Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet

Konsekvensutredning 1 (13) Datum Handläggare Maria Wärnevall Väg- och järnvägsavdelningen Diarienummer Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsen har till huvuduppgift att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Riksdag och regering har enligt proposition 2010/11:30 beslutat att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning ska finansieras genom avgifter. Regelgivningen ska däremot finansieras genom skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till statskassan, vartefter myndigheten tilldelas ett anslag för att bedriva tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. Transportstyrelsens avgiftsuttag ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats. Transportstyrelsen gör årligen en översyn av myndighetens avgifter. De nu föreslagna avgifterna är ett resultat av denna översyn, och förslaget syftar till att skapa mer rättvisande avgifter. Transportstyrelsens nu gällande avgifter inom vägtrafikområdet finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:100) om avgifter inom vägtrafikområdet, senast ändrad genom TSFS 2013:11. Det har också tillkommit nya uppgifter till myndigheten som ska finansieras via avgifter. Bestämmelser måste föras in i avgiftsföreskrifterna för att Transportstyrelsen ska kunna ta in de avgifterna. Transportstyrelsen bedömer att det totala avgiftsuttaget inom vägtrafikområdet blir cirka 111,6 mnkr lägre 2014 jämfört med 2013. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det saknas alternativa lösningar såtillvida att myndighetens finansiering är beslutad av statsmakterna. Vidare finns det regleringar som fastställer ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på att varje avgift måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska

Datum 2 (13) beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Om avgiften inte motsvarar självkostnaden för en konkret motprestation är den i stället att betrakta som en skatt. Det finns således vissa begränsningar i användandet av breda kollektiva avgifter. Kravet på självkostnad medför också att det inte är tillåtet med korssubventionering mellan olika kollektiv eller avgifter. Avgiften beräknas utifrån myndighetens kostnader utan att fästa avseende vid berörda brukares betalningsförmåga. Vid val av avgiftskonstruktioner finns det dock viss frihet för myndigheten, exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter. Vilka avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften ska finansiera. Myndighetens ambition är att i första hand använda fasta avgifter, antingen per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet till det är främst att fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för de som berörs av avgiften då de ges möjlighet att med större precision beakta myndighetens avgifter i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de kan inkludera ett antal olika tjänster, så att det inte behöver skapas onödigt många avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan olika ärenden eller då den inte är känd med tillräcklig exakthet, bedömer dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om den nu remitterade avgiftsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet att gälla. Transportstyrelsen bedömer att de nu föreslagna avgiftsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen. Kostnaden kommer i annat fall att belasta statsbudgeten om det remitterade förslaget inte beslutas. 3 Vilka berörs av regleringen? De föreskrifter som nu remitteras påverkar samtliga brukare som är berörda av Transportstyrelsens verksamhet inom vägtrafikområdet. De berörs genom de avgifter som föreskrifterna behandlar. Det bör noteras att de kostnader som uppstår till följd av myndighetens avgifter ofta förs vidare till slutkonsumenten vilket medför att regleringen indirekt påverkar en ännu större grupp. Det förslag som nu föreslås innebär dock förändrade avgifter endast gentemot följande kollektiv: Trafikoperatörer Infrastrukturförvaltare

Datum 3 (13) Fordon Personliga tillstånd och behörigheter Utbildningsorganisationer Övriga För närmare beskrivning se avsnitt 4. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Nedan redogörs för de föreslagna avgiftsändringarna. 4.1.1 Trafikoperatörer Tillsyn kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga. Färdskrivarkort Förare som kör fordon som omfattas av Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 561/2006 och som har en digital färdskrivare måste ha ett färdskrivarkort som är anpassat till en digital färdskrivare. Dessa kort beställs från Transportstyrelsen. Uppskattningsvis beställs ungefär 58 000 kort varje år. Idag kostar ett färdskrivarkort 500 kronor. Det innebär att Transportstyrelsen tar ut avgifter för färdskrivarkort på 29 mnkr varje år. Vid den årliga genomgången av avgifterna har vi sett att den här verksamheten genererat ett överskott. Därför föreslår Transportstyrelsen en sänkning av avgiften till 250 kronor. Detta skulle innebära en total kostnadssänkning för branschen på 14,5 mnkr. Konsekvensen för de företag som har fordon som omfattas av ovanstående förordning och har en digital färdskrivare är att deras kostnader skulle sjunka. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant. Undantag om arbetstid vid visst vägtransportarbete Lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska tillämpas på arbete som utförs av mobila arbetstagare som är anställda av företag etablerade i en medlemsstat och av förare som är egenföretagare under förutsättning att arbetstagaren eller egenföretagaren deltar i vägtransporter,

