen väljer revisor åt bolaget Revisionsutskottets makt när det gäller val av revisor är begränsad. Makten ligger hos finanschefen. Det menar Aktiespararnas vd Günther Mårder, som ser en trend i revisionsbyråernas relations byggande. Det är på bolagsstämman som revisorn ska väljas. Men i praktiken sker inga val på stämmorna. Vanligast är att ett förslag presenteras som sedan godkänns av aktieägarna. 2009 lagstiftades om att alla börsnoterade bolag ska ha ett revisionsutskott, och enligt kapitel 8, paragraf 49b, i aktiebolagslagen (ABL) är en av revisionsutskottets uppgifter att biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Men inte heller revisionsutskotten ser ut att sitta på makten. Jag skulle säga att det är finanschefen, eller ekonomichefen, som väljer revisor. Revisionsutskottet engagerar sig i de flesta fall inte när det är dags för val av ny revisor, i stället blir det något av en Beauty Contest. Finanschefen får uppdraget att gå ut och sondera marken och komma in med offerter, säger Günther Mårder. Det är då relationsskapandet kommer in i bilden. Günther Mårder ser en trend i att revisionsbyråerna allt mer försöker profilera sig genom att erbjuda kunskap gratis. Man bjuder exempelvis in till kostnadsfria seminarier om styrelsens ansvar. Då får man deltagare som Vem har makten över valet av revisor? Aktiespararnas vd Günther Mårder ser en trend i revisionsbyråernas relationsbyggande aktiviteter. man kan bygga relationer med och som sitter i revisionsutskott och styrelser, eller som är finanschefer, och så kan man bygga vidare på relationerna. Lyckas byrån bygga upp en stark relation med finanschefen ökar chansen att få ett uppdrag, säger Günther Mårder. Han menar att topprevisorerna och delägarna fungerar som dörröppnare och säljare. De skriver under revisionsberättelsen, men deras viktigaste uppgift är att bygga relationer med styrelseledamöter och finanschefer. Det är sällan urtypen av en revisor som står på årsstämmorna utan de som kliver upp i talarstolen är riktiga säljare, som talar utan manus och behärskar presentationstekniken till fullo, säger han. Men det finns en aspekt som spelar in vid valet av revisor och som man inte får glömma betonar Günther Mårder prestigeaspekten. Ett stort bolag kan inte välja en revisor som inte kommer från en av de största byråerna. Man kan helt enkelt inte riskera att bli anklagad för att inte ha valt den bästa. Skulle en smäll liknande HQ inträffa, och bolaget har en revisionsbyrå som ingen hört talas om, oavsett om revisorerna är specialister, skulle det bli ett ramaskri bland aktieägarna. Det här är något som cementerar marknaden, säger Günther Mårder. Charlotta DanieLSSon Foto: aktiespararna /dreamstime 7

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar revisionsakademin karriär Foto: thomas carrington 8 Andreas Skogh och Fredric Hammar. Studie om aktierelaterade ersättningar belönas Andreas Skogh och Fredric Hammar vid Linköpings universitet har fått Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne. Införandet av IFRS 2 har haft en påverkan på aktierelaterade incitamentsprogram. Den slutsatsen drar Andreas Skogh och Fredric Hammar i sin uppsats Förekomsten av aktierelaterade instrument En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2. För detta har de nu belönats med 50 000 kronor. Det är en stor ära att få det här priset. Vi la ner mycket tid på att skriva en bra uppsats och att sedan få denna uppmärksamhet känns stort. Att dessutom få bidra till redovisningsdebatten är väldigt roligt, säger pristagarna. I motiveringen skriver Revisionsakademin att denna uppsats är en väl värd vinnare då den genom sitt konstaterande att ändrade redovisningsregler haft en direkt påverkan på bolagens beslutsfattare bidragit till att skapa ny information. Charlotta DanieLSSon Genom annonskampanjen har revisionsbyrån skapat ett oberoendehot, menar Revisorsnämnden. Rött ljus för annonskampanj Revisionsbyrå lät kunder uttala sig positivt om byrån En revisionsbyrå lät i en annonskampanj några kunder tala om hur bra den är. Nu har revisionsbyrån fått en erinran av Revisorsnämnden för att ha gett upphov till oberoendehot. samhällsutveckling Företag kan ta mer samhällsansvar Företagen kan göra mer för att bidra till samhällsutvecklingen. Sämst ställt är det med ungdomsfrågor samt etnisk och kulturell mångfald. Det visar en rapport från PwC där 100 svenska storföretag och 500 personer intervjuats. De är överens om behovet av samhällsengagemang. I tider då det blir allt viktigare för revisionsbyråerna att sälja sig själva och sina tjänster kan det ligga nära till hands att ta hjälp av sina kunder i annonskampanjer. Men det ska man akta sig för. Under hösten 2011 genomförde en revisionsbyrå en annonskampanj. Kampanjen bestod bland annat av tre annonser. I annonserna lät revisionsbyrån företrädare för tre av byråns namngivna kunder uttala sig positivt om byrån. Kampanjen hamnade hos Revisorsnämnden (RN) som inte gillar upplägget. RN konstaterar att för en utomstående betraktare måste annonskampanjen ha gett intrycket att det