Advokat med skatteperspektiv

Nyheter Utgiven av FAR Årgång 38 Pris 60 kronor Nr 6-7 2012 REDOVISNING Blir K3 försenat igen? FORSKNING Så beskrivs misslyckanden i finansiella rapporter REVISION Den auktoriserade revisorn fyller 100 år FAR VILL FÖRENKLA revisionen för K2-företag Advokat med skatteperspektiv Börje Leidhammar värnar rättssäkerheten i skatteprocessen 1

Ny utbildning för yrkesverksamma ekonomer! REDOVISNINGSEKONOM DFEI A 135 högskolepoäng FEI:s nya utbildning för yrkesverksamma ekonomer uppfyller de teoretiska kraven till fullo (grundnivå 90 högskolepoäng samt påbyggnadsnivå 45 hp) inför en auktorisation i FAR och SRF. Välj att gå hela utbildningen eller enstaka kurser. FEI erbjuder också aktualitetskurser för dig som redan har uppnått auktorisation. Läs mer på fei.se! KONTAKTA OSS PÅ: A INFO@FEI.SE A 08-545 137 90 A WWW.FEI.SE

nummer 6-7/2012 BALANS Ledare nummer 6-7/2012 Flaggan i topp för revisorn! Börje Leidhammar är advokat och professor i skatterätt. Han sticker ut hakan och menar att revisionsbyråernas skatteavdelningar ofta är mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Foto: Bosse Johansson. prenumeration Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration. 08-402 75 14, balans@far.se. Återbetalning medges inte vid förtida uppsägningar. Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till medlem@far.se I år är det 100 år sedan de första revisorerna auktoriserades. Och även om det är många år sedan företagen slutade hissa flaggan när revisorn var på ingång så är det en yrkeskår som har åldrats med grace och åtnjuter stort förtroende och respekt. Mycket har förändrats under de 100 år som har gått och jag kan inte låta bli att undra vad de sex revisorer som auktoriserades av Svenska handelskammaren 1912 skulle tycka om dagens revisionsverksamhet och de förutsättningar som gäller för revisorer i dag. Grunden för yrket är alltjämt att skapa förtroende, men synen på förtroende har förändrats genom åren. Då var förtroendet mer kopplat till personen, medan det i dag är mer kopplat till revisionsbyrån och dess renommé. Bra eller dåligt? Ja, det finns det säkert olika uppfattningar om. Balans har träffat Filip Cassel som är tredje generationens revisor och barnbarn till Isaac Cassel en av de första revisorerna som auktoriserades. I en intervju på sidan 18 berättar Filip Cassel om sitt revisorsarv. Arbetet på en revisionsbyrå handlar naturligtvis som i all affärsverksamhet en hel del om pengar och ett återkommande samtalsämne är debiteringsgrad. På Baker Tilly i Halmstad har man dock valt att inte prata om debiteringsgrad utan fokusera på medarbetarna i stället. Eller som kontorschefen Jan Carlsson uttrycker det: Vi vill tjäna pengar, men vi fokuserar inte på det. Och konceptet verkar fungera bra. På sista raden visar byrån en vinst på 20 procent. Läs mer i Balans serie om uppstickarna i branschen på sidan 22. Glad sommar! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Balans Box 6417 113 82 Stockholm Epost fornamn.efternamn@far.se Chefredaktör Pernilla Halling 08-506 112 41 Layout Anna Elgerot 08-506 112 43 Redaktör Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Annonser Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04, 0708-95 99 66, bo.lindberg@tidningenbalans.se Annonser Jan Söderstrand 08-622 62 02, 0703-79 93 08, jan.soderstrand@tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga 15 700 (2011) Införda artiklar åter ger författarnas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. Redaktör Charlotta Danielsson 08-506 112 49 Layout Mats Rimér 08-506 112 56 Jesper Karlsson 08-402 75 19 Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN 0346-8208 3

Nu snackar vi mobilt! Till alla företag som valt en mobil växellösning finns nu Konftel 300M, världens första konferenstelefon för 3G-nätet. Naturligtvis utrustad med Konftels patenterade ljudteknologi OmniSound 2.0 med superkänslig mikrofon och kraftfulla högtalare. Starta mötet och luta dig tillbaka - du hörs ändå. Kan det bli enklare? Vill du prova en Konftel 300M? www.konftel.com/se/try-and-buy Sätt i SIM-kortet & starta! Konftel 300M stödjer både 3G och GSM nätet. Besök www.konftel.com för mer information. Du hittar Konftel hos telekomhandlare över hela landet.

nummer 4/2010 BALANS Noteringar Foto: dreamstime innehåll 6-7/2012 10 25 35 Månadens gästkrönikör: 50 Olof Röhlander är författare och utsågs till årets talare av Talarforum 2011. 26 XX 11 noteringar. 6 frågor...... till Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, som i februari drog igång ett ränteuppror på twitter. 14 profil i balans. Börje Leidhammar. Advokaten med skatten nära hjärtat. 18 reportage. Revisorn 100 år. Revision i generation. Filip Cassel är tredje generationens revisor och det har hänt en hel del sedan hans farfar auktoriserades 1912. 22 uppstickarna i branschen. Del 2 Baker Tilly. På Baker Tilly i Halmstad pratas aldrig debiteringsgrad. 25 i branschen. Redovisningskonsult. Anita Nilsson i Halmstad har aldrig en tråkig dag på jobbet. 26 inblick. Eniro gör en Houdini peter malmqvist Blir K3 försenat igen? caisa drefeldt EUs inre marknad 20 år men fortfarande okänd Ewa Fallenius Vad händer med den finansiella rapporteringen i offentlig sektor? pär falkman 31 fördjupning. Verbala trolleritrick i finansiella rapporter niklas sandell och peter svensson Hur bestäms lösenbelopp vid tvångsinlösen? henrik karlström 38 debatt. Vi är varandras bästa säljare dan BRännström och steve ribbestam Kortsiktighet det sista en styrelse behöver arturo arques Ett nobelpris i ekonomi visar vägen för bättre uppsatser i Sverige Sven-arne nilsson Verkliga värden här för att stanna håkan andréasson 47 far har ordet. Udda och fattig men ändå så rik Dan Brännström Vi ska hjälpa medlemmarna att leverera kundnytta FAR behövs i FEEs arbetsgrupper 38 debatt. Vi är varandras bästa säljare. För att skapa trovärdighet för auktorisationen av redovisningskonsulter måste den se likadan ut i både FAR och SRF, det skriver Dan Brännström och Steve Ribbestam. 5

Y o u h a v e t h e k n o w l e d g e. W e h a v e t h e t o o l s. With IDEA, you can lower your cost of analysis, add more quality to your work and meet the new professional requirements regarding fraud and internal control by putting the power of IDEA to work for you. IDEA can read, display, analyze, manipulate, sample or extract from data files from almost any source mainframe to PC, including reports printed to a file. For more information about IDEA and to request a free demo, visit our website at: www.caseware-idea.se or send an e-mail to: infobv@caseware.com Ni är välkomna att besöka vår monter under FARs Branschdagar 27 28 september på Clarion Hotel, Stockholm.

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar revisorsval Finanschefen väljer revisor åt bolaget Revisionsutskottets makt när det gäller val av revisor är begränsad. Makten ligger hos finanschefen. Det menar Aktiespararnas vd Günther Mårder, som ser en trend i revisionsbyråernas relations byggande. Det är på bolagsstämman som revisorn ska väljas. Men i praktiken sker inga val på stämmorna. Vanligast är att ett förslag presenteras som sedan godkänns av aktieägarna. 2009 lagstiftades om att alla börsnoterade bolag ska ha ett revisionsutskott, och enligt kapitel 8, paragraf 49b, i aktiebolagslagen (ABL) är en av revisionsutskottets uppgifter att biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Men inte heller revisionsutskotten ser ut att sitta på makten. Jag skulle säga att det är finanschefen, eller ekonomichefen, som väljer revisor. Revisionsutskottet engagerar sig i de flesta fall inte när det är dags för val av ny revisor, i stället blir det något av en Beauty Contest. Finanschefen får uppdraget att gå ut och sondera marken och komma in med offerter, säger Günther Mårder. Det är då relationsskapandet kommer in i bilden. Günther Mårder ser en trend i att revisionsbyråerna allt mer försöker profilera sig genom att erbjuda kunskap gratis. Man bjuder exempelvis in till kostnadsfria seminarier om styrelsens ansvar. Då får man deltagare som Vem har makten över valet av revisor? Aktiespararnas vd Günther Mårder ser en trend i revisionsbyråernas relationsbyggande aktiviteter. man kan bygga relationer med och som sitter i revisionsutskott och styrelser, eller som är finanschefer, och så kan man bygga vidare på relationerna. Lyckas byrån bygga upp en stark relation med finanschefen ökar chansen att få ett uppdrag, säger Günther Mårder. Han menar att topprevisorerna och delägarna fungerar som dörröppnare och säljare. De skriver under revisionsberättelsen, men deras viktigaste uppgift är att bygga relationer med styrelseledamöter och finanschefer. Det är sällan urtypen av en revisor som står på årsstämmorna utan de som kliver upp i talarstolen är riktiga säljare, som talar utan manus och behärskar presentationstekniken till fullo, säger han. Men det finns en aspekt som spelar in vid valet av revisor och som man inte får glömma betonar Günther Mårder prestigeaspekten. Ett stort bolag kan inte välja en revisor som inte kommer från en av de största byråerna. Man kan helt enkelt inte riskera att bli anklagad för att inte ha valt den bästa. Skulle en smäll liknande HQ inträffa, och bolaget har en revisionsbyrå som ingen hört talas om, oavsett om revisorerna är specialister, skulle det bli ett ramaskri bland aktieägarna. Det här är något som cementerar marknaden, säger Günther Mårder. Charlotta DanieLSSon Foto: aktiespararna /dreamstime 7

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar revisionsakademin karriär Foto: thomas carrington 8 Andreas Skogh och Fredric Hammar. Studie om aktierelaterade ersättningar belönas Andreas Skogh och Fredric Hammar vid Linköpings universitet har fått Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne. Införandet av IFRS 2 har haft en påverkan på aktierelaterade incitamentsprogram. Den slutsatsen drar Andreas Skogh och Fredric Hammar i sin uppsats Förekomsten av aktierelaterade instrument En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2. För detta har de nu belönats med 50 000 kronor. Det är en stor ära att få det här priset. Vi la ner mycket tid på att skriva en bra uppsats och att sedan få denna uppmärksamhet känns stort. Att dessutom få bidra till redovisningsdebatten är väldigt roligt, säger pristagarna. I motiveringen skriver Revisionsakademin att denna uppsats är en väl värd vinnare då den genom sitt konstaterande att ändrade redovisningsregler haft en direkt påverkan på bolagens beslutsfattare bidragit till att skapa ny information. Charlotta DanieLSSon Genom annonskampanjen har revisionsbyrån skapat ett oberoendehot, menar Revisorsnämnden. Rött ljus för annonskampanj Revisionsbyrå lät kunder uttala sig positivt om byrån En revisionsbyrå lät i en annonskampanj några kunder tala om hur bra den är. Nu har revisionsbyrån fått en erinran av Revisorsnämnden för att ha gett upphov till oberoendehot. samhällsutveckling Företag kan ta mer samhällsansvar Företagen kan göra mer för att bidra till samhällsutvecklingen. Sämst ställt är det med ungdomsfrågor samt etnisk och kulturell mångfald. Det visar en rapport från PwC där 100 svenska storföretag och 500 personer intervjuats. De är överens om behovet av samhällsengagemang. I tider då det blir allt viktigare för revisionsbyråerna att sälja sig själva och sina tjänster kan det ligga nära till hands att ta hjälp av sina kunder i annonskampanjer. Men det ska man akta sig för. Under hösten 2011 genomförde en revisionsbyrå en annonskampanj. Kampanjen bestod bland annat av tre annonser. I annonserna lät revisionsbyrån företrädare för tre av byråns namngivna kunder uttala sig positivt om byrån. Kampanjen hamnade hos Revisorsnämnden (RN) som inte gillar upplägget. RN konstaterar att för en utomstående betraktare måste annonskampanjen ha gett intrycket att det finns en intressegemenskap mellan å ena sidan revisionsbolaget, och å andra sidan de tre revisionskunderna. Kunderna kan alltså uppfattas ha ett gemensamt intresse med revisionsbolaget av att kampanjen genomförs. Enligt RN har revisionsbyrån genom sitt agerande gett upphov till ett oberoendehot, och det gör att särskilt höga krav ställs på eventuella motåtgärder för att balansera hotet. Några sådana motåtgärder vidtogs dock aldrig av byrån, enligt RN. Dessutom var en av revisorerna som var huvudansvarig för Lotta Nauclér Almström segrade i Ernst & Youngs casetävling Young Tax Professional efter fyra timmars intensiv problemlösning. Belöningen är en anställning på Ernst & Young som skatterjurist, en summa pengar och en plats i den internationella finalen i Boston, USA, i slutet av september. Tävlingen arrangeras av Ernst ett av bolagen som deltog i kampanjen inte informerad om att kampanjen var igång. Därmed hade revisorn heller inte kunnat ta ställning till om kampanjen påverkade revisions uppdraget. RN bedömer att revisionsbolaget har åsidosatt sina skyldigheter som registrerat revisionsbolag genom att ge upphov till oberoendehot som haft effekt på både påskrivande revisor samt revisionsbolaget och tilldelar därför byrån en erinran. Sara Orback, föreningsjurist på FAR, avråder byråer från den här typen av annonsering. FARs medlemmar får tänka på att man ska undvika att använda sig av revisionskunder i sin annonsering, säger hon. Charlotta DanieLSSon vinnare Ernst & Young lottade ut anställning & Young som en ny rekryteringsmetod för att locka skattejurister till byrån. Finalisterna har bland annat valts ut utifrån ansökan, cv och personligt brev. Den som segrar i den internationella finalen i USA vinner en 30-dagars jorden runt-resa till olika Ernst & Young-kontor. charlotta DANieLSSon Foto: dreamstime

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar Enklare redovisning i juni fattas besluten Nu är det dags för K3 att klubbas i Bokföringsnämnden. Beslutet är försenat och risken är att förenklings regelverket knappt hinner träda i kraft förrän det behöver uppdateras igen på grund av EUs nya redovisningsdirektiv. 7-8 juni fattar Bokföringsnämnden beslut om K3 och före juni månads utgång väntas EU besluta om ett nytt redovisningsdirektiv. Båda besluten syftar till förenkling för företagen. Men risken är att de i stället skapar förvirring. K3 kommer knappt att hinna träda i kraft förrän EUs nya redovisningsdirektiv ska implementeras i svensk lag, säger Göran Arnell, redovisningsspecialist på KPMG. Han menar att förändringarna skapar osäkerhet för företagen. Men Gunvor Pautsch, kanslichef på Bokföringsnämnden, är inte orolig för att de många nyheterna ska bli svårhanterliga för företagen. Jag ser inte att det kommer att bli problem eftersom EU-direktivet bygger på att företagen ska slippa en massa saker. Det handlar inte om att lägga till utan om att ta bort, säger hon. Trots att eus nya redovisningsdirektiv bedöms innebära stora besparingar för företagen har förslaget fått ett svalt mottagande i Sverige. EU tar bort redovisningsregler men riskerar att flytta den administrativa bördan till Skatteverkets behov av information för att kunna taxera företagen rätt, säger Gunvor Pautsch. FAR har kritiserat EUkommissionens förslag på flera punkter, bland annat den så kallade maximiharmoniseringen med långtgående obligatoriska förenklingar. Men nu när förhandlingarna går in i sitt slutskede, har många av förslagen förändrats. Hittills har förhandlingarna gått i en riktning som passar svenska intressen, säger Stefan Pärlhem, ämnesråd på justitiedepartementet. Bland annat har medlemsstaterna enats om att lätta på maximiharmoniseringen, vilket ger större handlingsfrihet för varje medlemsland. Även en flexibilitet i reglerna om tillämpning av principen Bokföringsnämnden och EU-kommissionen vill lätta företagens administrativa bördor. om substance over form ser ut att kunna uppnås. Förhandlingarna mellan medlemsstaterna har gått snabbt. Nästa steg är att nå en fakta samsyn med EU-parlamentet. Om det lyckas kommer förslaget att antas vid första läsningen, sannolikt i juni. Rakel LeNNARtsson EUs nya redovisningsdirektiv kommer att ersätta de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. K3 är huvudregelverket i Bokföringsnämndens så kallade K-projekt, som syftar till att anpassa redovisningskraven efter bolagens storlek. K2 är ett alternativ för mindre företag. K1 riktar sig till enskilda näringsidkare. Foto: dreamstime 9

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar finansiella Företag skatt Remiss om revision i finansiella företag FAR har tagit fram en ny rekommendation om revision i finansiella företag som nu är ute på remiss. Rekommendationen har tagits fram mot bakgrund av den överenskommelse som branschen träffade med finansdepartementet och Finansinspektionen (FI), och syftar till att stärka revisionen av företag som står under FIs tillsyn. En viktig ambition har varit att utveckla revisorns rapportering. Detta sker genom så kallad long form reporting. Dessutom ska revisorn rapportera snabbare till FI. FAR avser att fastställa rekommendationen för tillämpning på räken skapsår som påbörjas 1 januari 2012 eller senare. Syn punkter på remissen ska ha inkommit till FAR senast 5 juni. David Kleists avhandling om dubbelbeskattning vid internationella transaktioner visar på ett komplext område och ett stort behov av väl avvägda regler. Foto: dreamstime De statligt ägda företagen ska vara föredömen, inte minst när det gäller hållbart företagande. Finansmarknadsminister Peter Norman (M) på dn Debatt 21 maj 2012 med anledning av Telia Soneras agerande i länder med svag eller ingen demokrati. karriär Barnledighet inte negativt för lönen för kvinnliga chefer Kvinnor som är chefer upplever inte att löneutvecklingen påverkas negativt under föräldraledigheten i samma utsträckning som kvinnor som inte är chefer. Det visar en enkät från Civilekonomerna. 16 procent av de kvinnliga cheferna säger att föräldraledigheten påverkat löneutvecklingen negativt, medan var tredje kvinna som inte är chef upplever en negativ påverkan. Dubbelbeskattning ett komplext område Dubbelbeskattning vid internationella transaktioner är en ständigt aktuell fråga. Advokaten och forskaren David Kleist, på juridiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg, har gått på djupet när det gäller dubbelbeskattningen. I sin avhandling analyserar David Kleist olika metoder och tillämpningsfrågor i avtal som förhindrar dubbelbeskattning. Hans forskning visar att de vedertagna metoder som används för att eliminera dubbelbeskattning kan ge vitt skilda resultat i vissa situationer att dubbelbeskattningen fortfarande kvarstår eller att skatt inte betalas alls. Resultaten som redovisas i avhandlingen visar på komplexiteten inom detta område och behovet av väl avvägda regler, säger David Kleist. Han hoppas att studien ska komma till nytta hos så väl praktiker och akademiker som hos lagstiftaren. Eftersom dubbelbeskattning av internationella transaktioner anses hämma internationell handel och internationella investeringar väljer många stater att ingå så kallade dubbelbeskattningsavtal. Det innebär att staterna ömsesidigt enas om att begränsa sin rätt att ta ut skatt. I avtalen används olika metoder för att förhindra dubbelbeskattning, och det är dessa metoder som David Kleist har analyserat. I studien har han även tittat på det ekonomiska utfallet i vissa utvalda situationer av de två huvudsakliga metoder som rekommenderas av OECD. Beroende på hur de tillämpas kan man få helt olika resultat. Vid internationella transaktioner uppkommer ofta beskattning i mer än en stat. Som exempel kan ett svenskt företag som tar emot ränta, utdelning eller royalty från utlandet bli beskattat både i Sverige och i staten som betalningen härrör från. Det finns otaliga situationer där internationell dubbelbeskattning uppkommer, säger David Kleist. David Kleist har arbetat med avhandlingen sedan 2007 och han disputerade 27 april vid Handelshögskolan i Göteborg. Opponent var Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala universitet. charlotta DANieLSSon 10