Datum 4 (13) vid vilka ska tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006, eller Europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR). I lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete finns bland annat bestämmelser om maximal veckoarbetstid, raster, nattarbete och registrering av arbetstid för mobila arbetstagare. Transportstyrelsen svarar för tillsyn och handläggning kopplad till lagen. Från och med den 1 juni 2012 omfattas även förare som är egenföretagare av lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Avvikelser från vissa bestämmelser i lagen kan göras genom kollektivavtal. Om kollektivavtal inte träffas, eller om det är fråga om egenföretagare, får Transportstyrelsen medge undantag, förutsatt att det finns särskilda skäl. Transportstyrelsen föreslår att en avgift för ansökan om undantag ska införas. Av lagen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt denna lag och enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Av förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete framgår att Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt lagen om arbetstid visst vägtransportarbete. För att det ska vara så enkelt och förutsebart som möjligt föreslår vi en fast avgift på 1 400 kronor. Avgiften motsvarar den arbetsinsats som vi uppskattar att handläggningen av ansökningarna kräver. Det finns uppskattningsvis 45 000 transportföretag som omfattas av lagen. Av de mobila arbetstagare som är anställda berörs endast de som är oorganiserade. För egenföretagare kommer Transportstyrelsen att föreskriva om generella undantag. Antal anställda som är oorganiserade är inte känt. Transportstyrelsen bedömer däremot att det i branschen är vanligast att arbetstagare omfattas av kollektivavtal. Därav är det inte möjligt att beräkna vilken total kostnad denna avgift skulle innebära för kollektivet. Bedömningen är att den nya avgiften är relativt låg i förhållande till berörda företags omsättning. Konsekvenserna bedöms därför vara marginella. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant. 4.1.2 Infrastrukturförvaltare Tillsyn enligt vägsäkerhetslagen (2010:1362) Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga.

Datum 5 (13) 4.1.3 Fordon Hållbarhetsprovning Transportstyrelsen tar ut en avgift för hållbarhetsprovning av tillverkare som säljer nya fordon. Avgiften tas ut per nyregistrerad personbil, lastbil eller buss. Det företag som berörs av denna avgift är stora företag, i huvudsak fordonstillverkare eller importörer av nya fordon. Avgiften ska täcka Transportstyrelsens kostnader för kontroll av att de utsläppsbegränsande anordningarna fungerar under föreskriven tid och körsträcka. Avgiften är i dag 70 kronor per fordon. För år 2014 uppskattas det röra sig om 317 000 fordon, vilket skulle ge en total kostnad på 22,2 mnkr för branschen. Vid den årliga genomgången av avgifterna har vi sett att verksamheten genererat ett överskott. Därför föreslår Transportstyrelsen en sänkning av avgiften till 55 kronor. Detta skulle innebära en total kostnadssänkning för branschen på 4,8 mnkr. Konsekvensen för de företag som säljer nya fordon är att deras kostnader skulle sjunka. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant. Påställning av fordon En fordonsägare kan ställa av sitt fordon när det inte ska användas i trafik. Fordonsägaren behöver då inte ha en giltig trafikförsäkring eller betala fordonskatt. För att fordonet ska kunna användas i trafik igen måste det ställas på och Transportstyrelsen tar då ut en avgift på 50 kronor. Vid den årliga genomgången av avgifterna har vi sett att den här verksamheten har genererat ett överskott. Kostnaderna för att handlägga påställning kan rymmas inom ramen för vägtrafikregisteravgiften. Med hänsyn till detta föreslår Transportstyrelsen att påställningsavgiften tas bort. Det innebär dels ändringar i 8 kap. förordningen (2001:650) om vägtrafikregister, dels ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter som reglerar avgiftens storlek. Förändringen medför en total kostnadssänkning för fordonsägare på 50,9 mnkr. Transportstyrelsen ser inga andra konsekvenser för fordonsägarna. Dubblett registreringsbevis mot postförskott Ett registreringsbevis ska bestå av två delar. På del 1 finns olika tekniska data om fordonet. Där finns också utrymme för anmälan om avställning, påställning samt beställningar. Del 2 används för anmälan om ägarbyte. Även avregistrering samt avställning och påställning som sker i samband med ägarbyte görs på del 2.