finns en intressegemenskap mellan å ena sidan revisionsbolaget, och å andra sidan de tre revisionskunderna. Kunderna kan alltså uppfattas ha ett gemensamt intresse med revisionsbolaget av att kampanjen genomförs. Enligt RN har revisionsbyrån genom sitt agerande gett upphov till ett oberoendehot, och det gör att särskilt höga krav ställs på eventuella motåtgärder för att balansera hotet. Några sådana motåtgärder vidtogs dock aldrig av byrån, enligt RN. Dessutom var en av revisorerna som var huvudansvarig för Lotta Nauclér Almström segrade i Ernst & Youngs casetävling Young Tax Professional efter fyra timmars intensiv problemlösning. Belöningen är en anställning på Ernst & Young som skatterjurist, en summa pengar och en plats i den internationella finalen i Boston, USA, i slutet av september. Tävlingen arrangeras av Ernst ett av bolagen som deltog i kampanjen inte informerad om att kampanjen var igång. Därmed hade revisorn heller inte kunnat ta ställning till om kampanjen påverkade revisions uppdraget. RN bedömer att revisionsbolaget har åsidosatt sina skyldigheter som registrerat revisionsbolag genom att ge upphov till oberoendehot som haft effekt på både påskrivande revisor samt revisionsbolaget och tilldelar därför byrån en erinran. Sara Orback, föreningsjurist på FAR, avråder byråer från den här typen av annonsering. FARs medlemmar får tänka på att man ska undvika att använda sig av revisionskunder i sin annonsering, säger hon. Charlotta DanieLSSon vinnare Ernst & Young lottade ut anställning & Young som en ny rekryteringsmetod för att locka skattejurister till byrån. Finalisterna har bland annat valts ut utifrån ansökan, cv och personligt brev. Den som segrar i den internationella finalen i USA vinner en 30-dagars jorden runt-resa till olika Ernst & Young-kontor. charlotta DANieLSSon Foto: dreamstime

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar Enklare redovisning i juni fattas besluten Nu är det dags för K3 att klubbas i Bokföringsnämnden. Beslutet är försenat och risken är att förenklings regelverket knappt hinner träda i kraft förrän det behöver uppdateras igen på grund av EUs nya redovisningsdirektiv. 7-8 juni fattar Bokföringsnämnden beslut om K3 och före juni månads utgång väntas EU besluta om ett nytt redovisningsdirektiv. Båda besluten syftar till förenkling för företagen. Men risken är att de i stället skapar förvirring. K3 kommer knappt att hinna träda i kraft förrän EUs nya redovisningsdirektiv ska implementeras i svensk lag, säger Göran Arnell, redovisningsspecialist på KPMG. Han menar att förändringarna skapar osäkerhet för företagen. Men Gunvor Pautsch, kanslichef på Bokföringsnämnden, är inte orolig för att de många nyheterna ska bli svårhanterliga för företagen. Jag ser inte att det kommer att bli problem eftersom EU-direktivet bygger på att företagen ska slippa en massa saker. Det handlar inte om att lägga till utan om att ta bort, säger hon. Trots att eus nya redovisningsdirektiv bedöms innebära stora besparingar för företagen har förslaget fått ett svalt mottagande i Sverige. EU tar bort redovisningsregler men riskerar att flytta den administrativa bördan till Skatteverkets behov av information för att kunna taxera företagen rätt, säger Gunvor Pautsch. FAR har kritiserat EUkommissionens förslag på flera punkter, bland annat den så kallade maximiharmoniseringen med långtgående obligatoriska förenklingar. Men nu när förhandlingarna går in i sitt slutskede, har många av förslagen förändrats. Hittills har förhandlingarna gått i en riktning som passar svenska intressen, säger Stefan Pärlhem, ämnesråd på justitiedepartementet. Bland annat har medlemsstaterna enats om att lätta på maximiharmoniseringen, vilket ger större handlingsfrihet för varje medlemsland. Även en flexibilitet i reglerna om tillämpning av principen Bokföringsnämnden och EU-kommissionen vill lätta företagens administrativa bördor. om substance over form ser ut att kunna uppnås. Förhandlingarna mellan medlemsstaterna har gått snabbt. Nästa steg är att nå en fakta samsyn med EU-parlamentet. Om det lyckas kommer förslaget att antas vid första läsningen, sannolikt i juni. Rakel LeNNARtsson EUs nya redovisningsdirektiv kommer att ersätta de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. K3 är huvudregelverket i Bokföringsnämndens så kallade K-projekt, som syftar till att anpassa redovisningskraven efter bolagens storlek. K2 är ett alternativ för mindre företag. K1 riktar sig till enskilda näringsidkare. Foto: dreamstime 9