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar 6 frågor... till Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, som drog igång ett ränteuppror på twitter i februari. Pruta på räntan 1Varför startade du ränteupproret? Jag prutade på mitt bolån och insåg att det var ovanligt trots att boräntor är vårt livs största utgift. Svensken har i snitt två miljoner kronor i bolån. Här kastar folk bort tusentals kronor varje år på att inte förhandla om sina räntor. 2Men varför ska man pruta hos banken, när man inte gör det någon annanstans? Bankaffären är en personlig affär som bygger på hur mycket du har lånat förut och hur mycket du vill spara och i vilka former du sparar. Allt detta är personligt och kan vägas samman i förhandlingen. Däremot finns det inget mönster i det här, som att den som sparar mer har lägre boräntor. Det enda som påverkar din boränta är hur aktiv du är själv. 3Vad har du fått för respons på ränteupproret? Hittills har 25 000 personer reagerat och prutat på sina bolån, men fortfarande missar de flesta att pruta. Bankerna har också reagerat på ränteupproret. De har hört av sig till mig och klagat över att jag har fått folk att klaga. Du är en kostnad för oss, sa en av dem till mig. 4Du har använt dig av microbloggen twitter, vad betyder det för genomslaget? Jag använde en så kallad hashtag, som markeras med en fyrkant, med uppmaningen #sägdinränta. Det blev som en tävling där folk försökte bräcka varandra genom att få den lägsta räntan. Sedan har olika privatpersoner och medier hängt på, flera morgontidningar har startat ränteuppror efter min modell och minst två privatpersoner har byggt sajter där de delar med sig av min information. 5Hur mycket har du lyckats pressa dina boräntor? Jag har prutat ner min ränta från 3,70 till 3,30, vilket innebär att jag sparar över 20 000 kronor per år. De som prutat har i snitt prutat 35 punkter, motsvarande i snitt 7 000 kronor per år. Alla prutare har tillsammans i år sparat 200 miljoner kronor. Hittills. 6Vad anser du om att storbankerna smyghöjer räntan för sina kunder? Behövs ett politiskt ingripande? Vissa banker ändrar räntan vid årsskiften, andra efter tre månader och andra efter ett år. Jag tror inte att politiker kan göra så mycket åt detta utan det är vi konsumenter som måste hålla bankerna i örat och följa upp våra avtal. rakel lennartsson Vi är kronan på verket i dina affärer När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer. www.glimstedt.se 11

BALANS nummer 6-7/2012 Noteringar Redovisning 19 20 september 2012 på Kistamässan Håll dig uppdaterad! 3 2 $ 12 8 5 2 3 3 5 8 + 9 2 + 8 7 8 www.ekonomimassan.se + 2 Huvudpartner Samarbetspartners Arrangör 43$ 0 $ 3 9 85 $ 6 4 32 Ta del av branschnyheter och trender. 4 + Delta på kostnadsfria seminarier och 9 % knyt kontakter på mötesplatsen för ekonomer och företagare. Ur seminarieprogrammet Sandro Scocco om krisen i Europa Skatteförfarandelagen Representation - skattereglerna i praktiken Utnyttjas din verksamhet för penningtvätt? Nyheter från Bolagsverket 0 6 4 5 Foto: dreamstime Forskningen visar att fenomenet med driftande priser åtminstone delvis FAR vill förenkla revisionen för små företag FAR ser över möjlig heten att anpassa revisionen efter företagskategori. Bo Åsell som är ordförande för FARs sektion Små & medelstora företag leder arbetet. Varför behövs en anpassad revision? Förenklingsarbetet står högt upp på den politiska agendan, särskilt för små- och medelstora företag. För dessa företag har

nummer 6-7/2012 BALANS Noteringar påverkar priset på aktier Goda nyheter tenderar att driva upp priset under en längre tid beror på informationsrisk. Redovisningens kvalitet påverkar aktiernas pris. Det visar en avhandling skriven av Hanna Setterberg vid Handelshögskolan i Stockholm. Hanna Setterberg är en av få svenska forskare som valt att forska inom ett område som av många finansanalytiker ses som extremt intressant, nämligen kopplingen mellan redovisning och börskurserna. Nu är hennes avhandling The Pricing of Earnings Essays on the Post-Earnings Announcement Drift and Earnings Quality Risk färdig och forskningsresultaten har börjat spridas. Bland annat har Hanna Setterberg varit inbjuden av Finansanalytikernas förening för att berätta om vad hon kommit fram till. Det är kul att få tillfälle att prata om sin forskning. Det är inte så ofta som forskarvärden möter praktiker, säger hon. Avhandlingen kan enligt Hanna Setterberg ge en förbättrad kunskap om hur svenska investerare uppfattar företagens kvartalsresultat. Jag har valt att titta på ett mönster som vi sett i USA och på andra marknader och se om det även stämmer in på den svenska marknaden, säger hon. Det jag har kunnat se är att aktiepriset vid goda nyheter tenderar att fortsätta uppåt under de tolv månader som följer efter rapportens offentliggörande. Men motsvarande prisdrift är däremot svag efter offentliggörande av dåliga nyheter, fortsätter Hanna Setterberg. Avhandlingen visar att det med en simulerad handels strategi gick att få en abnormal avkastning på cirka en procent per månad under tidsperioden 1990 2005. Detta är enligt Hanna Setterberg i linje med vad man funnit på andra aktiemarknader, men borde egentligen inte vara möjligt att uppnå på en effektiv kapitalmarknad. Min forskning visar hur en drift i aktiepriserna kan vara förenlig med hur investerare uppfattar kvaliteten i signaler från redovisningen, och att fenomenet med driftande priser i alla fall delvis har att göra med informationsrisk, säger hon. Resultaten kan tolkas som att investerare upplever att resultatmått högre upp i resultaträkningen, jämfört med resultatmått längre ner, är mindre osäkra signaler av företags värdeskapande. Detta är förenligt med att investerare reagerar kraftigt på dessa signaler i samband med att företag offentliggör sina kvartalsresultat. De mer osäkra signalerna genererar å andra sidan en dämpad reaktion vid rapportens offentliggörande, säger Hanna Setterberg. Avhandlingen består av tre projekt som slagits samman och som alla studerar den svenska aktiemarknaden. Hanna Setterberg har bland annat följt tidigare forskning och hennes första studie som ingår i avhandlingen är en replica av en klassisk amerikansk studie inom området. Sedan har hon gått igenom åtskilliga bokslutsrapporter och kvartalsrapporter samt simulerat handel med aktier. I det sista projektet finner hon att kapitalkostnaden är högre för företag med lägre redovisningskvalitet. Varför liknande empirisk forskning inte gjorts i Sverige tidigare kan delvis förklaras med att det är svårt att få tillgång till materialet som behövs. Jag har fått bygga upp en egen databas från grunden och det har varit ett omfattande arbete att få tillgång till allt material som behövs för att kunna göra analyserna, säger Hanna Setterberg. Charlotta DanieLSSon det gjorts en del anpassningar på redovisningssidan. Men när det gäller revision går utvecklingen tvärtom Bo Åsell i riktning mot ökade krav, främst när det gäller de stora bolagen av allmänt intresse, men risken är att de drabbar även mindre företag. Hur kan en anpassad revision se ut? Vår tanke är att revisionen ska följa redovisningen. På redovisningsområdet finns K-projektet där företagen kan välja redovisningsstandard efter företagsstorlek. Vi ska nu se om företag som kan välja K2 som ramverk för sin redovisning kan ha en revision som är anpassad till redovisningen. Vad krävs för att detta ska genomföras? Till att börja med ska vi göra en analys inom arbetsgruppen av vilka behov som finns och möjliga lösningar. Här har vi en del exempel i utlandet som vi kan titta på. I Storbritannien arbetar man med att skala ner isa. I Danmark och Schweiz tittar man på olika former av reviews i stället för revision. Nästa steg blir att få med oss Revisorsnämnden och politikerna. Men förenkling ligger i tiden så vi tror inte att det kommer att bli ett problem. rakel lennartsson 13

14

nummer 6-7/2012 BALANS profil i balans advokaten med skatten nära hjärtat Det finns många gemensamma nämnare mellan revisorer och skattejurister. Det menar Börje Leidhammar, advokat och professor i skatterätt. Han har en bak grund inom revisionsoch råd givningsbranschen och sticker ut hakan och säger att i många fall är revisions byråernas skatteavdelningar mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Text: Charlotta danielsson Foto: bosse johansson A tt bli professor i skatterätt var inget Börje Leidhammar drömde om som ung hemma i Halmstad. I stället var det musiken som lockade och under gymnasieåren upptog den en hel del av hans tid. Men ändå började han läsa juridik, studier som påbörjades i Lund men avslutades i Stockholm. Börje Leidhammar tar en klunk kaffe och tittar ut genom fönstret. Det är tyst i möteslokalen på Wistrands kontor på Regeringsgatan i Stockholm, och av folklivet nere på gatan hörs ingenting. Börje Leidhammars bana inom juridiken är i mångt och mycket den klassiska. Efter avslutad juridikexamen kom han in på domarutbildningen i Stockholm och var assessor i Kammarrätten i Stockholm under några år. Han gjorde en del utredningsarbete och arbetade bland annat på finansdepartementet och dåvarande Riksskatteverket. Parallellt med arbetet ägnade han sig åt forskning och 1995 disputerade han. Men efter 20 år inom olika sorters statlig verksamhet kände han för något nytt. Jag fick ett intressant erbjudande från Ernst & Young, jag blev erbjuden jobb på deras skatteavdel 15

BALANS nummer 6-7/2012 Efter tio år på Ernst & Youngs skatteavdelning gick Börje Leidhammar över till Wistrands advokatbyrå. Han menar att advokater och revisorer har stor nytta av varandra, inte minst inom skatt och redovisning. ning och det kändes väldigt lockande, berättar Börje Leidhammar. Det blev ungefär tio år hos Ernst & Young innan Börje Leidhammar började känna en stark dragning till advokat yrket. Inte minst med tanke på skärpta krav kring rådgivning, revision och oberoende. Som advokat är det mer uttalat att man för klientens talan, och den rollen är mer oberoende än om man jobbar som skatterådgivare på revisionsbyrå. Så jag valde att lämna Ernst & Young, där jag trivdes väldigt bra, för att börja på Wistrands advokatbyrå. Samtidigt som Börje Leidhammar i allra högsta grad har varit aktiv i verkligheten genom sitt arbete med framför allt skatterätt har han haft en deltidstjänst som adjungerad professor i skatterätt vid Karlstad universitet. Dessutom undervisar han vid Högskolan i Gävle. Det som tilltalar mig är kombinationen av praktik och teori, hur dessa befruktar varandra. Jag tycker mycket om kontakten med studenterna, att få undervisa, handleda och examinera. Och att verka inom universitetets- och högskolevärlden är dessutom ett utmärkt sätt att hålla sig ajour med vad som händer, säger han med ett leende. Jo, att hålla sig uppdaterad är viktigt. Skatterätten är ett område som hela tiden förändras, och som kräver mycket av dem som är verksamma inom området. Börje Leidhammar konstaterar att under de åren han har arbetat med skatterätt har det skett enormt stora förändringar. Inte bara när det gäller den nationella företagsbeskattningen utan vi påverkas allt mer av vad som händer internationellt. Ta bara det omfattande arbete som pågår med den nya skatteförfarandelagen. Till volymen är den större än rättegångsbalken, och även om gamla regler till stor del följer med är terminologin ny och det är många nya regler på gång, säger han. Intresset för just skatterätt fanns inte från början utan Börje Leidhammar berättar att det har kommit efterhand. När han satt i kammarrätten i slutet av 1970-talet kände han att förvaltningsdomstolarna passade honom bra. 16

nummer 6-7/2012 BALANS Jag tyckte om att skriva, ja det gör jag fortfarande, och i förvaltningsdomstolarna var det nästan alltid ett skriftligt förfarande. Skattemålen ligger hos förvaltningsdomstolarna, men nu har jag även börjat ägna mig åt ekobrottsmål och dessa ligger hos de allmänna domstolarna. Det är ett nytt område för mig, och ett annat förfarande eftersom det där till största delen handlar om muntliga förhandlingar. Det är oerhört spännande att få leva i båda världarna, säger han. En av de största förändringarna inom skatterätten kom i början av 1990-talet. Börje Leidhammar berättar att han deltog i lagstiftningsarbetet på 1980-talet som ledde fram till en helt ny taxeringslagstiftning 1991. Han tystnar en stund, tänker efter och konstaterar sedan att den lag som infördes 1991 och nu har ersatts av den nya skatteförfarandelagen, nog är den största förändringen på senare tid. När den nya taxeringslagen kom 1991 blev det enklare, snabbare och säkrare, precis som tanken är att det ska bli nu med den nya skatteförfarandelagen, säger han. Rättssäkerhet ligger honom varmt om hjärtat och Börje Leidhammar var en av dem som var med och startade Institutet för skatter och rättssäkerhet. Tanken var att samla alla som var intresserade av skatterätt och rättssäkerhet, oavsett om de arbetade inom domstolarna, näringslivet, Skatteverket eller den akademiska världen. Vi ska inte vara opinionsbildande, utan snarare ett forum för utbyte av tankar och idéer och vårt syfte är att sätta rättssäkerheten i fokus. Vi bildades för många år sedan, och i början träffades vi på Ernst & Young och samarbetade med Skattebetalarnas förening, men under årens lopp har vi utvecklats och i dag har vi många duktiga föredragshållare, säger Börje Leidhammar. För sjunde året i rad arrangerar Institutet för rättssäkerhet och skatter sin årliga seminariedag och denna gång kommer temat att vara dubbelbestraffningsfrågan. En synnerligen högaktuell fråga som Börje Leidhammar har många tankar kring. Fram till början av 1970- talet fanns något som hette falskdeklaration och som man kunde dömas för i allmän domstol. Det var ett godtyckligt system som man hanterade inom ramen för brottspåföljder och införandet av ett skattetillägg. I ungefär 30 år hade vi sedan ett system där inte många funderade på reglerna kring dubbelbestraffning, men i slutet av 1990-talet tog debatten fart. Nu har frågan ställts på sin spets och vi väntar på ett slutligt ställningstagande från EU-domstolen och Europa domstolen. Det ska bli intressant, som det är i dag är rättsläget otillfredsställande, säger Börje Leidhammar. Advokater och revisorer har stor nytta av varandra, konstaterar han. Inte minst inom skatt och redovisning. Många gånger har han som advokat diskussioner med revisorn i ett bolag för att förstå hur man har tänkt kring en viss fråga. För mig känns det naturligt att samarbeta med revisorn och det händer även att vi blir anlitade av revisorer som har klienter som har hamnat i en process, säger Börje Leidhammar. I många fall är revisionsbyråernas skatteavdelningar mer slagkraftiga än advokatbyråernas. Han återkommer till det han varit inne på tidigare, att advokaten kan ha en mer självständig roll gentemot klienten. Revisorn har en bredare ansats, menar Börje Leidhammar, och kan beakta flera intressenters intressen i sin roll, så som banker, kunder, samhället och leverantörer för att nämna några. Den rollen har inte advokaten som ska vara sin klient lojal till 100 procent, något som är uttalat och skyddat i lag. Att vara skatterådgivare eller skattejurist är en yrkesroll som förekommer på advokatbyråer såväl som på revisionsbyråer. Teamen av skattejurister som finns på revisionsbyråernas skatteavdelningar är många gånger slagkraftigare än teamen hos advokatbyråerna. Revisionsbyråernas skatte jurister har en otroligt hög kompetens. Men trots alla timmar som Börje Leidhammar har lagt ner på utbildning, undervisning, studenter och klienter är familjen nummer ett. Sedan drygt 30 år är han gift med Eva och de har två söner tillsammans, som i dag är vuxna. Familjen har alltid kommit i första hand. Jag är till exempel glad att mitt avhandlingsarbete fick ta tid, så att jag kunde ägna mig åt mina pojkar när de växte upp. Och nu har vi förmånen att bo nära vårt barnbarns förskola. När jag hämtar henne på förskolan är allt annat oviktigt. I det perspektivet får till och med skatterätten vika ner sig, säger han med ett leende. börje leidhammar Ålder: 62 år. Bor: Älvkarleö Bruk. Familj: Hustrun Eva, barnbarnet Ronja, båda utflugna sönerna Erik och Martin med sina respektive Sarah och Ebba, samt gårdshunden Alfons. Inspireras av: Att resa ut i världen och få nya intryck. Favorituttryck: Den skicklige smeden skyller aldrig på järnet. Drömmer om: Att utveckla mitt trumspel på nyss anskaffade Ludwig-setet med de klingande Ziljan-symbalerna. 17

BALANS nummer 6-7/2012 Auktoriserade revisorn år 1912-2012 13 juni firas den auktoriserade revisorn på Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer om jubileumsseminariet i Balans nr 8-9. revisorn 100 år Revision i generation Filip Cassel är tredje generationens auktoriserad revisor. Text: rakel lennartsson Då har du det i generna är en kommentar som Filip Cassel ofta fått höra. Som tredje generationens revisor har han en personlig koppling till revisorsyrkets utveckling under hundra år. Hans farfar Isaac Cassel var bland de första auktoriserade revisorerna. Men Filip Cassel har aldrig känt någon press att bli revisor. Tvärtom var hans far Öiar Cassel alltid öppen om yrkets svårigheter. Isaac Cassel kom från en släkt av brukspatroner och domare. Hans barnbarn Filip Cassel kan se sig själv i det arvet: en fot i statsförvaltningen och en fot i ett liberalt näringsliv. När vi fortfarande hade ståndsriksdag i Sverige visste man inte riktigt vilket stånd brukspatronerna tillhörde. De var varken borgare eller bönder. Mina 18 förfäder var individualister som inte valde att bygga den stora organisationen utan satsade på att vara den oberoende experten, säger Filip Cassel. I den mån det finns ett genetiskt arv kan han ana det i vissa personlighetsdrag: vetgirigheten, integriteten och individualismen. Jag var inte alls inriktad på att bli revisor, och hade i unga år blivit uppmärksammad på de svårigheter som finns i yrket. Men det viktigaste och roligaste att göra är att arbeta med de svåraste sakerna. Jag hade inte kunnat välja någonting som inte var svårt, kommenterar Filip Cassel som efter studier på KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet så småningom hamnade i revisorsyrket. Precis som sina förfäder började han inom den privata sektorn, men lockades snart över till den statliga sektorn. Jag är själv överraskad att jag blev statstjänsteman, säger Filip Cassel som arbetat i den statliga revisionen sedan 1989. Trots att förutsättningarna förändrats dramatiskt, är utmaningarna i dag och för hundra år sedan slående lika. Om branschen härom året var på finansdepartementet och erkände att den befann sig i en förtroendekris, så var detta inget nytt. Snarare är det yrkets själva livsluft. Revision finns därför att det finns ett förtroendegap mellan huvudman och verkställare. Det förtroendegapet hoppas man att revisorn ska kunna fylla, säger Filip Cassel. 1912 var ett börsföretag inte större än att den verkställande direktören själv kunde överblicka verksamheten. Styrelsen kunde själv skriva årsredovisningen och revisorn var fortfarande en enda person ordet revisionsteam var ännu inte uttalat.