Datum 6 (13) Ett registreringsbevis utfärdas när ett fordon registreras, men ägaren kan även beställa en dubblett. Det är gratis att beställa en dubblett av del 1. För beställning av del 2 tar Transportstyrelsen ut en avgift. Det finns två sätt att beställa en dubblett av registreringsbevisets del 2. Ägaren kan beställa ett bevis, som skickas mot postförskott. Det kostar 100 kronor. Ägaren kan beställa direkt via webben. Det kostar 50 kronor. Vid den årliga genomgången av avgifterna har vi sett att utskick som sker mot postförskott har genererat ett överskott. Därför föreslår Transportstyrelsen att avgiften sänks till 65 kronor. År 2012 utfärdades 220 389 stycken dubbletter, som skickades mot postförskott. Utifrån det antalet skulle avgiftsminskningen ge ett minskat avgiftsuttag för denna verksamhet med 7,7 mnkr. Konsekvensen av förslaget är att kostnaden minskar för de fordonsägare som vill beställa en dubblett mot postförskott. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant. Registreringsskyltar för beskickningsfordon Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:112) om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret reglerar bland annat Utrikesdepartementets tilldelning av registreringsskyltar till beskickningsfordon. Transportstyrelsen arbetar just nu med att renodla dessa föreskrifter. Ett led i det arbetet är att flytta bestämmelser om avgifter till styrelsens avgiftsföreskrifter. De flesta avgiftsbestämmelser har redan upphävts i TSFS 2012:112. Vid nuvarande revidering har Transportstyrelsen funnit att en bestämmelse avseende skyltavgift för beskickningsfordon inte upphävts och flyttats över till avgiftsföreskrifterna. När det gäller dessa skyltar finns idag en specialbestämmelse som anger att sådana skyltar inte tillhandahålls innan betalning registrerats. Skälet till det är att det Utrikesdepartementet som beslutar om tilldelning och om tillhandahållande av sådana skyltar. Den föreslagna ändringen medför inga ökade kostnader då kravet redan finns idag utan ska ses som ett led i att renodla Transportstyrelsens föreskrifter om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret 4.1.4 Personliga tillstånd och behörigheter Förlängd giltighet av behörighet I och med ändringar i körkortslagen (1998:488) som trädde i kraft den 19 januari 2013 har ytterligare körkortsbehörigheter införts, bland annat de nya högre behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E. Dessa behörigheter har en