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar finansiella Företag skatt Remiss om revision i finansiella företag FAR har tagit fram en ny rekommendation om revision i finansiella företag som nu är ute på remiss. Rekommendationen har tagits fram mot bakgrund av den överenskommelse som branschen träffade med finansdepartementet och Finansinspektionen (FI), och syftar till att stärka revisionen av företag som står under FIs tillsyn. En viktig ambition har varit att utveckla revisorns rapportering. Detta sker genom så kallad long form reporting. Dessutom ska revisorn rapportera snabbare till FI. FAR avser att fastställa rekommendationen för tillämpning på räken skapsår som påbörjas 1 januari 2012 eller senare. Syn punkter på remissen ska ha inkommit till FAR senast 5 juni. David Kleists avhandling om dubbelbeskattning vid internationella transaktioner visar på ett komplext område och ett stort behov av väl avvägda regler. Foto: dreamstime De statligt ägda företagen ska vara föredömen, inte minst när det gäller hållbart företagande. Finansmarknadsminister Peter Norman (M) på dn Debatt 21 maj 2012 med anledning av Telia Soneras agerande i länder med svag eller ingen demokrati. karriär Barnledighet inte negativt för lönen för kvinnliga chefer Kvinnor som är chefer upplever inte att löneutvecklingen påverkas negativt under föräldraledigheten i samma utsträckning som kvinnor som inte är chefer. Det visar en enkät från Civilekonomerna. 16 procent av de kvinnliga cheferna säger att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt, medan var tredje kvinna som inte är chef upplever en negativ påverkan. Dubbelbeskattning ett komplext område Dubbelbeskattning vid internationella transaktioner är en ständigt aktuell fråga. Advokaten och forskaren David Kleist, på juridiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg, har gått på djupet när det gäller dubbelbeskattningen. I sin avhandling analyserar David Kleist olika metoder och tillämpningsfrågor i avtal som förhindrar dubbelbeskattning. Hans forskning visar att de vedertagna metoder som används för att eliminera dubbelbeskattning kan ge vitt skilda resultat i vissa situationer att dubbelbeskattningen fortfarande kvarstår eller att skatt inte betalas alls. Resultaten som redovisas i avhandlingen visar på komplexiteten inom detta område och behovet av väl avvägda regler, säger David Kleist. Han hoppas att studien ska komma till nytta hos så väl praktiker och akademiker som hos lagstiftaren. Eftersom dubbelbeskattning av internationella transaktioner anses hämma internationell handel och internationella investeringar väljer många stater att ingå så kallade dubbelbeskattningsavtal. Det innebär att staterna ömsesidigt enas om att begränsa sin rätt att ta ut skatt. I avtalen används olika metoder för att förhindra dubbelbeskattning, och det är dessa metoder som David Kleist har analyserat. I studien har han även tittat på det ekonomiska utfallet i vissa utvalda situationer av de två huvudsakliga metoder som rekommenderas av OECD. Beroende på hur de tillämpas kan man få helt olika resultat. Vid internationella transaktioner uppkommer ofta beskattning i mer än en stat. Som exempel kan ett svenskt företag som tar emot ränta, utdelning eller royalty från utlandet bli beskattat både i Sverige och i staten som betalningen härrör från. Det finns otaliga situationer där internationell dubbelbeskattning uppkommer, säger David Kleist. David Kleist har arbetat med avhandlingen sedan 2007 och han disputerade 27 april vid Handelshögskolan i Göteborg. Opponent var Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala universitet. charlotta DANieLSSon 10

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar 6 frågor... till Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, som drog igång ett ränteuppror på twitter i februari. Pruta på räntan 1Varför startade du ränteupproret? Jag prutade på mitt bolån och insåg att det var ovanligt trots att boräntor är vårt livs största utgift. Svensken har i snitt två miljoner kronor i bolån. Här kastar folk bort tusentals kronor varje år på att inte förhandla om sina räntor. 2Men varför ska man pruta hos banken, när man inte gör det någon annanstans? Bankaffären är en personlig affär som bygger på hur mycket du har lånat förut och hur mycket du vill spara och i vilka former du sparar. Allt detta är personligt och kan vägas samman i förhandlingen. Däremot finns det inget mönster i det här, som att den som sparar mer har lägre boräntor. Det enda som påverkar din boränta är hur aktiv du är själv. 3Vad har du fått för respons på ränteupproret? Hittills har 25 000 personer reagerat och prutat på sina bolån, men fortfarande missar de flesta att pruta. Bankerna har också reagerat på ränteupproret. De har hört av sig till mig och klagat över att jag har fått folk att klaga. Du är en kostnad för oss, sa en av dem till mig. 4Du har använt dig av microbloggen twitter, vad betyder det för genomslaget? Jag använde en så kallad hashtag, som markeras med en fyrkant, med uppmaningen #sägdinränta. Det blev som en tävling där folk försökte bräcka varandra genom att få den lägsta räntan. Sedan har olika privatpersoner och medier hängt på, flera morgontidningar har startat ränteuppror efter min modell och minst två privatpersoner har byggt sajter där de delar med sig av min information. 5Hur mycket har du lyckats pressa dina boräntor? Jag har prutat ner min ränta från 3,70 till 3,30, vilket innebär att jag sparar över 20 000 kronor per år. De som prutat har i snitt prutat 35 punkter, motsvarande i snitt 7 000 kronor per år. Alla prutare har tillsammans i år sparat 200 miljoner kronor. Hittills. 6Vad anser du om att storbankerna smyghöjer räntan för sina kunder? Behövs ett politiskt ingripande? Vissa banker ändrar räntan vid årsskiften, andra efter tre månader och andra efter ett år. Jag tror inte att politiker kan göra så mycket åt detta utan det är vi konsumenter som måste hålla bankerna i örat och följa upp våra avtal. rakel lennartsson Vi är kronan på verket i dina affärer När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer. www.glimstedt.se 11