nummer 6-7/2012 BALANS Tre generationer Cassel. Mycket har hänt under de hundra år som gått sedan Isaac Cassel 1912 blev en av de första auktoriserade revisorerna. När Öiar Cassel auktoriserades 1946 var det i kölvattnet av Kreugerkraschen. Filip Cassel auktoriserades 1981. ramar: dreamstime Auktorisationen bidrog till en professionalisering av revisorsrollen. Revisor blev ett yrke, men det fortsatte att vara en utpräglad förtroendesyssla. Både min farfar och min far valdes i kraft av sin person. Det var först när jag gick ut i yrket i början av 1980-talet, som det började bli vanligt med byråval i stället berättar Filip Cassel. En av de största förändringarna under de hundra åren som gått sedan den första auktorisationen, gäller synen på hur man skapar förtroende. Då var förtroendet kopplat till personen och professionen. I dag garanteras det av organisationen och processen. Filip Cassel är mycket kritisk till den utvecklingen och har problematiserat frågan i ett flertal böcker och som rådgivare till den internationella revisorsorganisationen IFAC. Unga revisorer inriktas på att kontrollera att regler är uppfyllda och att dokumentera detta. Risken är att de inte får någon tid över till egna analyser och bedömningar och i så fall upphör revisionen, säger Filip Cassel och fortsätter: Förtroendegapet fyller man inte med IT-stöd utan med människor, som vi har anledning att ha förtroende för. Så vilka var då de människor som formade yrket för hundra år sedan? De kallas ibland för pionjärerna. De var en liten grupp som auktoriserades vid Stockholms handelskammare i december 1912, sex personer, samtliga män. Fyra av dem antogs på nåder, medan två ansågs ha full teoretisk och praktisk kompetens. Isaac Cassel var en av dessa två. Han hade examen från det första examinationstillfället vid Handelshögskolan i Stockholm och kom att bli revisor för ett flertal börsbolag. Men han hade också uppdrag åt finansdepartementet och var internationellt verksam med uppdrag i Sankt Petersburg. Bland de tidiga revisorerna fanns även Isaac Cassels yngre bror. Den namnkunnige Einar Cassel auktoriserades 1918 och hade en dominerande ställning inom revisionen i Sverige under mellankrigstiden. För hundra år sedan tillhörde revisorerna en tydlig och liten elit. Ett exempel på det är att man flaggade när revisorn kom, berättar Filip Cassel. På farfars tid uppfattades revisorns position i hierarkin vara över vd och åtminstone i nivå med styrelsen. Men även om Isaac Cassel uppträdde som någon som hade en hög position, fanns det tillfällen då han ödmjukade sig. Familjehistorien berättar om hur Isaac Cassel i samband med ett uppdrag vid den ryska tsarens hov 19

BALANS nummer 6-7/2012 valde att backa ut ur rummet för att visa sin respekt. Trots sin erkända skicklighet blev Isaac Cassel inte långvarig i yrket, utan blev headhuntad till Smålandsbanken. En av de saker han gjorde när han tagit över ledningen av banken var att säga upp Ivar Kreugers lån, med omedelbar verkan. Hans analys av Tändstickstrustens metoder gjorde att han tidigare än andra förstod vad som skulle komma att hända. Isaac Cassel och Ivar Kreuger hade en långvarig brevväxling, som Filip Cassel har kvar i sin ägo. Isaac Cassel var före sin tid när det gäller insikter om koncernredovisning. Redan 1916 lanserade han tillsammans med Oskar Sillén tanken om att ett moderbolags revisor även skulle få revidera dotterbolag. De två auktoriserade revisorerna insåg vilka risker koncernredovisning kunde medföra och ville att lagen skulle skärpa ansvaret för de redovisningsskyldiga. Men inte förrän efter Kreugerkraschen fick de gehör för sin idé. Kreugerkraschen är en historisk milstolpe, på samma vis som Enronskandalen och Lehman Brothers. Varje gång världen har upplevt en stor näringslivsskandal har det fört med sig mer detaljerade krav på revisionen. Däremellan finns perioder av avreglering, där själva kraven uppfattas som problemen. Om Isaac och Einar Cassel verkade under en frihetsperiod, så hade pendeln högt förtroende höga förväntningar slagit över åt andra hållet när det var dags för Isaacs son, Öiar Cassel, att gå ut i yrket. 1944 kom en ny aktiebolagslag, som kan beskrivas som en reaktion på Kreugerkraschen. Från och med nu blev det också fritt fram för revisorer att använda sig av medarbetare, det vill säga grunden för dagens revisionsteam läggs. 1946 auktoriserades Öiar Cassel. Precis som sin far blev han revisor för fler stora börsbolag och hade internationella uppdrag. Kanske hade bruket med att hissa flaggan när revisorn kom avtagit, men revisorn förde sig fortfarande med stor auktoritet. När en revisor sökte kontakt med någon inom ett börsbolag var det självklart att annan aktivitet avbröts. Revisorn hade företräde framför allt som inte var direkt intäktsrelaterat, berättar Filip Cassel. Under efterkrigsperioden var revisorsyrket fortfarande ett utpräglat förtroendeyrke, men som kom att omgärdas I den här texten talas det om förtroende gapet, icke att förväxla med förväntnings gapet. Förtroendegapet är en grundläggande orsak till att revision finns. Förtroendegapet infinner sig genom att huvudman och verkställare är olika personer. Revisorns roll är att skapa förtroende mellan dessa båda parter. Förväntningsgapet däremot, uppstår mellan revisorn och intressenterna. Förväntningsgapet är i hög grad ett kommunikations problem som uppstår om branschen och intressenterna inte har en entydig bild av vad revision är och ska vara. av allt mer regler. Lagstiftningen efter Kreuger kraschen gick i riktning mot vad Filip Cassel kallar för kokbok, med mer detaljreglering. Det varade i trettio år, tills riksdagen införde begreppet god sed, som syftade till att avveckla detaljregleringen till förmån för mer professionella bedömningar. När jag auktoriserade 1981 befann vi oss i början av en avregleringsperiod. Men sedan gick det som det gick och nu är vi där igen, säger Filip Cassel som ser historien gå igen i EU-kommissionär Michel Barniers förslag till skärpta regler för revisionen. Det så kallade revisionspaketet har samma kokboksprägel som 1944 års aktiebolags lag. Om tio år har det kanske slagit igenom med full kraft. När de negativa effekterna av regleringen slår ut i full blom, inleds kanske nästa avregleringsperiod. Pendeln slår fram och tillbaka men förtroendefrågan tycks höra till revisionens eviga frågor. lars östman om revisorns förändrade roll Foto: rakel lennartsson Lars Östman är professor emeritus vid Handelshög skolan i Stockholm och medverkar vid firandet av revisorn 100 år. Du kommer att tala om Oskar Sillén, vad har han betytt för svensk revision? Oskar Sillén var en nationell auktoritet, vad han gjorde och skrev blev normgivande för redovisning och revision i det tidiga 1900-talets Sverige. Han anställdes på Handelshögskolan 1912, samma år som den första auktorisationen. Han var landets första professor i handelsteknik och utbildade flera generationer av revisorer. Han var själv en av de första auktoriserade revisorerna 1912. 1923 tog han initiativ till att bilda Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). Vilka är de största förändringarna sedan Oskar Silléns tid? De största förändringarna har att göra med genomgripande samhällsförändringar som på olika sätt får återverkningar på revisorns arbete. Under de senaste 100 åren har företagen och marknaderna som de agerar på blivit betydligt större och styrprocesserna har blivit mer komplexa. Ur revisorns synpunkt är de omfattande regelsystemen en stor förändring. Oskar Sillén hade inte många redovisningsregler att förhålla sig till, men medverkade till att utveckla en praxis baserad på hur de flesta företagen gjorde. Vad är det viktigaste som hänt på 2000-talet? 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard i EU. Det innebar att en 150-årig nationell tradition där bolagens praxis spelat stor roll, ersattes med skrivna normer som förenades med lagkrav. IFRS kallas för ett principbaserat regelverk, men utrymmet för individuella val är inte stort. Ingen revisor i dag kommer i närheten av den möjlighet till självständig bedömning som Oskar Sillén hade på sin tid. 20

nummer 6-7/2012 BALANS TA HJÄLP AV VÅRA EXPERTER. VI LOVAR ATT INTE BERÄTTA FÖR NÅGON. PACTA innehåller en mängd förbättringar för att göra ditt arbete mer effektivt. Numera finns till exempel FÄRDIGA AVTALSFÖRSLAG där du själv kan lägga till eller tar bort klausuler. Med en enkel knapptryckning kan du sedan ÖVERSÄTTA ALLTSAMMANS TILL ENGELSKA. Våra experter levererar, granskar och uppdaterar som vanligt allt innehåll i PACTA. De ger dig även tips och råd i form av skriftliga rekommendationer i samband med att du skapar avtal och handlingar. En del skulle säkert kalla det fusk. Vi skulle säga att det är smart. LÄS MER OM ALLA VÅRA FÖRBÄTTRINGAR karnovgroup.se/pacta 21

BALANS nummer 6-7/2012 Samma vecka som Balans är på besök på Baker Tilly i Halmstad fyller kontorschefen Jan Carlsson (längst till höger) 50 år och han har redan utsatts för ett par practical jokes. Något som vittnar om den personliga stämningen på arbetsplatsen. På Baker Tilly i Halmstad pratas aldrig debiteringsgrad På Baker Tilly i Halmstad har man valt att fokusera på personalen i stället för att prata om debiteringsgrad. Genom att anställa och behålla medarbetare som delar Baker Tillys kärnvärden har man gjort företaget till en lönsam byrå i revisions- och rådgivningsbranschen. Text och foto: charlotta danielsson Vi vill tjäna pengar, men vi fokuserar inte på det. Vi fokuserar inte på ytan utan på medarbetarna, säger Jan Carlsson som är kontorschef på Baker Tilly i Halmstad och tillägger att de anställda gärna får ha roligt på jobbet. Inom revisionsbyrån arbetar man efter en modell man kallar den goda cirkeln och Jan Carlsson konstaterar att det är en ekonomiskt fungerande modell. Rent krasst är det så att vi tjänar 20 22 procent på sista raden, vilket är bättre än vissa inom Big 4, och det är efter att alla delägare fått marknadsmässig ersättning, säger han. Att Baker Tilly i Halmstad är en arbetsplats där personalen trivs råder det ingen tvekan om. Samma vecka som Balans är på besök fyller Jan Carlsson 50 år, och han har redan utsatts för ett par practical jokes. Något som inte skulle förekomma om inte de anställda uppskattade sin kontorschef. Den personliga stämning som råder på kontoret kan sägas vara typisk för Baker Tilly, som i Sverige har ungefär 500 anställda och cirka 50 kontor. Byråerna som ingår i det svenska nätverket äger tillsammans ett dotterbolag Baker Tilly Sverige, och dotterbolaget ska arbeta med sådant som delägarna gemensamt anser vara mest effektivt och ekonomiskt. I dotterbolaget ligger bland annat kvalitetskon-

nummer 6-7/2012 BALANS trollsystemet, marknadsföring och utbildning. Det finns dock inga HR-funktioner på dotterbolagsnivå, utan all rekrytering sköts lokalt på respektive kontor. Alla byråer driver själva affären lokalt. Det är en stor skillnad om man jämför oss med Big 4. I Halmstad, där vi har 23 anställda, är vi åtta delägare och vi fattar själva våra affärsmässiga beslut, säger Jan Carlsson. Just delägartätheten framhåller Jan Carlsson som en av Baker Tillys styrkor. När byrån får in duktiga yngre personer erbjuds de tidigt delägarskap. Vi vill inte riskera att tappa god personal. På det här sättet får vi lägre personalomsättning, vilket ger stabilitet även ekonomiskt. Ju mer komplex branschen blir, desto längre tid tar det innan nyanställda blir produktiva, säger Jan Carlsson. De anställda på Baker Tilly i Halmstad har själva arbetat fram modellen den goda cirkeln, och den bygger på företagets kärnvärden som bland annat handlar om kvalitet, samarbete och trivsel. Genom att fokusera på medarbetarna och anställa personer som delar kärnvärdena leder det till att dessa uppfylls. Det i sin tur ger kompetenta och motiverade medarbetare som gör ett bra jobb och som bibehåller befintliga kunder och genererar nya. Visst hade vi kunnat växa genom att köpa en liten byrå, men då skulle vi få in ett gäng med en annan kultur och det är inte värt att expandera på det sättet. För oss får det hellre ta lite längre tid. Börjar man med att skaffa bra personal så kommer även kunderna, säger Jan Carlsson. Enligt Jan Carlsson är Baker Tilly i Halmstad näst störst på orten, något mindre än PwC. Strax bakom kommer KPMG och Ernst & Young. Flera av Baker Tillys kontor runt om i landet tillkom genom avhopp från BDO. Jan Carlsson betonar att det inte ligger någon dramatik bakom avhoppen, utan säger att grundanledningen var att BDO valde att ta steget att bilda one firm. Flera av oss som var licenstagare valde då att hoppa av eftersom vi hade ett annat sätt att tänka, men det finns inga hard feelings mellan oss, säger han. Revisions- och rådgivningsbranschen kännetecknas ofta av hårt arbete och mycket prat om debiteringsgrad. Då och då kommer frågan upp om det är möjligt att satsa på en karriär som revisor samtidigt som man bildar familj. På Baker Tilly verkar man tänka annorlunda. Det är viktigt att kunna kombinera familj, barn och jobb. Skulle vi inte tänka så skulle vi ha ett väldigt kortsiktigt tänkande. Man kan inte bränna ljuset i båda ändar. Här uppmanar vi våra anställda att försöka hinna med att fika! Det är viktigt att inte bara jobba på, säger Jan Carlsson. Attityden verkar gå hem hos blivande revisorer och redovisningskonsulter. Jan Carlsson berättar att personer som kommer på anställningsintervjuer blir positivt överraskade. baker tilly Baker Tilly Sverige är dotter bolag till ett trettiotal byråer som är verksamma på cirka 50 orter i Sverige och har runt 500 anställda. Baker Tilly ingår i ett globalt nätverk, något som enligt Jan Carlsson stärker varumärket och underlättar verksamheten. Det är viktigt att kunna kombinera familj, barn och jobb. Skulle vi inte tänka så skulle vi ha ett väldigt kortsiktigt tänkande. Många har inte stött på det här sättet att tänka tidigare. Under utbildningen handlar mycket om yta och varumärkestänk och för många låter det häftigt med Big 4. Hos oss blir det tydligt att det är fokus på individen och inte ytan. Det är lite av en dräpare i branschen, men vi pratar aldrig debiteringsgrad här. Jag tror inte att personalen jobbar bättre av en piska, utan jag tror snarare på morötter, säger han. Modellen som man arbetar efter i Halmstad har blivit framgångsrik, och Jan Carlsson har berättat om arbetet med kärnvärden på ett delägarmöte inom Baker Tilly Sverige. Inom Baker Tilly Sverige ska vi nu försöka mejsla ut kärnvärden att använda i samarbetet mellan byråerna. Och skulle någon inom Baker Tilly vilja använda just vår modell får de gärna göra det, säger Jan Carlsson. Baker Tilly i Halmstad har 23 anställda, varav 8 är delägare. Den yngsta delägaren är 29 år och den äldsta är 50 år. Lagerbolag LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik www.formabolag.se Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. kompletta handlingar Leverans inom 2 timmar Bolagspärm Hjälp med firmanamnet box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 010-762 45 00 Fax: 060-17 11 35 23

Våra e-tjänster - Bolagsverket Norstedts Juridik främst för de främsta. SKAPA. OMBILDA. ÄNDRA BOLAG. NORSTEDTS BOKSLUT. DET EFFEKTIVA VERKTYGET. Den här e-tjänsten är skapad för dig som arbetar som ombud i olika bolagsärenden. För proffsanvändare med andra ord. Tidigare omfattade Företagsärenden för ombud endast hantering av lagerbolag. Den stora nyheten är att du nu kan hantera privata aktiebolag i tjänsten. Det innebär att du kan ombilda lagerbolag till privata aktiebolag, skapa och göra ändringar i privata aktiebolag. Det blir enklare och mer kostnadseffektivt för dig. Anmäl dig till Företagsärenden för ombud nu! All information hittar du på bolagsverket.se/etjanster Kristina Dahlberg. Produktchef Norstedts Bokslut. Norstedts Bokslut Proffs hjälper dig att arbeta rationellt och effektivt inom hela bokslutsområdet. Resultatet blir förstklassiga bokslut och snygga års redo visningar på både svenska och engelska. Programmet är alltid uppdaterat enligt de senaste lagreglerna och har givetvis fullständigt Rekostöd. En integrerad modul gör analys till ett naturligt moment i bokslutsarbetet. Du tar enkelt fram överskådliga diagram och grafer. Dina rapporter är kompletta med kommentarer till hur nyckeltalen utvecklats och hur de ligger till jämfört med branschen i övrigt. Välj den version som passar dig bäst på www.nj.se/programvaror Välkommen till en enklare vardag.