Datum 7 (13) giltighetstid på 5 år. Transportstyrelsen tar ut en avgift för att förlänga andra högre behörigheter och vi föreslår att detsamma ska gälla för de nya högre behörigheterna. De nya högre behörigheterna får fullt genomslag först 2017, då det gått fem år efter att de infördes. Det kan dock förekomma fall med inbytta utländska körkort redan nu och det bör därför vara möjligt att ta ut en avgift för sådan handläggning. Avgiften för att förlänga högre behörigheter är 315 kronor. Transportstyrelsen föreslår att samma avgift ska gälla även för de nya högre behörigheterna. En person kan bara ha ett EU-körkort och han eller hon måste vara folkbokförd i det land där förlängningen av den högre behörigheten görs. Med anledning av detta tror Transportstyrelsen att det kommer vara ett minimalt antal personer som väljer att ansöka om förlängning i annat land. Avgiften debiteras i samband med att behörigheten ska förlängas. Transportstyrelsen bedömer att avgiften inte får någon konsekvens för om personer väljer att ha kvar sin behörighet eller ta ny behörighet. Myndigheten ser inte heller att det finns några speciellt känsliga grupper inom kollektivet. Förhandsbesked körkortstillstånd Möjligheten att få ett förhandsbesked upphörde den 19 januari 2013 genom ändring i körkortslagen. Då det inte fanns några övergångsbestämmelser i lagen behölls avgiften i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:100) om avgifter inom vägtrafikområdet. Detta för att det skulle finnas en möjlighet att ta ut en avgift för de ansökningar som inkom till myndigheten mellan 1 januari 2013 och 18 januari 2013. Avgiften behövs inte längre och föreslås därför utgå. Förändringen får inga konsekvenser. Förordnande av förarprövare Den som vill vara verksam som förarprövare måste ansöka om ett förordnande av Transportstyrelsen. Idag tar Transportstyrelsen ut en avgift på 600 kronor för den handläggningen. Avgiften täcker inte myndighetens kostnader för handläggningen. Verksamheten har gått med underskott sedan avgiften infördes. Transportstyrelsen föreslår därför en avgiftshöjning till 1 300 kronor. Idag kommer cirka 300 ansökningar per år in till myndigheten. Genom förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:61) om förordnande att förrätta prov kommer dock Transportstyrelsens beslut om förordnande inte längre att vara tidsbegränsade. Det innebär att endast nya förarprövare och de förarprövare som byter arbetsgivare eller utökar sitt förordnande behöver ansöka om förordnande. Transportstyrelsen bedömer att det kommer att röra sig om cirka 100 ansökningar per år. Detta slår dock

Datum 8 (13) inte igenom fullt ut förrän år 2016. Under åren 2014 och 2015 kommer även de som idag har ett tidsbegränsat förordnande att inkomma med en ansökan för att få ett nytt, icke tidsbegränsat, förordnande. Dessa ansökningar beräknas uppgå till cirka 200 per år. Totalt innebär detta cirka 300 ansökningar per år under åren 2014 och 2015 och sedan cirka 100 ansökningar per år från och med år 2016. Utifrån ovanstående bedömning skulle det handla om en total kostnadsökning för kollektivet på 0,2 mnkr för år 2014 och 2015 jämfört mot nu gällande avgift. Det motsvarar en kostnadsökning på 54 procent. För år 2016 handlar det om en kostnadsökning på 70 000 kronor jämfört med nu gällande avgift. Det motsvarar en kostnadsökning på 28 procent. Konsekvensen blir att de personer som måste ansöka om ett förordnande kommer få betala en högre avgift jämfört med idag. Med tanke på att Transportstyrelsens beslut inte längre kommer att vara tidsbegränsade, medför detta dock att kostnaden per år, som personen är verksam, kommer att minska. Med hur mycket är svårt att bedöma då det beror på hur länge personerna är verksamma. Transportstyrelsen bedömer att avgiften inte är så hög att personer varken kommer avstår från att ansöka om ett förordnande, att utöka sitt förordnande eller att byta arbetsgivare. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och internationella jämförelser är inte relevanta då detta förordnande endast kan utfärdas av Transportstyrelsen. Utfärdande av behörighetshandlingar, taxiförarlegitimation Om en person idag vill vara verksam som taxiförare måste han eller hon först ansöka om en taxiförarlegitimation. Transportstyrelsen tar ut en avgift på 1 200 kronor för att pröva en ansökan. När ett beslut fattats måste personen beställa en behörighetshandling, själva taxiförarlegitimationen. Behörighetshandlingen kostar 150 kronor. Transportstyrelsen föreslår att avgiften för själva behörighetshandlingen ska utgå och istället ingå som en del av ansökningsavgiften. Verksamheten med att handlägga ansökningarna genererar idag ett överskott på cirka 0,7 mnkr. Kostnaden för tillverkning av behörighetshandlingarna uppgår till 0,9 mnkr. Om man slår ihop dessa avgifter skulle det innebära ett underskott för myndigheten på cirka 0,2 mnkr. Verksamheten genomgår en effektivisering och det finns vissa oklarheter kring tillverkningskostnaderna. Därför föreslår Transportstyrelsen ingen ändring av ansökningsavgiften i nuläget. Konsekvensen är att den enskilde kommer att få betala en avgift till Transportstyrelsen, istället för två. Dessutom innebär förändringen en total kostnadsminskning på 1,6 mnkr för kollektivet, om vi utgår från att lika