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar Redovisning 19 20 september 2012 på Kistamässan Håll dig uppdaterad! 3 2 $ 12 8 5 2 3 3 5 8 + 9 2 + 8 7 8 www.ekonomimassan.se + 2 Huvudpartner Samarbetspartners Arrangör 43$ 0 $ 3 9 85 $ 6 4 32 Ta del av branschnyheter och trender. 4 + Delta på kostnadsfria seminarier och 9 % knyt kontakter på mötesplatsen för ekonomer och företagare. Ur seminarieprogrammet Sandro Scocco om krisen i Europa Skatteförfarandelagen Representation - skattereglerna i praktiken Utnyttjas din verksamhet för penningtvätt? Nyheter från Bolagsverket 0 6 4 5 Foto: dreamstime Forskningen visar att fenomenet med driftande priser åtminstone delvis FAR vill förenkla revisionen för små företag FAR ser över möjlig heten att anpassa revisionen efter företagskategori. Bo Åsell som är ordförande för FARs sektion Små & medelstora företag leder arbetet. Varför behövs en anpassad revision? Förenklingsarbetet står högt upp på den politiska agendan, särskilt för små- och medelstora företag. För dessa företag har

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar påverkar priset på aktier Goda nyheter tenderar att driva upp priset under en längre tid beror på informationsrisk. Redovisningens kvalitet påverkar aktiernas pris. Det visar en avhandling skriven av Hanna Setterberg vid Handelshögskolan i Stockholm. Hanna Setterberg är en av få svenska forskare som valt att forska inom ett område som av många finansanalytiker ses som extremt intressant, nämligen kopplingen mellan redovisning och börskurserna. Nu är hennes avhandling The Pricing of Earnings Essays on the Post-Earnings Announcement Drift and Earnings Quality Risk färdig och forskningsresultaten har börjat spridas. Bland annat har Hanna Setterberg varit inbjuden av Finansanalytikernas förening för att berätta om vad hon kommit fram till. Det är kul att få tillfälle att prata om sin forskning. Det är inte så ofta som forskarvärden möter praktiker, säger hon. Avhandlingen kan enligt Hanna Setterberg ge en förbättrad kunskap om hur svenska investerare uppfattar företagens kvartalsresultat. Jag har valt att titta på ett mönster som vi sett i USA och på andra marknader och se om det även stämmer in på den svenska marknaden, säger hon. Det jag har kunnat se är att aktiepriset vid goda nyheter tenderar att fortsätta uppåt under de tolv månader som följer efter rapportens offentliggörande. Men motsvarande prisdrift är däremot svag efter offentliggörande av dåliga nyheter, fortsätter Hanna Setterberg. Avhandlingen visar att det med en simulerad handels strategi gick att få en abnormal avkastning på cirka en procent per månad under tidsperioden 1990 2005. Detta är enligt Hanna Setterberg i linje med vad man funnit på andra aktiemarknader, men borde egentligen inte vara möjligt att uppnå på en effektiv kapitalmarknad. Min forskning visar hur en drift i aktiepriserna kan vara förenlig med hur investerare uppfattar kvaliteten i signaler från redovisningen, och att fenomenet med driftande priser i alla fall delvis har att göra med informationsrisk, säger hon. Resultaten kan tolkas som att investerare upplever att resultatmått högre upp i resultaträkningen, jämfört med resultatmått längre ner, är mindre osäkra signaler av företags värdeskapande. Detta är förenligt med att investerare reagerar kraftigt på dessa signaler i samband med att företag offentliggör sina kvartalsresultat. De mer osäkra signalerna genererar å andra sidan en dämpad reaktion vid rapportens offentliggörande, säger Hanna Setterberg. Avhandlingen består av tre projekt som slagits samman och som alla studerar den svenska aktiemarknaden. Hanna Setterberg har bland annat följt tidigare forskning och hennes första studie som ingår i avhandlingen är en replica av en klassisk amerikansk studie inom området. Sedan har hon gått igenom åtskilliga bokslutsrapporter och kvartalsrapporter samt simulerat handel med aktier. I det sista projektet finner hon att kapitalkostnaden är högre för företag med lägre redovisningskvalitet. Varför liknande empirisk forskning inte gjorts i Sverige tidigare kan delvis förklaras med att det är svårt att få tillgång till materialet som behövs. Jag har fått bygga upp en egen databas från grunden och det har varit ett omfattande arbete att få tillgång till allt material som behövs för att kunna göra analyserna, säger Hanna Setterberg. Charlotta DanieLSSon det gjorts en del anpassningar på redovisningssidan. Men när det gäller revision går utvecklingen tvärtom Bo Åsell i riktning mot ökade krav, främst när det gäller de stora bolagen av allmänt