nummer 6-7/2012 BALANS i branschen Det finns inte två dagar som är lika Den som väljer att bli redovisningskonsult får aldrig tråkigt på jobbet. Det säger Anita Nilsson, på väg att bli auktoriserad. Text och foto: charlotta danielsson Sedan ungefär ett år tillbaka arbetar Anita Nilsson på Revisionskonsulterna J Hägglund i Halmstad. Ett stort hästintresse och en tid som ridlärare gör att hon är igenkänd av många. Men även i sitt yrke som redovisningskonsult träffar hon ofta nya människor. hästintresserad redovisningskonsult Jag tycker att det är en av fördelarna med jobbet, att det är så socialt. Det finns inte två dagar som är lika och jag trivs med det. Ena stunden träffar jag en företagare som driver handelsträdgård, och nästa dag någon som är nagelmakare. Variationerna är stora och det är en rolig utmaning. När bestämde du dig för att börja arbeta med ekonomi? Jag har inte gått någon universitetsutbildning inom området, men bestämde mig för att satsa på att arbeta med ekonomi i samband med en kortare karriär på en ridskola. Där fick jag ansvar för budgetfrågor och liknande och var tvungen att sätta mig in i hur allt fungerade. Då var jag i 20-årsåldern, och ansvaret fick mig att bli intresserad av ekonomi. Namn: Anita Nilsson. Ålder: 53 år. Bor: Villa i Laholm. Familj: Särbo och en vuxen son. Drömmer om: Sommaren. Inspireras av: Människor. Favoritord/uttryck: Thank God it s friday! På nattduksbordet: Boken Svensk maffia och ett värmeljus. Läs mer om Anita på ekonomisverige.se halmstad Hur hamnade du på Revisionskonsulterna J Hägglund? Efter att ha varit ekonomiansvarig vid ett mindre företag under några år kände jag att det var dags att göra något annat. Jag kunde alla konton och balansposter och jobbet blev rutin, rutin, rutin. Då såg jag att Revisionskonsulterna J Hägglund sökte personal och lockades av annonsen. Dessutom tror jag att det är bra att byta arbete ibland. Du arbetar på en mindre byrå, hur är det? Jag trivs jättebra. Vi är fem anställda på byrån plus Jörgen Hägglund och vi har mycket roligt tillsammans. Alla känner alla, och framför allt känner alla till varandras kunder. Det gör att det är lätt att få hjälp av kollegorna och få ta del av deras erfarenheter. Vilken typ av kunder arbetar ni med? Vi arbetar främst med mindre, ägarledda företag och just nu är det mycket arbete med bokslut och deklarationer. Varför väljer du att bli auktoriserad? Som auktoriserad redovisningskonsult får jag en kvalitetsstämpel och det i sin tur blir en trygghet för kunden. Han eller hon vet att jag har de kunskaper som behövs. Dessutom är det roligt att få vidareutbilda sig. För många i min ålder börjar kanske karriären stagnera, men för mig känns det tvärtom. Det är en förmån att få gå kurser och fördjupa sina kunskaper. Det var hästintresset som ledde dig in i branschen, finns intresset kvar? Jag har haft häst i princip hela mitt liv, utom de senaste åren. Men som tur är har jag fortfarande vänner som har hästar och mitt intresse finns kvar. Förutom det jobbar jag som spinning-instruktör på ett gym i Halmstad, och det tar också en del tid. Utöver det har jag hus och trädgård som också ska tas om hand. 25

BALANS nummer 6-7/2012 inblick peter malmqvist är ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF). Peter Malmqvist skriver i vartannat nummer av Balans. peter.malmqvist@eqr.se Eniro gör en Houdini K an ett företag göra vinst på ett återköp av lån? Svaret är nej. Det är en illusion värdig den store magikern Houdini. Vinsten uppstår som en effekt av att bolaget blivit mer riskfyllt och att kreditgivarna, i själva verket, flyr fältet. Om denna vinst upprepas långsiktigt leder det till att bolaget går under. Eniro tillkännagav i början på maj att bolaget skulle återköpa ett lån på nominellt 500 miljoner kronor och därigenom göra en vinst på 156 miljoner kronor. Enligt bolaget hade en av kreditgivarna fått problem med nya kapitaltäckningsregler. Långivarens agerande skulle alltså inte ha något med Eniro att göra. Problemet är att allt som händer i Eniro har att göra med Eniro. Om en kreditgivare överraskande vill ha tillbaka sina pengar med rabatt, är det ett tecken på att risken i bolaget ökat i förhållande till situationen när pengarna lånades ut. Det är oomtvistligt. Om lånet varit marknadsnoterat skulle värdenedgången ha avlästs i att kursen gått ner. Lånevinsten är därför bara ena sidan av balansekvationen. Den ökade risk som skapar vinsten, har också en negativ effekt på tillgångarna. Denna är svårare att mäta. I Eniros fall handlar det i huvudsak om goodwillposten, som vid utgången av 2011 utgjorde 79 procent av tillgångarna. I det genomsnittliga börsbolaget (exklusive bankerna) var motsvarande andel 21 procent. Eftersom Eniro också är högt skuldsatt utgör goodwill 2,4 gånger eget kapital, mot 0,4 gånger i det genomsnittliga börsbolaget. Goodwillposten är alltså helt avgörande för hur placerarna ska värdera bolaget. Är Eniro en magiker? Peter Malmqvist menar att det endast är en illusion att företag Värdet i balansräkningen är samtidigt en prognos, även om det sällan sägs, rent ut. Eniros styrelse utlovar nämligen marknadsmässig avkastning på tillgångarna. I annat fall måste tillgångarna skrivas ner till det värde där de tror att de kan generera denna avkastning. Eniro redovisar en avkastning på de totala tillgångarna de senaste tolv månaderna på 5,5 procent, exklusive gjorda nedskrivningar. Det kan jämföras med genomsnittet för börsen (exklusive bankerna) på 9,9 procent. Eniros genomsnitt för de senaste tolv kvartalen är 3,4 procent, mot 8,7 procent för börsen. Uppenbarligen ligger Eniro på högst halva den avkastning som kan betraktas som marknadsmässig. Det är här vinsten på lånet kommer in i bilden. Storleken på lånevinsten i förhållande till det ursprungliga lånebeloppet, indikerar att kreditgivaren är beredd att ta en betydande förlust för att rädda hem en del av lånet. Denna rädsla, från en professionell aktör, måste tas med i bedömningen av goodwillvärdet. Då kommer nedskrivningen på Eniro avkastning och räntekostnad 20 Procent Avkastning på totala tillgångar* Räntekostnad totala skulder 16 *exklusive goodwillnedskrivning Stockholmsbörsen avkastning och räntekostnad 16 12 Procent Avkastning på totala tillgångar Räntekostnad totala skulder 12 8 8 4 4 0 05 06 07 08 09 10 11 12 0 05 06 07 08 09 10 11 12 26

nummer 6-7/2012 BALANS inblick Foto: dreamstime Redovisning. caisa drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Caisa Drefeldt skriver i vartannat nummer av Balans. caisa.drefeldt@kpmg.se Blir K3 försenat igen? kan göra vinst på ett återköp av lån. goodwill att bli större än vinsten på lånet. Att riskpremien i Eniro är betydande framgår också om vi granskar bolagets finansiering. De senaste 12 månaderna har Eniro betalat en ränta på motsvarande 5,4 procent av de totala skulderna (av vilka en viss del är räntefria rörelsekrediter). Motsvarande kostnad för det genomsnittliga börsbolaget är 1,7 procent, som då dock har lägre skuldsättning. Jämför vi med högt skuldsatta börsbolag är det sällsynt att den genomsnittliga räntekostnaden kryper över 3 procent. Det högst skuldsatta bolaget på börsen är Swedish Match, som delat ut allt eget kapital. De betalar 4,0 procent. Samtidigt genererar de en avkastning på de totala tillgångarna på hela 28 procent, därtill under hög stabilitet. Därför är Swedish Match en börsvinnare. Uppenbarligen räknar en av de stora kreditgivarna med att så inte ska bli fallet i Eniro. Det måste avspegla sig i värderingen av goodwillposten. Första veckan i juni förväntas Bokföringsnämnden (BFN) fatta beslut om K3. (Med andra ord, när du har denna tidning i din hand kan du vänta besked från BFN. Och om du inte redan prenumererar på BFNs digitala nyhetsbrev gör det.) K3 är det nya svenska huvud regelverket för att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Det kom dock ett meddelande på BFNs hemsida om att de kapitel som rör finansiella instrument inte kommer att ingå i det paket som BFN ska fatta beslut om i juni utan att dessa kapitel ska ut på ny remiss. Vad innebär då detta för hela K3-regelverket, blir det försenat igen? Svaret på den frågan är nog nej. Det är enbart två kapitel som ska ut på ny remissrunda och anledningen, som framgår på BFNs hemsida, är att dessa kapitel kommer att omarbetas så pass mycket i relation till den ursprungliga remissen att en ny remissrunda är nödvändig. Kapitel 11 som behandlar finansiella instrument som värderas till anskaffningsvärde och kapitel 12 som behandlar finansiella instrument som värderas till verkligt värde är svåra kapitel. Det är en hel del som måste diskuteras. Se bara på hur länge IASB arbetat med sina standarder som rör värdering av finansiella instrument. Vi får inte glömma att det dessutom är första gången Vad är det då som gör att redovisning av finansiella instrument är så svårt? som det kommer en norm från ett svenskt normgivande organ som tar upp frågan. Redovisningsrådet kom aldrig till IAS 39, utan det enda som finns skrivet i dag är den bilaga som finns till RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. Bilagan beskriver värdering till verkligt värde enligt 4 kapitlet 14 a ÅRL. Vad är det då som gör att redovisning av finansiella instrument är så svårt? Kan det vara att många upplever att det hela tiden kommer nya instrument och att det är svårt att sätta sig in i vad instrumenten faktiskt innebär? Finansiella instrument finns allt som oftast även i de mindre företagen. Många gånger i form av nya heta investeringsobjekt som ibland marknadsförs med att detta kan du inte förlora på. I min skeptiska värld finns alltid en möjlighet att det går bra men det finns också alltid en risk att det inte går så bra, eller att det går riktigt illa. Men det kanske bara är jag som har denna inställning. Jag har tyvärr träffat på företag som har gjort investeringar eller säkringsförhållanden utan att veta vad de har gjort. Bara för att banken sa till dem att göra det. I min föreställningsram ingår ett företag ett säkringsförhållande för att företaget vill säkra bort en risk som det ser, inte för att banken rekommenderar det. Men det kanske bara är jag som är en gammal surkart. BFNs projekt löpande redovisning löper på och remiss kommer. Det finns många intressanta frågor att diskutera och gräva i när det gäller bokföringslagen. Denna lag som tyvärr glöms bort, men som är livsfarlig. Det finns allt för många domar som visar att det är en högst relevant lag att hålla sig ajour med. Glöm aldrig bokföringslagen! Vad kommer BFN att göra när K3 är klart? Jo, kvar finns de andra associationsformernas K2 och inte att förglömma ett regelverk som beskriver hur ett företag som ska avsluta sin redovisning enligt bokföringslagen med ett årsbokslut ska gå till väga. Avseende detta område finns det i dag ingenting. Det finns bara K1 som är förenklade årsbokslut och då bara för enskilda näringsidkare och ideella föreningar. Alltså, när K3 träder i kraft och alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste välja mellan K3 eller K2 (ja vissa får inte 27

BALANS nummer 6-7/2012 inblick ens välja, de ska redovisa enligt K3) så kommer exempelvis handelsbolag att ligga kvar i de gamla normerna. Jag längtar efter K2 för Handelsbolag och kommanditbolag. Mitt stora intresse att läsa årsredovisningar i icke noterade företag ägnar jag mig åt med viss frenesi denna tid på året. Jag är tyvärr förvånad över att detta med att redovisa pågående arbeten ska vara så svårt. Att blanda friskt mellan huvudregeln och alternativregeln avseende pågående arbeten av samma typ är inte tillåtet enligt BFNAR 2003:3 Intäkter. Det som är tillåtet är exempelvis att redovisa alla fastprisuppdrag enligt alternativregeln och alla på löpande räkning enligt huvudregeln, men det är inte tillåtet att skriva att företaget följer BFN och sedan redovisa vissa pågående fastprisuppdrag till huvudregeln och vissa andra fastprisuppdrag till alternativregeln. Jag blir upprörd när jag ser detta. Att redogöra för hur intäktsredovisningen har gått till verkar också vara svårt. Intäktsredovisningsprincipen handlar inte om att företaget redovisar enligt BFNAR 2003:3 utan om när inkomsten intäktsredovisas! Sker det vid leverans eller vid annat tillfälle och i så fall varför. Och åter igen, standardtexternas förbannelse. Stämmer det som står skrivet med hur företaget gör? Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag läser i en årsredovisning att företaget har olika redovisningsprin ciper i sin koncernredovisning respektive i juridisk person. Det är helt i sin ordning att ha det men det förutsätter att företaget faktiskt också avger en koncernredovisning! Varför upplysa om något som inte finns i årsredovisningen? Det förstår inte jag. EU. ewa fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR. Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans. ewa.fallenius@far.se EUs inre marknad 20 år men fortfarande okänd För 20 år sedan föddes EUs inre marknad. Tanken var att ta bort de handelshinder som stoppade europeiska företag från att göra affärer över gränserna. Grunderna för den inre marknaden innebär fri rörlighet för arbete, tjänster, personer och kapital. I samband med 20-årsjubiléet anordnas en rad evenemang för att uppmärksamma den inre marknaden. Utrikesdepartementet (UD), Kommerskollegium, Tillväxtverket, Export rådet och EU-kommissionens kontor i Stockholm har redan satt igång ett samarbete för att på olika sätt under året uppmärksamma den inre marknaden, bland annat genom en inremarknadsvecka i oktober och en utställning i Gallerian i Stockholm. EU-kommissionen har även lagt fram förslag för att utveckla och fördjupa den inre marknaden. I april 2011 presenterades tolv förslag i det paket som kallas Single Market Act (inremarknadsakten). I höst kommer kommissionen att presentera ytterligare förslag i en andra inremarknadsakt, Single Market Act 2, och det pågår ett arbete med att ta fram svenska prioriteringar för den. Kommerskollegium har nyligen genomfört en undersökning med 500 företagare om EUs inre marknad. Resultatet visar att en tredjedel av företagarna inte vet vilka rättigheter och regler som gäller på den inre marknaden, trots att det är dit den absolut största delen av svensk export går. FAR genomförde en liknande undersökning 2008 och tyvärr kan vi konstatera att kunskapsnivån bland företagen inte har blivit bättre sedan dess. De intervjuade företagen fick ta ställning till tre påståenden som antingen var falska eller sanna. Frågorna berörde den fria rörligheten för arbetskraft och arbetstillstånd, den fria rörligheten för varor och ömsesidigt erkännande samt krav på etablering kopplat till offentlig upphandling: Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd? Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige. En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller prövningar? Drygt hälften av de tillfrågade företagen kände till att en vara som får säljas i ett medlemsland också får säljas i alla andra medlemsländer utan vidare ändringar eller prövningar. För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EU-land måste ett företag vara etablerat i det landet? Bäst kännedom hade de tillfrågade företagen om offentlig upphandling. Drygt 60 procent visste att det inte får ställas krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling i ett annat land. Vart kan då företagen vända sig för att få mer information om handel med andra EU-länder? Kommerskollegium ställde samma fråga i en undersökning 2004 och resultatet skiljer sig åt på flera punkter. Andelen företag som inte vet vem de ska vända sig till har ökat från 19 till 33 procent. Det finns sex namngivna kategorier: Handelskammaren, Branschorganisation, Exportrådet, Kommerskollegium, Skatteverket och UD. Den kategori som dock dominerar i svaren är annat, som ökat från 19 till 38 procent. Vi kan ju hoppas att en stor andel av kategorin annat innebär att företaget vänder sig till sin revisor eller rådgivare. Det alternativet borde självfallet funnits med. FARs medlemmar har stora möjligheter att vägleda sina kunder i dessa frågor. Det måste bli lättare för företag att få tillgång till all den information som redan finns, oavsett vem företagen vänder sig till. Kommerskollegium kommer att ta initiativ till ett samarbete mellan de viktigaste inremarknadsaktörerna som har företag som kunder. Det ska resultera i en gemensam sammanställning över vad de olika aktörerna kan hjälpa företagen med. Detta kan förhoppningsvis vara ett steg i rätt riktning mot målet att fler företag ska upptäcka de möjligheter som EUs inre marknad erbjuder. 28

nummer 6-7/2012 BALANS inblick internationellt. PÄr falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young. Pär Falkman skriver i vartannat nummer av Balans. par.falkman@se.ey.com Vad händer med den finansiella rapporteringen i offentlig sektor? De senaste årens finansiella kriser har inneburit ett ökat fokus på hur transparent upprättade finansiella rapporter är. Händelseförloppet förde bland annat med sig att International Accounting Standards Board (IASB) och US Financial Accounting Standards Board (FASB) tog sig an arbetet att uppdatera/redigera IAS 39 till IFRS 9 även om arbetet inte är avslutat. Under den inledande delen av den finansiella krisen fördes diskussioner främst avseende det privata näringslivets finansiella rapportering. Men i och med den pågående EU-krisen har diskussionerna kommit att fokusera på den offentliga sektorn i lika hög grad. I och med introduktionen av IFRS har den finansiella rapporteringen inom näringslivet kommit att genomgå en betydande harmonisering. Samma utveckling har dock inte skett vad gäller den offentliga sektorns finansiella rapportering. Det föreligger alltjämt betydande olikheter mellan länder och mellan olika delar inom respektive lands offentliga sektor. I många länder tillämpas dessutom alltjämt en kassamässig finansiell rapportering. Olikheter mellan länder försvårar jämförelser om vi enbart ser till innehållet i de finansiella rapporterna. Det finns också länder som i sina finansiella rapporter tar utgångspunkt i en annan uppsättning redovisningsprinciper än de som tillämpas inom näringslivet. Nämligen de som tillämpas inom ramen för de så kallade nationalräkenskaperna (national accounts), en redovisning som till stora delar görs av länders statistikbyråer, i Sverige Statistiska centralbyrån (SCB). Inom EU sköts nationalräkenskaperna (ESA 95) av Eurostat. Det pågår för närvarande internationella initiativ att reglera finansiell rapportering inom offentlig sektor. Ett återkommande problem avseende finansiell rapportering är att floran modeller som används i enskilda länder är omfattande och att det inte finns gemensam syn på vad som utgör bra finansiell rapportering. Under de senaste 30 åren har det dock pågått ett reformeringsarbete inom offentlig sektor i många länder benämnt New Public management. Ett arbete som har fört med sig att många länder på olika nivåer har infört en finansiell rapportering i enlighet med bokföringsmässiga principer, som bland annat innehåller en resultat- och balansräkning. Internationell normgivning för offentlig sektor bedrivs av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) i regi av International Federation of Accountants (IFAC). I enlighet med IFACs konstituerade stadgar ska medlemsorganisationerna värna de normer och regler som IFAC ger ut. De ska upplysa och sprida vetskap om dess existens, ett faktum som borde inverka på spridningen av detta regelverk. Intresset för offentlig sektors Intresset för offentlig sektors redovisning har ökat de senaste åren. redovisning har ökat de senaste åren eftersom flera offentliga verksamheter, huvudsakligen stater, har exponerat sig på den internationella kapitalmarknaden. Denna typ av harmoniseringsprojekt stöds därför av många aktörer; till exempel den internationella kapitalmarknaden, EU och FN. Det är av intresse för finansiärer att kunna utvärdera låntagares återbetalningskapacitet. Stater har vidare erhållit olika former av stödpaket. Mottagandet av dessa stöd inbegriper ofta ett krav att efterleva internationella redovisningsnormer. För FN och EU handlar det i större utsträckning om att kunna göra bedömningar av den ekonomiska utvecklingen i offentliga verksamheter och jämföra dessa med varandra. Den internationella harmoniseringen har inte kommit särskilt långt eftersom det ännu inte finns något naturligt incitament för de offentliga organisationerna att frångå sina traditionella redovisningsmetoder. Något som i och med de senaste årens ekonomiska utveckling och turbulens har förändrats. EU-kommissionen har i februari 2012 publicerat ett Public Consultation Paper i syfte att ge alla medlemsländer möjligheten att svara på frågor avseende finansiell rapportering inom offentlig sektor, ett arbete som ombesörjs av Eurostat. IPSASB har tillsatt en kommitté med syftet att vidare utreda sambandet mellan finansiell rapportering utformad i enlighet med företagsekonomiska modeller (läs bokföringsmässig redovisning innehållande bland annat resultat- och balansräkning) samt ekonomiska modeller (läs nationalräkenskaper uppbyggda i enlighet med makroekonomiska modeller). Syftet är att avgöra huruvida dessa kan sammankopplas och skapa ett system av redovisningsprinciper som uppfyller olika intressenters krav. I ett första skede efterfrågar EU-kommissionen input vad avser medlemsländernas syn på IPSASB och en möjlig implementering i samtliga medlemsländer. Det verkar som om den finansiella krisen har utgjort startskottet vad avser en harmonisering av finansiell rapportering i offentlig sektor. Det är dock svårt att sia om huruvida det är en klassisk redovisningsmodell som kommer att föreslås eller om det är en annan, eller om det slutgiltiga resultatet handlar om att skapa en brygga mellan dem. Tiden för nationell hetero genitet verkar emellertid vara på väg att upphöra. 29

BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info ebibliotek Mallar & dokument Hyr en helhetslösning program, nyheter, e-böcker, mm Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på. Ulf Bokelund Svensson vd Björn Lundén Information Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning. Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning. Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt (WinSkatt) BL Bokslut för bokslut och årsredovisning Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd e-bokpaket med 26 e-böcker Nyhetstjänst med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Antal användare/anställda: 1 2 799 kr/mån/pers 3 6 599 kr/mån/pers 7 14 499 kr/mån/pers Fler än 15, begär offert! Moms tillkommer på alla priser. Box 84, 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 salj@blinfo.se www.blinfo.se facebook.com/blinfo newsroom.blinfo.se

nummer 6-7/2012 BALANS Fördjupning Verbala trolleritrick i finansiella rapporter I forskningsprojektet Årsredovisningens språk som fokuserar på det naturliga språket i finansiella rapporter, studerar Niklas Sandell och Peter Svensson retorik, berättar teknik, förekomst av metaforer, analogier, tautologier med mera i företags resultatrapportering. Denna artikel bygger på ett nyligen publicerat Working paper 1 som tar upp ett särskilt språkligt fenomen, så kallade accounts, eller fritt översatt: redogörelser för misslyckanden. Syftet är att medvetandegöra förekomsten av denna typ av språkbruk i finansiella rapporter. But this is the United States of America. No matter what some agency may say, we've always been and always will be a triple-a country. Detta var president Barack Obamas reaktion på den historiska nedgradering av Standard & Poors kreditbetyg avseende USAs ekonomi, från AAA till AA+, som skedde i augusti 2011. Med denna retoriska figur förnekar presidenten att något negativt överhuvudtaget har inträffat genom att anspela på nationalistiska känslor samt genom att förminska kreditratingföretaget ( some agency ) för att därmed ta udden av dess bedömning. Barack Obamas respons till det inträffade är ett slags redogörelse för något som skulle kunna uppfattas som ett misslyckande för USA. Denna redogörelse är ett bra exempel på vad vi i vår studie kallar för ett account. Accounts -terminologin introducerades 1968 av sociologerna Scott & Lyman 2 som ett verktyg för att förstå hur vi i vardagsspråket beskriver och förklarar misslyckanden av olika slag. Accounts neutraliserar, eller avser att neutralisera, handlingar, händelser eller konsekvenserna av sådana, och kan i huvudsak delas in i bortförklaringar, rättfärdiganden, medgivanden, förnekanden (vilket var det account som Barack Obama levererade), omfokuseringar och mystifieringar. Vi menar att accounts även kan användas för att förstå språkbruket i finansiella rapporter, det vill säga den verbalisering ( det naturliga språket ) som sker av redovisade tal och mått ( redovisningsspråket ). Finansiell rapportering består inte bara av siffror utan även av ord, det naturliga språket. Vi har ibland dock en tendens att glömma betydelsen av dessa ord för hur bilder av prestationer, händelser och skeenden skapas och etableras i män niskors medvetanden. Accounts kan i detta sammanhang förstås som ett språkbruk som används för att överbrygga skillnader mellan det som förväntas av ett företag och vad det presterar. Ett misslyckande kännetecknas i detta sammanhang av att foto: dreamstime 31

BALANS nummer 6-7/2012 Fördjupning foto: dreamstime ett företag (och då i synnerhet ledningen) inte har lyckats nå upp till intressenternas förväntningar. Den finansiella rapportens responsiva funktion En finansiell rapport är inte enbart en avspegling av ett företags prestationer och finansiella ställning. Den är även företagsledningens svar på en kritisk utvärdering från ägare, analytiker etcetera. När ett företag i något avseende inte lever upp till förväntningarna är detta ett misslyckande som likt andra typer av avvikelser och mindre och större kriser måste hanteras kommunikativt. Intressenternas ifrågasättande behöver inte vara explicit, utan ett ifrågasättande kan även vara o uttalat. Ett exempel från vardagslivet är när någon kommer försent till ett möte och, utan att någon uttryckligen har avkrävt en förklaring, inleder sin sena ankomst med att redo göra för anledningarna till förseningen. Genom att utgöra en aktiv respons på omgivningens förväntningar 3 blir den finansiella rapporten en del av skapandet av en berättelse om vad som har hänt och vad som har föranlett misslyckandet i fråga. Språket och valet av de ord med vilka ett skeende eller ett tillstånd beskrivs är betydelsefullt för vår förståelse, och den finansiella rapporten erbjuder en kanal för ledningen att framföra sin berättelse, sin version av vad som hänt. Vissa accounts som förekommer i finansiella rapporter är formellt reglerade. Som ett exempel kan nämnas nedskrivning av goodwill. Behovet av en sådan nedskrivning betraktas ofta som en följd av ett misslyckande, även om så inte behöver vara fallet, och ska förklaras i termer av de händelser eller omständigheter som lett fram till nedskrivningen (IAS 36, 130a). Även om regler ställer krav på en redogörelse kan denna dock ges många olika uttryck. Det finns ett stort utrymme för skribenten att välja hur denne vill presentera de faktorer som orsakat ett utfall. Andra accounts är institutionaliserade och utgörs av formuleringar som används vanemässigt utan vidare eftertanke. Trots att dessa formuleringar inte är formellt reglerade är de vanligt förekommande, inte minst som en konsekvens av den troligen omfattande klipp- och klistra-aktivitet, såväl från egna tidigare rapporter som från andra företags, som äger rum när rapporter framställs år efter år. En tredje typ av redogörelser är vad vi kallar för ad hocredogörelser. Dessa är i något avseende unika och skräddarsydda för det enskilda företaget i den aktuella situationen. Typer av accounts I vår studie av språkbruk i finansiella rapporter fann vi en rad accounts som på olika vis responderar på ett externt ifrågasättande med anledning av oinfriade förväntningar. Nedan beskrivs och exemplifieras de mest vanligt förekommande typerna av redogörelser. Bortförklaring En bortförklaring är ett erkännande av att en handling eller händelse har ägt rum och att den dessutom är dålig, felaktig eller olämplig, men innebär samtidigt ett för nekande av ansvar. En bortförklaring syftar till att styra uppmärksamheten mot faktorer utanför den ifrågasattes kontroll. Ett exempel på ett vanligt sätt att formulera bortförklaringar i de rapporter vi studerat är följande textutdrag: Tillväxten på IT-marknaden var måttlig under tredje kvartalet 2010. Kunderna avvaktar, eftersom oron över världsekonomin har tilltagit igen. 4 Marknaden och kunderna betraktas närmast som externa omständigheter som inte ryms inom ramen för en företagslednings möjligheter till planering och styrning. En vanlig referens är finanskrisen som tacksamt kan framhållas som orsaken bakom ett negativt utfall. Finanskrisen har gjort kunderna oroliga och deras inaktivitet, snarare än företagets initiativ och beslut, begränsar marknadstillväxten. Ett annat exempel på en bortförklaring som relaterar till marknaden är hänvisningar till generisk konkurrens, vilket i vissa branscher utgör ett naturligt hot mot försäljningsutvecklingen. Konkurrens betraktas då som en extern omständighet utanför ledningens kontroll. Generisk konkurrens är dock något som i stor utsträckning borde kunna förutses av erfarna företagsledningar och dessutom ett tillstånd som påverkas av interna beslut om patent, marknadsföringsinsatser och kundrelationer. Att använda sig av generisk konkurrens som account kan således vara ett sätt att externalisera mindre framgångsrikt marknadsföringsarbete och placera detta i kategorin opåverkbara, externa orsaker. Rättfärdigande Ett rättfärdigande innebär att ansvar för en handling eller en händelse accepteras men att man förnekar att handlingen eller 32

nummer 6-7/2012 BALANS Fördjupning händelsen är eller har inneburit något negativt. Detta förnekande kan exempelvis ta sig uttryck i form av hänvisningar till händelsens positiva värden eller genom förminskning av dess betydelse: Rörelseresultatet 2010 är belastat med 207 Mkr avseende kostnader för tidigare annonserade nedläggningar [ ] Redogörelsen ovan kan ses som ett förnekande av att skada skett, så tillvida att det görs klart att dessa nedläggningar redan tidigare kommunicerats. Någon ny (icke tidigare annonserad) skada har med andra ord inte inträffat under rapportperioden. Tidigare annonserade syftar dock bara på nedläggningar, inte på de kostnader som följer av dessa. I motsats till bortförklaringsexemplet i föregående avsnitt betonas här ledningens kontroll och överblick över situationen. I nästa utdrag är denna kontroll än mer uttalad: Som meddelats under andra kvartalet 2010 genomförs ytterligare omstruktureringar i linje med den lagda strategin i syfte att öka effektiviteten genom konsolidering av tillverkningen. Även här understryks medvetenhet och avsaknaden av överraskningar. Inte bara är detta ingen ny information, utan det är också i linje med den av ledningen lagda strategin. Ordvalet signalerar att ledningen har kontroll över utvecklingen och att resultatet är en del av en större strategi. Rättfärdigandet förstärks ytterligare genom hänvisning till positiva konsekvenser, i form av att omstruktureringen kommer att leda till ökad effektivitet. Omfokusering Omfokusering innebär att läsarens uppmärksamhet omdirigeras från negativa omständigheter till mer positiva eller att en växling sker från ett tidsperspektiv till ett annat. En finansiell rapport behandlar huvudsakligen det som är och det som har varit. Den berättelse som lämnas i rapporten kan dock omfokuseras från hur något är (nuläge) till vad som pågår (processen), eller till vad som ännu inte är men kan bli (framtiden). Exempelvis betonar lönsamma företag i större utsträckning nuläget, medan olönsamma företag i större utsträckning fokuserar på framtiden. I exemplet nedan omfokuseras läsarens uppmärksamhet från det mindre lyckosamma utfallet till positiva konsekvenser av framgångsrikt ledarskap ( vi har dock lyckats ). Vi har dock lyckats kompensera negativa faktorer med kostnadsbesparingar och därigenom bibehållit lönsamheten även under denna situation. Bolaget får nu en lägre riskexponering eftersom den del av försäljningen som kan få generisk konkurrens är lägre. Negativa okontrollerbara externa faktorer, såsom valutakursförändringar och generisk konkurrens, omfokuseras till interna faktorer såsom kostnadsbesparingar. Även om kostnadsbesparingar inte självklart har positiv laddning kan dessa ses som en indikation på aktivt och förnuftigt ledarskap. Medgivande Ett medgivande är ett erkännande av ansvar, såväl för handling och händelse som för dess konsekvenser, och är nära besläktat med att göra en pudel som har blivit en alltmer förekommande kommunikationsstrategi vid kriser och skandaler. Följande är ett typiskt exempel: Rörelseresultatet i Amerika var negativt på grund av lägre försäljning och högre kostnader. Trots en återhämtning i marknaden minskade försäljningen för Amerika på grund av den lägre införsäljningen av lågspecificerade gräsklippare till en stor varuhuskedja i Nordamerika inför säsongen 2010. Det negativa resultatet hänförs här till svag försäljning och högre kostnader, vilka båda är en del av en företagslednings ansvar. Att förklara ett misslyckande med referens till den egna prestationen är en form av medgivande och ett sätt att förekomma det ifrågasättande som i framtiden kan komma att riktas mot ledningen. Mystifiering Mystifiering innebär att företaget medger att förväntningarna inte infriats samtidigt som någon egentlig och tydlig förklaring inte erbjuds. Denna typ av redogörelse är vag och otydlig vilket kan leda till att uppmärksamheten mot misslyckandet grumlas eller försvagas. Följande utdrag får illustrera detta: Den ändrade leveransmixen, med större andel offshoreresurser, leder till lägre genomsnittspris per enhet. Samtidigt sjunker genomsnittskostnaden per enhet. Kostnaderna minskar något snabbare än bruttomarginalen i den underliggande verksamheten. Det är inte helt enkelt att förstå innebörden av kommentaren. Det är uppenbart att företaget levererar en större andel av sina totala konsult timmar inom ett område i vilket timmarna åsätts en lägre taxa än inom andra områden. Hänvisningen till en förändrad leveransmix kunde ha förklarats bättre. Varför minskar kostnaderna snabbare än brutto marginalen? Vad menas med underliggande verksamhet? En redogörelse som öppnar för fler frågor än vad den besvarar är en mystifiering. Avslutning Avsikten med denna artikel har varit att medvetandegöra att accounts, vilka är vanliga i människors vardagliga kommunikation, även influerar skrivandet och läsandet av finansiella rapporter. Det kan vara betydelsefullt att vara medveten om detta, både som författare till och läsare av dessa rapporter. Finansiella rapport er består av siffror, bilder och ord, och för att förstå den finansiella rapportens semantiska anatomi det vill säga hur ett finansiellt resultat presenteras med hjälp av tecken och symboler som på olika sätt samspelar är det viktigt att uppmärksamma språkets roll. De accounts (eller redogörelser) som presenteras i finansiella rapporter bidrar till den bild som byggs upp av företaget och dess prestationer. Det är därför viktigt att inte bortse från dessa redogörelser när man bedömer och utvärderar ett företag. Rapportens semantiska anatomi både döljer och betonar viktig information. Ibland kan det viktigaste finnas mellan raderna, i det outsagda eller antagna. Fotnoter: 1) Sandell, N., Svensson, P. The Language of Failure: Verbal Accounts in Financial Reports. The Institute of Economic Research Working Paper Series 2012:1. 2) Scott, M. B. & Lyman, S. M. (1968). Accounts. American Sociological Review. Vol. 33, No. 1, pp. 46-62. 3) Trots att det är förväntningar som är avgörande för vad som kommer att uppfattas som misslyckanden så måste vi konstatera att utfallet i rapporter kommenteras utifrån en jämförelseperiod. Detta är ett institutionaliserat sätt att skriva en rapporttext på och är en följd av dels att jämförelsesiffror måste presenteras, dels att dessa siffror är fastslagna. Detta förtar dock inte behovet av att i rapporttexten indirekt förhålla sig till förväntningar. 4) Vi har valt att inte ange källa till de exempel som ges. Syftet med dessa utdrag är att vara illustrativa och vår avsikt har inte varit att granska de specifika företagen. Niklas Sandell är lektor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Peter SveNSSon är docent i företagsekonomi, med inriktning mot marknadsföring och organisation vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 33

Fördjupning Snabbavveckling Subst. Avveckling av vilande bolag som är kostnadseffektiv, trygg och snabb. Bolagsstiftarna har snabbavvecklat tusentals stora och små bolag och handlägger offerter inom två timmar. bolagsstiftarna ab box 12086, 402 41 göteborg tel 031-704 10 50 fax 031-704 10 59 e-post bolags@stiftarna.com VILL DU VARA MED I FÖRÄNDRINGEN AV REDOVISNINGSBRANSCHEN? Är Du en nyfi ken och kunnig yrkesmänniska med intresse för människor och deras företag? Vi söker en ny medarbetare som är auktoriserad redovisningskonsult gärna med revisionserfarenhet och som jobbat ett antal år. Vi vill hitta Dig som kan ta ett självständigt kundansvar fullt ut och som kan stödja organisationen internt i svårare redovisnings- och beskattningsfrågor. Hos oss förekommer alla arbetsuppgifter som brukar fi nnas på en redovisningsbyrå. Du kommer även att arbeta med löpande redovisning eftersom vi har en stark tro på vikten av kunnande på alla nivåer. Karlén & Stavegren Ekonomikonsult AB fi nns vid Globen i Stockholm. Vi är för närvarande nio medarbetare och växer sakta men säkert. Vi arbetar aktivt för att våra kunder skall vara mer delaktiga och intresserade av sin redovisning. Vi vill vara drivers och inte reporters. Detta gör vi genom att vi har nära kontakt och ett bra samspel med kunderna vilket ökar den ömsesidiga tilliten. Vi strävar mot att upprätta en redovisning som svarar mot kundernas informationsbehov. Vi uttrycker oss på ett sätt som kunderna förstår så att vi kan hjälpa till att leda deras verksamhet mot framgång. Ansökan: www.placerapersonal.se/karlen AB Grundstenen Lagerbolaget AB Grundstenen och Svenska Standardbolag är med mer än 130 000 st sålda Grundstenar välkända varumärken hos myndigheter, banker, försäkringsbolag och svenskt näringsliv i allmänhet. Styrkan i dessa varumärken är något som underlättar för köparen i kommande affärskontakter. FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM GÖTEBORG 08-23 41 15 031-17 12 25 E-POST: info@standardbolag.se HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 34