Datum 9 (13) många personer ansöker om behörighetshandlingar år 2014 som under år 2012. Transportstyrelsen har inte identifierat några känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant. Godkännande av handledare Övningsskörning ska ske under uppsikt av någon som har vana och skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen avser, så kallad handledare. Vilka krav som ställs för att få bli handledare framgår av Körkortslagen SFS 1998:488. Handledare är i de flesta fall föräldrar till barn som vill övningsköra, men också för personer som i sin anställning har till uppgift att vara handledare åt andra anställda och som övningskör i sin anställning hos sin arbetsgivare. För prövningen av ansökan om handledarskap faktureras en avgift på 170 kronor. Ett handledarskap är giltigt i 5 år. Årligen prövas cirka 215 000 ansökningar, vilket ger en total kostnad på cirka 34 mnkr per år för de som ansöker. Denna ärendetyp kan numera handläggas helt automatiserat i de allra flesta fall vilket innebär att personalkostnaden för manuell handläggning minskar. I och med den förändringen föreslår Transportstyrelsen en sänkning av avgiften med 105 kronor till 65 kronor. Det skulle innebära att den totala kostnaden per år skulle minska med 22,6 mnkr Konsekvensen blir att kostnaden för de som ansöker om ett handledarskap minskar. Någon internationell jämförelse är inte relevant. Utbyte och ersättande av utländskt körkort Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga. 4.1.5 Utbildningsorganisationer Tillstånd att bedriva förarutbildning Transportstyrelsen tar ut en avgift på 3 200 kronor för att pröva en ansökan om tillstånd att bedriva förarutbildning. Företaget kan addera flera tillstånd, till ett redan befintligt tillstånd till ett lägre pris om 2 000 kronor, med hänvisning till att det är en utökning av tillståndet. Krav för de olika tillstånden finns i olika författningar, skiljer sig åt och kräver granskning av olika parametrar. Handläggningen av en tillståndsansökan, vad gäller ytterligare tillstånd, är inte kortare än handläggningen av ett första tillstånd. Avgiften på 2000 kronor täcker därför inte Transportstyrelsens kostnader för handläggningen. Transportstyrelsen föreslår därför att samma avgift, 3 200 kronor, ska debiteras för alla ansökningar om tillstånd att bedriva förarutbildning.

Datum 10 (13) Under 2012 inkom 273 ansökningar om tillstånd att bedriva förarutbildning. Ungefär hälften av dessa gällde en utökning av ett befintligt tillstånd. Detta innebar en kostnad för branschen på cirka 0,7 mnkr. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med 2012 års antal ansökningar, innebära en kostnad för branschen på cirka 0,8 mnkr. Det innebär en kostnadsökning på 163 000 kronor per år för kollektivet. Per ansökan rör det sig om en ökning på 1 200 kronor, vilket motsvarar en 60 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften. Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning för de företag som är verksamma inom branschen och som vill ansöka om ytterligare tillstånd. Transportstyrelsen gör bedömningen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. En känslig grupp som har identifierats är mindre organisationer som har behov av flera olika tillstånd. Transportstyrelsen gör samma bedömning även för denna grupp, nämligen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. Transportstyrelsen ser över tillståndshandläggning och tillsyn för att uppnå i första steget ekonomisk balans och i andra steget lägre avgifter. Rätt att få anordna kunskapsprov och särskild utbildning för utbildare Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga. Tillstånd att bedriva yrkeskompetensutbildning Avgiftsföreskrifterna är inte anpassade till förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens och svarar inte mot hur den faktiska handläggningen genomförs. Av bestämmelserna i 5 kapitlet, samma förordning, framgår att det att av varje tillstånd ska framgå vilken utbildning som företaget får bedriva. I dag hanterar Transportstyrelsen fyra olika sorters tillstånd som en sort. Vi föreslår att avgiften delas upp i fyra avgifter, en per tillståndstyp. Handläggningen av en ansökan tar lika lång tid oavsett om företaget ansöker om flera tillstånd samtidigt, ansöker om ett tillstånd per gång eller ansöker om ytterligare tillstånd. Avgiften motsvarar idag alltså inte den arbetsinsats och kostnad som Transportstyrelsen har. Under 2012 ansökte 70 företag om tillstånd. Företagskollektivet består av bland annat trafikskolor, åkerier och fysiska personer. Av dessa ansökte tre företag om samtliga fyra tillstånd och åtta företag ansökte om två tillstånd. Detta innebar en kostnad för företagen på 224 000 kronor, då avgiften idag är 3 200 kronor. Transportstyrelsen föreslår att avgiften för att handlägga en ansökan om tillstånd ska kosta 3 200 kronor per tillståndstyp. Detta skulle,