intresse, men risken är att de drabbar även mindre företag. Hur kan en anpassad revision se ut? Vår tanke är att revisionen ska följa redovisningen. På redovisningsområdet finns K-projektet där företagen kan välja redovisningsstandard efter företagsstorlek. Vi ska nu se om företag som kan välja K2 som ramverk för sin redovisning kan ha en revision som är anpassad till redovisningen. Vad krävs för att detta ska genomföras? Till att börja med ska vi göra en analys inom arbetsgruppen av vilka behov som finns och möjliga lösningar. Här har vi en del exempel i utlandet som vi kan titta på. I Storbritannien arbetar man med att skala ner isa. I Danmark och Schweiz tittar man på olika former av reviews i stället för revision. Nästa steg blir att få med oss Revisorsnämnden och politikerna. Men förenkling ligger i tiden så vi tror inte att det kommer att bli ett problem. rakel lennartsson 13

14

nummer 6-7/2012 BALANS profil i balans advokaten med skatten nära hjärtat Det finns många gemensamma nämnare mellan revisorer och skattejurister. Det menar Börje Leidhammar, advokat och professor i skatterätt. Han har en bak grund inom revisionsoch råd givningsbranschen och sticker ut hakan och säger att i många fall är revisions byråernas skatteavdelningar mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Text: Charlotta danielsson Foto: bosse johansson A tt bli professor i skatterätt var inget Börje Leidhammar drömde om som ung hemma i Halmstad. I stället var det musiken som lockade och under gymnasieåren upptog den en hel del av hans tid. Men ändå började han läsa juridik, studier som påbörjades i Lund men avslutades i Stockholm. Börje Leidhammar tar en klunk kaffe och tittar ut genom fönstret. Det är tyst i möteslokalen på Wistrands kontor på Regeringsgatan i Stockholm, och av folklivet nere på gatan hörs ingenting. Börje Leidhammars bana inom juridiken är i mångt och mycket den klassiska. Efter avslutad juridikexamen kom han in på domarutbildningen i Stockholm och var assessor i Kammarrätten i Stockholm under några år. Han gjorde en del utredningsarbete och arbetade bland annat på finansdepartementet och dåvarande Riksskatteverket. Parallellt med arbetet ägnade han sig åt forskning och 1995 disputerade han. Men efter 20 år inom olika sorters statlig verksamhet kände han för något nytt. Jag fick ett intressant erbjudande från Ernst & Young, jag blev erbjuden jobb på deras skatteavdel 15

BALANS nummer 6-7/2012 Efter tio år på Ernst & Youngs skatteavdelning gick Börje Leidhammar över till Wistrands advokatbyrå. Han menar att advokater och revisorer har stor nytta av varandra, inte minst inom skatt och redovisning. ning och det kändes väldigt lockande, berättar Börje Leidhammar. Det blev ungefär tio år hos Ernst & Young innan Börje Leidhammar började känna en stark dragning till advokat yrket. Inte minst med tanke på skärpta krav kring rådgivning, revision och oberoende. Som advokat är det mer uttalat att man för klientens talan, och den rollen är mer oberoende än om man jobbar som skatterådgivare på revisionsbyrå. Så jag valde att lämna Ernst & Young, där jag trivdes väldigt bra, för att börja på Wistrands advokatbyrå. Samtidigt som Börje Leidhammar i allra högsta grad har varit aktiv i verkligheten genom sitt arbete med framför allt skatterätt har han haft en deltidstjänst som adjungerad professor i skatterätt vid Karlstad universitet. Dessutom undervisar han vid Högskolan i Gävle. Det som tilltalar mig är kombinationen av praktik och teori, hur dessa befruktar varandra. Jag tycker mycket om kontakten med studenterna, att få undervisa, handleda och examinera. Och att verka inom universitetets- och högskolevärlden är dessutom ett utmärkt sätt att hålla sig ajour med vad som händer, säger han med ett leende. Jo, att hålla sig uppdaterad är viktigt. Skatterätten är ett område som hela tiden förändras, och som kräver mycket av dem som är verksamma inom området. Börje Leidhammar konstaterar att under de åren han har arbetat med skatterätt har det skett enormt stora förändringar. Inte bara när det gäller den nationella företagsbeskattningen utan vi påverkas allt mer av vad som händer internationellt. Ta bara det omfattande arbete som pågår med den nya skatteförfarandelagen. Till volymen är den större än rättegångsbalken, och även om gamla regler till stor del följer med är terminologin ny och det är många nya regler på gång, säger han. Intresset för just skatterätt fanns inte från början utan Börje Leidhammar berättar att det har kommit efterhand. När han satt i kammarrätten i slutet av 1970-talet kände han att förvaltningsdomstolarna passade honom bra. 16