nummer 6-7/2012 BALANS Fördjupning Hur bestäms lösenbelopp vid tvångsinlösen? Ändringar i regeringsformen och expropriationslagen kan komma att påverka hur bestämmelserna i aktiebolagslagen om lösenbeloppets storlek vid inlösen av minoritetsaktier tolkas och tillämpas av domstolarna. I denna artikel diskuterar Henrik Karlström några aktuella frågeställningar. Som bekant finns det bestämmelser om inlösen av minoritetsaktier i aktiebolagslagen (SFS 2005:551, ABL). Enligt 22:1 ABL har en aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag rätt att av de övriga aktie ägarna i bolaget lösa in återstående aktier. Enligt samma lagrum har den vars aktier kan lösas in rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren. I 22:2 ABL finns bestämmelser om hur lösenbeloppets storlek ska bestämmas. I paragrafens andra stycke, första meningen, återfinns huvudregeln: Lösenbeloppet för en aktie skall bestämmas så att det motsvarar det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Häromåret genomfördes en del ändringar i regeringsformen och expropriationslagstiftningen. Avsikten med denna artikel är att diskutera några frågeställningar som uppkommer vid tolkningen och tillämpningen av den lagstadgade huvudregeln enligt 22:2 ABL i ljuset av dessa ändringar. För perspektivets skull kan det vara lämpligt att helt kort beröra hur frågan om lösenbeloppets storlek hanterats tidigare. Regler om inlösen av minoritetsaktier infördes genom 1944 års aktiebolagslag. Där angavs att lösenbeloppet skulle motsvara aktiens verkliga värde. Men vad avsågs, närmare bestämt, med aktiens verkliga värde? Svårigheten att uttrycka vad som egentligen avsågs med det verkliga värdet i lagtext gjorde att man i 1975 års aktiebolagslag avstod från att ta med någon allmän anvisning om hur lösen beloppet skulle bestämmas. För det praktiskt inte oväsentliga fallet att det lämnats ett offentligt uppköpserbjudande intogs dock en särskild bestämmelse (den så kallade särregeln), men i övrigt lämnades frågan till doktrin och rättspraxis. På en punkt ville dock föredragande statsråd vara tydlig: Jag vill dock framhålla att aktiernas värdering skall ske utan hänsyn till deras egenskap av minoritetsaktier (se NJA 1975 s. 1) (prop. 1975:103 s. 533). Frågan om hur lösenbeloppet skulle bestämmas var omdiskuterad och ledde till en svåröverskådlig skiljedomspraxis. Förenklat kunde man urskilja två olika principiella utgångspunkter för att identifiera det verkliga värdet och därmed lösenbeloppets storlek. Enligt den ena utgångspunkten skulle man närma sig frågan utifrån en bolagsvärdering. Enligt den andra utgångspunkten skulle man närma sig frågan utifrån ett bedömt marknadsvärde på den enskilda aktien. Genom den så kallade Balken-domen (NJA 1996 s. 293) kan man säga att frågan om hur lösenbeloppet ska bestämmas i allt väsentligt kom att avgöras, i varje fall så vitt avser noterade aktier. De överväganden rörande innebörden av gällande rätt som nu har gjorts kan sammanfattas så att vid tvångsinlösen av minoritetsaktier aktiernas verkliga värde skall ersättas. Med verkliga värdet förstås att värderingen skall grundas på marknadspriset om aktien är noterad på börs eller föremål för liknande notering och i annat fall på bolagets förmögenhetsställning och avkastningsförmåga (NJA 1996 s. 293 på s. 303). Högsta domstolens (HD) formulering följer nästan ordagrant lagrådets uttalande i prop. 1992/93:245 om lagreglering av det statliga stödet till banker och andra kreditinstitut med mera och en hänvisning till det uttalandet görs även i domen (s. 302). HDs sammanfattande formulering i Balken-domen skulle kunna tolkas så att man för aktier som inte är föremål för en organiserad handel ska närma sig frågan om hur lösenbeloppet ska bestämmas utifrån en slags bolagsvärdering snarare än en bedömning av den enskilda aktiens beräknade försäljningsvärde. Tidigare i domskälen förs dock ett resonemang där HD menar, under hänvisning till vad som gäller för expropriation, att värderingen ska ta sikte på att bestämma aktiernas marknadsvärde samt att en tvångsinlösen skall så långt möjligt ge samma ekonomiska resultat för minoritetsaktieägarna som en frivillig försäljning av aktierna (s. 299). I aktiebolagskommitténs delbetänkande SOU 1997:22 (s. 281f) anges dels att kommittén inte funnit anledning att frångå den ståndpunkt som HD på utförliga skäl intagit i sin dom i Balken-målet, dels att detta för onoterade aktier innebär att lösenbeloppet ska grundas på det pris som kan påräknas 35

BALANS nummer 6-7/2012 Fördjupning vid en under normala förhållanden skedd försäljning med tillägget att detta pris får beräknas på grundval av bolagets resultat eller ställning om ett marknadspris inte kan fastställas. Kommitténs resonemang anammades och utvecklades under departementsbehandlingen inför avlämnandet av regeringsförslaget i prop. 2004/05:85 (se särskilt s. 447ff och s. 811ff). När det gäller aktier som inte är noterade på börs eller annan marknadsplats kan det vara svårt att fastställa ett marknadsvärde. Den principiella utgångspunkten för hur lösenbeloppet skall bestämmas bör emellertid enligt vår uppfattning vara densamma i dessa fall som när det är fråga om noterade aktier. Lösenbeloppet bör med andra ord bestämmas utifrån aktiernas verkliga eller beräknade försäljningsvärde (a. prop. s. 451) Om någon handel av detta slag inte förekommer, får värderingen ta sin utgångspunkt i vedertagna principer för beräkning av värdet av en andel i ett bolag. En sådan värdering torde normalt få grundas på bolagets resultat eller ställning men även jämförelser med aktier av liknande slag kan komma till användning. Värderingar av det sistnämnda slaget skall dock endast utgöra medel för att bestämma det pris som aktie kan antas betinga vid en tänkt försäljning. Som framgår av uttrycket 'under normala förhållanden' skall bortses från faktorer som mera tillfälligt påverkat aktiens värde (a. prop. s. 812). Anvisningen i förarbetena om hur lösen beloppet ska bestämmas kan i ett konkret fall där aktierna inte är föremål för organiserad handel medföra en hel del tillämpningssvårigheter. Det kan då vara meningsfullt att fråga sig om den senaste rättsutvecklingen inom det konstitutionella egendomsskyddet liksom expropriationslagstiftningen har någon relevans vid prövningen av en konkret tolknings- eller tillämpningsfråga i ett sådant fall. Det principiella anslaget i förarbetena inför 2005 års aktiebolagslag i denna fråga var dels behovet av få till stånd en klar och tydlig regel om hur lösenbeloppet ska bestämmas, dels att frågan även av konstitutionella skäl borde regleras eftersom inlösenförfarandet liknar expropriation (a. prop. s. 449). Enligt regeringsförslaget är inlösenförfarandet så likt expropriation att det är rimligt att låta expropriationsrättsliga principer ligga till grund för reglerna om hur lösenbeloppet skall bestämmas (a.st.). Härefter fördes ett resonemang som hänvisar till de regler som då gällde inom expropriationsrätten och som utmynnar i regeringens förslag att lösenbeloppet som huvudregel ska bestämmas så att det motsvarar det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Regeringsformen (RF) är svensk grundlag och därmed överordnad vanlig lag och andra författningar. Enligt 2:18 RF i den lydelse som var gällande då 2005 års aktiebolagslag antogs stadgades bland annat följande: Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten.... Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Genom ändringar i RF som trätt i kraft 1 januari 2011 har i motsvarande lagrum (RF 2:15 andra stycket, första meningen) ordet full infogats mellan orden tillförsäkrad och ersättning. Enligt förarbetsuttalanden avser ändringen att tydliggöra huvudprincipen om full ersättning vid expropriativa ingrepp. Utgångspunkten i förslaget är att ersättningsrätten enligt de lagar som för Följ med oss på utlandskurs! Att gå en kurs utomlands är inte bara lärorikt och intressant, det är också otroligt stimulerande. När du befinner dig långt från vardagen i en annorlunda och rogivande miljö är det dessutom lätt att ta till sig kunskapen under kursdagarna. Almuñecar Redovisning III, 30 september - 7 oktober 2012 Las Palmas Sambandet redovisning och beskattning, 13-20 oktober 2012 SRF:s Nyhetsvecka, 17-24 november 2012 Geneve Lönsam byrådrift, 14-18 oktober 2012 Granada Högre Redovisning, 29 oktober - 2 november 2012 San Agustín Reko kurs för byråledare, 3-10 november 2012 Shanghai Generationsskifte av småföretag, 23 november - 1 december 2012 srfekonomiutbildning.se 36

nummer 6-7/2012 BALANS Fördjupning närvarande reglerar expropriativa ingrepp kan förenas med den föreslagna huvudprincipen. Det kan dock inte uteslutas att förtydligandet av huvudprincipen om full ersättning kan ha viss betydelse vid tolkningen och tillämpningen av ersättningsbestämmelserna i vanlig lag (prop. 2009/10:80 s. 168). I sammanhanget kan nämnas att domstolarnas lagprövningsrätt samtidigt stärkts genom ändringar i 11:14 RF. Bestämmelsen innehåller även en uttrycklig hänvisning till att det vid lagprövningen särskilt ska beaktas att grundlag går före lag och att riksdagen är grundlagens främsta uttolkare. Samtidigt med dessa ändringar i regeringsformen har även ändringar genomförts i expropriationslagen (SFS 1972:719, ExprL). Ändringarna, som trätt i kraft 1 augusti 2010, syftar till att stärka egendomsskyddet och innebär bland annat att den så kallade presumtionsregeln i 4:3 ExprL slopats (vilket innebär att även så kallade förväntningsvärden ska ersättas) samt att utöver marknadsvärdet ytterligare löseskilling ska erläggas motsvarande 25 procent av marknadsvärdet (4:1 ExprL). Tillägget har tillkommit i syfte att beakta det faktum att ägaren avstår egendomen till följd av ett tvångsförfarande och inte frivilligt (jfr prop. 2009/10:162 s. 65ff). Lagstiftaren har medvetet valt att inte definiera vad som ska avses med marknadsvärde i lagen utan överlämnat denna fråga till rättstillämpningen (a. prop. s. 50ff). Under våren 2011 har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå en ordning för vinstfördelning vid expropriation och andra sådana förfoganden. Med vinstfördelning avses en särskild ersättning till den fastighetsägare vars fastighet tas i anspråk för vinstdrivande verksamhet (dir. 2011:20, Ju). Utredningen ska lägga fram sitt förslag senast 1 oktober 2012. En särskild tillläggsersättning avseende vinstfördelning, om den genomförs, kommer att innebära att expropriationsersättningen även skulle omfatta delar av det värde som egendomen kommer att få i den nye ägarens hand. Förarbetena till 2005 års aktiebolagslag underströk vikten av att de likheter som förelåg mellan inlösenförfarandet och expropriation och la även detta till grund för sitt förslag till hur lösenbeloppet skulle bestämmas. En tolkningsfråga som då inställer sig är om hänvisningen till de expropriationsrättsliga principerna i regeringens förslag i prop. 2004/05:85 så att säga har fryst rättsläget i ett aktiebolagsrättsligt perspektiv till hur dessa principer kom till uttryck i den expropriationsrättsliga lagstiftningen vid den aktuella tidpunkten (2005) eller om hänvisningen till de expropriationsrättsliga principerna är just principiell, det vill säga att den koppling som görs i förarbetena till de expropriationsrättsliga principerna så att säga följer med i rättsutvecklingen av de expropriationsrättsliga principerna. Om man skulle finna, i det enskilda fallet, att det föreligger en mer märkbar skillnad mellan en tillämpning av de expropriationsrättsliga principer som ligger till grund för bestämmandet av lösenbeloppet vid inlösen av minoritetsaktier och, å andra sidan, de expropriationsrättsliga principer som vid samma tidpunkt ska bestämma lösenskillingen vid expropriation av en fastighet uppkommer frågan om det är rimligt att i rättstillämpningen behandla dessa fall olika. Om man skulle anse att det är rimligt att behandla fallen olika bör man samtidigt, med hänsyn till att lagstiftaren inte rimligen kan tillskrivas två olika synsätt i samma principiella fråga, vara beredd att föra ett resonemang varigenom skillnaderna mellan fallen påvisas. Ett sådant resonemang kan möta svårigheter med hänsyn till den vikt som tillades de expropriationsrättsliga principerna i förarbetena till 2005 års aktiebolagslag. Sammantaget är det svårt att undvika intrycket av att det kan bli problematiskt att i varje fall helt och fullt bortse från både den konstitutionella rättsutvecklingen och utvecklingen inom expropriationslagstiftningen när man möter tolknings- och tilllämpningsproblem i det konkreta enskilda fallet vid inlösen av minoritetsaktier. Detta gäller kanske särskilt i fall som rör onoterade aktier som inte är föremål för en organiserad handel. I förarbetena till ABL har anmälts att man avser att följa hur reglerna om lösenbelopp tillämpas och vilka effekter de får för olika aktieägargrupper (a. prop. s. 452) och det återstår att se om dessa frågor kommer att tas upp till förnyat övervägande av lagstiftaren. Till dess ligger frågan hos berörda parter, skiljenämnder och domstolar. henrik karlström är advokat verksam vid Gärde Wesslau Advokatbyrå i Stockholm. foto: dreamstime 37

BALANS nummer 6-7/2012 Debatt: branschens utmaningar Dan Brännström är FARs generalsekreterare. Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. Steve Ribbestam är styrelseordförande i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). illustration: dreamstime dan brännström och steve ribbestam: Vi är varandras bästa säljare Marknadens förväntningar tvingar branschen att snabba upp utvecklingen av tjänsterna. Samtidigt måste redovisningskonsultens och revisorns olika roller klargöras. För att skapa trovärdighet för auktorisationen av redovisningskonsulter måste den se likadan ut i både FAR och SRF. Därför höjer vi nu ambitionsnivån i samarbetet och lägger allt groll bakom oss, skriver Dan Brännström och Steve Ribbestam. Vi träffades på Nalen i Stockholm, och diskussionens vågor gick höga när vi tillsammans med redovisningskonsulter och revisorer fann vägen framåt. Det finns ingen färdig lösning, utan som alltid finns både diken och farthinder utmed vägen. Men om vi reser tillsammans med ett gemensamt mål i sikte kommer vi snabbare framåt. Vi lägger därför allt groll, gammalt som nytt, bakom oss. Ibland framställs det som att redovisningskonsulter och revisorer konkurrerar om uppdragen. Det är en olycklig utgångspunkt, för det är kundens behov inget annat som måste styra valet av tjänst och vem som ska utföra den. Och det är med kundbehovet i fokus som branschen nu 38 mycket snabbare än tidigare måste utveckla tjänster som verkligen matchar marknadens förväntningar. Här har SRF och FAR en viktig roll, men också varje redovisningskonsult och revisor. Verklig innovation sker ju på marknaden, i kundarbetet. Allt talar för att gränsvärdena för revisionsplikt kommer att höjas om några år. Vi kan alltså förvänta oss fortsatt avreglering av revisionen samtidigt som EU-kommissionen nu öppnar för alternativa revisionstjänster för de mindre företagen. På EU-nivå ser vi även ambitionen att sänka kraven på de mindre företagens årsredovisningar. Det handlar om själva innehållet men också om offentliggörandet av årsredovisningar. Men det är inte samma sak som att marknaden klarar sig utan årsredovisningar värda namnet. Tvärtom, betydelsen av informativa och skyndsamt framtagna årsredovisningar ökar i ett samhälle präglat av transparens samt snabb och relevant kommunikation. I allt företagande ökar också vikten av förtroende. I takt med tuffare konkurrens över gränserna och strängare kapitalkrav för bankerna kan vi räkna med att det blir svårare att finna extern finansiering. Då är förtroendet avgörande. Här har branschen en mycket viktig uppgift. Genom högkvalitativa redovisnings- och revisionstjänster ska vi medverka till bättre beslutsunderlag inom företaget, men även till årsredovisningar och andra rapporter som ingjuter förtroende utåt bland kunder, leverantörer, kreditgivare och andra viktiga intressenter. Och då räcker det inte att man kan bocka av att lagkraven är uppfyllda. Ett exempel är kassaflödesanalysen. Den försvann med det upphävda lagkravet ur många årsredovisningar. Det var synd, tycker många användare av finansiell information. En annan förändringsfaktor är tekniken. Vi kan se fram emot hjälpmedel som ersätter många mantimmar, inte minst genom automatisering på redovisningsområdet. Det måste vi se som ökade möjligheter till analys och djupare förståelse för kundens verksamhet som i sin tur hjälper redovisningskonsulter och revisorer att ge goda råd. När vi tittar framåt ser vi behovet av att tydliggöra de olika yrkesrollerna redovisningskonsultens och revisorns. Det ska vara lätt för företagen att upphandla branschens tjänster utan risk för intressekonflikter eller

nummer 6-7/2012 BALANS onödigt dubbelarbete på uppdragen. Det måste också vara enkelt för alla intressenter att förstå var de olika yrkesrollerna börjar och slutar. Många utanför branschen har tyvärr svårt att hålla isär redovisning och revision, och i dag kallas alla ofta för revisorn. Det är dags att åtgärda det, och det effektivaste sättet är att kunna peka på två tydliga yrkesroller. När det gäller revisionen i de små företagen måste den snabbt anpassas till marknadens behov och befrias från överdrivna formaliakrav sprungna ur storföretagsmiljön. Vi måste också klargöra för marknaden vilka möjligheter och begränsningar som finns när revisorn lämnar råd till en revisionskund. Auktorisationen av redovisningskonsulter måste samtidigt marknadsföras så att den blir ordentligt inarbetad på marknaden. För att detta ska bli verklighet måste FAR och SRF hjälpas åt. Vi har nu höjt ambitionsnivån i samarbetet. Tack vare gemensamma arbetsgrupper ska vi säkerställa att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer att se likadan ut, oavsett vilken Många utanför branschen har tyvärr svårt att hålla isär redovisning och revision, och i dag kallas alla ofta för revisorn. organisation hon eller han är medlem i. Bland annat måste antagnings- och utbildningskrav liksom kvalitetskontrollerna vara utformade på ett enhetligt sätt. Annars kommer fokus alltid att ligga på just olikheterna till priset av minskad trovärdighet för auktorisationen. Vi fortsätter också att utveckla Svensk standard för redovisningstjänster, Reko. I höst kommer en reviderad version av Reko där vi har tagit tillvara erfarenheterna från de första årens tillämpning av standarden. För att Reko ska bli riktigt bra och få ett ökat genomslag på marknaden kommer den nya versionen att bli föremål för remiss, såväl bland SRFs och FARs medlemmar som hos externa intressenter. Så ta chansen och tyck till! I vårt utvecklingsarbete följer vi naturligtvis vad som sker i andra länder, men vi har lärt oss att inte avvakta färdiga internationella lösningar som vi sedan ska trycka in i den svenska miljön. För i några avseenden är Sverige unikt. Framför allt är den svenska miljön unik genom det stora inslaget av många små företag. Tyvärr stannar många av dessa företag i växten och finner inte alltid vägar till en större marknad. Många glömmer lite för snabbt att hela EU är tänkt att vara en hemmamarknad. Redovisningskonsulter och revisorer sitter här på en stor potential när det gäller att stötta företagen i deras affärsutveckling som ofta kan och bör inkludera en etablering på nya marknader. Redovisningskonsulter och revisorer har stor nytta av varandra, och är varandras bästa säljare när kundens behov är i fokus. Därför tror vi på en positiv och spännande framtid för branschen. Det är vi själva som sätter gränserna för möjligheterna. Vi söker dig som vill arbeta som Associerad konsult Vi ser att du har flera års arbetslivs erfarenhet från redovisning, ekonomistyrning eller controlling. För mer information se ERFARNA www.want.se EKONOMER Want arbetar professionellt med rekrytering och interimslösningar av kvalificerade ekonomer ERFARNA EKONOMER Verktyg för effektiv byrådrift Office Caddie är ett program som kombinerar klienthantering med planering och uppföljning. Office Caddie ger en automatiserad uppföljning av hela byråns verksamhet oavsett vilka program byrån har idag. Ni kan enkelt sköta byråns tidsplanering, tidregistrering, budgetering och statistikuppföljning både på anställd och kundnivå. Office Caddie uppfyller branschens kvalitetskrav såsom t.ex. REKO, ISO. För demo: info@officecaddie.se