Datum 11 (13) med samma antal ansökningar som år 2012, innebära en kostnad för branschen på 278 000 kronor. Det innebär en kostnadsökning på 54 000 kronor per år för kollektivet. Under år 2012 var det endast 17 procent av de företag som ansökte om tillstånd som ansökte om fler än ett tillstånd. För vidare beskrivning av konsekvenser se kapitel 4, avsnitt tillstånd att bedriva förarutbildning, fjärde stycket. Ingen speciellt känslig grupp inom kollektivet har identifierats. Tillsyn förarutbildning Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga bestämmelserna. Tillsyn förarprövning Transportstyrelsen har genomfört redaktionella ändringar i syfte att förenkla och förtydliga bestämmelserna. 4.1.6 Övrigt Ackrediterade besiktningsorgan Transportstyrelsen ska enligt 5 kapitlet 3a fordonslagen (2002:574) utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Inom ramarna för detta ryms tillsyn av de ackrediterade besiktningsorganen. Avgiften berör 11 ackrediterade besiktningsorgan. De ackrediterade besiktningsorganen betalar idag 3 kronor per genomförd förrättning till Transportstyrelsen. I den årliga genomgången kan vi se att myndigheten får ett överskott för denna verksamhet. Därför föreslår vi att avgiften sänks till 1,30 kronor per genomförd förrättning. Konsekvenserna av förslaget är att Transportstyrelsen totalt kommer att debitera kollektivet 10 mnkr mindre än år 2012. Avgiftssänkningen bedöms inte leda till fler företag eller fler platser att utföra förrättningar på. Inom kollektivet finns det inga känsliga grupper och en internationell jämförelse är inte relevant.

Datum 12 (13) 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Enligt avsnitt 2.1 saknas reella alternativ, eftersom myndighetens finansiering är beslutad av statsmakterna. Att behålla nu gällande avgiftsföreskrift för 2014 anses inte lämpligt med hänsyn till självkostnadsprincipen. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Det saknas internationell reglering om hur verksamheten ska finansieras. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Den föreslagna avgiftsföreskriften är planerad att beslutas av myndighetens styrelse den 14 augusti 2013 och, därefter träda i kraft den 1 januari 2014. TSFS 2012:100, och tillhörande ändringsföreskrifter, gäller tills den nya föreskriften träder i kraft. Aktuell information kommer att läggas upp på Transportstyrelsens webbplats. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Se avsnitt 4. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Se avsnitt 4. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Viss administration uppstår till följd av att berörda företag får hantera fakturor från myndigheten. Den administrativa bördan bedöms vara försumbar, och de nu remitterade föreskrifterna medför ingen förändring jämfört med vad som gäller idag. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Se avsnitt 4.

Datum 13 (13) 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? En enhetlig finansiering innebär likartade konkurrensförhållanden mellan trafikslagen. För vidare redogörelse se avsnitt 4. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Se avsnitt 4. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Transportstyrelsens avgifter ska enligt gällande regelverk beräknas enligt självkostnadsprincipen. Myndigheten har därför inte möjlighet att beakta enskilda brukare och deras betalningsförmåga. Myndigheten differentierar i vissa fall avgifterna på sådant sätt att de brukare som bedriver en verksamhet av mindre omfattning ges ett lägre avgiftsuttag. En sådan differentiering genomförs dock för att bättre motsvara myndighetens resursåtgång gentemot olika brukare. För vidare redogörelse, se avsnitt 4. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Maria Wärnevall maria.warnevall@transportstyrelsen.se