nummer 6-7/2012 BALANS Jag tyckte om att skriva, ja det gör jag fortfarande, och i förvaltningsdomstolarna var det nästan alltid ett skriftligt förfarande. Skattemålen ligger hos förvaltningsdomstolarna, men nu har jag även börjat ägna mig åt ekobrottsmål och dessa ligger hos de allmänna domstolarna. Det är ett nytt område för mig, och ett annat förfarande eftersom det där till största delen handlar om muntliga förhandlingar. Det är oerhört spännande att få leva i båda världarna, säger han. En av de största förändringarna inom skatterätten kom i början av 1990-talet. Börje Leidhammar berättar att han deltog i lagstiftningsarbetet på 1980-talet som ledde fram till en helt ny taxeringslagstiftning 1991. Han tystnar en stund, tänker efter och konstaterar sedan att den lag som infördes 1991 och nu har ersatts av den nya skatteförfarandelagen, nog är den största förändringen på senare tid. När den nya taxeringslagen kom 1991 blev det enklare, snabbare och säkrare, precis som tanken är att det ska bli nu med den nya skatteförfarandelagen, säger han. Rättssäkerhet ligger honom varmt om hjärtat och Börje Leidhammar var en av dem som var med och startade Institutet för skatter och rättssäkerhet. Tanken var att samla alla som var intresserade av skatterätt och rättssäkerhet, oavsett om de arbetade inom domstolarna, näringslivet, Skatteverket eller den akademiska världen. Vi ska inte vara opinionsbildande, utan snarare ett forum för utbyte av tankar och idéer och vårt syfte är att sätta rättssäkerheten i fokus. Vi bildades för många år sedan, och i början träffades vi på Ernst & Young och samarbetade med Skattebetalarnas förening, men under årens lopp har vi utvecklats och i dag har vi många duktiga föredragshållare, säger Börje Leidhammar. För sjunde året i rad arrangerar Institutet för rättssäkerhet och skatter sin årliga seminariedag och denna gång kommer temat att vara dubbelbestraffningsfrågan. En synnerligen högaktuell fråga som Börje Leidhammar har många tankar kring. Fram till början av 1970- talet fanns något som hette falskdeklaration och som man kunde dömas för i allmän domstol. Det var ett godtyckligt system som man hanterade inom ramen för brottspåföljder och införandet av ett skattetillägg. I ungefär 30 år hade vi sedan ett system där inte många funderade på reglerna kring dubbelbestraffning, men i slutet av 1990-talet tog debatten fart. Nu har frågan ställts på sin spets och vi väntar på ett slutligt ställningstagande från EU-domstolen och Europa domstolen. Det ska bli intressant, som det är i dag är rättsläget otillfredsställande, säger Börje Leidhammar. Advokater och revisorer har stor nytta av varandra, konstaterar han. Inte minst inom skatt och redovisning. Många gånger har han som advokat diskussioner med revisorn i ett bolag för att förstå hur man har tänkt kring en viss fråga. För mig känns det naturligt att samarbeta med revisorn och det händer även att vi blir anlitade av revisorer som har klienter som har hamnat i en process, säger Börje Leidhammar. I många fall är revisionsbyråernas skatteavdelningar mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Han återkommer till det han varit inne på tidigare, att advokaten kan ha en mer självständig roll gentemot klienten. Revisorn har en bredare ansats, menar Börje Leidhammar, och kan beakta flera intressenters intressen i sin roll, så som banker, kunder, samhället och leverantörer för att nämna några. Den rollen har inte advokaten som ska vara sin klient lojal till 100 procent, något som är uttalat och skyddat i lag. Att vara skatterådgivare eller skattejurist är en yrkesroll som förekommer på advokatbyråer såväl som på revisionsbyråer. Teamen av skattejurister som finns på revisionsbyråernas skatteavdelningar är många gånger slagkraftigare än teamen hos advokatbyråerna. Revisionsbyråernas skatte jurister har en otroligt hög kompetens. Men trots alla timmar som Börje Leidhammar har lagt ner på utbildning, undervisning, studenter och klienter är familjen nummer ett. Sedan drygt 30 år är han gift med Eva och de har två söner tillsammans, som i dag är vuxna. Familjen har alltid kommit i första hand. Jag är till exempel glad att mitt avhandlingsarbete fick ta tid, så att jag kunde ägna mig åt mina pojkar när de växte upp. Och nu har vi förmånen att bo nära vårt barnbarns förskola. När jag hämtar henne på förskolan är allt annat oviktigt. I det perspektivet får till och med skatterätten vika ner sig, säger han med ett leende. börje leidhammar Ålder: 62 år. Bor: Älvkarleö Bruk. Familj: Hustrun Eva, barnbarnet Ronja, båda utflugna sönerna Erik och Martin med sina respektive Sarah och Ebba, samt gårdshunden Alfons. Inspireras av: Att resa ut i världen och få nya intryck. Favorituttryck: Den skicklige smeden skyller aldrig på järnet. Drömmer om: Att utveckla mitt trumspel på nyss anskaffade Ludwig-setet med de klingande Ziljan-symbalerna. 17