BALANS nummer 6-7/2012 Debatt: avskrivningar i bostadsrättsföreningar Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. Arturo Arques svarar Mats Lindbäck: Kortsiktighet det sista en styrelse behöver Mats Lindbäcks artikel om avskrivningar i bostadsrättsföreningar (Balans nr 11/2011) skrämmer. Mats Lindbäck underkänner i stort sett allt och alla och försöker öka trovärdigheten i sin argumentation genom att i både löptext och signatur nämna intresseorganisationen Bostads rätterna, där han innehar titeln informationschef. Mats Lindbäcks artikel är svår att följa och den blir inte lättare när man pratat med honom. Han blandar ihop begrepp, metod och syfte på ett sätt som endast avslöjar hans egna kunskapsluckor. I sak handlar frågan om hur man bäst periodiserar utgifter, det vill säga hur kostnader ska fördelas över tid. En inte helt enkel fråga men som i dag sannolikt bäst hanteras via komponentavskrivning, något som också FAR rekommenderar. Att som Mats Lindbäck hävda att någon avskrivning på ursprungsinvesteringen (byggnaderna) inte ligger i medlemmarnas och föreningens intresse och dessutom hävda att avskrivningarna bidrar till att försvåra allmänhetens möjlighet att bedöma föreningens och bostadsrätternas verkliga värde är synnerligen anmärkningsvärt. Efter ett givande samtal med Lennart Hedquist, styrelseordförande Bostadsrätterna Sverige och tillika styrelseordförande i SBC, fick jag veta att Mats Lindbäcks artikel inte var förankrad i organisationen. Lennart Hedquist själv ansåg att avskrivningar ska göras. Han var också noga med att påpeka att FARs rekommendationer naturligtvis ska följas. Ett officiellt klargörande från Lennart Hedquist är önskvärt. En väl utarbetad underhållsplan kombinerad med komponentavskrivning för samtliga komponenter som föreningen ansvarar för tror jag är det bästa och mest rättvisa sättet att fördela kostnaderna på. Då minimeras risken för att framtida medlemmar ska få betala för nuvarande medlemmars ovilja att betala för det verkliga slitaget på fastigheten. Det är också ett effektivt sätt att minimera risken för språngvisa och chockartade avgiftshöjningar i samband med större renoveringar. En jämn och planerad avgiftsutveckling är det som skapar trygghet och god värde utveckling till gagn för föreningen och dess medlemmar. Det tror jag alla som arbetar med fastigheter och bostadsrättsföreningar är beredda att skriva under på. Efter 24 år som ordförande i en bostadsrätts förening vet jag att det i varje fall har fungerat mycket väl i vår förening. Att årsredovisningar är svåra att förstå och dessutom inte speglar marknadsvärdet på bostadsrätterna är ett bekymmer. Här finns en del att göra. En idé som Lennart Hedquist tog upp med mig, och som för mig är självklar, är att samtliga mäklare borde vara skyldiga att ta hänsyn till skuldsättningen vid beräkningen av kvadratmeterpriset. Det skulle öka transparensen och förståelsen för vad man som köpare verkligen betalar för bostadsrätten. En annan idé som jag också tror kan bidra till ökad transparens och bättre förståelse för en bostadsrätts rätta värde är att styrelsen i årsredovisningen redovisar en uppskattning av nuvärdet av framtida renoveringar utöver löpande reparationer och underhåll. Inom fastighetsbranschen kallas det för teknisk skuld. Styrelsens redovisade uppskattning av renoverings behoven ska sedan rimlighetsprövas av revisorn. Effekten blir att samtliga föreningar tvingas ta fram en underhållsplan och att styrelsens möjligheter att mörka framtida kostnader minskar. Medlemmar och presumtiva köpare av bostadsrätter får också en bättre bild av framtida kostnader och därmed ett bättre underlag för att kunna bedöma eventuella behov av framtida avgiftshöjningar. En styrelse har naturligtvis en skyldighet att se till att ta ut rätt årsavgifter. Det Nya utmaningar i en spännande bransch! Kommunikationschef Läs mer på far.se Affärsutvecklare Läs mer på farakademi.se 40

nummer 6-7/2012 BALANS debatt vill säga årsavgifter som täcker föreningens samtliga kostnader. Om för låga avgifter tas ut kommer kostnaderna vältras över på framtida medlemmar och befintliga medlemmar som väljer att bo kvar länge. En situation som de nya medlemmarna kan kompensera sig för genom visad betalningsvilja för bostadsrätten, men som de befintliga medlemmarna som väljer att bo kvar länge inte kan. Det sista en förening behöver är en styrelse som arbetar kortsiktigt och vars främsta intresse är att hålla nere årsavgiften för stunden i hopp om att maximera sitt eget försäljningspris genom mindre upplysta köpare. Om för höga avgifter tas ut stannar pengarna kvar i föreningen. Befintliga medlemmar kan kompensera sig genom avgiftssänkning alternativt vid försäljning peka på ett större eget kapital och nettoförmögenhet till gagn för den nye bostadsrättsinnehavaren. Att årsredovis ningar är svåra att förstå och dessutom inte speglar marknadsvärdet är ett bekymmer. Slutligen något om värderingen av en bostadsrätt och kopplingen till årsredovisningen. Det första man gör som lägenhetsspekulant är att bestämma sig för i vilka områden man kan tänka sig bo i och vilken boendekostnad man har råd med. Därefter tar man reda på aktuellt marknadspris per kvadratmeter inklusive aktuell bostadsrätts andel av föreningens lån. Med det som underlag tittar man sedan på bostaden och föreningens fastighet och försöker uppskatta den tekniska skulden (i framtiden redovisad i årsredovisningen). Efter denna analys jämför man föreningarnas årsavgifter med varandra, analyserar vad de används till och hur årsavgiften möter den tekniska skulden. Efter det har man en bra bild över de hårda värdena av vad bostadsrätten kan tänkas vara värd och kan väga det mot andra aspekter som kommunalskatt, närheten till allmänna kommunikationer, närhet till skola, dagis med mera. Jag förstår att detta ställer högre krav på styrelse, revisorer, mäklare och förvaltare. Men jag är optimistisk. Med den kompetensen som trots allt finns inom styrelser, bland revisorer, förvaltare, mäklare och FAR borde detta gå att lösa eller vad säger ni? Arturo Arques är ordförande i brf Tallbacken. Debatt: utbildning sven-arne nilsson: Ett nobelpris i ekonomi visar vägen för bättre uppsatser i Sverige Tusentals uppsatser i företagsekonomi skrivs varje år på svenska universitet och högskolor. Men kvaliteten är ofta undermålig, på grund av bristande koppling mellan teori och praktik. Sven- Arne Nilsson menar att situationen kan förklaras med allmänningens dilemma och argumenterar för en lösning enligt Elinor Ostroms nobel prisbelönade teori. Ett masterprogram i redovisning, revision och företagsanalys, det enda i sitt slag i Sverige, presenterades i Balans nr 4/2012. Integrationen av handelsrätt och företagsekonomi är angelägen i alla fall utifrån vad som ofta krävs i arbetslivet, och teoretisk inriktning på redovisning och revision är förstås tilltalande. Detsamma kan naturligtvis sägas om praktik i olika former under förutsättning att praktiken inte tränger undan teorin. Anledningen till detta inlägg är vad som knappt nämns i artikeln, uppsatsarbetet. Det står endast att fjärde terminen ägnas I Balans nr 4/2012 gick det att läsa om att en mer nyanserad bild av revisorsrollen gynnar återväxten i branschen. åt uppsatsarbete och att revisions- och rådgivningsbranschens företag kan hjälpa de studerande att hitta bra uppsatsämnen. I kontrast till uppsatsarbetet som något perifert ser universitet och högskolor det som så att säga kronan på verket, där teori och empiri eller praktik ska interagera. För Högskole verket är uppsatsen till och med i foto: dreamstime 41

BALANS nummer 6-7/2012 Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. fokus; i sin utvärdering av högskoleutbildningar bygger de sin kvalitetsbedömning helt på det som kallas självständiga arbeten. Mitt uppe i vårterminens handledning av magisteruppsatser, i externredovisning eller finansiell rapportering, oroar jag mig för, eller åtminstone reflekterar jag över, om dagens uppsatsarbeten ger de studerande rätt kunskaper. Kompetenta lärare klarar av att ge inte bara teoretiska kunskaper utan även praktiska färdigheter, men i uppsatsarbetena kan lärarna inte trolla fram praktik. Särskilt när de studerande är nära att bli yrkesverksamma är det viktigt att de får applicera teoretiska kunskaper på praktiska situationer så att arbetena inte inskränker sig till det som i alla fall på min tid hette skrivbordsuppsatser. Företagsekonomi är det utan varje jämförelse största ämnet på universitet och högskolor med tiotusentals studerande, vilket innebär tusentals kandidat- och magisteruppsatser eller examensarbeten varje år. I dessa fungerar kontakten med praktiken inte alls som den borde, främst vad det gäller att få svar på enkäter eller att få göra intervjuer. Mycket av tiden som skulle ägnas åt teoretisk och praktisk fördjupning går åt till att jaga empiri, och stort bortfall eller få intervjuer gör att analys och resultat eller slutsatser inte blir annat än torrsim. En svarsfrekvens på säg 10% duger inte ens till att dra några slutsatser om den grupp eller det urval som en enkät vänder sig till, ännu mindre till några generaliseringar. Det blir alltså inte mycket av den kunskap som skulle kunna byggas upp genom uppsatser. Vidare får de blivande arbetsgivarna nyutexaminerade som inte nått den fördjupning som de borde. Stort bortfall eller få intervjuer gör att analys och resultat eller slutsatser inte blir annat än torrsim. Problemen med enkäter eller intervjuer är eller kan lämpligen ses som ett fall av allmänningens dilemma, mera talande på engelska: The tragedy of commons. Dilemmat är utmärkt beskrivet i Wikipedia som situationer där ett antal personer skall samarbeta, men där det handlingssätt som är bäst ur var och ens perspektiv är dåligt för det gemensamma. Den mest kända situationen, och anledningen till begreppet, är att gemensamma resurser som betet på en allmänning eller fisken i en del av havet överutnyttjas om de kan utnyttjas fritt, men det är inte den relevanta situationen här. Det är i stället den andra situationen: Insatser krävs för det gemensamma, där var och en måste ställa upp med arbete eller bidrag för att det gemensamma ska fungera. Vilka är då var och en som ska känna sig träffade av denna uppmaning att ställa upp? Många handledare måste tillsammans med de studerande bearbeta enkäter och intervjufrågor på ett helt annat sätt än vad som ofta är fallet i dag, och hålla dem korta, välformulerade och inriktade på det som endast praktikerna kan bidra med. Deras tid får inte överutnyttjas. Det som de studerande eller i alla fall handledaren kan slå upp i böcker, eller finna på nätet, ska man inte besvära praktikerna med. Många praktiker ger i dag oegennyttiga bidrag, men många andra praktiker ska också känna sig träffade. Alltför många besvarar inte enkäter eller låter sig inte intervjuas som de borde, så att alla de studerande kunde nå fördjupningen enligt ovan. En väg ur detta allmänningens dilemma stakas ut av Elinor Ostrom. Hennes alternativ är att allmänningar förvaltas genom regler som sätts upp av brukarna själva, och som understöds av sanktionsmöjligheter för dem som bryter mot dessa regler. För det fick hon för övrigt år 2009 priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Visserligen sägs hennes alternativ förutsätta ett visst mått av intressegemenskap, samt möjligheter att kommunicera med varandra för att komma fram till optimala lösningar, vilket gör det oklart om alternativet fungerar för allmänningar i större skala. Min uppfattning är dock att allmänningen som består av universitetslärare och av analytiker, placerare, redovisare och revisorer i Sverige inte är större än att detta skulle kunna fungera. Alltså är det endast frågan om att börja kommunicera om detta och ställa upp: bearbeta enkäter och intervjufrågor respektive besvara enkäter eller låta sig intervjuas. Viktigt är naturligtvis att företag, sammanslutningar och organisationer inom området medverkar och ger individerna utrymme och incitament att ställa upp, för det gemensamma bästa. Sven-Arne Nilsson är adjungerad professor vid Linköpings universitet. Ska du rekrytera kvalificerade ekonomer? Kontakta Anna Hellström på HR Commitment AB på 08-650 58 00 www.hrcommitment.se 42

nummer 6-7/2012 BALANS Debatt: redovisning till verkligt värde debatt håkan andréasson: Verkliga värden här för att stanna Den globala finanskrisen gav bränsle åt en internationell debatt om IASBs redovisningsregler IFRS. I Sverige var det särskilt händelserna kring HQ Bank som fick diskussionen att gå varm. Trots svårigheterna att värdera vissa tillgångar är det inte sannolikt att världen skulle överge modellen att redovisa till verkliga värden. Det skriver auktoriserade revisorn Håkan Andréasson. IFRS-regelverket blev år 2005 den obligatoriska redovisningsstandarden i Sverige för bolag vars aktier är registrerade på en börs. Denna standard kom inte bara att gälla för börsbolag i Sverige utan för alla börsbolag inom EU. Dessutom tillämpar statligt ägda företag i Sverige frivilligt denna redovisningsstandard. Effekten på svenska börsbolags resultat och egna kapital blev inte så dramatisk som först befarades. Skillnaden på resultat och eget kapital blev bara 1 till 1,5% jämfört med tidigare redovisningsstandard. Av detta kan vi säkert dra slutsatsen att svensk redovisningsstandard redan innan IFRS hade en hög standard. De största skillnaderna vid övergången till IFRS var sannolikt övergången från redovisning av anskaffningskostnad med avskrivningar till redovisning av verkligt värde med årliga omvärderingar. Balansräkningen fick nu en helt annan värderingsgrund. En annan väsentlig förändring var fördelning av det så kallade övervärdet i samband med en förvärvs analys samt att goodwill inte skulle skrivas av enligt en plan. Slutligen ökade upplysningskraven i notavsnittet väsentligt. Sedan får vi inte glömma: Ingenting är så bra så att det inte kan bli bättre. Det som blivit mest diskuterat och även kritiserat är principen för redovisning av tillgångar och ibland även skulder till verkliga värden. Det har till och med förts fram i debatten att orsaken till den finansiella krisen i viss mån beror på dessa redovisningsregler. Tidigare redovisningsstandarder tillät bara värdering till anskaffningsvärden och på dessa värden skulle avskrivningar enligt plan göras. Med det nya IFRS-regelverket ändrades hela grunden i regelverket. Förändringen av det verkliga värdet redovisas därtill direkt över resultaträkningen. Det som främst kritiserats är att det redovisade resultatet blir mer volatilt, som en konsekvens av den löpande omvärderingen av tillgångarna. Dessutom har flera vittnat om att det är svårt att fastställa vad ett verkligt värde på en tillgång är samt hur detta värde i vissa fall ska kunna beräknas. Vad är då en tillgångs verkliga värde? Enligt IFRS, även om begreppet inte är entydigt i alla avsnitt, är ett verkligt värde det värde en tillgång skulle kunna överlåtas till mellan informerade parter som är oberoende av varandra samt har ett intresse av att transaktionen genomförs. För tillgångar som handlas på en aktiv marknad som till exempel börsaktier är det normalt sett enkelt att fastställa det verkliga värdet. För andra tillgångar, som till READSOFT PÅ PLATS! Allt om elektronisk fakturahantering och e-faktura 19-20 september 2012 Ekonomimässan Kista SE_ekonomimässan-annons-Balans_184x76.indd 1 2012-05-10 16:32:40 43

BALANS nummer 6-7/2012 Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. foto: dreamstime vissa tillgångar i vissa lägen prövas och avsättningar bygger ofta på subjektiva antagaganden och bedömningar. En enkel utväg skulle kunna vara att återgå till en finansiell rapportering som bygger på anskaffningsvärden. Denna skulle kunna kompletteras med upplysningar om verkliga värden. Jag är dock inte säker på att detta skulle lösa problemet. Även dessa upplysningar om verkliga värden behöver, i avsaknad av direkt mätbara marknadsvärden, grundas på egna antaganden enligt samma principer som när de redovisas i balansräkningen. Vi är därmed tillbaka i frågan om att uppskatta en tillgångs värde vid en given tidpunkt och är hänvisade till användandet av komplexa värderingsmodeller. Många har försökt påverka IASB, som är ytterst ansvariga för IFRS-regelverket, att göra reglerna enklare och mer användarvänliga. Bland annat publicerade de verkställande direktörerna på de sex största globala revisionsbyråarna en gemensam skrivelse där man uppmanade IASB att förenkla regelverket. Men IASB behåller och snarare förstärker sin uppfattning att redovisning till verkliga värden är det bästa sättet att ge en rättvisande bild av ett företags resultat och ställning. Ett tecken på detta är bland annat att IASB nyligen kommit med ett förslag på att även skulder ska värderas till verkliga värden samt att tillgångar ska redovisas till det alternativvärde de skulle kunna ha hos ett annat företag. Håkan Andréasson tror att de globala redovisningsstandarderna IFRS, som till stor del bygger på värdering till verkliga värden, kommer att finnas kvar i framtiden. exempel derivat och optioner där det kan saknas en aktiv marknad, är värderingen ofta mycket komplicerad. Till sin hjälp har företagen ofta komplexa värderingsmodeller som bland annat bygger på antaganden om framtida kassaflöden, volatilitet och vägda avkastningskrav. En förändring av dessa parametrar, oftast beroende på förändringar i omvärlden, kan mycket snabbt få väsentliga förändringar på tillgångarnas värden och då också resultatet. Värderingsmodellen är kanske den mest omdiskuterade faktorn i HQ-affären. Men vem som har rätt och vem som har fel är fortfarande en värderingsfråga. Vore det då inte bättre att övergå till en redovisningsmetod som gav odiskutabla resultat? Strikt teoretiskt ger en redovisning till verkliga värden den mest rättvisande bilden av ett företags resultat och ställning. Det är svårt att ha en annan uppfattning. Och att tillämpa försiktighetsprincipen in absurdum, vilket innebär att tillgångar kan komma att undervärderas, tycker säkert ingen är en bra redovisningsprincip. Problemet är bara att det i många fall är svårt att beräkna ett verkligt värde. Som en följd av detta blir också i många fall den förändringen som påverkar resultatet svårbegriplig. Men i sammanhanget får vi inte glömma bort att även om ett företag tilllämpar en redovisningsprincip som bygger på anskaffningsvärden så måste en del bedömningar och antaganden göras. Till exempel måste anskaffningsvärdet på Sammanfattningsvis tror jag den globala redovisningsstandard som heter IFRS och som bland annat bygger på värdering till verkliga värden kommer att finnas kvar även i framtiden. Jag har stor respekt för svårigheterna att redovisa till verkliga värden, men det är svårt att påstå att redovisning till verkliga värden inte ger en rättvisande bild. Sedan får vi inte glömma: Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Även redovisningsregler måste alltid kunna bli bättre och även kunna anpassas till förändringar i omvärlden. En ytterligare aspekt på att en finansiell rapportering som bygger på verkliga värden kommer att finnas i framtiden är konvergeringsprojektet med FASB. Jag har svårt att tro att USA skulle acceptera en redovisningsstandard som inte bygger på verkliga värden. Verkliga värden är bäst det hörs ju på namnet! Håkan Andréasson är auktoriserad revisor på Grant Thornton. 44

debatt SJR hyr ut och RekRyteRaR chefer och SpecialiSteR inom ekonomi, bank och finans. Sedan 1993. Det är vi som hyr ut och rekryterar ekonomer. Säkra betalningar med Pagero BgLink och BgCom Pageros program för enkel, säker och kostnadseffektiv kommunikation av betalfiler. Ingen manuell uppkoppling till Internetbanken behövs tack vare direktintegration med ekonomisystemet. läs mer på www.sjr.se www.pagero.se 031-730 88 00 FARs Engelska ordbok specialistlexikon med inriktning på ekonomi och affärsjuridik Över 15 000 ord! Innehåller ISA-anpassade revisionsberättelser och praktiska mallar för balans- och resultaträkningar. Pris: 650 kr* Information och beställning farakademi.se 08 506 112 00 *Pris exkl. moms och frakt. Även med WordFinder Digital version av FARs Engelska ordbok som ger dig snabb översättningshjälp. WordFinder 10 Professional är marknadens snabbaste och mest flexibla verktyg för att hitta rätt ord, term, synonym eller fras. 45