BALANS nummer 6-7/2012 Auktoriserade revisorn år 1912-2012 13 juni firas den auktoriserade revisorn på Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer om jubileumsseminariet i Balans nr 8-9. revisorn 100 år Revision i generation Filip Cassel är tredje generationens auktoriserad revisor. Text: rakel lennartsson Då har du det i generna är en kommentar som Filip Cassel ofta fått höra. Som tredje generationens revisor har han en personlig koppling till revisorsyrkets utveckling under hundra år. Hans farfar Isaac Cassel var bland de första auktoriserade revisorerna. Men Filip Cassel har aldrig känt någon press att bli revisor. Tvärtom var hans far Öiar Cassel alltid öppen om yrkets svårigheter. Isaac Cassel kom från en släkt av brukspatroner och domare. Hans barnbarn Filip Cassel kan se sig själv i det arvet: en fot i statsförvaltningen och en fot i ett liberalt näringsliv. När vi fortfarande hade ståndsriksdag i Sverige visste man inte riktigt vilket stånd brukspatronerna tillhörde. De var varken borgare eller bönder. Mina 18 förfäder var individualister som inte valde att bygga den stora organisationen utan satsade på att vara den oberoende experten, säger Filip Cassel. I den mån det finns ett genetiskt arv kan han ana det i vissa personlighetsdrag: vetgirigheten, integriteten och individualismen. Jag var inte alls inriktad på att bli revisor, och hade i unga år blivit uppmärksammad på de svårigheter som finns i yrket. Men det viktigaste och roligaste att göra är att arbeta med de svåraste sakerna. Jag hade inte kunnat välja någonting som inte var svårt, kommenterar Filip Cassel som efter studier på KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet så småningom hamnade i revisorsyrket. Precis som sina förfäder började han inom den privata sektorn, men lockades snart över till den statliga sektorn. Jag är själv överraskad att jag blev statstjänsteman, säger Filip Cassel som arbetat i den statliga revisionen sedan 1989. Trots att förutsättningarna förändrats dramatiskt, är utmaningarna i dag och för hundra år sedan slående lika. Om branschen härom året var på finansdepartementet och erkände att den befann sig i en förtroendekris, så var detta inget nytt. Snarare är det yrkets själva livsluft. Revision finns därför att det finns ett förtroendegap mellan huvudman och verkställare. Det förtroendegapet hoppas man att revisorn ska kunna fylla, säger Filip Cassel. 1912 var ett börsföretag inte större än att den verkställande direktören själv kunde överblicka verksamheten. Styrelsen kunde själv skriva årsredovisningen och revisorn var fortfarande en enda person ordet revisionsteam var ännu inte uttalat.

nummer 6-7/2012 BALANS Tre generationer Cassel. Mycket har hänt under de hundra år som gått sedan Isaac Cassel 1912 blev en av de första auktoriserade revisorerna. När Öiar Cassel auktoriserades 1946 var det i kölvattnet av Kreugerkraschen. Filip Cassel auktoriserades 1981. ramar: dreamstime Auktorisationen bidrog till en professionalisering av revisorsrollen. Revisor blev ett yrke, men det fortsatte att vara en utpräglad förtroendesyssla. Både min farfar och min far valdes i kraft av sin person. Det var först när jag gick ut i yrket i början av 1980-talet, som det började bli vanligt med byråval i stället berättar Filip Cassel. En av de största förändringarna under de hundra åren som gått sedan den första auktorisationen, gäller synen på hur man skapar förtroende. Då var förtroendet kopplat till personen och professionen. I dag garanteras det av organisationen och processen. Filip Cassel är mycket kritisk till den utvecklingen och har problematiserat frågan i ett flertal böcker och som rådgivare till den internationella revisorsorganisationen IFAC. Unga revisorer inriktas på att kontrollera att regler är uppfyllda och att dokumentera detta. Risken är att de inte får någon tid över till egna analyser och bedömningar och i så fall upphör revisionen, säger Filip Cassel och fortsätter: Förtroendegapet fyller man inte med IT-stöd utan med människor, som vi har anledning att ha förtroende för. Så vilka var då de människor som formade yrket för hundra år sedan? De kallas ibland för pionjärerna. De var en liten grupp som auktoriserades vid Stockholms handelskammare i december 1912, sex personer, samtliga män. Fyra av dem antogs på nåder, medan två ansågs ha full teoretisk och praktisk kompetens. Isaac Cassel var en av dessa två. Han hade examen från det första examinationstillfället vid Handelshögskolan i Stockholm och kom att bli revisor för ett flertal börsbolag. Men han hade också uppdrag åt finansdepartementet och var internationellt verksam med uppdrag i Sankt Petersburg. Bland de tidiga revisorerna fanns även Isaac Cassels yngre bror. Den namnkunnige Einar Cassel auktoriserades 1918 och hade en dominerande ställning inom revisionen i Sverige under mellankrigstiden. För hundra år sedan tillhörde revisorerna en tydlig och liten elit. Ett exempel på det är att man flaggade när revisorn kom, berättar Filip Cassel. På farfars tid uppfattades revisorns position i hierarkin vara över vd och åtminstone i nivå med styrelsen. Men även om Isaac Cassel uppträdde som någon som hade en hög position, fanns det tillfällen då han ödmjukade sig. Familjehistorien berättar om hur Isaac Cassel i samband med ett uppdrag vid den ryska tsarens hov 19

BALANS nummer 6-7/2012 valde att backa ut ur rummet för att visa sin respekt. Trots sin erkända skicklighet blev Isaac Cassel inte långvarig i yrket, utan blev headhuntad till Smålandsbanken. En av de saker han gjorde när han tagit över ledningen av banken var att säga upp Ivar Kreugers lån, med omedelbar verkan. Hans analys av Tändstickstrustens metoder gjorde att han tidigare än andra förstod vad som skulle komma att hända. Isaac Cassel och Ivar Kreuger hade en långvarig brevväxling, som Filip Cassel har kvar i sin ägo. Isaac Cassel var före sin tid när det gäller insikter om koncernredovisning. Redan 1916 lanserade han tillsammans med Oskar Sillén tanken om att ett moderbolags revisor även skulle få revidera dotterbolag. De två auktoriserade revisorerna insåg vilka risker koncernredovisning kunde medföra och ville att lagen skulle skärpa ansvaret för de redovisningsskyldiga. Men inte förrän efter Kreugerkraschen fick de gehör för sin idé. Kreugerkraschen är en historisk milstolpe, på samma vis som Enronskandalen och Lehman Brothers. Varje gång världen har upplevt en stor näringslivsskandal har det fört med sig mer detaljerade krav på revisionen. Däremellan finns perioder av avreglering, där själva kraven uppfattas som problemen. Om Isaac och Einar Cassel verkade under en frihetsperiod, så hade pendeln högt förtroende höga förväntningar slagit över åt andra hållet när det var dags för Isaacs son, Öiar Cassel, att gå ut i yrket. 1944 kom en ny aktiebolagslag, som kan beskrivas som en reaktion på Kreugerkraschen. Från och med nu blev det också fritt fram för revisorer att använda sig av medarbetare, det vill säga grunden för dagens revisionsteam läggs. 1946 auktoriserades Öiar Cassel. Precis som sin far blev han revisor för fler stora börsbolag och hade internationella uppdrag. Kanske hade bruket med att hissa flaggan när revisorn kom avtagit, men revisorn förde sig fortfarande med stor auktoritet. När en revisor sökte kontakt med någon inom ett börsbolag var det självklart att annan aktivitet avbröts. Revisorn hade företräde framför allt som inte var direkt intäktsrelaterat, berättar Filip Cassel. Under efterkrigsperioden var revisorsyrket fortfarande ett utpräglat förtroendeyrke, men som kom att omgärdas I den här texten talas det om förtroende gapet, icke att förväxla med förväntnings gapet. Förtroendegapet är en grundläggande orsak till att revision finns. Förtroendegapet infinner sig genom att huvudman och verkställare är olika personer. Revisorns roll är att skapa förtroende mellan dessa båda parter. Förväntningsgapet däremot, uppstår mellan revisorn och intressenterna. Förväntningsgapet är i hög grad ett kommunikations problem som uppstår om branschen och intressenterna inte har en entydig bild av vad revision är och ska vara. av allt mer regler. Lagstiftningen efter Kreuger kraschen gick i riktning mot vad Filip Cassel kallar för kokbok, med mer detaljreglering. Det varade i trettio år, tills riksdagen införde begreppet god sed, som syftade till att avveckla detaljregleringen till förmån för mer professionella bedömningar. När jag auktoriserade 1981 befann vi oss i början av en avregleringsperiod. Men sedan gick det som det gick och nu är vi där igen, säger Filip Cassel som ser historien gå igen i EU-kommissionär Michel Barniers förslag till skärpta regler för revisionen. Det så kallade revisionspaketet har samma kokboksprägel som 1944 års aktiebolags lag. Om tio år har det kanske slagit igenom med full kraft. När de negativa effekterna av regleringen slår ut i full blom, inleds kanske nästa avregleringsperiod. Pendeln slår fram och tillbaka men förtroendefrågan tycks höra till revisionens eviga frågor. lars östman om revisorns förändrade roll Foto: rakel lennartsson Lars Östman är professor emeritus vid Handelshög skolan i Stockholm och medverkar vid firandet av revisorn 100 år. Du kommer att tala om Oskar Sillén, vad har han betytt för svensk revision? Oskar Sillén var en nationell auktoritet, vad han gjorde och skrev blev normgivande för redovisning och revision i det tidiga 1900-talets Sverige. Han anställdes på Handelshögskolan 1912, samma år som den första auktorisationen. Han var landets första professor i handelsteknik och utbildade flera generationer av revisorer. Han var själv en av de första auktoriserade revisorerna 1912. 1923 tog han initiativ till att bilda Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). Vilka är de största förändringarna sedan Oskar Silléns tid? De största förändringarna har att göra med genomgripande samhällsförändringar som på olika sätt får återverkningar på revisorns arbete. Under de senaste 100 åren har företagen och marknaderna som de agerar på blivit betydligt större och styrprocesserna har blivit mer komplexa. Ur revisorns synpunkt är de omfattande regelsystemen en stor förändring. Oskar Sillén hade inte många redovisningsregler att förhålla sig till, men medverkade till att utveckla en praxis baserad på hur de flesta företagen gjorde. Vad är det viktigaste som hänt på 2000-talet? 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard i EU. Det innebar att en 150-årig nationell tradition där bolagens praxis spelat stor roll, ersattes med skrivna normer som förenades med lagkrav. IFRS kallas för ett principbaserat regelverk, men utrymmet för individuella val är inte stort. Ingen revisor i dag kommer i närheten av den möjlighet till självständig bedömning som Oskar Sillén hade på sin tid. 20