Nyheter från Skattverket! Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. 2012 Beskrivning av de skatteregler som gäller för stiftelser, ideella föreningar, sam fällig heter och registrerade trossamfund. SKV 327, utgåva 11, 362: (384: ) Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2012 Allt om den redovisningsrättsliga grunden för beskattning. SKV 305, utgåva 9, 540: (572: ) Handledning för vägtrafikskatt och trängselskatt 2012 Beskrivning av materiella bestämmelser som rör fordonsskatt, saluvagnsskatt, trängselskatt och vägavgift med utgångspunkt i berörda författningars gällande lydelse den 1 januari 2012. SKV 512, utgåva 9, 205: (217: ) Fler titlar hittar du på fritzes.se För beställning besök www.fritzes.se Tel. 08-598 191 90 Orderfax 08-598 191 91 E-post order.fritzes@nj.se FRITZES DIREKT FRÅN SVERIGES MYNDIGHETER FARs Branschdagar 2012 den naturliga träffpunkten för alla i branschen Branschdagarna vänder sig till alla medlemmar i FAR. Dagarna är fyllda av spännande möten från Skatteverkets generaldirektör till skådespelerskan Sissela Kyle. Vi diskuterar bland annat revisorns framtida roll, nya Reko, hur du kan bli en bättre rådgivare, ekonomisk brottlighet och naturligtvis får du senaste branschnytt så att du kan ligga steget före! Den auktoriserade revisorn fyller också 100 år, och det uppmärksammar vi under kvällens middag. Tid och plats Stockholm 27 28 september 2012, Clarion Hotel Skanstull Mer information och anmälan farakademi.se/branschdagar Sissela Kyle underhåller Foto: Johan Paulin

nummer 6-7/2012 BALANS Kontakta oss FAR Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2 08-506 112 00 Allmänna yrkesfrågor Dan Brännström (generalsekreterare)* Helene Agélii (chefsjurist)* Maria Bengtson (kvalitetskontroll/xbrl)* Carl Brege (policy- och arbetsgrupper)* Annelie Dahlqvist (Små & medelstora företag revision och redovisningstjänster)* Åsa Ehlin (kommunikationschef)* Ewa Fallenius (ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning)* Lennart Iredahl (Stora företag revision)* Fredrik Nydén (Skatte- och rådgivningssektionerna föreningsjurist)* Sara Orback (föreningsjurist)* Lena Sjöblom (Små & medelstora företag redovisningstjänster)* Bengt Skough (Små & medelstora företag revision)* Styrelsens arbetsutskott Anders Bäckström (ordf.) 08-723 91 00 Helena Herlogsson (första vice ordf.) 031-63 77 00 Lotta Silfverstolpe (andra vice ordf.) 042-24 00 80 Dan Brännström (generalsekreterare)* Styrelsens övriga ledamöter Lali Börjesson, 08-519 490 72 Anna-Clara af Ekenstam, 08-555 330 00 Peter Gustafsson, 075-246 20 00 Ragnar Gustavii, 08-520 590 00 Annika Larsson, 0418-44 66 00 Magnus Larsson, 075-246 20 00 Thomas Lindgren, 018-66 00 30 Carola Lundgren, 0911-145 50 Jan Magnusson, 013-13 41 50 Magnus Svensson Henryson, 08-555 330 00 Gunnar Thuresson, 08-520 590 00 (adj.) Åsa Wirén Linder, 08-723 91 00 Bo Åsell, 08-555 558 00 (adj.) *08-506 112 00 e-post: kontakt@far.se, www.far.se Udda och fattig men ändå så rik När vännerna Susanne och Stefan fyllde 50 förra året var vi många som ville säga grattis. En mening från Stefans tacktal dröjer kvar: När jag nu har blivit så här gammal, ska jag äntligen börja säga vad jag tycker. Och ändå, Stefan har alltid varit rättfram. Jag tänker ofta på att många tycker så lika. I politiken, i media, ja överallt. Kanske är det den massiva och snabba kommunikationen som får alla att springa åt samma håll. Förr visste jag vad de politiska partierna stod för. När vänster och höger nu går om varandra runt mitten är det Dan Brännström är svårare, särskilt som ingen pekar på vägen framåt. Den engelske politikern Andrew Bonar Law (1858 1923) var före sin FARs generalsekreterare. tid när han sa: Jag måste följa dem, jag är ju deras ledare. Jag går själv i fällan. Innan jag har hunnit bilda mig en egen uppfattning låter jag rubriker och alla dessa enkäter och omröstningar ge mig den rätta uppfattningen. Därför är jag avundsjuk på människor som fortfarande vågar göra tvärtom, som inte bryr sig om den rätta uppfattningen. De är inte ute efter ett vinnande koncept och jagar inte röster. Tvärtom, det kostar att torgföra sin ärliga åsikt. Men jag vill ändå tro att integriteten är värd sitt pris. Min far berättade ofta om ett läxförhör i småskolan. På frökens fråga om hur det elfte budet löd svarade far: Du skall icke låta lura dig själv. En annorlunda definition av integritet, och far upphörde aldrig att förvånas över sitt spontana svar. I bokhyllan skymtar jag då och då titeln De ovanliga. Boken handlar om original människor som i andras ögon lever ett udda liv, långt från nutidens strävan att vara och tycka som alla andra. De går mot strömmen. Vi har blivit intressanta bara för att allt annat har förändrats, säger två gubbar. En annan säger: Jag har fortfarande kvar av hästarnas hostmedicin och blir jag förkyld tar jag mig en slurk. En gumma menar att när man är gammal är det bättre att bo på landet och vara fattig... Udda liv. Men också rika. De gör som de vill. Och de är nöjda. Jag blundar och njuter. Barn från Hammarkullen i Göteborg sjunger tillsammans med Svenska Kammarkören: när man sover bekvämt och tänker på blommor och kärlek, då är man längre när man vaknar. En åttaårig pojke har skrivit texten som andas sommarens rikedom, och vi får sjunga med. Trevlig sommar! Välkommen att kommentera på danbrännström.se hjälper branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. 47

BALANS nummer 6-7/2012 Vi ska hjälpa medlemmarna att leverera kundnytta Foto: CHARLOTTA DANIELSSON FARs ambassadörer i Halmstad har ordnat sin första aktivitet. Den blev en succé. Mer än 80 personer deltog i kursen ISA i praktiken. Solen kikade fram över Halmstad och högskolans lokaler i mitten av april när det var dags att genomföra en kurs om ISA i praktiken. Det är en spännande aktivitet att dra igång vår verksamhet med. Nu när man har arbetat en tid med ISA uppstår en del frågor och då fyller den här utbildningen en viktig funktion, säger Jörgen Hägglund, en av FARs ambassadörer och även regionansvarig i Halland. Att intresset för aktiviteten var stort gick inte att ta miste på. Utbildningen lockade inte bara FAR-medlemmar från Halmstad med omnejd, utan även från Linköping, Trollhättan, Ulricehamn och Ljungby för att nämna några exempel. Jag missade tyvärr kursen på vår ort, och har tagit mig hit i dag. Det är lite drygt 30 mil att köra, men det har gått fint och jag tycker att upplägget är mycket bra, säger Hans Lundberg från Linköping. Jörgen Hägglund är mycket nöjd med uppslutningen. Man kan säga att vi har uppstått från de döda eftersom Halmstad inte haft någon lokal verksamhet tidigare. Och det känns naturligtvis mycket bra att intresset är så stort, säger han. Som ambassadör konstaterar Jörgen Hägglund att en del av arbetet ligger i att verka för FAR i vardagen. Den första aktiviteten inom FARs lokala verksamhet i Halmstad, en kurs om ISA i praktiken, samlade över åttio deltagare. Vi ska naturligtvis fungera som föredömen och hjälpa våra medlemmar att leverera kundnytta, säger han. Jörgen Hägglund är övertygad om att den lokala verksamheten behövs, och pekar bland annat på att många tycker att det är viktigt att kunna kombinera arbete och privatliv. Då behövs möjligheter att gå utbildningar och nätverka på nära håll, inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö. Två andra FAR-medlemmar; Ulf Halvarsson från Värnamo och Johan Wigell från Varberg, tror också på den lokala verksamheten. Att vara med på en utbildningsdag så här är ett bra tillfälle att träffa kollegor och utbyta erfarenheter, utöver den kunskap man får genom själva kursen, säger Ulf Halvarsson. De fyra ambassadörerna i Halland; Jörgen Hägglund, Elisabeth Svensson, Jan-Ove Bengtsson och Marie Svensson, har siktet högt ställt när det gäller framtiden och tror att den lokala verksamheten kommer att fortsätta att locka medlemmar. Under året planeras ytterligare utbildningar, bland annat fördjupningskurser inom revisions- och redovisningsområdet. Den här första utbildningsdagen har gett oss självförtroende att fortsätta och så snart vi har fått feedback från deltagarna kommer vi att fortsätta planera verksamheten. Medlemmarna ska känna att vi verkligen ger dem kund- och medlems nytta, säger Jörgen Hägglund. Charlotta DanieLSSon Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning 48

nummer 6-7/2012 BALANS FAR behövs i FEEs arbetsgrupper Foto: RAKEL LENNARTSSON Olivier Boutellis-Taft besökte Stockholm och FAR i maj. FAR har påbörjat en översyn av sitt engagemang inom FEEs olika arbetsgrupper. Bland annat ska deltagarna bli bättre på att rapportera hem. Fédération des Experts comptables Européens (FEE) är revisions- och rådgivningsbranschens europeiska branschorganisation. Här samordnas mycket av branschens lobby arbete i Bryssel. Aktuella branschfrågor bereds inom så kallade working parties där medlemmar från de 45 medlemsorganisationerna deltar på frivillig basis. Genom vårt deltagande i FEE tar vi ett aktivt ansvar för branschens utveckling och därmed för våra medlemmars framtid, säger Ewa Fallenius ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR. Ewa Fallenius arbetar nu med att få en tydligare struktur på FARs engagemang på Europa nivå och att förbättra rutinerna för återrapportering från arbetsgrupperna. Syftet är att information ska spridas och komma alla FAR-medlemmar till del. I maj bjöds samtliga FARaktiva med engagemang inom FEE in till ett möte med FEEs CEO Olivier Boutellis- Taft, som gästade Stockholm. Han berömde enskilda svenskar för deras bidrag i FEE, ett arbete som ofta är osynligt på hemmaplan men inte desto mindre betydelsefullt. rakel lennartsson INTeRNATIoneLLT IFAC i Stockholm 14-15 juni möts International Federation of Accountants styrelse i Stockholm. FAR är värd för mötet, som den här gången hålls på IFAC-ordförande Göran Tidströms hemmaplan. Mötet sammanfaller med firandet av den auktoriserade revisorn 100 år, dit FAR passar på att bjuda in kollegor från hela världen. rakel lennartsson sektioner & policygrupper Sektionsordförande Bo Åsell (ordf. Små & medelstora företag) 08-555 558 00 Anna-Clara af Ekenstam (ordf. Stora företag) 08-555 330 00 Ragnar Gustavii (ordf. Rådgivningssektionen) 08-520 590 00 Gunnar Thuresson (ordf. Skattesektionen) 08-520 590 00 Policygrupper Jan-Hugo Nihlén (ordf. etik) 075-246 20 00 Göran Arnell (ordf. redovisning) 08-723 91 00 Bo Hjalmarsson (ordf. revision) 08-555 330 00 Bo Ahlstrand (ordf. skatt) 08-723 91 00 Informationen finns även under respektive avdelning på <far.se> DU www.aaro.se 08-50 59 30 00 49

BALANS nummer 6-7/2012 Månadens gästkrönikör: Konsten att veta vad man vill Våga tänka stort, våga drömma, våga sätta upp mål, våga du också. Om inte nu när? Foto: pontus höök K lockan är sju på fredagskvällen när Anna och jag tar oss ur taxin och, genom ett lätt ljummet regn, kliver in på den franska pärlan Le Veau d'or, eller Den gyllene kalven på svenska. Olof Röhlander är Licensierad mental tränare. York, vid Central Parks södra ände och är Den ligger på sextionde gatan i New Han är utsedd till årets inte en restaurang som gillar att skryta med talare 2011 (Talarforum) stora skyltar. På Le Veau d'or har tiden och författare till boken stått stilla, det känns som på 1950-talet Det blir alltid som man tror jag när vi sätter oss vid ett bord nära tänkt sig. ytterdörren. Bordet bredvid er var Jackie Kennedy Onassis stambord, säger gästvänliga Cathy Tréboux, dotter till legendariske Robert Tréboux och som sedan flera år driver den lilla restaurangen. Grace Kelly, Richard Nixon och Truman Capote är några av dem som hängt här genom åren. Jag bara gapar och inser att det här blir en kanonkväll. När kycklingen sedan trancheras vid bordet, så blir det bara bättre. Den största anledningen till att besöka Le Veau d'or är inte maten. Det är inte för den magiska känslan av att tiden stått stilla, eller den mysiga franska musiken i bakgrunden. Det är inte för att vissa bryter på franska eller för alla kändisar som varit här eller för den gästvänlighet du möter. Den största anledningen att besöka restaurangen är den 87-årige Robert Tréboux själv, och hur han lever sitt liv. Men också om historierna som berättas där. Jag gillar att börja kvällen med att sitta där i baren och njuta av musiken och stämningen och lyssna på historier från förr. Hur sanningsenliga de är låter jag vara osagt, men den här kvällen får jag höra att självaste Ernest Hemingway en kväll för många år sedan suttit där i samma hörn i baren på Le Veau d'or, med en Daiquiri i handen i sedvanlig ordning. Sedan hände tydligen något ovanligt. Nobelpristagaren i litteratur år 1954 plockade helt sonika fram sin barndomsdagbok ur en liten väska bredvid och avslöjade där och då sin lilla hemlighet. Han öppnade dagboken och de som satt närmast i baren kunde själva få läsa en mening ur den, en mening som fick alla att skratta och häpna på samma gång: I intend to travel and write. Detta hade Hemingway bevisligen skrivit i sin dagbok redan som liten grabb hemma i Chicagos för orter. Ja, den intentionen stämde ju på pricken! Jag lyssnar uppmärksamt på historien och tänker: När något man avser att göra eller bli står nedskrivet så verkar det öka både vad gäller inre trovärdighet och (o)medveten målstyrning, jämfört med när det bara figurerar som en vag tanke. Jag tittar bort mot Robert igen. Vad är det som driver den där gamla mannen som sitter där borta vid sitt bord ännu en kväll på Le Veau d'or? Vad har han för intentioner? Finns de nedskrivna? Rutinerna är alltid desamma, som de alltid har varit. Varje morgon går Robert upp, tar på sig en kostym och går två trappor ned till restaurangen och börjar duka upp borden. På eftermiddagen går han upp till våningen och tar en lur, sedan ned igen och så sitter han där utanför på en bänk, uppklädd och fin, fram tills Le Veau d'or öppnar för kvällen. Då sätter han sig vid sitt favoritbord i ena hörnet och pratar med kunderna och håller upp dörren för gäst erna, tills det är dags att gå och lägga sig. Restaurangen håller honom vid liv, berättar Cathy. Ett bra liv som planerats med och i tiden, och för framtiden. En gång i tiden hade min far en idé om hur han ville leva när han blev gammal, uppklädd i kostym, sittandes på sin restaurang, och som den utmärkte historieberättare han är, diskuterandes livet med fina damer. Hans motto är att han inte tänker lämna den här restaurangen annat än med fötterna först. Med stil, uppklädd och nyfiken på livet oavsett hur gammal han är. Det här fick mig att fundera inombords: Om det blir som du har tänkt dig vad har DU då tänkt dig? Våga tänka stort, våga drömma, våga sätta upp mål, våga du också. Om inte nu när? Om Robert fortfarande som 87-åring kan leva sin dröm, varför kan inte du? Jag visste direkt att det där skulle bli en speciell afton i livet. Den där kvällen på Le Veau d'or fick jag träffa en levande legend. Där och då lärde jag mig den vackra konsten att veta vad man vill. 50

Den nya internationella revisionsbyrån med 80 års erfarenhet i Sverige Mazars SET växer vill du vara med på resan? Vill du ha kollegor som är engagerade, entreprenörer och gillar att göra affärer? Vill du finnas i en organisation som har både nationell och internationell expansion i fokus? Är ditt mål att bli partner och bidra till tillväxt och utveckling? I dag driver du egen byrå eller är anställd godkänd eller auktoriserad revisor! Kanske finns du där vi redan är etablerade eller någon annanstans i Sverige där du tycker Mazars SET borde etablera sig! Vill du veta mer? Kontakta vår VD Marianne Sandén Ljungberg 0705-145599, marianne.sanden-ljungberg@mazars.se SET Revisionsbyrå gick 2010 samman med internationella Mazars som har global närvaro i 69 länder och över 13 000 medarbetare. I Sverige är vi i dag 250 medarbetare och den sjunde största byrån på marknaden. Vi erbjuder tjänster inom revision, skatt, redovisning, rådgivning, finansiell rapportering/ifrs och Corporate Finance. www.mazars.se

POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm NY KURS! K3 det nya regelverket för icke-noterade företag Hösten 2012 BFN är i slutskedet med att fastställa de nya redovisningsreglerna som kallas K3. BFN har meddelat på sin webbplats att 2014 är det år då alla företag senast måste gå över till att tillämpa K3 eller K2. K3 är huvudregelverket och K2 är förenklingsalternativ som mindre företag kan välja. Huvudinnehåll Huvuddragen i K3 Väsentliga skillnader mot nuvarande svensk redovisning Väsentliga skillnader mot K2 Orientering om väsentliga skillnader mot IFRS Aspekter att tänka på vid valet mellan K2 och K3 Målgrupp Revisorer Redovisningskonsulter Ekonomi- och redovisningsansvariga Ekonomi- och redovisningsmedarbetare Controllers Lärare Johan Månsson, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist, PwC Christian Stralström, aukotoriserad revisor och redovisningsspecialist, PwC Tid och plats Göteborg 24 september Malmö 1 oktober Stockholm 11 oktober Pris 4 900 kr exkl. moms Information och anmälan farakademi.se 08 506 112 00 Anmäl dig på, farakademi.se